Kategori: Fysioterapi inriktad mot kvinnohälsa

Fysioterapi inriktad mot kvinnohälsa

Fysioterapi inriktad mot kvinnohälsa

På BakingBabies hittar du svar på dina frågor! Om graviditeter, bäckensmärta, bäckenbotten, inkontinens, framfall och mycket mer. Fokus ligger på att ge dig information som förbättrar din livskvalitet och på at ge dig praktiska råd och teoretisk bakgrund till varför en del saker i kroppen är som de är.

Informationen här kan aldrig ersätta en individuell bedömning av en fysioterapeut, men kanske kan du här hitta inspiration och mod att söka hjälp för dina besvär!

De flesta inlägg är vetenskapligt baserad och har referenser i slutet. Övriga inlägg är baserade på beprövad erfarenhet.

Om jag fick bestämma vad som ska förändras

Om jag fick bestämma vad som ska förändras

I gårdagens inlägg beskrev jag hur jag anser att det är ett grundläggande attitydproblem som skapar en del av de problem vi har med svensk kvinno- och förlossningsvård. Vården är så inlärd att bejaka det friska i graviditeter och förlossningar att det inte finns en beredskap för att anpassa när det normala övergår till något annat.

Det är en prioriteringsfråga

Synen på att det är friskt och lätt att föda barn ligger också till grund för de pengaproblem som förlossningsklinikerna har. Det kan ju inte vara så mycket annat än attitydproblem som gör att man kan prioritera tusen andra saker inom hälsosjukvården men nedprioritera förlossningsvården så. Svenska kvinnor kan föda barn lite var som helst och när som helst. I bilen, i väntrummet eller i en förlossningsklinik i Finland. Inget ont om Finland, men det känns lite onödigt bökigt.

Det är en politisk fråga

Den politiska syn vi har på graviditet och förlossning innebär också att Försäkringskassan inte går under WHO:s definition av sjukdom och ohälsa, utan istället sin egen. Och kvinnor som genomgår stora operationer eller får avsevärt nedsatt funktionsförmåga efter graviditet/förlossning får i regel aldrig igenom en sjukskrivning. För det ingår tydligen liksom i hela grejen med att bli mamma.

Om jag fick bestämma vad som ska förändras

Jag anser att följande förändringar måste till:

  • Kvinnoklinikerna måste få de pengar de behöver för att bedriva säker förlossnings- och sjukvård. Det räcker inte med minsta möjliga bemanning.
  • Försäkringskassan behöver ompröva sin definition av hälsa och sjukdom runt omkring graviditet och förlossning
  • Kvinnor måste anses adekvata nog att fatta egna och informerade beslut om sina förlossningar
  • Den slasktratt som kvinnor med smärta och besvär efter förlossning hamnar i, med orden ”det är normalt” måste städas upp.
  • De som syr ihop kvinnor efter förlossningar måste ha en kompetens som faktiskt innebär att nyförlösta kvinnor får sina bristningar lagade
  • Barnmorskor som gör efterkontroller har utökad kompetens för bedömning och rådgivning postpartum
  • Bäckenbottencentra måste finnas mer jämt spridda över landet och tillgången till god kompetens för rekonstruktiv kirurgi efter bäckenbottenskada måste öka
  • Fysioterapeuter måste räknas som en viktig och naturlig del av kvinnosjukvården

Det du som patient kan göra:

  • Var en besvärlig patient – kräv bra vård och ge dig inte utan att du får den med ett gott bemötande
  • Anmäl skador till patientnämnden
  • Kräv att den förlossningsklinik du ska föda på har personal som genomgått bäckenbottenutbildning.se
  • Skriv ner konstruktiva förbättringsförslag och kräv att dina åsikter handläggs i vårdavdelningens avvikelsesystem

Har du några tillägg till min lista? Berätta!

Om jag fick bestämma

Om jag fick bestämma

Om jag fick bestämma

Jag är en vanlig vårdgivare, en utförare av ett vårduppdrag. Jag är också en potentiell patient i kvinnosjukvårdssystemet. Jag är utöver vårdgivare och patient också en influencer. Genom den här bloggen har jag kanaler att uttrycka mig och kanaler att påverka. Att vara en influencer är att ha en viss makt. Som vårdgivare har jag typ ingen makt alls. Men som patienter, speciellt i grupp, har vi ganska mycket makt. Jag tänkte använda min influencermakt till att uppmuntra er alla att använda er patientmakt. Det pågår en massa förbättringsarbeten inom svensk förlossnings- och kvinnosjukvård. Det satsas pengar och jag upplever också att både makthavare, chefer och anställda lägger manken till att genomföra förändringar som ska bli till det bättre. Det är bra!

I två inlägg, idag och imorgon, tänkte jag måla upp bilden som jag ser den och sedan komma med konkreta förslag till förändring. Och komma med ett par tips på hur du som patient kan använda din patientmakt.

Vi börjar med grunderna

800 kvinnor dör varje dag, världen över, till följd av graviditets- och förlossningskomplikationer. Hur vi än gör kommer det aldrig bli helt ofarligt att föda barn. Även i vårt medicinskt sett trygga och välutvecklade land kan vi inte hundraprocentigt utplåna vissa risker förknippat med graviditet och förlossning. Det är inte rimligt att ha nolltolerans på förlossningsskador, men vi kan ha nolltolerans på dåligt bemötande, bristande kunskaper och hål inom sjukvården.

Graviditet är inte en sjukdom och så vidare

I Sverige står det klart och tydligt att graviditet inte är en sjukdom.Både Försäkringskassan och vården lyfter detta påstående gång på gång. Om vi vänder och vrider på det här kan vi ändå enas om att avsaknad av sjukdom inte behöver betyda hälsa. Brutna ben, akuta allergiska reaktioner, en nackspärr eller för den delen ett akut ryggskott är inte heller sjukdom. Men det är likväl ofta orsak till ohälsa. Ibland är det även orsak till sjukskrivning och vårdinsatser. Graviditet är inte en sjukdom. Det kan dock fortfarande vara smärtsamt, handikappande och kräva behandling. Så länge myndigheter och landsting hävdar att ”graviditet är ingen sjukdom” kommer vi inte kunna få till stånd en värdig mödra- och förlossningsvård. Vi behöver nyanser i attityden mot kvinnor!

Graviditet och förlossning är hälsovård, inte sjukvård

Graviditeter och förlossningar ses med svenska ögon som något friskt, inte sjukt. Problemet är bara att svensk kvinnosjukvård brister i att se när en kvinnas tillstånd övergår från att vara friskt, till något annat. Kvinnor med ohälsa efter graviditeter och förlossningar skickas bara hem med enkla råd om knipövningar och utan löfte om uppföljning. Om du undrar mer om hur jag menar vill jag hänvisa till ett inlägg där jag jämför vården kring en förlossningsskada med vården efter en reoperation efter en förlossningsskada. 

Lämnad i mörkret efter förlossningen

Efter förlossningen är det många kvinnor som vittnar om den känsla av utelämning de upplever när allt fokus läggs på barnen. Kvinnor haltar hem från BB med underliv som babianrumpor med orden ”det är normalt”. Allt med samma filosofi som jag beskrev här ovan. ”Att föda barn är ingen sjukdom” och ”Det är normalt att det gör ont.” Alla dessa lugnande besked gör att otaliga kvinnor med besvär låter bli att söka vård. Hur ska en veta om det den egna smärtan är mer än normal, om en aldrig har fött barn tidigare? Hur vet en kvinna om knipövningarna görs rätt eller inte, om ingen någonsin kollar? Om kulturen och filosofin är att kvinnor ska bita ihop och tåla med, kommer många också dra sig för att söka vård för relaterade smärtor och belastningsbesvär.

Förändringen som måste till börjar och slutar med attityd

Imorgon kommer jag återkomma till mer praktiska förslag på vad som behöver förändras. Allt börjar och slutar med en attitydförändring. Vi måste ha en kvinnosjukvård som ser individer och som kan ta hand om ohälsa när den uppstår. Vi kan inte ha en kvinnohälsovård som bara håller händerna för ögonen och upprepar ”det är normalt, gå hem och knip” som svar på alla frågor kvinnor har efter graviditet.

 

Folkhälsovetenskap-student söker deltagare till studie

Folkhälsovetenskap-student söker deltagare till studie

BakingBabies efterlyser:

Deltagare till intervju sökes!

”Hej alla fantastiska kvinnor därute Är du en av de tusentals kvinnor som drabbats av en förlossningsskada? Mitt namn är Linn Andebratt och jag studerar för tillfället min sista termin på masterprogrammet i Folkhälsovetenskap vid Lunds Universitet. Jag är sedan tidigare legitimerad sjuksköterska och brinner för hälsofrågor som rör kvinnors hälsa. Då jag nu skall skriva min masteruppsats har jag därför valt att skriva om kvinnors upplevelser av livet efter en förlossningsskada. I mitt arbete har jag valt att fokusera på kvinnor som drabbats av någon form av bristningsskada i samband med en vaginal förlossning.

Tidigare forskning visar att bristningsskador kan ha en djupgående negativ inverkan på kvinnors välbefinnande och deras dagliga liv.

Trots detta saknas det forskning som fokuserar på kvinnors personliga erfarenheter och upplevelser av denna typ av förlossningsskada. Syftet med denna intervjustudie är därför att utforska, uppmärksamma och öka förståelsen kring kvinnors upplevelser av livet efter en vaginal bristningsskada. Min förhoppning är att resultaten i förlängningen kan användas för att öka vårdpersonals kunskap och förståelse för bristningsskador ur kvinnors egna perspektiv.

På så vis kan studien vara med att skapa möjligheter för en mer patientcentrerad vård med kvinnors individuella behov i centrum.

Jag söker nu dig som drabbats av en bristningsskada grad ett, två, tre eller fyra i samband med en vaginal förlossning och som skulle vilja dela din berättelse.

Kvinnor som kan delta i en personlig intervju i eller kring Malmö och Göteborg är av speciellt intresse.

Alla deltagare kommer att vara helt anonyma och du har rätten att dra dig ur eller avsluta intervjun när som helst utan att ange orsak till varför. Är du intresserad av att delta eller vill du veta mer om studien tveka då inte att höra av dig till mig på linn.andebratt@hotmail.com  så återkommer jag med ytterligare information.

Vänliga hälsningar, Linn Andebratt”

Vanliga fel vid bäckenbottenträning

Vanliga fel vid bäckenbottenträning

Varför ger inte min knipträning önskad effekt? Idag vill jag prata med er om vanliga fel vid bäckenbottenträning. Man tror att någonstans mellan 20-30% av alla kvinnor kniper ”fel” när de ska bäckenbottenträna. Ytterligare en del kvinnor kniper helt rätt tekniskt sett, men får ändå inte ut det mesta av sin träning.

Idag tänkte jag berätta mer om hur det kan vara när någon ”kniper fel” och ge lite tips för hur du kan få ut mer av din bäckenbottenträning.

En kvinna som gör ”fel” när hon bäckenbottentränar kanske…
  • Kniper med skinkorna. 

Ganska ofta frågar jag patienter ”hur gör du när du kniper?”. Då är jag intresserad av deras egen beskrivning på hur de utför ett knip. Om de de kniper ihop skinkorna där de sitter för att liksom visa mig (så att de i praktiken lyfter lite från stolssitsen) då anar jag ugglor i mossen. Om du kniper med skinkorna när du ska knipa, kan det hända att du inte ens hittat till bäckenbottenmusklerna.

  • Håller andan

Om du behöver hålla andan när du kniper är knipen hyfsat oanvändbara. Du vill kunna använda knipet när du ska utföra aktiviteter i stående, gående och pratar – sånt som typ aldrig gör medan du håller andan. Det kan behövas en hel del träning, men du ska i praktiken kunna knipa och prata samtidigt.

  • Krystar istället för lyfter

Den vanligaste vardagliga aktiviteten där vi mer eller mindre medvetet använder vår bäckenbotten är när vi ska bajsa, och då för att trycka på utåt. När du bäckenbottentränar vill du göra det absolut motsatta, lyfta bäckenbotten inåt. Långvarigt, frekvent återkommande och hårt krystande kan i sig vara en orsak till skada på bäckenbotten (ja, alltså typ förstoppningsbajsande, jag menar inte bara om förlossningar) så det kan verkligen vara viktigt att lära sig rätt teknik. Om du har svårt att hitta detta kan du testa hålla fingrarna lite lätt på mellangården. Du ska känna att mellangården dras litegrann uppåt/inåt när du kniper, då gör du rätt.

  • Slappnar aldrig av

Det vara minst lika viktigt att slappna av mellan och efter knipen, som att göra själva knipen i sig. En bäckenbotten som aldrig slappnar av kan vara en orsak till smärta, både vanligt till vardags och under samlag.

Ett tips jag brukar ge för att jobba med bäckenbottenavspänning är att sitta på knä och liksom tänka sig att bäckenbotten är en hängmatta som ska hängas ut mellan sittbensknölarna. Jobba aktivt med andningen och att få ner andetagen långt ner i magen, gärna så att det känns nästan ända ner till bäckenbotten. Sitt så och andas djupt, 30 andetag medan du fokuserar på att slappna av och ”hänga ner” bäckenbotten, om du tycker att det är svårt att få till en avspänning efter din bäckenbottenträning.

  • Överanvänder magen

Det här är mitt vanligaste misstag, själv. Jag vill så gärna få till så mycket kraft i knipen som möjligt, att jag ibland använder magmusklerna för mycket. När du kniper ska inte raka bukmusklerna (sexpacket) spännas allt, men om du känner en liten anspänning i djupa magmusklerna strax innanför höftbenen är det helt okej. Du ska inte dra in magen medan du kniper.

  • Sitter eller står och bäckenbottentränar med dålig hållning

Om du sitter eller står som en räka medan du bäckenbottentränar skapar du ett onödigt inre tryck mot bäckenbotten, vilket kan motverka effektiviteten av träningen.

  • Spänner insida lår

Detta är enligt min uppfattning nästan lika vanligt som att spänna rumpan, och skapar en felaktig känsla av att knipen är mer effektiva än de faktiskt är.

  • Doserar träningen fel

Om du går omkring och kniper nästan hela tiden, eller om du kniper alldeles för lite när du väl bäckenbottentränar, kan träningseffekten utebli. Muskler måste tränas till uttröttning för att få en tillväxteffekt. Men muskler som aldrig får slappna av (se tidigare punkt) kommer inte heller bli optimalt starka. Generellt är det bra att i underhållande syfte träna några hitta-knip, några styrkeknip, några snabba knip och ett avslutande uthållighetsknip, varje träningstillfälle. Du ska gärna känna dig trött i musklerna när du är klar.

  • Kniper inte med full styrka

För att få en muskeltillväxt och bli starkare måste du trötta ut musklerna rejält. Tränar du specifikt styrkeknip måste du verkligen ta i. Personligen brukar jag behöva känna efter med ett finger för att kunna veta om mitt styrkeknip verkligen är max, eller om det finns lite ytterligare anspänning att ta till.

  • Ger ingen tid för återhämtning mellan knipen

En del bäckenbottenmuskler har en ”svars-delay” vad gäller anspänning, och en del tar lite längre tid på sig att gå tillbaka från spänt läge. Om du kniper igen, för tätt inpå föregående knip, kan det hända att du inte hunnit hämta någon ny kraft. Resultatet blir mindre effektiv träning. Här är TÄT-appen genial, den ger dig både tid för själva knipen, men också för återhämtningen emellan. För en del behöver tiden mellan knipen vara ytterligare längre, då kan man manuellt pausa appen då och då.

  • Kniper utan att koncentrera sig

Det här är dubbelt. Ofta ”marknasförs” bäckenbottenträning som något du kan göra”i farten”. Många nyblivna mammor uppmanas att knipa medan de ammar. För någon enstaka kanske detta kan fungera. Kanske i ett senare skede när det mer handlar om att underhålla muskelfunktionen över tiden. Men majoriteten av mina patienter kan inte knipträna kvalitativt utan fullt fokus. Jag brukar försöka hitta en fungerande lägstanivå på detta. För mig i dagsläget handlar det om en full-fokus-träningsomgång kvällstid, och två mer ”i farten”-omgångar dagtid.

  • Tränar i fel position

En progression på bäckenbottenträning är att använda tyngdlagen som en ökning av motståndet. Detta innebär at det är enklast att träna i liggande och svårare i sittande. Det är ytterligare svårare i stående och allra svårast under aktivitet. Ett fel kan vara att kvinnor vars bäckenbotten faktiskt inte är tillräckligt stark försöker knipa i sittande, en annan är att en kvinna som tränat ett tag bara fortsätter av vana att träna i liggande.

  • Utmanar inte sig själv

Definitionen av styrketräning lyder som följer: ”Träning med progressivt ökande motstånd med syfte att stärka det muskuloskelletala systemet”. Detta innebär att om du vill successivt bli starkare måste du också med regelbundenhet öka på utmaningen för musklerna så att det fortsätter att växa till sig. Stannar du på en viss träningsdos kommer också utvecklingen av muskelstyrka stanna på samma nivå. Du kommer behöva öka på svårighetsgraden. Antalet repetitioner, tiden i uthållighetsknipet, för att fortsätta se en positiv effekt. Ofta behöver du gå upp en nivå redan efter 4-6 veckor, och sedan utöka en gång till efter ca 12 veckor.

wpid-20120607_072659.jpgwpid-20120607_101233.jpg

Random bilder från när vi var på föräldrautbildningen på MVC 2012. Jag och min oskadade bäckenbotten visste inte vad som komma skulle, men kunde väl ändå ana lite…

  • Konsten att variera spänningsgrad

För att en muskel ska kunna användas optimalt bör den ha en god pendling mellan avspänning och spänning. Det betyder att du inte ska gå omkring och knipa hela dagarna. Det betyder också att du behöver släppa spänningen mellan olika moment av belastning, som lyft, nysningar eller skratt. En muskel som är halvt anspänd ständigt kan inte frammana optimal kraft vid behov, och kommer inte heller svara på träning så som du önskar.

 

Mobilergonomi

Mobilergonomi

Vi börjar med en gång!

Medan du läser det här: Sträck på dig! Skrolla ner med pekfingret!

Mobilanvändning kan skapa smärtor i nacke, handled eller tummar. Idag kommer tips för att undvika detta! Varje dag tillbringar du troligen mellan 2 och fyra timmar med att ha huvudet framåtböjt för att läsa på din mobil eller andra skärmar. Detta troligen utanför ditt eventuella vanliga skärmarbete. Det blir tillsammans rätt mycket spänning och ansträngning i din nacke. Ryggraden är inte anpassad för att hållas statiskt i framåtböjd position, inte ens i nacken.

Can’t live with them, cant live without them

Vi kan inte leva utan våra telefoner. Men de är inte heller helt oskyldiga när det kommer till att ge oss smärtor och besvär. En sådan liten grej, kan den verkligen bidra till en belastningssmärta? Japp! Det handlar kanske inte om kraften vi lägger ner i rörelserna, men om upprepningen av dem. Framförallt våra tummar är inte helt anpassade till att göra upprepade rörelser över lång tid, på en sådan liten yta som en mobiltelefon.

Tips för att skona nacken när du använder mobilen:

  • Håll upp mobilen i ögonhöjd när du läser! Ingen gör så. Det ser lite töntigt ut. Men ergonomiskt är det sååå mycket bättre. Om du håller upp mobilen i ögonhöjd när du kollar på den kommer kroppen liksom säga ifrån med muskeltrötthet i axeln – en bra påminnelse om hur länge du håller den statiska positionen.
  • En drastisk åtgärd för dig som har ont i nacken ofta – släng alla spel och helst alla sociala medieappar från mobilen under en period när du samtidigt försöker bli av med smärtan genom rehabträning. Försök att stå vid en dator när du vill facebooka och läsa dina favoritbloggar.
  • Variera mellan tummen och andra fingrar när du skriver, scrollar och swipar.
  • Undvik att skriva med samma hand som du håller telefonen i.
  • Håll i mobilen med raka handeleder och ett neutralt grepp. Ett neutralt grepp är ungefär det som du har när du sträcker fram din hand för att ta emot något som blir sträckt till dig. . Om du håller din mobiltelefon med böjd handled får dina fingrar och din tumme ett svårare arbete än om du håller med en rak handled.
  • Undvikt alltid att titta neråt och runda axlarna och håll inte mobilen längre än brösthöjd.

 

Några ytterligare tips för att minska risken för belastningssmärtor i tummen:

  • Tala in meddelande istället för skriv dem
  • Använd fler emoijis och färre ord.

wpid-wp-1411758602949.jpeg

Såhär fina skenor fick jag ha i några månader medan jag var föräldraledig med Wilfred (Argfred på bilden) eftersom jag kombinerade amning, frekventa lyft av barn och ett öäääändligt mobilpillande på ett liiiite för intensivt sätt. Aj! 

En fråga från kollegor på smärtrehab

En fråga från kollegor på smärtrehab

Som vårdgivare inom vårdvalet tror jag inte att jag har rätt att ”ta ställning” eller tipsa specifikt om vissa vårdgivare, men idag skulle jag vilja lyfta ett bra ämne. Under hösten fick jag kontakt med två kollegor, en fysioterapeut och en psykolog. De jobbar på en Smärtrehab-enhet i Stockholm, och hade hade ett intresse för att kunna nischa sin rehabverksamhet för personer med långvarig bäckensmärta och långvariga gynekologiska smärtbesvär. De är inte helt hundra klara med sitt upplägg än, men jag ser detta som SÅÅÅÅ behövligt.

Smärtrehab

Smärtrehab är en slags sammansatt och flerprofessionell rehabprogram som riktar sig till personer med långvariga smärtbesvär, där tidigare insatser inte gett önskvärt resultat. Du behöver en remiss för att komma till en sådan enhet. Det går att göra en egenremiss. Den som blir aktuell för program kommer att träffa både läkare, psykolog och fysioterapeut. Ibland har patienterna även kontakt med arbetsterapeut och friskvårdare.

Det speciella med rehabprogram som dessa är att du har tillgång till flera olika professioner under en längre tid, ca 3-4 månader på ungefär halvtid. Man kan erbjudas anpassad träning, instruktion av fysioterapeut på gym,KBT eller ACT-behandlingsgrupper, föreläsningar, avslappningsgrupper och individuella besök hos de olika professionerna.

Kollegorna undrar

Du som har långvariga smärtor från bäckenet eller underlivet:

  • Vilka insatser inom vården har varit hjälpsamma?
  • Vad har du saknat?
  • Vad hade du behövt mer av?

Ta chansen att ge lite viktig input till vårdgivare som vill utveckla sin verksamhet till att bli bästa möjliga! 

Bli först med att köpa vår bok!

Köp ”Mammaroll och Snippkontroll” innan den ens finns i butik!

Det här är ett reklaminlägg om vår bok!

”Vad händer med kroppen efter en förlossning?

Detta är ett ämne många nyblivna mammor behöver och vill prata om. Många känner sig oroliga och osäkra, vad har hänt med min kropp egentligen? Man vet inte vart man ska vända sig och vad som är normalt eller inte. Mitt upp i alla de där funderingarna ska man ta hand om ett nytt litet liv och hela ens tillvaro har liksom gjort en kullerbytta. Det är lätt att känna sig ensam. Man ser på sociala medier hur ”alla andra” klarar allt galant. Inte en enda verkar ju ha ont i rumpan eller ett icke-existerande sexliv!

Vissa är jättebra på att ställa frågor, kräva hjälp, lyfta tankar och oro. En del är mindre bra på det, kanske är den här boken allra mest för dem. För de som bara vill veta lite mer om kroppen efter en graviditet och en förlossning. Som vill ha svar på sina undringar om det här verkligen är ”normalt”. Hur känns ett begynnande framfall? Hur ska min snippa se ut? Ska jag verkligen kissa på mig varje gång jag nyser? Hur mycket hemorrojder man stå ut med? Kommer jag någonsin vilja ha sex igen?”

Svaren finns i vår bok! 

Nu kan du förbeställa boken! Dessutom får du den billigare än i butik! Du köper den för 150 kronor plus 39 kronor i frakt. I bokhandeln kostar den över 200 kronor. Skriv ett mejl med namn, adress och telefonnummer till mamma@fritanke.se för att beställa. Böckerna levereras med faktura, och borde komma fram inom 5 arbetsdagar.

Kom och köööp! 

 

Sömnergonomi

Sömnergonomi

Har du ont i kroppen när du vaknar?

Det finns en rad olika orsaker till detta. En del patienter jag träffar har så mycket nattvak och stressorer i livet att deras kroppar har svårt att slappna av, även nattetid. En del smärtor har dock direkt samband med sovställning, säng och kudde. Med rätt stöd och position kan kroppen slappna av och få så mycket återhämtning som möjligt.

Känner du dig stel när du vaknar?

En del stelhet hör ihop med inflammationsreaktioner i den aktuella vävnaden. Annan stelhet Kan bero på att muskler, leder och ledband hamnat i ett läge där de varit spända eller utsträckta under längre tid. När de inte kunnat återställas till sin vilolängd under natten kan förnimmelsen bli en stelhet. Om du har ont i nacken eller huvudvärk när du vaknar behöver du kanske se över din kudde eller din sovposition.

wpid-20140730_063147_1.jpg

Kuddens funktion

Kudden bör vara sådan att den stödjer både huvudet och nacken. Nacken har i neutralläge en liten svank, och denna svank behöver kudden stötta. Om du sover på sida behöver istället kudden vara lite högre eftersom kudden måste fylla ut området mellan halskotpelaren och madrassen. Detta område är ju egentligen liga brett som axeln på den sidan. Om du sover på sidan kan du också använda en ”kramkudde” för att minska trycket på den axeln som du ligger på. Om du sover på rygg och kan se dina tår är kudden förmodligen för hög. Magsovare ska ha tunnast kudde, men detta påverkas också av madrassens fasthet.

Madrassens funktion

Madrassen bör för de flesta vara halvhård och fördela trycket jämnt mellan olika kroppsdelar. En åldrad madrass eller en madrass som genomgått en eller et par graviditeter tillsammans med dig kan ha insjunkna partier som medför att kroppen hamnar i en icke-optimal ergonomisk ställning.

Ergonomiska tips för att sova bättre.

Finns det några sovställningar som är bättre för kroppen än andra? Sanningen är väl egentligen den, att en sovställning som fungera för en viss person nödvändigtvis inte fungerar för alla. Men vissa saker är väl mer generella när det kommer till nack- och ryggbesvär.

  • Att sova på mage är inte särskilt skonsamt för nacken. Du måste i princip ta ut nacken i ett ytterläge för att kunna andas åt sidan. Dessutom väljer vi vanemänniskor också ofta samma sida natt efter natt, vilket kan resultera i onödigt slitage på nackryggraden. Om detta sedan förstärks av vanor dagtid (sitter och tittar på TV:n från ett hörn av soffan etc) kan det bli en del av orsakerna till smärtan.
  • Att sova på sida  kan också vara en grej som inte är optimalt i kombination med axelbesvär. Att sova med kroppsvikten på en axel kan ge upphov till smärta i axelleden eller till och med att nerver kommer i kläm. Om överarmen pressas framåt i ledhålan kan sidliggandet också vara en bidragande faktor till rotatorcuffsmärta eller impingement. Här får en vara lite kreativ och se om kuddar kan placeras för att avlasta den undre axeln.
  • Att sova på rygg och sidan medför oftast minst belastning på kroppen.

En genomsnittsperson sover ungefär en tredjedel av sin livstid. Det kan vara värt att se över sovergonomin!

Vissa trötta småbarnspäron får dock inte alls sova så mycket de behöver. Våra vänner Filip och Arvin sover på Rum för Barn.

 

Lite intressant input fanns här faktiskt! Tips!

Långvarigt sittande dödar

Långvarigt sittande dödar

I det här temat om ergonomi har jag hittills tjatat i vareviga inlägg om hur dåligt det är med långvarigt stillasittande. Utifrån ett ergonomiskt perspektiv pratar vi ofta om risken för överbelastning, smärta och värk. Men faktum är att stillasittande också är statistiskt förknippat med död. Personer som är fysiskt inaktiva har en högre risk att dö för tidigt jämfört med de som är fysiskt aktiva. Inaktiva personer  som satt stilla mer än åtta timmar per dag hade i en studie motsvarande 58 % ökad risk att död under uppföljningsperioden. I samma studie visade det sig att fysisk aktivitet motsvarande en rask promenad i 60-75 minuter varje dag eliminerade risken med att sitta stilla mer än 8 timmar per dag.

Fysisk aktivitet kan motverka de negativa effekterna med att sitta stilla!

Du kanske har ett fysiskt inaktivt arbete, och du behöver jobba 8 timmar per dag. Fine! Lägg då till en rask promenad eller annan fysisk aktivitet en timme per dag så minskar du risken för ohälsa! Det som kan vara viktigt att veta är att den fysiska aktiviteten inte behöver vara sammanhängande. Det kan vara en cykeltur till jobbet, en rask promenad på lunchen och en cykeltur hem. Du måste inte klämma in så mycket mer än så!

Vad kan du göra för att öka din vardagsmotion?

  • Anslut datorn till skrivaren längst bor på kontoret.
  • Ta ett extra varv i korridorerna innan du tar kaffe.
  • Ta alltid trapporna istället för hissen
  • Gör armhävning mot vägg och väggänglar innan du sätter dig igen efter en paus
  • Se om du kan får med dig kollegor på gående möten
  • Ta en rask promenad på lunchen
  • Stå vid skrivbordet om du har möjlighet

Fysioterapeuternas rörelselyft

Fysioterapeuterna (vårt fack) har tagit fram en rapport för att visa på vad vi som yrkesgrupp kan göra för att påverka hälsan i samhället. Den här rapporten är en bra läsning för dig som vill ha ett underlag för att påpeka för din arbetsgivare att ni behöver få hjälp och stöd i att vara mer fysiskt aktiva på arbetet.

 

Här kommer några enkla tips på övningar att göra som pausgympa!

 

Referenser:

Does physical activity attenuate, or even eliminate, the detrimental association of sitting time with mortality? A harmonised meta-analysis of data from more than 1 million men and women

Sitting time and all-cause mortality risk in 222 497 Australian adults.

 

Efterlyser undervisningspatienter (igen)

Efterlyser undervisningspatienter (igen)

Uppdatering: Nu har jag skickat iväg intresseanmälningarna och det är upp till kursansvariga att ta kontakt med de personer som de väljer. De kommer inte behöva i närheten av så många som anmält intresse. Jag lovar att återkomma om jag får förfrågan om att agera efterlysare fler gånger!

I november förra året hjälpte jag läkarna på Huddinge sjukhus att ragga undersökningspatienter. Det hålls ju regelbundet kurser för vårdpersonal för att förbättra diagnosticering och åtgärder av förlossningsskador. En ny sådan kurs är på gång, fast på Danderyd den här gången. Läkaren som håller kursen är dock från ett annat sjukhus.

För att lära ut bra undersökning (framförallt via ultraljud) behöver de ha riktiga personer att visa på.

Efterlyses:

Kvinnor som kan tänka sig att ställa upp som undervisningspatienter.

Information

Datumet som du behöver vara tillgänglig är  25/4. De behöver ett visst antal personer. Du behöver kunna ta dig till Danderyds sjukhus dagtid. Det är lättast om du kan vara barnfri under besöket, men om det krisar kan du ha med ett barn som någon annan kan titta till. Du kan inte hålla i barnet själv under undersökningen. Det hela tar runt 40 minuter. Om du önskar kommer du kunna få ett uppföljande individuellt besök med en läkare.

Hur går det till?

Det är en undervisande läkare och några stycken som tittar på. Även dessa är specialistläkare inom gyn/obstetrik. Du kommer få en ultraljudsundersökning i mellangården, ett vaginalt och ett analt. Undersökningen sker i en gynstol som är utvecklad speciellt med syftet att kvinnan i undersökningssituationen ska känna sig mindre utsatt. Detta genom att hon hellre sitter med benen fram och höjd överkropp än ligger med benen upp och huvudet ner. På så sätt kan hon vara är mer delaktig i processen.

Vad får jag ut av detta?

Det utgår ingen ersättning, men du får en förstklassig bedömning av din egen bäckenbotten. Du bidrar också med kunskaper så att andra kvinnor kommer få bättre undersökning och behandling. Om det framkommer något på undersökningen som gäller din bäckenbottenhälsa kan du få ett individuellt bokat möte med läkare efteråt.

Intresserad?

Skriv en kommentar här och var noga med att uppge din riktiga mejladress, så kan jag sedan sätta dig i kontakt med rätt person!

Jag är bara en efterlysande mellanhand och kan naturligtvis inte garantera att alla som ställer upp behövs och så vidare. Sist jag efterlyste så här kom det in så många intresseanmälningar att det skulle räckt för flera år…

Kom ihåg att detta är ett sätt för dig att göra ett bidrag till bättre kvinnosjukvård. Ta chansen om du har möjlighet!