Kategori: Fysioterapi inriktad mot kvinnohälsa

Fysioterapi inriktad mot kvinnohälsa

Fysioterapi inriktad mot kvinnohälsa

På BakingBabies hittar du svar på dina frågor! Om graviditeter, bäckensmärta, bäckenbotten, inkontinens, framfall och mycket mer. Fokus ligger på att ge dig information som förbättrar din livskvalitet och på at ge dig praktiska råd och teoretisk bakgrund till varför en del saker i kroppen är som de är.

Informationen här kan aldrig ersätta en individuell bedömning av en fysioterapeut, men kanske kan du här hitta inspiration och mod att söka hjälp för dina besvär!

De flesta inlägg är vetenskapligt baserad och har referenser i slutet. Övriga inlägg är baserade på beprövad erfarenhet.

Forskarkalendern: Menssmärta

Forskarkalendern: Menssmärta

Gästblogginlägg av Lena Marions. 

Jag heter Lena Marions och arbetar som gynekolog på Södersjukhuset. I mitt jobb har jag ganska olika arbetsuppgifter, förutom mottagningsarbete har jag mycket undervisning och har dessutom flera forskningsprojekt inom området ”reproduktiv hälsa”. Ibland arbetar jag också på en ungdomsmottagning vilket är oerhört roligt och givande.

Menssmärta är inte ett normalt tillstånd!

Något jag länge funderat mycket över är varför så många kvinnor begränsas så mycket i sitt liv på grund av menstruationsblödningar. Att vi överhuvudtaget menstruerar är ju ett tecken på att våra reproduktiva organ fungerar. Hjärnan skickar signal till äggstockarna som i sin tur släpper iväg ett ägg och sedan förbereds livmoderns slemhinna för att ta emot ett befruktat ägg. Om det inte blir någon befruktning så behövs ju inte den förberedda livmoderslemhinnan och den stöts i stället ut. Livmodern drar då ihop sig genom att vissa ämnen, prostaglandiner, stimulerar till detta. Hos vissa finns det av oklar anledning mycket höga koncentrationer dessa prostaglandiner och det orsakar kraftig smärta. Vissa är också drabbade av att blödningarna är ovanligt rikliga vilket kan betyda att de känner sig mer och mer trötta efter varje menstruation.

Svårt för en utomstående att förstå

För de som inte har menstruationssmärta eller riklig blödning kan det vara svårt att förstå att många blir så påverkade under menstruationen att de faktiskt ofta avstår från saker som de verkligen gillar. Förutom frånvaron från jobb och studier kan det göra att vissa stannar hemma istället för att gå på konsert, bio eller fester för att inte riskera att blöda igenom kläder, eller att helt enkelt inte orka träna, plugga eller träffa kompisar eftersom man är så trött av blodförlusten eller sömnproblemen. Elitidrottare i Sverige har också uttryckt frustration över att så lite forskning görs om menstruationsrelaterade besvär. På ungdomsmottagningen har jag också blivit förvånad över hur lite många unga i själva verket vet om hur kroppen fungerar. Ibland är det uppenbart att även föräldrar/vårdnadshavare inte riktigt heller har detta klart för sig.

Vad finns det för behandling mot mensbesvär?

Det beror ju lite på vilka besvär det är. Om det är riklig blödning så kan man köpa en tablett på apoteket som minskar mängden blödning. Om det är smärta kan man köpa något smärtlindrande

Det mest effektiva är ändå att påverka själva uppkomsten till besvären dvs att förhindra menstruationen och oftast också ägglossningen. Det görs bäst med hormoner som t.ex p-piller. Många är idag oroliga för de anser att det är onaturligt men det naturliga vore ju istället att bli befruktad och inte ha en ägglossning varje månad under en stor del av livet. Innan preventivmedel fanns tillgängligt så blev ju många kvinnor gravida tidigt, födde barn, ammade och blev därefter gravida igen. Under graviditet och amning sker ju inga ägglossningar eller menstruationer så man kan ju undra över vad som egentligen är naturligt. Idag finns faktiskt en möjlighet att själv bestämma om man vill ha ägglossning och menstruation eller inte.

Kan det vara endometrios?

De som har riktigt svår mensvärk kan ha sjukdomen endometrios. Det innebär att livmoderslemhinna finns utanför livmodern och smärtorna kan i många fall finnas även när man inte har mens. Behandlingen är egentligen densamma, fast här är det ännu viktigare att undvika ägglossning och blödning. Endometrios kan mer klassificeras som en kronisk sjukdom medan svår menssmärta mer kan liknas vid akut smärta. Om någon har endometrios eller ”vanlig” svår menssmärta spelar egentligen ingen roll eftersom det är samma behandling. Smärtan måste behandlas i båda fallen. Om den smärtlindrande behandlingen, hormoner och värktabletter, inte hjälper då ska man träffa en intresserad gynekolog och kanske få en ordentligare utredning.

Forskning om menssmärta

I min forskargrupp har vi tidigare gjort en studie som visade att kvinnor med riklig mens upplevde påtaglig försämring av sin livskvalitet. Nu har vi nyligen också gjort en studie där vi tillfrågat tonåringar om mensbesvär och det är förfärande att se att nästan varannan tonårig flicka har kraftig mensvärk och ofta stannar hemma från skola och arbete till följd av det. De rapporterar också att de presterar sämre på prov i skolan om det råkar infalla under menstruationsperiod. Tyvärr var det ganska få som sökte hjälp för besvären. Det finns ganska bra hjälp att få men många verkar rädda för att använda smärtlindrande tabletter eller hormoner.

Vi startar nu också en jämförande studie där vi undersöker effekten av ett läkemedel på såväl svår menstruationssmärta som konstaterad endometrios. Det nya läkemedlet har väldigt lite sidoeffekter och accepteras väl. Förutom smärta kommer vi också att undersöka livskvalitet och effekten på kognition (tolkning av sinnesintryck, minnesfunktion etc).

Vart ska man vända sig för att få hjälp?

För unga finns ju ungdomsmottagningar och skolsköterskor. Annars kan man vända sig till husläkare eller gynekolog. Om blödningen är mycket riklig bör det kanske också kontrolleras att det inte är någon sjukdom orsakar blödningen. I sådana fall har man också ofta lätt att få blåmärken, blöder vid tandborstning eller får lätt näsblod.

Framtiden?

Jag tror att det viktigaste är att synliggöra menstruationsbesvär, både riklig mens och smärta. Det verkar som att det fortfarande år 2017 är många som tror att det är normalt att ha ont en gång i månaden! Det här gäller såväl såväl de som är drabbade som hälso och sjukvården och säkerligen i samhället generellt. Så kan vi ju inte ha det! Vi hoppas våra studie kan bidra till minskad smärta och bättre livskvalitet.

Forskarkalendern: Depression under graviditet

Forskarkalendern: Depression under graviditet

MAGDALENA-studien, för dig som är gravid och deprimerad!

Den här texten kommer att handla om att vara deprimerad under sin graviditet. Vi som har skrivit den är alla en del av MAGDALENA-studien. En studie som drivs av Karolinska Institutet, Karolinska Sjukhuset och Internetpsykiatrin. Studien undersöker hur depressionsbehandling under graviditeten hjälper mamman och om den påverkar barnet. MAGDALENA-studien pågår just nu och är öppen för anmälan, läs mer och anmäl dig på www.magdalenastudien.se. Vi tycker att varje familj förtjänar en bra start och allt det stöd som de behöver för att få till den starten. Vi vill att det ska sluta upplevas som skamfullt att må dåligt under sin graviditet. Att kvinnor ska våga söka hjälp och att det ska finnas bra hjälp att få. Detta var några av de saker som motiverade oss att starta MAGDALENA-studien.

En av tio drabbas

Visste du att så många som en av tio gravida lider av en klinisk depression? Det är över 10 000 kvinnor om året bara i Sverige! Att vara deprimerad under graviditeten behöver inte bero på graviditeten i sig. Kvinnan kan ha varit deprimerad redan innan, eller ha utvecklat en depression av en annan anledning under sin graviditet. Att vara deprimerad under sin graviditet upplevs av många som stigmatiserat. Dessutom saknas det information om vad det innebär och hur det kan behandlas. Många inom vården känner heller inte till hur vanligt det är, vilket innebär att det ofta går oupptäckt och obehandlat, åtminstone till efter graviditeten.

Rädsla för läkemedel under graviditeten

En ytterligare anledning till att så få behandlas är att den mest lättillgängliga behandlingen för depression är antidepressiva läkemedel, oftast så kallade SSRI-preparat. Både gravida och läkare vågar sällan sätta in läkemedel under graviditeten för att man är rädd för effekter på fostret. SSRI-preparat har dock visat sig vara säkra för användning i den bemärkelsen, att de inte ökar risken för missbildningar eller medför omedelbara risker för fostret. Allt som vi vet om långsiktiga effekter är baserat på sambandsforskning och det går därför inte att idag uttala sig helt säkert om vilka risker läkemedlet kan föra med sig. Det många tyvärr inte tänker på är att en obehandlad depression är förknippad med en mängd negativa effekter för foster, barn, mamma och partner. Risker såsom för tidig födsel, låg födelsevikt och svårigheter med amning. Vilket även påverkar sådant som anknytning och skapar mycket lidande för hela familjen. Utifrån de studier som har genomförts kan man säga att en obehandlad depression i sig kan ge liknande effekter på fostret som SSRI tros ha. Plus att mamman då med stor sannolikhet istället kommer ha en förlossningsdepression som nyförlöst vilken i sig är farligt både för henne själv och för bebisen. Alltså bör man behandla depression under graviditeten, även om det innebär SSRI-preparat, åtminstone tills vi vet mer och har fler alternativa behandlingar att erbjuda.

Forskning

Innan MAGDALENA-studien startades utfördes en förstudie, där gravida kvinnor genomfört en specialanpassad internetbaserad behandling utifrån Kognitiv Beteendeterapi (KBT) där man tar särskild hänsyn till de tankar, funderingar, besvär och problem som många gravida tampas med. Behandlingen visade goda resultat. För att den internetbaserade KBT-behandlingen ska kunna erbjudas allmänheten krävs dock att den testas i större skala. Samtidigt kommer internet-KBT aldrig kunna täcka allas behov. En del kvinnor kommer inte praktiskt kunna erbjudas eller vilja genomföra KBT. Därför måste vi fortfarande veta mycket mer om läkemedelsbehandlings effekt på depression under graviditeten och påverkan på fostret. I MAGDALENA-studien, som är pågående just nu, är internetbehandling en av delarna som de gravida behandlas med. Den andra delen av behandlingen är läkemedelsbehandling och kvinnorna som deltar slumpas till antingen läkemedelsbehandling eller placebo.

Vad kan man göra själv?

Här under följer lite allmänna tips som kan vara bra att ha med sig under sin graviditet. Olika saker som man genom forskning konstaterat kan påverka måendet till det bättre.

  • Träning

Träning och motion är oerhört viktigt för vår hälsa och vårt välbefinnande. Att motionera är ett bra sätt att höja sitt stämningsläge om man är nedstämd. Att ta sig för att göra någonting som är bra för en, hjälper en slappna av efteråt, ger en något att fokusera på i stunden och frigör lusthöjande hormoner. Under graviditeten kan man behöva förändra hur man tränar men man ska absolut inte känna sig tvungen att helt överge fysisk träning och motion. Prata med din barnmorska om hur just du kan och bör träna. Dock rekommenderas ungefär 30 minuter eller mer av måttlig fysisk aktivitet om dagen, de flesta dagar, förutsatt att man undviker extrem ansträngning, minimerar fallrisk och risk för att skada magen.

  • Att göra sådant som du tycker om fastän du inte orkar

Att känna sig nedstämd kan ha många olika förklaringar. Det kan handla om negativa tankar, för mycket av jobbiga sysslor eller avsaknad av sådant du sedan tidigare uppskattade. Du kan fundera över vad som är plus och och vad som är minus i ditt liv? Hur mycket har förändrats sedan du blev gravid? Är det många saker som placerade sig på pluslistan du inte längre kan göra? Finns det andra gravidvänliga saker du kan ersätta dem med (lägga till gravidvänliga plusaktiviteter?) Vi människor svarar väldigt bra på kortsiktiga belöningar. Det  skulle kunna vara att ligga kvar i soffan för att det är skönt eller att fastna i negativa tankar som man upplever som problemlösande. Sen när vi blivit mer passiva kan det ta emot och kännas oerhört motigt att komma igång igen. Men små steg i rätt riktning kan göra mycket för ett långsiktigt bättre mående.

  • Återhämtning

Många är i perioder under graviditeten nästan outgrundligt trötta och samtidigt sätter beskedet om att en bebis är på väg sätter igång ett myller av aktivitet i hjärnan och även rent praktiskt. Det finns så mycket som ska förberedas, inhandlas, läsas och diskuteras när det gäller det lilla barnet. Många gravida är allt annat än passiva. Det är lätt att man drunknar i allt vad graviditet heter och glömmer bort att ta hand om sig själv. Det är därför extra viktigt att se till att det finns utrymme för aktiviteter som enbart handlar om dig här och nu. Att exempelvis gå på massage eller utöva yoga kan vara sätt att få till avkoppling och återhämtning under graviditeten.

  • Ta hjälp av sin omgivning

Att fundera mer noga på vilka från ens familj, vänner, kollegor, vårdpersonal, grannar och andra man har omkring sig och att ha en åtminstone enkel plan för hur man kan få hjälp av andra kan både vara till praktisk nytta och ge lite sinnesro.

När borde man söka vård och vart vänder man sig?

Om du är gravid och har känt dig nedstämd under två veckor eller mer och samtidigt upplever något eller några av dessa symtom:

  • minskat intresse eller glädje för sådant som du vanligtvis brukar gilla
  • sömn- och aptitförändringar
  • koncentrationssvårigheter
  • brist på energi

Då bör du kontakta din mödravård, en vårdcentral eller psykiatrisk öppenvårdsmottagning. Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller psykiatrisk öppenvårdsmottagning du vill i hela landet. Om du har tankar på att ta ditt liv eller om du mår mycket dåligt och känner att du inte orkar mer ska du söka hjälp direkt på en psykiatrisk öppenvårdsmottagning eller akutmottagning.

MAGDALENA-studien

Om du känner dig nedstämd, bor i Stockholm, är gravid i vecka 9-17 och inte står på antidepressiva läkemedel så kan du få behandling via den studie som nu bedrivs av Karolinska Institutet, Karolinska Sjukhuset och Internetpsykiatrin. Mer information om MAGDALENA-studien hittar du på www.magdalenastudien.se. Sök hjälp här samtidigt som du bidrar till livsviktig forskning!

Författat av

Erik Forsell, leg. Psykolog, doktorand

Mikaela Bergmark, Psykologkandidat

Sandra Frööjd, Psykologkandidat

Katarina Wide, Överläkare, docent

Välkommen till adventstid med BakingBabies

Välkommen till adventstid med BakingBabies

Vi har under de senaste åren försökt maxa julkänslan här på bloggen. December-inläggen har varit lite annorlunda från andra månader och vi har försökt ge er läsare en  injektion av julstämning även här. Inför i år började vi fundera lite extra på er läsare. Vilka ni är och varför ni läser här. Och vad vi kan ge till er som blir något av en överraskning. Tankarna landade i forskning, forskare. Ni som läser här gör inte det för att vi skriver så fantastiskt inspirerande om vardagliga ting. Ni återkommer för att ni har samma slags intellektuella intresse för kvinnohälsa som vi har. En del av er brukar också säga att ni gillar blandningen av inlägg här. Så: Välkommen till adventstid med BakingBabies!

Adventstid på BakingBabies kommer innehålla två saker:

Forskarkalendern.

Vi har dammsugit Sverige på forskare som arbetar med kvinnohälsa, vi har mejlat runt och vi har fått rätt många napp. Den stora delen av advent kommer därför fyllas med gästinlägg från forskare. Det kommer inte bli snustorra faktainlägg, utan vi har bett dem skriva om sina drivkrafter, passioner, frustrationer. Och om hopp. Är det något vi vill ge till er läsare är det hopp i juletid. Hopp om att det pågår bra forskning, hopp om att det finns krafter som driver på förändring.

Jul med BakingBabies

Vi är ändå inte en renodlad faktablogg, och övriga dagar kring juletid kommer vi späcka med julmys, jultips och recept. Vi lever på vårt liv här bakom kulisserna och vi ÄLSKAR julen. Framförallt bakning och matlagning. Ni kommer få se en del av det här på bloggen, men ännu mer på instagram.

Vi är så glada och tacksamma för ytterligare ett år med er läsare.

Hoppas ni kommer gilla forskarkalendern lika mycket som vi gör! Allt för er skull! <3

Träna bort en magmuskeldelning?

Träna bort en magmuskeldelning?

Du kan inte träna bort en magmuskeldelning. 

Idag kommer jag med ett påstående som inte är helt populärt och som heller inte är helt sant. Men inte heller helt osant. Du som hittar den här texten kommer läsa med en eller annan kroppslig erfarenhet och kunskaper som du hört eller läst och du kommer reagera. Kanske med ”Men, va, vad snackar hon om! Jag har fått jättebra effekt av min träning” eller ”åh, vad skönt, att min mage har kvar en delning trots att jag tränat och träna, kanske inte är mitt eget fel ändå”. Kom gärna med dina tankar och erfarenheter, men läs först vad jag har att säga ordentligt. Jag tror nämligen att båda reaktionerna jag nämnde här kan vara helt adekvata, och helt riktiga.

Det som delas i en magmuskeldelning inte är själva musklerna.

De två raka bukmusklerna som går på var sida om mittlinjen påverkas visserligen också, de blir plattare och bredare. Delningen uppkommer när magen blir stor och alla vävnadslager sträcks ut. Då kan en specifik uttänjning ske i bindväven som kallas linea alba, som är ett bindvävsband som håller ihop dina raka bukmuskler. Muskler är mjuka och elastiska vävnader som klarar att stå emot hårt tryck, även under lång tid. Stödjevävnad och bindväv, däremot, är mycket fastare i sin konsistens och när de sträcks ut så uppstår ofta en mer eller mindre permanent sträckning. Det går att jämföra med ett tyg som sträcks ut och inte är elastiskt nog att dra ihop sig när sträckningen upphör. Detta är naturligtvis mycket förenklat uttryckt. Kroppen är mycket, mycket, bra på att återhämta sig efter graviditeter och ner till cellnivå förnyas och remodellerar kroppen sig för att allt ska bli så bra som möjligt. Men samtidigt pågår ett åldrande och kroppen blir sällan helt som förr. Vi vet att de invidividuella skillnaderna i vävnadshållsfasthet och elasticitet kan vara mycket stora, och återhämtningen kan gå snabbt för någon och avstanna helt för någon annan.

I min rubrik påstår jag att vi inte kan träna bort en magmuskeldelning.

Detta påstående grundar jag på att vi faktiskt kan träna muskler, men inte stödjevävnad. Du kan träna dina magmuskler, dina bålmuskler och optimera din hållning, förhållandet och balansen mellan olika muskelgrupper. Allt detta kommer hjälpa och stimulera kroppen till att läka och återhämta sig på ett optimalt sätt. Men du kan inte specifikt träna stödjevävnad. Även detta är en sanning med modifikation. För fysisk träning har mycket god sekundär effekt på alla vävnader i kroppen, både skelett, senor och bindväv. För dig som vill nörda vidare kring detta rekommenderar jag läsning här.

Individuella skillnader

Men jag vill verkligen med stor kraft poängtera våra kraftiga olikheter här. Det finns personer mer medfödda svagheter i sin bindväv och en växande diagnosgrupp är de med Ehler-Danlos Syndrom. Jag tänker mig att även  bara fåtalet procent kvinnor skulle ha ett sådant överrörlighets-syndrom som karaktäriseras av svaghet i bindväven, så rör vi oss alla i en gråskala. Säg att en kvinna med en diagnosticerad Ehler-Danlos är en 10:a i bindvävsmjukhet, om det nu fanns någon sådan skala. Min egen mamma som fött fyra barn, 157 lång och pytteliten i kroppen, utan att ha fått minsta lilla bristning vare sig vaginalt eller någon magmuskeldelning – hon kanske faktiskt får representera en 1:a i andra änden av skalan. Ja då finns det en variation av människor där emellan, alla med olika förutsättningar i hållfasthet och struktur i bindväven i kroppen generellt sett och då även i linea alba. En del läker snabbt ihop utan minsta bekymmer, och en del kommer vara utsträckta för all tid. (Mer läsning om EDS finns här: Tema överrörlighet och EDS)

Okej, nu blir jag väldigt bekymrad. Jag har en delning en tid efter min graviditet, är det kört för mig?

Min uppfattning är att det alltid, alltid finns saker att göra. Kanske inte det du tror när du bokar en tid hos en fysioterapeut. ”Jag kom dit med frågor om min mage, men allt hon pratade om var min hållning!”, så tror jag att en del tänker när de kommer ifrån ett besök hos mig.

Men ställ dig upp nu. Sträck på dig så du blir stolt och lång – vad händer med din mage, med dina magmuskler? Sjunk ihop till den där dåliga ställningen som du ibland hamnar i när du sitter i soffan – vad händer med din mage då? Förstår du nu att din hållning och ditt vanemönster av muskelaktivering i vardagen kan påverka din magmuskeldelning? Det handlar också litegrann om vikten, och speciellt om kilona på magen. Vi vet att bukfetma i sig kan ge magmuskeldelningar. Att gå ner gravidkilona i en lugn takt det första året hjälper kroppen att sakta men säkert återställa sig.

Jag tycker att jag har problem med min kropp på grund av magmuskeldeningen. Hjälp mig!

Jag kommer aldrig bli en sådan som påstår att en kvinna som upplever problem med sin kropp har fel. Grejen är att vi inte har forskningen på vår sida vad gäller påståendet att magmuskeldelningar orsakar besvär. En stor andel av den vuxna befolkningen, speciellt småbarnföräldrar, har ont i ryggen. När man forskat på det hittar man inte mer symtom hos en grupp som har magmuskeldelning jämfört med en grupp utan. Det vi hittills vet om just ryggont är att generell träning hjälper. Så även om träning kanske inte helt och håller fixar din mage, så kan träning eventuelt fixa dina symtom.

Delningen är inte problemet.

Funktionsbortfallet, symtomen,  är problemet. Forskning har visat att det inte finns statistiskt signifikanta samband mellan magmuskeldelningar och ryggont. Betyder det att jag inte tror att kvinnor med magmuskeldelningar kan ha ont i ryggen? Nej, absolut inte. Min upplevelse är att det kan höra ihop, absolut. Men glöm inte att jag som fysioterapeut träffar OÄNDLIGT MÅNGA med ont i ryggen. Ryggont är, skulle jag säga, den vanligaste orsaken att söka fysioterapeut. Det finns en studie som jag hittat som menar att det finns ett samband mellan inkontinens och magmuskeldelningar, dock lämnar den studien mig med en del frågor som vilken träningsgrad de olika kvinnorna hade, och hade alla faktiskt samma styrka och uthållighet i bäckenbotten?

Individuella skillnader

bäcken 002

Enligt mitt resonemang ovan kommer en del kvinnor kunna träna sig till symtomfrihet och få en god återhämtning av magmuskeldelningen. En del kommer det inte. En del kommer kunna leva symtomfritt med en kvarvarande magmuskeldelning, eftersom de kan kompensera med starka och välfungerande muskler. En del kvinnor kommer kanske uppleva kvarvarande besvär trots intensiv träning, och god hållning och ergonomi i vardagen. En del behöver kanske få kirurgisk hjälp. Ingen kan veta vilken kategori de tillhör innan de gett rehabträning ett riktigt, innerligt försökt. Jag skulle säga regelbunden träning för mage, rygg och ben i ungefär ett år där fokus också ligger på hållning och ergonomi i vardagen. Det du göra på gymmet två till tre gånger i veckan kanske inte är nog för att kompensera den dåliga ergonomin du har på jobbet och den usla hållningen du får i soffan hemma. Nu var jag krass, men det är tanken.

Vi måste sluta tänka på att alla symtom kommer från en magmuskeldelning. Vår livsstil är ett MYCKET STÖRRE PROBLEM.

Vad är mina råd till dig med  magmuskeldelning?

  • Sluta jämföra dig med någon annan.

Du lever i din kropp, med dina individuella förutsättningar.

  • Tänk på hållningen.

Sitt med en kudde i svanken. Stå med rak rygg, vikten jämt fördelad på båda benen, en liten svank och aktivt arbetande muskler i rumpa och bål. Lyft med böjda knän och rak rygg. Boka en tid med en sjukgymnast/fysioterapeut om du vill ha en hållningsanalys och hjälp med övningar för att optimera din hållning, det kan bespara dig mycket olika belastningssmärtor från nacke, axlar och rygg framöver.

  • Rör på dig generellt sett mer.

Stå och jobba. Promenera mer. Hjälp kroppen att förstå att den behöver vara tålig och hållfast för något annat är bara ett liv i stillhet. Det kommer stimulera remodellering och återhämtning ner på cellnivå.

  • Lyssna inte på generaliserade råd som bannar eller förespråkar vissa övningar.

Läs mer här  och här om din första tanke nu gick till situps. Och här om du funderar över plankan. Och vad gäller specifika magaktiveringsönving finns läsning här. 

  • Variera träningen. 

Istället för att tok-fokusera på de där ”magiska” övningarna som någon försöker sälja på dig, rotera träningen så att du får med kroppens alla olika system. Ha ett roterande schema på olika bålövningar, kör konditionsträning, kör statiskt och lite dynamiskt. Mer om du är nyförlöst kan du behöva tänka lite på det här och det här.

  • Sluta med att försöka ”isolera” muskler.

Jobba med hela kroppen i system. Mer läsning finnas här.

  • Ge det tid.

Om du inte vet hur du ska träna, boka en tid med någon som vet. Men tänk att träningseffekter inte kommer över en natt, och för att se en muskeleffekt måste du vänta  minst 12 veckor. Har du besvär med smärtor i kroppen skulle jag säga 4-6 månader innan vi kan börja utvärdera träningen. Vi inväntar effekter från kroppsegen läkning, muskelsystemen, nervsystemet, de hormonella systemen och så vidare. Visst kan vi förhoppningsvis se riktningar mot det bättre tidigare, men generellt sett har vi alla allt för brått med att utvärdera. Många bra träningsprogram slängs bort för tidigt.

Så, nu har du läst. Reaktioner på detta?

 

Referenser:

 

Får jag sova på rygg som gravid?

Får jag sova på rygg som gravid?

Gravida kvinnor och ryggläge

Får jag sova på rygg som gravid? Att hitta en bekväm sovposition för en höggravid kvinna är svårt. Lider hon dessutom av bäckensmärta eller någon annan värk kan nätterna bli en enda lång plåga. Utöver det svåra med att överhuvudtaget hitta en bekväm ställning att sova i,  finns ytterligare en aspekt att ta till sig i sammanhanget. Många gravida kvinnor avråds från att sova på rygg på grund av risken av vena cava-syndrom. Jag hade en patient i veckan som blivit så uppskrämd av sin barnmorska gällande det här med att gravida inte bör sova på rygg, att hon nu fått svårt att sova överhuvudtaget. Det är ju absolut inget bra.

Hur ryggläge påverkar

När en gravid kvinna ligger på rygg kan trycket från magen pressa på de stora venerna som leder tillbaks blod till hjärtat. På så sätt kan liter per minut-volymen minska, och innebära risk för syrebrist för både mamma och barn. Det är blodkärlet ”inferior vena cava” som drabbas av en kompression av livmoderns tyngd. Därför säger man av tradition att ryggliggande ska undvikas både vad gäller vila och träning från och med början av andra trimestern.

Hur känns det

Symtomen på vena cava syndrom är yrsel, illamående, ångestkänslor och ett intensivt behov av att byta ställning och böja på knäna. Vena cava-syndrom infaller oftast under graviditetens sista två delar. Ingen kan egentligen säga hur vanligt förekommande besvären är. Det sker inte ofta, men tillräckligt för att vara känt i medicinsk litteratur. Trycket på blodkärlen orsakar ett blodtrycksfall så stort att kvinnan svimmar på grund av för låg syrehalt i hjärnan. Oftast varnar kvinnans kropp innan något farligt sker, men om kvinnan får för låg syrenivå under en tid, kommer även fostret drabbas. Någon siffra jag sett är att detta i allra flesta fall bara drabbar kvinnor efter vecka 36, men alltså extremt sällan i stort.

Är det farligt?

Får jag sova på rygg som gravid?

Jag tror att det finns oändligt antal med gravida kvinnor som sover tidvis på rygg och problem med detta är extremt ovanligt. Dock hittade jag en studie från modern tid  där en gravid kvinna somnade på rygg och avled i sömnen. Kvinnan var 41 år gammal, led av fetma med ett BMI på 38 innan graviditeten och BMI 43 under graviditeten. På henne gjordes en obduktion. Då sågs en hjärtförstoring och en mycket stor och tung livmoder. Det finns EN sådan studie. Men ändå. Jag har nu läst den och informationen lämnar mig inte oberörd.

De flesta har troligen ett inbyggt skydd

Det tros att flertalet kvinnor är skyddade från vena cava syndrom genom att blodet kan ta andra småkärl på vägen tillbaka till hjärtat. En annan orsak till att vissa kvinna inte kan drabbas är den så kallade”baroreflexen”. Baroreflexen reglerar blodtrycket vid bland annat kroppslägesförändringar. Dessa två inom-kroppsliga egenskaper verkar skyddande. Den gravida kvinnan vet ofta om ifall hon tål ryggliggande läge dåligt och känner instinktivt när det är läge att byta position. Det gemene gravida kvinna behöver veta om är att ryggliggande känns obekvämt bör hon undvika det. Risken att drabbas av vena cava-syndrom verkar vara väldigt, väldigt liten. En skyddande faktor verkar också vara att gå på toaletten minst en gång per natt (alltså att gå upp och röra på sig lite). Tycker inte att någon ska oroa sig mycket för detta. Kanske att det ändå bör göras känt att  gravida kvinnor och speciellt gravida kvinnor med fetma och övervikt bör undvika långvarigt  ryggliggande och istället sova och vila på sida.

Min egen erfarenhet

Jag själv har erfarenhet av vena cava. Jag svimmade ryggliggandes under ett tillväxtultraljud. Då var jag höggravid och låg på en hård brits, med ett litet tryck från ultraljudet på magen. I samma graviditetsvecka och även senare hade jag inte hade något som helst problem att sova lite på rygg i min säng. Där resonerar jag att trycket på magen måste öka om underlaget kvinnan ligger på är hårt, i en mjuk säng fördelas det naturligtvis annorlunda.
Men är dessa tankar något jag vågar hävda för andra? Jag vet inte. Du som gravid kvinna bör nog ändå få information om riskerna på ett sansat sätt, och sedan ta ställning för dig själv – graviditetsvecka för vecka.

Får jag sova på rygg som gravid?

Så länge du inte mår dåligt av det brukar det inte vara något problem. Har du några individuella omständigheter som gör att du sover ovanligt djupt eller om du har ett mycket högt BMI bör du kanske undvika ryggläge mer än andra.

En ny omskriven studien från Storbritannien

I en nypublicerad studie från Storbritannien har man gjort en enkät- och intervjustudie med 291 kvinnor som hade ett dödfött barn och 733 kvinnor som fött levande barn. I denna studie sågs ett samband mellan den position som kvinnan uppgav att hon intog när hon gick till sängs och risken att barnet dog i magen. Bland de foster som avled kunde 3.7 % av dessa dödsfall efter graviditetsvecka 28 kopplas till att modern somnade på rygg. Utifrån denna studie kommer följande råd:

  • Somna på sida
  • Gå tillbaks till sidliggande efter att du har vaknat till på natten
  • Ligga på sida och vila på dagen

Råden betyder inte att du behöver vara rädd för att hamna på rygg omedvetet när du sover. Du kan byta position tillbaks till sidliggande när du vaknar till nästa gång.

Referenser:

 

 

Puls och träning under graviditet

Puls och träning under graviditet

En gravid läsare skrev följande fråga:

”För många år sedan träffade jag någon som hade läst att gravida skulle undvika hög puls och hon hade t o m läst att man inte skulle gå över 120 slag/minut. Eftersom hon var intresserad och använde pulsklocka i kombination med att hon var brevbärare med massor av trappspringning tyckte hon att 120 var en orimlig gräns.Vad säger man om hög puls vid graviditet idag?”

Ja, vad säger vetenskapen om graviditet och puls idag?

Graviditet innebär stora omställningar i kvinnans kropp även vad gäller blodomloppet. Blodvolymen ökar, pulsen går upp och hjärtat pumpar mer blod i varje slag. Blodkärlen mjukas upp något i sina väggar och ger därför ett mindre motstånd, vilket kan ge blodtrycksförändringar. Blodtrycket sänks ofta till en början och uppnår mer normaliserade värden eller höjningar mot slutet. En gravid kvinnas puls ökar eftersom hjärtat behöver pumpa mer blod, enkelt uttryckt. Eftersom det behövs mer blod till livmodern kommer hjärtat i sin tur få jobba hårdare för att skicka tillräckligt med blod till resten av hennes kropp. Pulsen är också beroende av kvinnans ålder och träningsgrad sedan innan graviditeten.

Minut-volym och puls

I mitten av en gravditet är liter per minut-volymen som passerar hjärtat 30-50% större än innan graviditeten. Omställningarna i blodomloppet syftar till att säkra upp blodflödet till både mamma och foster både i vila och under fysisk aktivitet. Att barnet reagerar om kvinnan får en pulsökning är känt, dock håller sig barnets pulsökning till okej nivåer under normal träning i alla studier som undersökt saken. Varken barnets födelsevikt eller mående verkar påverkas av ”normal” träning där kvinnan samtidigt mår bra under träningen. Redan på 90-talet ändrades råden till gravida, där ”American College of Obstetrics and Gynecology” tidigare menat att en gravid kvinna inte skulle gå över en puls på 140 slag i minuten. Detta ändrades till att kvinnor själva får gå på hur de mår medan de tränar. Dock visar senare forskning att gravida kvinnor kan hålla sig inom ett spann på 60-90% av maxpuls utan att påverka barnet negativt. De lägre spannen 60-70% är lämpligast för kvinnor som inte är vana att träna hårt innan graviditeten, och de högre spannen för dem som är vana att träna på hög nivå och vill bibehålla sin träningsnivå så gott det går under graviditeten. Ett snitt på 81% av maxpuls har setts i studier vara helt ofarligt.

Vilopuls inte ett bra mått, skattad ansträngning är det

I och med att även vilopulsen går upp kan det bli förvirrande att ha puls som ett utgångsvärde vad gäller fysisk ansträngningsnivå under graviditet. Rekommendationen är istället att gå efter allmän känsla i kroppen eller ett ”talk test” – träningen ska inte vara mer intensiv än att den tillåter att kvinnan kan prata samtidigt. Senare forskning har visat att kvinnor som konditionstränar under graviditet får minskad vilopuls (vilket är positivt) och man tror att detta kan bidra till att kvinnan i mindre utsträckning drabbas av högt blodtryck och havandeskapsförgiftning. Skattad ansträngning (RPE) förändrades inte under graviditetens gång hos undersökta gravida kvinnor som motionerat på löpband i ett träningslabb, mätt i vecka 20 och 32. Men när forskarna undersökte energiåtgång såg de att ansträngningen upplevdes tyngre för mindre fysisk insats. Detta förklarar att gravida kvinnor drar ner på gånghastigheten. Det verkar bli jobbigare och jobbigare att träna på samma nivå, så det naturliga är att kvinnor sänker sin aktivitetsnivå för samma upplevda ansträngning.

Okej, men hur ska jag som gravid då tänka om jag vill ha koll på pulsen under träning?

Vi utgår från mig som exempel. Jag är 31 år gammal. Det finns som jag förstått det tre olika vedertagna sätt att beräkna maxpuls.

Alternativ 1

kvinnor: 226 – ålder
män: 220 – ålder

Jag som exempelvis (31 år): 226-31=195

Alternativ 2

210 – (0,5 x ålder)

Jag som exempel: 210- (0,5 *31)=194,5

Alternativ 3

208 – (0,7 x ålder)

Jag som exempel: 208 – (0,7*31)=186,3

Alternativ 3 passar kanske bäst för dig som vet med dig att du exempelvis av ärftlighet har låg maxpuls.

Om vi fortsätter med mig som exempel och bara höftar att min maxpuls är 195. Om jag är gravid är det då enligt rekommendationerna okej att ligga mellan 60-90% av maxpuls. I mitt fall blir 60 procent av min maxpuls 117, och 90 procent av min maxouls är 175,5. Om jag ska gör ett talk-test så gissar jag att min puls kommer hamna på ca 75%, det vill säga 146, 25. Om jag skulle vara gravid skulle min puls ligga högre än normalt för motsvarande ansträngningsnivå när jag inte är gravid.

Puls och träning under graviditet

Slutsatsen är att det helt okej för en gravid kvinna att träna och anstränga sig så att pulsen ökar rätt kraftigt. Det är absolut viktigast att lyssna på kroppen. Om du får sammandragningar eller något annat tecken på att kroppen inte mår helt hundra är det läge att sluta. Pulsen är inget superbra mått under graviditetsträning. Det är en källa till information som behöver tolkas på rätt sätt.  Det är aldrig viktigare information än kvinnans allmänna mående.

Referenser

 

Tips inför förlossning

Tips inför en förlossning

Vi har många gravida i vår omgivning just nu, och jag träffar många gravida på jobbet. Utifrån vad jag läser och vad jag hör av patienter jag träffar har jag ändå börjat bygga upp någonslags bank av råd inför förlossning.

Det handlar inte om vad du kan packa i BB-väskan eller om förlossningsbrev. Utan det handlar om det där som är svårt att ta på, lite mer flytande saker. Jag tänkte att ni skulle få hjälpa mig att fylla på listan!

Mina främsta råd är:

  • Planera inte för mycket.

Forskning har visat att om det blir för stora missmatchningar mellan kvinnans förväntningar och utfallet av förlossningen ökar risken för att den kommer upplevas som traumatisk. Komplikationer som tillstöter går inte att planera för, och händer det så händer det. Det handlar inte om ett misslyckande om förlossningen inte går som du tänkt dig.

  • Träna på att slappna av på kommando. 

Det jag som fysioterapeut kan rekommendera är att träna på att aktivt slappna av på kommando. Jag träffar så OTROLIGT många patienter som inte kan slappna av när jag jobbar med deras kroppar. Ibland tänker jag på att det kan bli en svårighet under förlossningar. Det är en enorm fördel att kunna slappna viljemässigt mellan värkarna, att inte fastna i ett överspänt läge där kroppen gör av med onödig energi bara i väntan på nästa smärtvåg.

  • Prata igenom hur du vill bli peppad och bemött.

Du kanske inte kan VETA, men du kan ana. Jag brukar likna det vid hur jag vill bli bemött när jag har blödande skoskav och lågt blodsocker efter en promenad på stan (alltså en aktivitet jag inte blir direkt peppad av). När du mår pest och pina, vill du bli bemött med käcka hejarop, tysta klapp på armen, en kokt med bröd från kiosken, eller peppad av gangsta rap i bakgrunden? Jag tror att du kan hitta situationer, inte som liknar en förlossning, men från vilka du kan dra paralleller till hur du bäst tar emot stöttning.

  • Prata igenom hur du signalerar att du har bytt pepp-språk helt plötsligt.

När förlossningen sätter igång kanske du inser att den skrämmer skiten ur dig, och du istället vill bli omhållen ömt och tröstad med en sval hand på pannan? Eller så inser du att du är som gjord för att föda barn. Att du blir topp tunnor rasande om den där ömma handen närmar sig dig överhuvudtaget? Bestäm en signal för hur du signalerar nej, stopp, byt taktik! 

  • Prata igenom en del worst case scenarios med den som ska vara med dig på förlossningen.

Hur vill du bli hjälpt om du plötsligt blir rädd? Hur vill du göra för att påkalla personalens uppmärksamhet om du bestämt känner som att ni vill veta alla möjliga alternativ till det som håller på att hända? Om du vet att ni har svårt med det, bestäm er för ett tillvägagångssätt hur ni vill göra för att berätta att ”nu är vi inte bekväma med vad som händer, finns det några möjliga alternativ?”

Vad har du med dig för erfarenhet från förlossning som kan bli ett konstruktivt råd till någon annan? Berätta!

 

Hjälp mig att fylla på listan! 

 

Förlossningskador och idrottsskador – muskelskada som muskelskada

Förlossningskador och idrottsskador – muskelskada som muskelskada

Förlossningsskador är ofta muskelskador

800 kvinnor om dagen dör världen över på grund av graviditeter och förlossningar. Det är ingen walk in the park att föda barn. Många förlossningsskador är muskelskador som kan liknas vid de skador som en idrottsutövare drabbas av vid ett akut trauma. Jag tror att många kvinnor fnissar lite åt liknelsen att ”en förlossning är som ett maratonlopp” under graviditeten. Aldrig har 42 kilometers löpning känns så avlägset som i graviditetsvecka 40 (eller 42). Men faktum är att perspektiven öppnas upp allt och förlosningsskador allt mer liknas vid idrottsskador. Skadorna är anatomiskt sett rätt lika, och det finns tydliga paralleller i återhämtningen och läkningsprocessen.

Studien ”Evaluating maternal recovery from labor and delivery: bone and levator ani injuries.” följde 68 gravida kvinnor och deras bäckenbottenskador efter förlossning med undersökningsutrustning som vanligen används inom idrottsmedicin. Och med dessa blev det tydligt att en del av muskelskadorna behövde längre tid på sig att läka än vi är vana om att det pratas om.

Efterkontrollen

Det vanliga är att kvinnor går på ett återbesök till barnmorska 6-8 veckor efter förlossningen och då brukar de flesta få ”ok-stämpeln” för att gå hem och träna och ha sex som vanligt. Men jag tror att det är enormt vanligt att kvinnor upplever att det ändå inte riktigt är okej med hela underlivet efter den korta tiden efter förlossningen. Som vid idrottsskador kan läkningen och återhämtning efter även en förlossning ta långt mycket mer än de där första veckorna. Någon som har stukat sin fot lite lätt kanske är tillbaka i joggingspåret samma vecka, men efter en rejäl fotledsstukning med avslitna ledband kan återgången till idrott vara månader bort. Precis så stor skillnad kan det vara även för olika utfall efter en förlossning.

Nya rön

bäckenbotten crope

Tidigare har den medicinska världen alltid sagt att en del av förlossningsskadorna handlar om nervskador eller uttänjning av muskler. I nyare studier har forskarna kunnat se att hos dem som drabbades av större skador fanns även benmärgssvullnad i bäckenet som liknar skadorna vid mindre benbrott och vätska i musklerna så som vid idrottsrelaterade muskelsträckningar och senskador. En del av skadorna kunde liknas vid skador hos löpare, medan andra var mer så som extremsportares skador vid riktiga olyckor.

Som andra muskelskador

Enligt forskarna kunde en del bäckenbottenmuskelskadorna liknas vid en hamstringsruptur. När musklerna i baksida lår skadas ordentligt kan de ibland dra med sig en liten bit av skelettet i bäckenet där de fäster. På samma sätt kunde forskarna se att en del av bäckenbottenskadorna drog med sid små bitar av ben från bäckenet. En del kunde liknas vid idrottsrelaterade stressfrakturer. Sådana här skador läker, men definitivt med ett längre läkningsförlopp än de där sex veckorna fram tills återbesöket hos barnmorskan.

En del kvinnor har mer ont än andra efter förlossningen, och smärtan sitter inte i huvudet. Det går inte heller att jämföra smärtan och besvären med hur någon annan haft det. Och skadorna är kanske inte ens synliga för ökat, ens för en riktigt erfaren läkare.

Fysioterapeutisk reflektion

Mina reflektioner kring detta är att vi fysioterapeuter ännu mer måste ta oss an det här området. För muskelskador är ju det vi kan, by heart. Vi kan hjälpa med träning, med stretching, men en del manuella behandling, med patientutbildning och individuellt utformade och stegrade rehabsprogram. Och vi har ofta lite mer tid till vårt förfogande än gynekologer och barnmorskor, vilket gör att vi har möjlighet att stötta kvinnor. Även i den mentala återhämtningsprocessen efter en förlossning som kanske inte gick precis som den borde.

Vill du veta mer om en del av de muskelskador som kan uppstå vid en förlossning kan du läsa en hel serie om ämnet här: En serie inlägg om muskelskador

 

Referenser:

 

Fysioterapeutisk behandling vid endometrios

Fysioterapeutisk behandling vid endometrios

Fysioterapeuter är vana att undersöka och behandla muskler och leder, och om fysioterapeuten har extra kunskaper om bäckenbotten kan hen också vara en viktig del av behandling vid endometrios. En fysioterapeutisk behandling för att fokusera på buk och bäckenregionen, men får inte heller ignorera resten av kroppen. Kroppen kan reagera på smärtan med försvarsmekanismer som bidrar till utveckling av spänningstillstånd och muskulära obalanser på fler ställen i kroppen.

Akupunktur och TENS

En meta-analys över tre studier med totalt 99 kvinnor som deltagare har som slutsats att akupunktur kan vara en säker kompletterande behandling för kvinnor med smärta av endometrios, men evidensgraden är låg till följd av små och få studier utan kontrollgrupper. TENS har tidigare visats vara effektiv som behandling för menssmärta. Specifikt för TENS-behandling vid endometrios finns endast en studie som visar på gott resultat både vad gäller smärta, samlagssmärta och självupplevd livskvalitet. Baserat på dessa få studier men också beprövad erfarenhet anses både TENS och akupunktur vara lämpliga behandlingsmetoder utifrån att de har få eller inga biverkningar och kan påverka symtombilden till det bättre.

Fysisk aktivitet

Fysisk aktivitet kan vara en tänkbar faktor till att påverka symtombilden vid endometrios. En del av den teoretiska bakgrunden till att fysisk aktivitet skulle fungera väl på endometrios hämtas från vetenskapen kring andra inflammatoriska sjukdomar. Fysisk aktivitet kan påverka både östrogennivåer och insulinresistens, vilket kan har ett teoretiskt samband även med endometrios. Regelbunden fysisk aktivitet påverkar även cytokinnivåena i kroppen vilka har antiinflammatoriska egenskaper. Det är inte välgrundade vetenskapliga påståenden att fysisk aktivitet skulle kunna påverka symtombilden vid endometrios till det bättre. Det verkar heller inte helt otroligt. Det finns en mindre studie på yoga som behandling för endometrios har visat positiva effekter på kontroll över inre bäckensmärta och självuppskattad livskvalitet.

Cirkulations och spänningsnormalisering

Utöver fysisk aktivitet som behandling för besvären kan cirkulationsfrämjande samt rörlighets- och styrkeökande övningar vara en viktig del av att normalisera spännings- och rörelsemönster för personer som lider av smärtor och besvär. Enligt min kliniska erfarenhet är detta en viktig del av behandlingen vid endometrios. Individen kan behöva ha hjälp att ”träna ner” spänningsgrad i både bäckenbotten och andra muskelområden för att på så sätt kunna bryta spännings- och smärtmönster. På liknande sätt kan andra muskelgrupper behöva stärkas upp för att optimera hållning och goda förutsättningar för aktivitet och rörelse.

Muskulär och myofasciell behandling

För de triggerpunkter och överspända muskler som uppkommer i samband med endometrios är manuella behandlingsmetoder ofta använda. Det kan handla om mjukdelsmobilisering, stretchövningar, avslappningsövningar och andningstekniker. Det finns endast ett fåtal behandlingsstudier kring detta. Min (och många andras) beprövade erfarenhet är dock att detta är välfungerande kompletterande behandlingsmetoder som kan hjälpa på flera olika nivåer. Alltså både fysiskt och genom att bidra till optimering av psykologiska copingstrategier. Överspänning i bäckenbotten och långvarig inre bäckensmärta kan också behandlas med botoxinjektioner (av läkare). Jag har inte hittat några studier kring kombinationen endometrios och botoxbehandling. Är det någon av er läsare som vet om botoxinjektioner erbjuds till kvinnor med endometrios i Sverige?

Teambaserad behandling

Så som vid många andra smärttillstånd är effektiv behandling sällan en professions verk. Ett bra teamarbete hade med fördel varit om det fanns ett samarbete mellan allmänläkare, gynekolog, kirurg, sexolog, psykolog och fysioterapeut. Jag tror inte att detta finns, i alla fall inte på många ställen. Hoppas att Socialstyrelsens kommande riktlinjer styr upp endometriosvården till det bättre framöver! Behandlingen bör naturligtvis individanpassas.

Du som lider av endometrios, berätta!

Vad har du erbjudits för behandling och vad har funkat bäst för dig?

Tema: Endometrios

Tema: Endometrios

För inte alltför länge sedan hade vi ett tema om långvarig inre bäckensmärta, och då nämnde jag endometrios som en av orsakerna och gick djupare in på endometrios och träning samt bäckensmärta och endometrios. Nu har jag alldeles nyligen skrivit en studieuppgift om litegrann samma ämne och har därför anledning att återkomma till ämnet.

Tidigare inlägg om just endometrios:

Vad är endometrios?

Normalt när en kvinna inte är gravid byggs det upp livmoderslemhinna inuti hennes livmoder under månadens gång. När tiden för menstruationen kommer blöder denna slemhinna ut, och cykeln börjar sedan om. När livmoderslemhinna växer någon annanstans än inuti livmodern kallas detta för endometrios. Denna slemhinna går igenom samma cykel, men blödningen har ingen naturlig väg ut ur kroppen. Blödningen ger upphov till retningar och inflammatoriska reaktioner och ger upphov till smärta. En del kvinnor har sådan vävnad utanför livmodern som inte ger några symtom alls, och andra kvinnor lider svårt av sina endometriossymtom.

Endometrios är därför en vanligt förekommande östrogenberoende inflammatorisk sjukdom som kommer med en bred variation av symtomintensitet. Sjukdomen drabbar 10-15 % av alla kvinnor i reproduktiv ålder och karaktäriseras av tillväxt av endometrievävnad utanför livmodern, oftast inne i lilla bäckenet eller ute i bukhålan. De vanligaste symtomen är smärta vid mens, smärta inuti eller kring bäckenet som inte behöver vara ihophörande med menstruation, smärta vid samlag samt andra besvär kring tarmar och urinvägar. Personer med endometrios lider också ofta av trötthet och depression samt har en större risk att vara infertila. 25-50 % av alla infertila kvinnor har endometrios. Kvinnor med endometrios har också ökad risk för prematur förlossning, missfall, föreliggande moderkaka, små barn vid födsel och att bli förlösta med kejsarsnitt. Endometrios ger också upphov till ärrvävnad och sammanväxningar som kan ge relaterade symtom från de organ eller vävnader som berörs.

Fysioterapeutiskt behandlingsbara symtom av endometrios

Endometrios kommer ofta tillsammans med smärta och spänningsstillstånd vilka kan vara svåra att sortera ut som ”orsak” eller ”verkan”. Endometriossmärtan ger upphov till överaktivering av muskler och andra mjukdelar. Överspänning i muskler ger ofta upphov till ny smärta. En vaginal undersökning av bäckenbotten med fingrar istället för instrument visar ofta triggerpunkter. Bäckenbottens triggerpunkter kommer inte som ”vanliga triggerpunkter” i knutar utan i form av strama stråk som gör ont när man trycker på dem. Ändtarmens slutmuskler,  levatorerna och obturator internus är vanliga smärtområden för personer med endometrios. Individer som lider av endometrios har oftare djupa samlagssmärtor och överspänning i bäckenbotten än andra kvinnor.

Det finns i dagsläget inga internationella riktlinjer vare sig för kliniskt diagnossättande eller för optimalt medicinskt omhändertagande för endometrios. Detta är kritiserat både från patientgruppen och från vården i sig, då det i dagsläget tar mellan 7-10 år för en patient att få en korrekt diagnos. Läkemedelsmässigt är förstahandsbehandlingen p-piller och utredningsmässigt ska den tyngst vägande undersökningen vara att verifiera endometriosen via titthålsoperation. Det finns dock studier som tyder på att kvinnor som behandlas med enbart p-piller inte blir tillräckligt smärtlindrade. Målet med behandling för endometrios är oftast just smärtlindring, eftersom sjukdomen är svår att få bort. Smärtproblematiken vid endometrios har visats vara inte helt synonym med antalet blödningsdagar, vilket också tyder på att hela symtombilden inte enbart handlar om den rena inflammatoriska aktiviteten i sjukdomen.

Riktlinjer är på gång!

Under 2018 kommer socialstyrelsen ut med nationella riktlinjer för vård vid endometrios och jag vet att det funnits en fysioterapeut med i utformandet av dessa. Jag ser fram emot dessa och kommer naturligtvis återkomma till ämnet!

Seriens referenser finns här:

  1. Clinical diagnosis of endometriosis and optimal medical therapy.
  2. Endometriosis and physical exercises: a systematic review.
  3. Relating Chronic Pelvic Pain and Endometriosis to Signs of Sensitization and Myofascial Pain and Dysfunction.
  4. Sexual function in endometriosis patients and their partners: effect of the disease and consequences of treatment.
  5. Is acupuncture effective in the treatment of pain in endometriosis?
  6. Self-management and psychological-sexological interventions in patients with endometriosis: strategies, outcomes, and integration into clinical care.
  7. Effectiveness of complementary pain treatment for women with deep endometriosis through Transcutaneous Electrical Nerve Stimulation (TENS): randomized controlled trial.
  8. The Practice of Hatha Yoga for the Treatment of Pain Associated with Endometriosis.
  9. Rehabilitation of the short pelvic floor. I: Background and patient evaluation.
  10. Rehabilitation of the short pelvic floor. II: Treatment of the patient with the short pelvic floor.