Kategori: Fysioterapi inriktad mot kvinnohälsa

Fysioterapi inriktad mot kvinnohälsa

Fysioterapi inriktad mot kvinnohälsa

På BakingBabies hittar du svar på dina frågor! Om graviditeter, bäckensmärta, bäckenbotten, inkontinens, framfall och mycket mer. Fokus ligger på att ge dig information som förbättrar din livskvalitet och på at ge dig praktiska råd och teoretisk bakgrund till varför en del saker i kroppen är som de är.

Informationen här kan aldrig ersätta en individuell bedömning av en fysioterapeut, men kanske kan du här hitta inspiration och mod att söka hjälp för dina besvär!

De flesta inlägg är vetenskapligt baserad och har referenser i slutet. Övriga inlägg är baserade på beprövad erfarenhet.

Tema sömn

Sömnbristen är föräldraskapets mörka sida.

Det har säkert varit jobbigt för småbarnsföräldrar genom alla tider, men jag skulle faktiskt vilja påstå att det är jobbigare för dagens föräldrar. Dels på grund av att studier faktiskt visat att nutidens vuxna sover mindre än exempelvis för 100 år sedan, till att börja med. Och dels på grund att vi har en kultur av att liksom sätta någon slags stolthet i att ha barn som sover. (Berätta gärna om ni tänker annorlunda!)

Det här är inledningen till en serie om sömn.

Vår dygnsrytm är inbyggda och regelbundet cykliska processer som gör att vi generellt är trötta på natten och vakna på dagen. Det är en rytm som samspelar med ämnesomsättning, hunger och aktivitet. Man vet att förändringar i vår dygnsrytm under graviditet och efter förlossning har potential att påverka vårt humör och vårt mående. Det är förknippat med depression och påverkas av sociala faktorer och exponering för solljus. Vi är också vanemänniskor på så sätt om att om du alltid blir väckt av barnen tidigt på morgonen så kommer du har svårt att sova länge en dag när du plötsligt får sovmorgon – även om du är i stort behov av någon extra timmes sömn. En gravid person behöver sova mer än andra vanliga, friska vuxna. Omkring 7-8 timmar är generellt det optimala för en person i arbetsför ålder.

Småbebisar vaknar titt som tätt och behöver äta, och de större kanske knatar in till vuxensängen mitt i natten. De oavbrutna nätterna kan verka väldigt långt borta under småbarnsåren. Och även om föräldralediga ibland får möjlighet att ”sova när bebisen sover” och småbarnföräldrar däckar i soffan klockan nio på fredagskvällen, så räcker sömnen oftast inte till.

Inläggen i serien kommer handla om:

  • Tema sömn (detta inledande inlägg med referenslista)
  • Sömn under graviditeten
  • Postpartumperiodens sömnbrist
  • Läkning och återhämtning i relation till sömn
  • Sömn och metabolism
  • Smärta och sömn
  • Sömn och kognitiv funktion
  • Sömn och postpartumdepression
  • Goda råd för din sömn

Jag hoppas att ni kommer att tycka att detta är lika spännande som jag!

Till den här serien har jag använt följande referenser:

Sovställning under graviditet

Är det viktigt att sova på vänster sida som gravid?

”Jag läste om en studie som kommit fram till att det var mycket vanligare att föda för tidigt om kvinnan sov mycket på höger sida under natten. Och tvärtom förmånligt att sova på vänster. Nu är jag urusel på att leta och hittar inte igen forskningen, men alltså det låter ju jättekonstigt? Kan det stämma? Vad är det som kan inverka bra/dåligt på resp. sida? Jag är gravid i vecka 30 och har en snurrande 1,5-åring sovande på höger sida om mig, vilket innebär att jag hamnar på höger sida väldigt ofta för att söva om honom. Och sover vidare åt det hållet såklart. Oroar mig för att det påverkar min graviditet och varje natt känns ”misslyckad”. (Ligger jag inte till höger så ligger jag på rygg, vilket jag läst inte heller är bra…) Frågan är väl egentligen: bör jag oroa mig?”

Läsarfråga

Svar

Jag vill börja med att hänvisa till ett annat inlägg: Får jag sova på rygg som gravid?

  • Att sova på höger sida är inte dåligt, men möjligen är det bättre att sova på vänster sida. Det har att göra med blodflödet till moderkakan.
  • Om någon sovposition i sidliggande hade varit jättedålig så hade det påverkat människorasens totala överlevnad. Det är inte en så stor grej.
  • Forskningen om det här med sido-sovställningar för gravida är sparsam. Det är ett fåtal studier som fått stort genomslag.

Hellre valfri sida än rygg

Vi vet att det inte är superbra att sova på rygg senare i graviditeten. Detta på grund av det tryck som skapas på blodkärlen och som kan påverka blodflödet till både dig och fostret negativt. Att sova på vänster sida rekommenderas över höger då det på grund av organens placering inne i buken verkar skapa mest utrymme för blodcirkulationen. Men detta måste ju vara individuellt och bero på hur tungt du sover, hur länge du sover i exakt samma position och också beroende av hur tung din mage är. Det verkar vara viktigare för den totala hälsan att du får sova över huvud taget, så jag tycker att du ska försöka oroa dig så lite du kan om din sovställning. Om du bara rör dig i sömnen en del eller också går upp och kissar någon gång på natten så ökar du blodcirkulationen så pass att eventuella risker minskar.

Sovställning under graviditet

Sov så gott du kan, så mycket du kan och i den position som du får möjlighet att sova. Oroa dig så lite som du bara kan och hämta krafter inför spädbarnstiden som kommer. Generellt kan du tänka på att

  • Somna på sida
  • Gå tillbaks till sidliggande efter att du har vaknat till på natten
  • Ligga på sida och vila på dagen

Om du kan och önskar kan du också föredra vänster, men det finns inte några omfattande bevis för att detta skulle spela väldigt stor roll.

Swishdonation
Om du upplevt att vår blogg varit dig till stor hjälp får du gärna donera! Använd i så fall QR-koden ovan eller Swisha till nummer 1236340384 med valfri summa.
Om du inte kan är det såklart lugnt, du kan istället visa tacksamhet genom att berätta om oss för dina vänner eller dela vår sida på sociala medier. Tack!

Strategier för kvinnors hälsa

Sedan 2015 pågår det en nationell satsning för förbättrad kvinnosjukvård, men fokus på förlossningsvården och nu det senaste också på neonatalvården. Jag har ju jobbat lite inom projektgruppen för satsningen på Sveriges Kommuner och Landsting förra året. Och har fortsatt få vara med lite på ett hörn nu även under våren.

Strategier för kvinnors hälsa

För att hjälpa landsting och regioner att styra upp sina projekt och prioritera bland mål och förbättringsområden har SKL nu släppt en rapport som heter ”Strategier för kvinnors hälsa”. Den finns att ladda ner här.

Nuläget

Rapporten lyfter fram att vården behöver utvecklas vad gäller delaktighet, bemötande och kontinuitet och samordning i vårdkedjan. Man lyfter också fortsatt upp behovet av en utökad eftervård. Att vården behöver bli mer kunskapsbaserad och att vården kan bli mer jämlik.

Ett viktigt ställningstagande!

Något som jag uppskattar enormt i den här rapporten är att man konsekvent väljer att prata om förlossningsskador (på mamma eller barn) som vårdskador. Det här är lite att sticka ut näsan, förstår jag det som, eftersom LÖF (landstingens försäkringsbolag) typ menar att förlossningsskador är en förväntad och naturlig följd av vaginala förlossningar. SKL argumenterar för att man måste komma bort från att kalla förlossningsskador för ”komplikationer”. De menar att förbättringspotentialen vad gäller riskhantering och patientsäkerhetsfrågor är stora.

En guide för hur man kan följa upp

En stor del av rapporten är en slags guide till vilka ”indikatorer” som vården kan använda för att följa upp olika utfall av förbättringsarbeten. Typ, om ett landsting vill följa upp att ett förbättringsprojekt gällande bättre bemötande kan de följa upp vissa specifika frågeställningar i den kommande nationella graviditetsenkäten. Det här är ju naturligtvis jätteviktigt, att man faktiskt ser resultat av allt som det satsas tid och pengar på.

SKL väcker frustration

Jag vet att inom vissa kretsar kan inte SKL uttala sig utan att det väcker frustration. Detta på grund av att SKL:s talespersoner nästan alltid börjar med ”Vi har en förlossningsvård i världsklass” och framhåller förlossningsvårdens förträfflighet. Tillslut kommer det slutligen ett ”men det behövs också förbättras”. Jag förstår att man blir jätteprovocerad av att höra hur svenska kvinno- och förlossningsvård beskrivas i positiva termer om man själv har jättenegativa erfarenheter. Tro mig, jag fattar det. SKL är en medlemsorganisation, där alla enskilda landsting och regioner är medlemmar. Det hade liksom inte riktigt funkat om SKL:s talespersoner hade enbart framhållit allt det usla. Då hade det blivit ramaskri, kan jag tänka. Men trots att SKL är väldigt diplomatiska i sina uttalanden så skulle jag säga att de ändå sätter ner foten, och sticker ut näsan, men den här rapporten. Me like!

Bracing vs hollowing

Magaktivering, när, var och hur?

”Jag har läst serien om magmuskeldelning och dina resonemang om bracing och hollowing och försöker förstå. Jag har börjat med crossfit och har en fråga. Instruktören säger att vi ska säga ”s” för då hittar vi rätt muskler att aktivera i magen. Vilka är det? Blir det bracing? Sedan undrar jag om det är en spänning som en ska hålla hela passet? Och eftersom passen riktar sig till alla så antar jag att det är oberoende om personer varit gravida eller inte. Ska alla alltid ha en spänning i magen vid all träning? Själv har jag lite svårt att komma ihåg att spänna samtidigt som jag tränar, det blir lite ”ja, just det” och så spänner jag till igen. Sker det automatiskt för de som är vana att träna?”

Läsarfråga

Svar

Till att börja med vill jag länka till serien om magmuskeldelningar som frågeställaren läst, den finns här. Jag tycker att det är SUPERSVÅRT att avgöra exakt vilken aktivering andra instruktörer/terapeuter uppmanar till. Dels för att våra beskrivningar skiljer sig väldigt åt. Också för att det ”finns många vägar till Rom”. En regelrätt ”tsss”-aktivering med instruktion om att dra magen inåt blir ofta en hollowing, men en ”tsss-aktivering” med samtidig uppmaning om att spänna magen som för att parera ett slag blir ofta en bracing. Tsss-ljudet handlar om att få med de djupa magmusklerna, men säger egentligen inte så mycket om vad som händer utöver det.

Bukmusklernas jobb är stabilitet kring ryggraden.

Anledning till att ”hollowing” (att  suga in magen) är lite ”ute” är detta snarare minskar stabiliteten än ökar den. Bukmuskelaktiveringen handlar om att skapa en solid ring av muskler runt buken. Helst utan att öka trycket ner mot bäckenbotten. För hård bracing kan bidra till en tryckökning mot bäckenbotten. Därför är koordinering av andning och bracing så otroligt viktigt.

Att spänna magmusklerna

  • Magmusklerna ska skapa en fasthet i bålen/buken, utan att vara superintensiv och utan att skapa en inåtrörelse.
  • Magmusklerna ska få dig att känna att en bra hållning är det enda rätta just då
  • Tss-ljudet kan hjälpa dig att hitta rätt om du är osäker under en övning

Magaktivering och bäckenbotten

För att skydda bäckenbotten är det viktigt att bäckenbotten är så pass stark att den kan motstå det tryck som vardagens aktiviteter skapar. Det finns ingen poäng med att alltid gå omkring och försöka ha en viljemässig anspänning i djupa bålmuskler och bäckenbotten. Träning av bål och bäckenbotten bör ske separat för att styrkeöka, volymöka och optimera förutsättningarna för funktionell muskelaktivitet under annan träning/aktivitet. Att gå omkring och spänna bäckenbotten eller djupa bålmuskler under ett helt träningspass kan skapa överspänningsproblem. Du ska inte aktivt försöka aktivera djupa bålmuskler när du promenerar eller springer. Vid enstaka lyft och övningar kan det dock vara en bra idé. Vi rekommenderar alltid ”tension to task” det vill säga att du ska använda precis så mycket muskelaktivitet som behövs för den specifika uppgiften. Emellan övningar ska du släppa spänningen.

Rätt aktiverade bålmuskler kommer optimera din hållning.

Optimerad hållning med en neutral ryggrad kommer göra att bäckenbotten jobbar bättre. Det är därför som vi inte längre rekommenderar att personer som tränar ska trycka ner svanken i mattan och hålla den där under ryggliggande magövningar. Bålmusklerna är gjorda för att hålla en spänning över tid, och i början då du jobbar med aktivering av dessa bör du börja med 10 sekunders anspänning och sedan öka. För den med-aktivering som ska ske medan du lyfter/skjuter/drar ska aktiveringen slås på och av under de sekunder du utför övningen.

Bukmusklerna kan överaktiveras och skapa ett buktryck som då blir mindre bra för bäckenbotten. Om du därför tränar något som kräver mycket hård bracing behöver du också ha en väldigt stark och välfungerande bäckenbotten.

Hitta och aktivera

Bålen kan liknas som en muskulär tunna, med diafragma i toppen och bäckenbottten i botten. Rygg- och magmuskler är tunnas väggar. För att hitta dina inre bukmuskler kan du känna strax innanför dina höftbenskammar. När du spänner de djupare lagren av bålmusklerna kommer du känna en liten rörelse och spänning under dina fingrar. Musklerna är inte enbart placerade där innanför höftbenskammarna, men de är där de liksom är lättast att komma åt. Försök att hitta en spänning där medan du också klarar av att andras, håll i 10 sekunder.

Stegring – armrörelser

När du klarar att koordinera bukmusklerna med andningen och helst också bäckenbotten är det dags att lägga på rörelser. De stabiliserande bålmusklerna är till för att kunna skapa stabilitet trots att vi utför rörelser som potentiellt kan sätta oss i obalans. Därför är nästa steg att träna in att bukmusklerna ska kunna stabilisera trots motståndet av en samtidigt armrörelse. Här är fågelhunden är typisk rehabövning, men det kan lika gärna handlar om sittande hantelövningar eller stående latsdrag.

Stegring – benrörelser

Att lägga till gravitation och benrörelser är nästa steg. Här ska bålmusklerna kunna hålla ryggraden helt stilla, medan du både lyfter mot tyngdlagen och rör benen. Denna slags övningar kan bli för tunga för dig med svag bäckenbotten, då det tryck som bukmuskelaktiveringen skapar kan bidra med ett för högt tryck nedåt.

Stegring – lyfta, skjuta, trycka, dra

Det sista steget är att kunna spänna både bål och bäckenbotten vid andra övningar. Du ska helst inte behöva slå på aktiveringen viljemässigt, utan träningsgraden i musklerna bör nu vara så pass att de är på hugget och själva förstår vad som håller på att hända.

Vanliga misstag vid bålanspänning

  • Du håller andan
  • Du försöker aktivera bukmusklerna med en dålig hållning
  • Du överaktiverar musklerna och skapar ett onödigt tryck mot bäckenbotten. Tension to task!
  • Du gör för tunga övningar för tidigt
  • Du gör för tunga övningar då du upplever att bålen och resten av kroppen klarar det, men gör det på bekostnad av bäckenbotten. Mer om detta och just crossfit här. 

Läsarfråga om bracing vs hollowing

Du ska inte ha en spänning i bålmusklerna under hela passet, utan bara då ska ska göra en övning. Du ska också kunna reglera spänningen så att den adekvat motsvarar det du ska göra. När musklerna är tillräckligt starka, uthålliga och väldrillade ska du heller inte behöva aktivera dem viljemässigt.

Swishdonation
Om du upplevt att vår blogg varit dig till stor hjälp får du gärna donera! Använd i så fall QR-koden ovan eller Swisha till nummer 1236340384 med valfri summa.
Om du inte kan är det såklart lugnt, du kan istället visa tacksamhet genom att berätta om oss för dina vänner eller dela vår sida på sociala medier. Tack!

Ordinerat sängläge under graviditet

Man hör ibland om gravida som blir ordinerade sängläge. Hur vanligt är det? Jag har en känsla av att det är vanligare i typ USA, stämmer det? Och varför ska kvinnan ligga till sängs?

Läsarfråga 1

Läsarfråga 2: Jag fick nyligen barn i v 29, utan förvarning. Det var varken havandeskapsförgiftning eller infektion, moderkakan var ok. Därmed finns det en risk att även nästa graviditet skulle bli kortare, enligt läkaren jag fick träffa för uppföljning. Jag frågade specifikt om träning och då sa hen att vid en eventuell graviditet kunde jag träna som vanligt fram till första sammandragningen och därefter inte alls. Det var också ganska troligt att det därefter skulle bli sängläge. Men det lät lite luddigt…Min fråga är nu: vet man någonting om samband mellan träning (rimlig mängd etc.) då det finns en högre risk att föda tidigt? Och finns det något sätt att förbereda kroppen på sängläge en längre tid?

Läsarfråga 2

Läkaren nämnde att det eventuellt fanns en koppling mellan att få barn tidigt och ha ”hjärtformad” livmoder, något som var ärftligt. Hur mycket varierar livmödrar i form? Och finns det annat som påverkas av formen på ens livmoder?

Läsarfråga 3

 Intressanta frågor det här!

Faktum är att det finns en svensk artikel från Läkartidningen  som tar upp ämnet. I den artikeln nämns först av allt att sängvila rekommenderats historiskt sett för ett stort antal sjukdomstillstånd – varav de allra flesta rekommendationerna reviderats kraftigt fram till modern tid. Enligt samma artikel uppges att upp emot 18 procent av alla kvinnor i USA rekommenderas sängvila någon gång under graviditeten, vilket måste skilja sig mycket mot siffrorna i Sverige. Sängläge rekommenderas kvinnor med hotande missfall, flerbörd, havandeskapsförgiftning, prematura sammandragningar med eller utan påverkan på livmoderhalsen och prematur vattenavgång.

I Sverige verkar sängvila ordineras kvinnor som drabbats prematur vattenavgång, ju tidigare i graviditeten desto större chans för ordinerad sängvila. Efter vecka 34 får de flesta igångsättning istället. Fördelarna med ordinerad sängvila är enligt artikeln i läkartidningen tveksamma, men de efterfrågar större studier på detta. Sängläge är inte enbart fördelaktigt då ökar risken för både blodpropp och ger upphov till förlorad muskelmassa. En Cochranestudie från 2015 konstaterade att evidensen för sängläge som behandling är vag och att det troligen finns fördelar med att minska på ordinerandet av detta.

Enligt en förhållandevis liten men intressant studie kan kvinnor som blivit ordinerade sängläge för att undvika risken för prematurförlossning med fördel träna vattengymnastik, utan att öka risken för förtida förlossning.

En annan studie från 2015 drar slutsatsen att det inte finns vetenskapliga belägg vare sig för eller emot sängvila för kvinnor gravida med bara ett barn som riskerar att föda för tidigt (gissar att flerbördsgraviditeter kan vara annorlunda?). Men även i denna studie efterfrågas mer forskning. En studie publicerad 2018 jämförde fysisk aktivitet hos olika gravida och utfallet för förlossning. Man fann att de kvinnor som födde för tidigt tenderade att röra sig mycket mindre än de som födde fullgångna barn. Att ordinera vila gjorde inte att fler gravida födde senare. Ytterligare en annan studie har liknande slutsats – kvinnor som fött för prematurt vid tidigare graviditeter bör rekommenderas att röra sig minst 30 minuter per dag vid efterföljande graviditeter.

Livmoderformer

En följdfråga gällde det här med livmoderformer. Normalt ska livmodern vara päronformad, men vissa individer har en annorlunda form på sin livmoder. Förekomsten är lite oklar, eftersom många inte märker det alls. Jag hittar siffror på allt mellan 1 av 20 och 1 av 100 personer med livmoder. En av 13 som söker hjälp för infertilitet verkar ha en annorlunda form på livmodern, men det behöver inte vara synonymt att livmoderformen påverkar fertilitet eller graviditetsutfall. Hjärtformad livmoder, som frågeställaren undrar över, kallas bikornat livmoder och detta verkar var mycket ovanligt. Denna slags livmoderform kan göra det trångt för fostret på ett sätt som kan trigga igång för tidig förlossning.

Träningsprogram under ordinerat sängläge

På amerikanska sidor hittar jag flera träningsprogram för dem som fått ordinerad sängvila under graviditeten. Jag tror att det är så pass ovanligt i Sverige men hoppas att det kallas in en fysioterapeut i de individuella fall som krävs. Att ha god muskelfunktion och mycket muskelmassa innan sängläget gör ju att den muskelmasseförlust som sker kanske inte påverkar din funktion så mycket.

Kan inte betyda ordinerad inaktivitet

Att vara rekommenderad sängläge under en graviditet bör inte innebära full inaktivitet. Inaktiviteten i sig innebära risk för ohälsa. Den motion du kan få till kan bidra till både optimera fysisk hälsa, men också hjälpa dig psykiskt. Fysisk aktivitet kommer hjälpa dig att hålla dina leder rörliga, hålla igång blodcirkulationen och minska förlusten av muskelmassa. Att hålla blodcirkulationen igång är det viktigaste för att förebygga blodproppar, och att undvika förlust av muskelmassa är viktigt på grund av föräldraskapet som väntar dig.

Övningstips

Blir du ordinerad sängläge ska du första hand begära att få träffa en fysioterapeut. Gör alla övningar långsamt. Lyssna på kroppen. Dela upp träningen över dagen. Undvik att hålla andan, ta i så tungt att du nästan krystar och får sammandragningar. Doseringen vid varje övning gäller bara om du samtidigt mår bra medan du tränar. Börjar det kännas tungt kan du minska på antalet.

Bäckenbotten och bål

  • Bäckenbottenträning. Knip med bäckenbotten so matt du ska hålla in en fis och hålla in kiss. Lyft bäckenbotten något uppåt/inåt i kroppen. Ingen rörelse ska synas utanpå kroppen, du ska alltså inte lyfta rumpan eller knipa ihop insida lår. Håll ett par sekunder och släpp. Upprepa 10 repetitioner i 3 omgångar.
  • Djupandning. Håll händerna på nedre delen och på sidan av dina revben och andas djupt. Känn att revbenen expanderar i sidled när du andas. Försök få med bäckenbotten så att du kniper på utandning och släpper bäckenbotten på inandning. Upprepa 10 repetitioner i 3 omgångar.
  • Bäckentippning. Ligg på rygg med böjda knän och fötterna i madrassen. Tippa bäckenet så att du växlar mellan att ha en kraftig svank och en svank som är helt utplånad och pressad ner i madrassen. Gör rörelsen mjuk, det ska inte göra ont. Upprepa 10 repetitioner i 3 omgångar.
  • Knäfällning. Ligg på rygg med böjda knän och fötterna i madrassen. Fäll båda knäna åt höger sida, och sedan åt vänster sida. Andas långsamt medan du fäller knäna och drar upp dem igen. Upprepa 10 repetitioner i 3 omgångar.

Armar

  • Knäpp händerna i nacken och fäll ut armbågarna. Dra ihop dem igen, och sära på dem igen. Upprepa 10 repetitioner i 3 omgångar.
  • Ligg på rygg med böjda knäna och armarna längs sidorna. Spänn magens och ryggens muskler och dra ihop skulderbladen. Försök hålla kvar den spänningen medan du sträcker armarna långsamt upp över huvudet. Upprepa 10 repetitioner i 3 omgångar.
  • Knyt och spreta med händerna. Böj och sträck i armbågarna. Håll handen upp mot taket och rita en cirkel. Upprepa varje rörelse på var sida, 10 repetitioner i 3 omgångar.

Nacke/axlar

  • Dra in hakan mot bröstkorgen, frammana dubbelhakor. Rulla huvudet försiktigt åt sidorna. Upprepa 10 repetitioner i 3 omgångar.
  • Dra upp axlarna mot öronen. Rulla axlarna framåt och bakåt. Upprepa 10 repetitioner i 3 omgångar.

Ben och fötter

  • Ligg på rygg med raka ben. Rulla fötterna först åt ena hållet 10 gånger och sedan åt andra hållet 10 gånger.
  • Ligg på rygg med raka ben. Pumpa fötterna kraftigt uppåt och nedåt. Detta ska ske minst 10 gånger i timmen!
  • Ligg på rygg med raka ben. Böj ett knä i taget och dra foten så långt in mot rumpan du kan. Sträck sedan benet så mycket att hälen lyfter lite från underlaget. Upprepa 10 repetitioner i 3 omgångar, per ben.

Kondition

Om du får sitta upp i sängen kan du promenera med fötterna i sittande, och på så sätt få en lättare konditionseffekt.

Övriga tips:

  • Gummiband som fästs i sängramen eller i något annat kan användas som ett motstånd för armarna för att röra armarna i olika riktningar. Om du får sitta upp är rodd en bra gummibandsövning
  • Om du får stå på alla fyra är katten/kon en skön övning som bibehåller rörlighet i ryggen.
Swishdonation
Om du upplevt att vår blogg varit dig till stor hjälp får du gärna donera! Använd i så fall QR-koden ovan eller Swisha till nummer 1236340384 med valfri summa.
Om du inte kan är det såklart lugnt, du kan istället visa tacksamhet genom att berätta om oss för dina vänner eller dela vår sida på sociala medier. Tack!

Coreträning och bäckenbotten

Kan du skriva om coreträning? Är det bra, hur ska man träna det osv. Jag har problem med min rygg och med bäckenbotten och tänker att coreträning vore bra (men kanske har fel) men hittar ingen coreträning som tar hänsyn till bäckenbotten.

Såg att du tidigare skrev om bäckenledssmärta, vad är det, var sitter det och vad kan man göra åt det (tror att jag lider av det).

Knipkulor, kan det vara ett bra komplement till knipträning? Vad ska man tänka på då? (Du kanske redan har skrivit om detta?)

Läsarfråga

Svar

Jag har redan skrivit ganska mycket om coreträning!

Du undrar ockå lite om bäckensmärta.

Nu har jag ofta delat upp det i bäckensmärta under och efter graviditet, det finns alltså en hel kategori här på bloggen som också omfattar bäckensmärta efter graviditet.

Du frågar också om knipkulor, det har jag skrivit mer om här:

Träna med vaginala tyngder

 Använd sökfunktionen!

Om du undrar om jag skrivit om fler saker går det att använda sökfunktionen direkt här på bloggen, eller skriv in bakingbabies.se i google-sökrutan direkt, gör ett mellanslag och skriv det du letar efter. Då brukar google också direkt plocka upp relevanta inlägg.

Swishdonation
Om du upplevt att vår blogg varit dig till stor hjälp får du gärna donera! Använd i så fall QR-koden ovan eller Swisha till nummer 1236340384 med valfri summa.
Om du inte kan är det såklart lugnt, du kan istället visa tacksamhet genom att berätta om oss för dina vänner eller dela vår sida på sociala medier. Tack!

Bäckensmärta och överspänd bäckenbotten

L

Två läsarfrågor om bäckensmärta och om överspänning i bäckenbotten

” Jag har 15 månader efter andra barnet fortfarande problem efter foglossning. Har ont över blygdbenet, på sidorna av blygdbenet, ”undertill” (bäckenbotten?) precis var insidan av låren möter bäckenbotten samt svanskotan. Kan bara gå kortare sträckor. Vad är det egentligen som gör ont i bäckenbotten där vid insidan av låren måntro? Muskler? Ligament? Där börjar det värka och kan hugga till om jag rör på mig för mycket. Där knakade det också hemskt när jag var gravid. Smärtan i svanskotan kom först efter förlossning.

Läsarfråga

”För 9 månader sedan födde jag vårt första barn med ett planerat snitt (är stelop i SI-lederna och avrådes vaginal förlossning). Slapp foglossning och mådde bra under graviditeten. Allt gick bra och jag tycker att jag ”fått med mig kroppen” på att vilja börja träna igen. Jag har varit noggrann med bäckenbottenövningar och har tränat med både fysioterapeut och en pt som ska vara duktig på postpartum-träning. Men.. vareviga gång jag kniper och /eller kopplar på bäckenbottenmusklerna så får jag så infernaliskt ont i svanskotan. Jag har fått höra att detta nog ska gå över men det gör det verkligen inte. Det blir inte ens bättre. Jag tänker på min hållning och hur jag sitter för att inte belasta svanskotan men har ändå så ont. Har du någon uppfattning om vad det kan vara som ger sån smärta.”

Läsarfråga

Svar till första frågan

Jag vill till att börja med hänvisa till en  serie om bäckensmärta efter förlossning. Där tror jag att det finns mycket bra input till den första frågeställaren.

Behövs en bedömning

Det här är frågor  som är svåra att svara på utan att jag själv gjort en bedömning, så det bästa svaret får du om du faktiskt bokar tid hos en fysioterapeut som kan klämma och känna på dig!

Svar till andra frågan

Min gissning är att bäckenbottens muskler som fäster vid svanskotan drar i den och provocerar en rörelse som ger smärta. Jag skulle därför rekommendera att du söker upp någon som gör en bedömning av din bäckenbotten. Är den generellt för spänd så kanske du överhuvudtaget inte ska knipa just nu, utan fokusera på avslappning och sänkning av bäckenbotten snarare än knip. Om det istället är ett problem i just svanskotan så kan bäckenbottenträning vara bra för att öka blodcirkulationen i området, men då tror jag att du ska försöka hitta en spänningsnivå som ändå känns smärtfri.

I det sista inlägget i ovan nämnda serie så skrev jag även om överspänd bäckenbotten. Om du har en överspänd bäckenbotten rekommenderar jag inte knipövningar utan istället avslappning, egenmassage och andra åtgärder. Tips på dessa hittar du här:

Egenvård vid överspänd bäckenbotten

Här finns läsning om smärta i svanskotan:

Boka in ett besök hos en fysioterapeut är min rekommendation! Oftast hittar du bra hjälp om du ringer runt till de fysioterapimottagningar som finns i din närhet och frågar efter någon som jobbar med kvinnohälsa, bäckenbotten eller svanskotor!

Swishdonation
Om du upplevt att vår blogg varit dig till stor hjälp får du gärna donera! Använd i så fall QR-koden ovan eller Swisha till nummer 1236340384 med valfri summa.
Om du inte kan är det såklart lugnt, du kan istället visa tacksamhet genom att berätta om oss för dina vänner eller dela vår sida på sociala medier. Tack!

Läsarfråga om snippans utseende efter förlossning

Återställa snippans utseende efter en bristning?

Jag undrar över detta med att bli sydd och möjligheten att återställa snippans utseende efter bristning. Till mig säger de att de inte vill sy hela vägen som jag var innan skadan, pga risk för samlagssmärta då ärrvävnaden är mindre töjbar än den tidigare oskadade vävnaden var. Är det vedertaget? Vad har du för erfarenhet, kunskap och åsikt i frågan?

Svar

Det här är en svår fråga, med flera olika lager av svar.

  1. Ärrvävnad kan ge samlagssmärta, men det kan vara behandlingsbart
  2. Man ska laga allt som behöver lagas om det är möjligt
  3. Utseendet kan ändå förändras, utan att det nödvändigtvis är bestående men

Utseende och funktion kan vara synonymt

Det som oftast ändrar utseende efter en vaginal förlossning är de inre blydgläpparna och förhållandet mellan dessa och mellangården. Att laga mellangården efter en bristning är inte en estetisk fråga, det är en funktionell sak. Om du fått en väldigt kort mellangård (och i relation längre blygdläppar) efter en förlossning kan detta ibland höra ihop med missade muskelskador under huden. Det är dock inte alltid så – det kluriga med mellangården är att man kan ha fått ihop alla muskler men ändå ha fått en något kortare mellangård. Eller så kan de ha sytt ihop huden långt och snyggt, men totalt missat musklerna där under.

Mellangårdens utseende ger ledtrådar

En kort mellangård, en ny ”längd” på blygdläpparna och en bristande muskelfunktion kan alltså betyda att det är något som är fel. Då kan du behöva en kirurgisk åtgärd för att återställa anatomin så gott det går. Men om alla muskler sitter där de ska och funktionen är bra, men ”bara” utseendet förändrats, då gör man ofta helst inget åt det. Eftersom en operation alltid innebär risker och i det faller bedömer man kanske inte att riskerna överväger fördelarna. En kort mellangård kan också (utöver de symtom som uppstår vid muskelbortfall) också innebära att bakterier från tarmen lättare når in till vagina och man får problem av detta.

Man ska sy, men man ska sy bra

Mellangårdmusklerna fäster ihop i varandra i utrymmet mellan vagina och anus. Om dessa muskler går sönder vid en bristning behöver de sys ihop igen i mitten för att återfå sin funktion.

Som jag uppfattat det så ska man sy det som gått sönder och det är inte vedertaget att lämna en bit osydd för att minska risken från ärrsmärta vid samlag. Men det kräver lite finess hur man syr och det är inte bara att tråckla på hejvilt. Så här säger bäckenbottenutbildning.se:

”Närmare hymen bör man inte sy ner vaginalväggen mot fascian eftersom det då kan bli en grop med stram ärrvävnad som kan orsaka dyspareuni. Sy därför i 2 lager här. Hymen är bra som referens för var suturraden ska stoppas. När man närmar sig hymen bör man vara försiktig eftersom vaginalslemhinnan här ofta är svullen. Om muskelfästena är adapterade och slidmynningens form återställts ligger själva hymen ihop och kan lämnas osuturerad om den är svullen. Risk finns annars att suturen skär.”

Bäckenbottenutbildning.se

Ärrbehandling

Ärrsmärta efter en primär lagning eller omoperation är behandlingsbar. Det innebär ju dock att operationen har skapat ett behov av ytterligare behandling. Då är vi tillbaks till att nyttan måste överväga riskerna. Och det beror ju som jag ovan nämnde helt på hur du mår och vad du har för symtom.

Mina åsikter

Jag har träffat patienter som genomgått operationer hos privata kirurger enbart för estetiska skäl. Jag har inte varit imponerad. De har visserligen kunnat återställa utseendet, men i flera fall har den som sydde ändå missat musklerna undertill. Om problematiken handlar om bäckenbottens muskler, och inte bara slemhinna och hud, då skulle jag aldrig under några som helst omständigheter låta någon som inte är en erkänt duktig bäckenbottenkirurg sätta kniven i mig. Det är för mycket som står på spel.

Lite mer om hur jag tänker kring ämnet finns också här, Bör vi förbjuda kosmetisk könskirurgi?

Var det ens ett svar på frågan?

Du får gärna berätta mer om hur din situation ser ut och hur du tänker!

Swishdonation
Om du upplevt att vår blogg varit dig till stor hjälp får du gärna donera! Använd i så fall QR-koden ovan eller Swisha till nummer 1236340384 med valfri summa.
Om du inte kan är det såklart lugnt, du kan istället visa tacksamhet genom att berätta om oss för dina vänner eller dela vår sida på sociala medier. Tack!

Stramande kejsarsnittsärr

Du skrev tidigare om ärr efter kejsarsnittet och det var första gången jag fick veta att man kan massera ärret. Det är nu 15 månader sedan jag födde med akut snitt. Ärret är fint och läkte bra, men ena änden av ärret har ”växt fast” med underliggande vävnad och det smärtar och stramar lite efter magträning/löpning/längdskidåkning. Frågan är om det gör något att det gör ont? Vilka vävnader är det som växer ihop? Och går det att massera bort så här långt efter snittet?”

Läsarfråga

Stramande kejsarsnittsärr

Stramande ärr handlar ofta om adherenser, när de olika vävnadslagren liksom växer ihop efter exempelvis ett kejsarsnitt. Det är en del av den normala läkningen, men när när stramhet från ihoväxningen ger symtom kan det behöva behandlas. Det är en mängd olika lager som läkaren tar sig igenom för att komma in till livmodern, och några av dessa lager kan alltså växa lite samman i ärrvävnaden. Ibland är det en sammanväxning melllan huden och de strax underliggande lagren och ibland känns sammanväxningarna djupare in.

Sammanväxningar kan visa sig på olika sätt:

  • Diffus magsmärta under eller efter träning
  • Stramande känsla kring ärrområdet eller djupare in, när du sträcker dig bakåt

Små, nästan osynlig ärr har sällan mycket sammanväxningar . Ärr som är indragna, mycket utstående eller har annan mörkare färg än omkringliggande vävnad visar oftare tendenser till sammanväxningar.

Vad kan jag göra?

Du kan absolut jobba med ärrmassage litegrann varje dag, och dels försöka få huden att bli rullningsbar under fingrarna men också gå lite djupare in i magen med massagen vid behov. Enligt min erfarenhet så kan du börja när som helst. Ju längre ärret funnits desto längre tid kan det ta innan du märker resultat. Det låter inte som att du har några stora besvär, så du får väl värdera din tid. Om du tycker att besvären är värda att jobba bort kan du absolut lägga tid på att massera ärren. Ibland kan det ju dock bara räcka med tanken ”jaha, där stramar mitt kejsarsnittsärr och det är inget farligt”. För om du bara tycker att förnimmelsen är okej så är det ju inget dåligt med att ha kvar det som det är. Du kan välja att se stramandet som något positivt, som att känslan du får är en töjning/stretchning/mobilisering som faktiskt är rätt bra. Allting handlar alltså om HUR ont det gör.

Referenser:

Post-cesarean parietal scar characteristics are predictive of pelvic adhesions. A prospective cohort study
Abdominal scar characteristics as a predictor of intra-abdominal adhesions at repeat cesarean delivery.
A reliable way to predict intraabdominal adhesions at repeat cesarean delivery: scar characteristics.

Fler inlägg på temat

Sammanvaxningar efter kejsarsnitt

Ärrmassage efter kejsarsnitt

Var med i en studie om normal-anatomi

Bakingbabies hjälper till att sprida info

Det pågår en studie via Bäckenbottencentrum på Karolinska i Huddinge. De kartlägger normalanatomin med hjälp av 3D-ultraljud hos kvinnor som inte har fött några barn.

Kvinnohälsa, ni vet

Det som är grejen är att den globala kunskapen om bäckenbottens anatomi och funktion är relativt låg och ny (om man jämför med exempelvis gallgångarna) och 3D-ultraljud som kartläggning ännu nyare. I hela världen finns inga referenser hur den ”normala” anatomin, dvs innan en förlossning, ser ut av perinealkroppen/mellangårdsmusklerna.

På Bäckenbottencentrum träffar de kvinnor med besvär efter förlossningsskador och de vet naturligtivis hur skadorna ser ut men har alltså inget säkert att jämföra med. Därför gör de den här studien, så att det ska finnas fler pusselbitar till kunskapen kring förlossningsskador.

Normalanatomi och referensvärden

Vi som jobbar inom området ser ofta hur det kan se ut anatomiskt hos de kvinnor som har defektläkta förlossningsskador men det existerar inga referensområden för mellangårdsmuskulaturen och levatorn, hur det ser ut innan kvinnor har fött barn.

Vem kan vara med?

Kvinnor som aldrig har fött barn!

Hur går det till?

När man kommer till Bäckenbottencentrum får man fylla i ett formulär kring symptom som vidhetskänsla, nedsatt sexuell känsla och inkontinens av olika slag. Det är samma formulär som de ger till kvinnor med förlossningsskador, vilket gör att någon enstaka fråga kan kännas konstig att svara på (när det står ”jämfört med tidigare”). Sedan görs två stycken ultraljud, ett vaginalt och ett genom ändtarmen.

Intresserad?

Kontakta gärna Nina om du vill delta!

Studieansvariga läkare: Nina Rose, ST-läkare Kontakt: nina.rose@sll.se Gunilla Tegerstedt, Överläkare PO Gynekologi och Reproduktionsmedicin, Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge

Om du upplevt att vår blogg varit dig till stor hjälp får du gärna donera! Använd i så fall QR-koden nedan eller Swisha till nummer 1236340384 med valfri summa. Om du inte kan är det såklart lugnt, du kan istället visa tacksamhet genom att berätta om oss för dina vänner eller dela vår sida på sociala medier. Tack!