Kategori: Fysioterapi inriktad mot kvinnohälsa

Fysioterapi inriktad mot kvinnohälsa

Fysioterapi inriktad mot kvinnohälsa

På BakingBabies hittar du svar på dina frågor! Om graviditeter, bäckensmärta, bäckenbotten, inkontinens, framfall och mycket mer. Fokus ligger på att ge dig information som förbättrar din livskvalitet och på at ge dig praktiska råd och teoretisk bakgrund till varför en del saker i kroppen är som de är.

Informationen här kan aldrig ersätta en individuell bedömning av en fysioterapeut, men kanske kan du här hitta inspiration och mod att söka hjälp för dina besvär!

De flesta inlägg är vetenskapligt baserad och har referenser i slutet. Övriga inlägg är baserade på beprövad erfarenhet.

Vad kan vården göra åt anala läckage?

Vad kan vården göra åt anala läckage?

Även om jag i gårdagens inlägg gav en massa egenvårdstips så SKA vården ta dig på allvar när du söker för anala läckage. Helst ska du får vård av ett team med läkare, fysioterapeut med kunskap om bäckenbottenträning och psykolog har den bästa förutsättningen för att ge rätt vård. I Sverige finns detta bara i Uppsala, Stockholm, Danderyd, Huddinge, Linköping och Malmö/Lund på så kallade bäckenbottencentrum. Väntetiderna dit är LÅNGA.

Ta kontakt med vården

När du kommer i kontakt med vården bör du får berätta både om din totala hälsa, hur besvären började, hur du äter och bajsar och om du tar några läkemedel. Du behöver bli undersökt både vaginalt och analt om du har båda slida, vagina och ändtarm.

Behandlingens målsättning

Målet med behandling är att du ska få må bra och få en återställd livskvalitet. Du kommer troligen få träffa vårdgivare för rådgivning om mat, avföring och bäckenbottenträning. Om detta efter ett antal månader inte ger fullgott resultat finns det andra behandlingsalternativ att testa. Beror besvären på nerver som inte fungerar optimalt finns metoder för att stimulera nerverna. Behandling innebär att du går och träffar en uroterapeut/fysioteraeut och får elstimulering via en liten dosa på regelbunden basis under en period. Det finns också en variant där du får en inopererad ”pacemaker” för ändtarmens nervfunktion. Detta används då andra behandlingsmetoder som testats inte gett önskat resultat. Stomi är ett alternativ när allt annat i behandlingsväg inte funkat eller av olika anledningar ansetts olämpliga. Stomi är en stor omställning och många patienter är rädda att detta kommer påverka deras livskvalitet stort. För en del blir det dock en lättnad att slippa vara orolig för läckage och därav en väg att återta aktiviteter och socialt liv. För den som har stora besvär kan en stomi faktiskt förbättra livskvaliteten märkbart.

Sfinkerskador är en vanlig orsak

Vid en missad eller felläkt sfinkterskada efter förlossning kan man göra en ny operation för att laga musklerna. Mer om detta i ett inlägg imorgon!

 

Kan jag göra något själv åt anala läckage?

Kan jag göra något själv åt anala läckage?

”En tom tarm läcker inte” är ett citat jag lånar från Bäckenbottenutbildning.se. Ändtarmen är vanligtvis tom och avföringen finns i tjocktarmen. Om du har svårt att tömma tarmen helt eller om du är förstoppad kan du få rester av avföring som liksom hamnar på efterkälken och som läcker ut. En orsak till tömningsbesvär kan vara en försvagning av väggen som är mellan slidan och ändtarmen.

Tips och tricks

  • Tumtricket

Vissa upplever att tarmen buktar in i slidan och att bajset fastnar i en återvändsgränd, och att tömningen kan underlättas om man trycker med fingrarna i mellangården eller inifrån slidan. ”Tumtricket” är ingen superkul lösning, men det hjälper om du inte kan få ut avföring på annat sätt. Du vill hellre hjälpa till med fingrarna än krysta supermycket, eftersom krystandet kan förvärra bland annat läget om du har hemorrojder.

  • Blir lösare i magen

Ett knep för att kunna tömma tarmen så bra som möjligt är att jobba på avföringskonsistensen. OM du är lite hård i magen blir det svårare att få ut allt i en klump, vilket kan leda till att avföring läcker ut senare. Det kvarblivna bajset kan också bilda gaser i tarmen, som kan läcka ut. Receptfria bulkmedel som Inolaxol och Lunelax kan hjälpa för att binda ihop och göra avföringen smidigare att få ut.

  • Bli hårdare i magen

Om du istället är lös i magen som regel kan du be att få Imodium utskrivet av läkare. Enligt vissa studier förbättrar imodium trycket inne i den interna ringmuskeln utöver att läkemedlet främst verkar på avföringskonsistensen och snabbheten i tarmen. Om du får mer sammanhållen avföring minskar risken för ”kvarglömt” bajs som ligger och riskerar att läcka ut eller bilda gaser.

  • Gå och bajsa med en gång

Du behöver också gå och bajsa när du får den första signalen. Håller du dig kan bajset bli svårare att få ut nästa gång, och som jag beskrev ovan kan förstoppning leda till läckage senare.

  • Gå ner i vikt

Forskningen menar också att övervikt ökar risken för anala läckage genom att lägga ett passivt tryck mot bäckenbottens strukturer. Viktnedgång är ofta rekommenderat för den som har anala läckage.

  • Håll din bäckenbotten stark

Det du också kan göra själv är att träna din bäckenbotten. Vi har goda vetenskapliga grunder till att påstå att en stark bäckenbotten kan underlätta för urininkontinens, men inte lika starkt stöd för att bäckenbottenträning hjälper mot anal inkontinens. Hittills är den generella rekommendationen ungefär det som motsvarar programmet i appen TÄT. Bäckenbottenträning är tråkigt, men biverkningsfritt och gratis. Om du lider av anala läckage bör detta därför vara det första du tar till dig att prova! Du kan inte utvärdera resultatet innan du har tränat i minst 12 veckor, så bepansra dig med tålamod och kör igång.

 

Varför läcker jag från tarmen?

Varför läcker jag från tarmen?

I 80 % av fallet beror anala läckage på en sammansättning av olika orsaker. Tarmens kontinens avgörs av flera olika system. Levator ani (framförallt puborektalis) tillsammans med interna och externa sfinktrarna utgör ett ”motståndssystem” som håller tätt. Levator ani är den inre muskelplattani bäckenbotten. Delar av levator ani sträcks ut 300% under en vaginal förlossning och även om den inte går sönder kan den behöva en lång tids återhämtning innan allt är återställt. En del av levatormuskeln går från blygdbenet och ända bak runt ändtarmens nedre del, skador på denna del kan orsaka en känsla av instabilitet, ofullständig tarmtömning, svårtigheter att knipa och anal inkontinens.

 

Ringmusklernas funktion

Ändtarmens ringmuskler, alltså sfinktrarna utgör de nedersta centimetrarna av analkanalen. Den yttre av dessa är viljemässigt styrd och använs när du vill knipa och hålla in avföring eller gaser. Den inre sfinktern är en muskel som hör ihop med tarmen och styrs inte av viljan, utan sköter den passiva instängningen för allt tarminnehåll. Skador på den yttre sfinktern ger en nedsatt viljemässig knipförmåga kring tarmen. Skador på den inre av ringmusklerna kan ge svårigheter att känna skillnad på om det är gas eller avföring i tarmen, vilket kan göra att du inte vill släppa dig om du inte är vid en toalett. Det kan också bli praktiskt taget omöjligt att hålla gaser och ibland avföring.

Reservoarsystemet och reflexsystemet

Det finns också ett ”reservoarssystem” som handlar om tarmens förmåga att rymma avföring och hålla den till dess att det är dags att tömma. Tarmens sista del vidgar sig när den fylls med bajs och så länge som det finns utrymme kvar kan bajset lagras. Om det är något problem med tjocktarmens spänst kan detta bli ett problem som hör ihop med förekomsten av anala läckage.

Reflexsystemet är ett komplext system som kommunikation mellan tarm och muskulatur. Det kan vara viktigt att veta att reflexsystemet kan vara stört efter en förlossning, där barnets passage kan orsaka tryck och drag i nerver. De mindre nervskador som uppstår kan göra kommunikationen mellan tarm och muskler dysfunktionellt under en tid. Nerver brukar dock läka, men långsamt. Nervsignaleringen går mellan hjärna, ryggmärg, muskler och tarm. Känseln i tarmen är viktig för kunna hålla sig vid behov.

Avföringskonsistensen påverkar

Om en person har återkommande diarréer ökar risken för inkontinens. Då har reservoarssystemet inte en rättvis chans att göra sitt jobb.   På samma sätt kan andra åkommor som sätter ned förmågan att förvara avföring i ändtarmen kan också ge läckage. Neurologiska sjukdomar och skador, medfödda missbildningar, immobilitet och psykiska faktorer kan också ge upphov till, eller bidra till, anala läckage. Missade sfinkterskador vid förlossning kan ge upphov till besvär långt tid efteråt, men att som kvinna ha fött många barn vaginalt är också en riskfaktor – även om hon inte drabbats av sfinkerskada. Det här är jag dock lite fundersam till. SBU-rapporten om analsfinkterskador som kom 2016 visade att det gick att finna missade analsfinkterskador hos ca 9 procent av de kvinnor som fött barn vaginalt. Det är via förbättrade ultraljudsrutiner som fler sfinkterskador hittas. Jag kan inte komma ifrån att jag tror att en del av de kvinnor som har anala läckage efter ”vanliga förlossningar” har missade sfinkterskador.

Varför läcker jag från tarmen?

Det finns troligen flera olika orsaker till att du har anala läckage. En förlossningsskada kan vara en del. Hur din avföring är och hur lätt din tarm töms kan vara andra orsaker. Råd om hur du själv kanske kan minska dina besvär kommer imorgon!

 

Tema anal inkontinens

Tema anal inkontinens

Det här är ett inledande inlägg på en serie om anala läckage. Det första du kanske tänker är ”Öh, det här vill jag inte läsa!”, men jag tänker att du nog ska göra det ändå.

Under den kursträff som jag var på förra veckan hade jag och ett gäng kurskompisar gjort fördjupningsarbeten utifrån just detta tema. När jag ändå gjorde min fördjupningsuppgift passade jag på att också göra en bloggserie om samma ämne. För vi behöver prata om detta!

Det börjar pratas allt mer om bäckenbottnar, urininkontinens och framfall. Det är bra. För bra några år sedan vara det så piniga ämnen att det bara var väääääldigt frispråkiga tanter som pratade om det. Nu tycker jag att det är bäckenbottenprat lite var stans, både i mammagrupper, i träningsböcker och på bloggar. Härligt! Anala läckage sitter liiite längre in att släppa stigmatiseringen kring. Låt oss göra det nu.

Anala läckage är kanske inte det du tror

När vi pratar om anala läckage är det lätt att tro att det alltid handlar om stora funktionsnedsättningar och personer som läcker hela lass med bajs när det går illa. Visst, det finns personer som har det så. Men anala läckage är ett begrepp som täcker även förhållandevis små besvär. Anale läckage säger alltså varifrån läckaget kommer, inte vilken mängd eller vad det handlar om. Anal inkontinens handlar om oförmågan att kontrollera tarmen avseende gas och/eller avföring. Det är ett symtom, inte en sjukdom i sig. Fekal inkontinens är det begrepp som enbart handlar om avföringsläckage. Begreppet ”Soiling” handlar om att personen inte nödvändigtvis inte läcker gas, och inte heller bajs, men att underkläderna däremot får mindre fläckar av tarminnehåll.

Det är vanligt!

Vi vet inte hur många i befolkningen som lider av detta. Man tror att två tredjedelar av de drabbade kvinnorna inte söker vård, även om symtomen faktiskt påverkar deras dagliga liv. Sifforna skiljer sig åt mellan studier, men förekomsten är mellan 2-25 %. Upp emot nittio procent av kvinnorna som får fekal inkontinens utvecklar sina besvär efter 40 års ålder. Hos kvinnor är de största riskfaktorerna ålder över 50 år, rectocele (=bakre framfall), stroke, kognitiva funktionsnedsättningar eller kronisk diarré samt livmoderborttagning. Hos män är riskfaktorerna ålder över 85 år och prostatacancerbehandling. Det sägs alltså att lika många män och kvinnor är drabbade, men jag skulle vilja påstå att yngre kvinnor är mer drabbade än män, och därför lider både längre och kanske mer. Anala läckage är förenade med skam och tabu och har inverkan på psykisk och fysisk upplevda hälsa och social livskvalitet.

Inläggen i serien kommer publiceras i ordning kommande dagar:

  • Varför läcker jag från tarmen?
  • Kan jag göra något själv åt anala läckage?
  • Vad kan vården göra åt anala läckage?
  • Operation av missade eller felläkta sfinkterskador

Referenser till inläggen i serien:

 

 

 

Magmuskler, hållning och löpning (efter graviditet)

Hur hänger magmuskler, hållning och löpning ihop egentligen? Och hur påverkar graviditeter?

MarathonMia

Magmuskler, hållning och löpning (efter graviditet).

Kroppen förändras ju som bekant en hel del under en graviditet. Det självklara som händer är att livmodern och fostret ökar i storlek och vikt. Som en följd av detta förskjuts kroppens tyngdpunkt framåt och bäckenet tippas framåt. Den gravida kvinnan får alltså en ökad svank. Hormonerna rogesteron och relaxin inverkar också på kroppen och mjukar upp bindväv och leder. De raka bukmusklernas dras ut och spänns isär.  Normalt sett går muskelbukarna på vardera sida av linea alba, ett senstråk som löper från bröstbenets nedre spets till pubisbenet. Hos gravida sker delningen av raka bukmuskeln då den växande livmodern sträcker ut de ovanliggande magmusklerna. Man kan också anta att alla magmuskler går igenom någonslags utdragning och ändrar form lite grann under en graviditet.

Kejsarsnitt

Kejsarsnitt Wilfred

Under planerade kejsarsnitt sker en varsam delning av den raka bukmuskeln. Dess två delar hålls separerade av instrument under den tid ingreppet pågår. Därför kan delar av den raka bukmuskeln få både blödningar och övergående problem med blödtillförseln och nervförsörjningen en tid efter kejsarsnittet. Detta kan ske även om snittet gjordes korrekt och enligt konstens alla regler. Under urakuta snitt kan varsamheten i ingreppen gå i andra hand. Men så fort barnet väl är ute har man också god tid att göra en noggrann suturering av snittytorna och vad jag förstår så läker de flesta väl.

Mer om magmuskeldelningar hittar du bland annat i en serie som finns här.

Graviditeten påverkar

Graviditeten som sådan, hormonpåverkan, att musklerna blir utdragna och separererade och kvinnans förändrade hållning  kan alla vara faktorer som gör det svårt för kvinnan att hitta och aktivera sina djupa magmuskler och bäckenbottenmuskler efter förlossningen. Lägg då till det antal månader som du inte har tränat bålmusklerna som du kanske brukar. Slutsatsen blir rejält påverkade bålmuskler med nedsatt styrka, uthållighet och till viss med del kvarvarande förändrat utseende och funktion.

Löpningen

Löpning är en aktivitet som inkluderar hela kroppen. Självklart är det benmusklerna och det kardiovaskulära systemet som arbetar allra mest. Även armarnas muskler arbetar med i armpendlingen som sker. Bålmusklerna arbetar dels statiskt då hållningen under löpning genast blir något framåtfälld i höften. Det sker också en rotation av hela bålen kring ryggraden (denna rotationsrörelse förstärks av armpendlingen) och där är bålmusklerna med och stabiliserar upp.

Bukmusklerna arbetar för att löparen ska kunna bibehålla en god hållning vilket behövs för att kunna producera kraft och spänst i löpsteget. Om man jämför löpning med gång är det en stor skillnad (utöver benens rörelser och hastigheten) i kravet som ställs på bålmusklerna. Det är en större balansakt i att hålla en framåtböjd överkropp i en god position och att hålla en roterande bål stadig men ändå rörlig.

Sett i ljuset av detta är det verkligen ingenting konstigt att man får en känsla av nedsatt uthållighet i magmusklerna under löpning när man återupptar träningen efter en graviditet.

Hållningens betydelse vid löpning

När du springer är en god hållning viktig för att kunna alstra kraft i löpsteget. Är du uthållig i stabiliserande muskler får man även en god ”löpekonomi” och behöver inte slösa energi och kraft på att stabilisera kroppen utan kan fokusera på att föra kroppen framåt. Den mest generella hållningsförändringen som sker vid en graviditet är att kvinnan får en ökad svank till följd av en tippning av bäckenet framåt. Tippningen av bäckenet gör att rumpmusklerna blir översträckta, lätt uttröttade och ibland även överansträngda.

Behöver jag göra något annorlunda?

Enligt viss löpskolningsteknik kan man jobba med detta genom att sätta händerna på rumpan när man springer och skjuta höften litegrann framåt. Detta för att se om du kan få en mer neutral hållning och minskad svank. Ofta anser jag att om du inte mår bra av att springa så som kroppen är, så ska du kanske hellre ska avvakta lite. Se till att kroppen blir tillräckligt stark och tålig för det den ska utsättas för. Lyckas du hålla en god hållning när du springer som postgravid kvinna, kan det också vara en anledning till att du känner sig rätt mör i magmusklerna efteråt. De har jobbat hårt!

Muskler att träna upp

De muskler som aktivt arbetar för att tippa bäckenet bakåt är raka bukmuskeln, transversus abdominis, obliquerna, rumpmusklerna och musklerna på baksida lår (hamstrings). Det kan vara smart av en postgravid kvinna att träna just dessa muskler för att återställa den muskulära balansen efter graviditeten. Utöver bålträning kan man då  lägga lite extra krut på rumpa och baksida lår.

Hur tänker du kring detta?

 

Recension: Kvinnor och Träning

Recension: Kvinnor och Träning

En bok om kvinnor och träning! Finns inte det redan? Så kanske du tänker nu. Jag har läst boken ”Kvinnor och träning” som faktiskt är något helt nytt. Traditionell idrottsforskning är genomförd på män och det har länge antagits att den information om träning som framkommit i studierna helt enkelt gått att överföra på kvinnor. Vilket både motionärer och elitidrottare nog känner på sig att riktigt så enkelt är det faktiskt inte. Lisbeth Wikström-Frisén är medicine doktor i Idrottsmedicin och forskar inom området kvinnor och träning. Hennes studier om mens-styrd styrketräning fick ett stort genomslag i medierna för ett tag sedan. Anna Nordström är professor i folkhälsovetenskap och forskar också hon på fysisk aktivitet och hälsa. Dessa två coola kvinnor har tillsammans skrivit en bok som grundas på modern forskning om just kvinnor. 

Bra va?!

Syftet med boken är att lyfta fram hur kvinnor kan optimera sin träning för en hälsosam prestationsutveckling utan att riskera kvinnospecifika hälsorisker eller idrottsskador. Boken är indelad i olika delar:

  1. Grundläggande fakta om den kvinnliga kroppen
  2. Träning för god hälsa och ökad prestation
  3. Att undvika skador, överträning och den kvinnliga idrottstriaden
  4. Träning i samband med graviditet och efter förlossning
  5. Myter och föreställningar om kvinnors träning

För dig som tränar mycket eller dig som tränar andra

Det här är ingen underhållningsläsning. Det är en vetenskapsgrundad faktabok och den kommer inte tala om för dig HUR du ska träna i detalj. Det finns inga träningsprogram eller konkreta förslag på övningar Men för dig som tränar mycket och hårt kan den här boken ge kunskaper som kan göra att du kan få ut mer av din träning. För dig som tränar andra kvinnor kan du få en god kunskapsbaserad grund utifrån att individanpassa dina råd ytterligare. Jag kan på rak arm komma på ett gäng personer jag skulle vilja rekommendera att läsa den här boken. Du som jobbar med kvinnor och träning. Du som försöker maxa din egen träning, mer än på motionärsnivå. Läs!

Kioskvältarinnehållet

Det som är nytt och ett resultat av Lisbeths egen forskning är hur du kan periodisera din träning utefter mensen. Citat:

”Det finns viss kunskap som visat att östrogen har uppbyggande effekter vid träning. Därför är det dags att börja tänka på hur träningen kan periodiseras med tanke på de hormonförändringar som sker i kvinnokroppen varje månad. En ytterligare faktor att ta hänsyn till vid träningsplanering är att många idrottande kvinnor använder P-piller.” 

En bok som handlar mycket om mens, hormoner, träning och p-piller. Det är fascinerande ändå att det här kan vara så nya kunskaper. När jag är arg på brister i vården kring bäckenbottenskador brukar jag tänka ”…och det är ju inte IGÅR vi började föda barn, varför vet vi så himla lite egentligen?”. Och det här med mens och ju lite samma sak. Så otroligt frustrerande att det varit en icke-fråga så länge. Fram tills nu, tills hjältar som Lisbeth tar sig an frågan och gör forskning av det. Tack för det!

Lite utanför huvudämnet

De första tre delarna, och den sista femte delen i boken, är fantastiskt bra. När vi kommer till kapitlet om träning i samband med graviditet och förlossning hajar jag dock till ett par gånger. Det här är inte alls lika välskrivet och inte alls lika vetenskapligt. Jag blir regelrätt upprörd när en vetenskapsbaserad bok använder ordet ”foglossning”. Vi i Sverige har bland världens främsta forskare om graviditetsrelaterad bäckensmärta (Annelie Gutke mfl), och det blir nästan lite skämmigt att författarna inte tagit till sig den moderna vetenskap och diskurs som finns kring detta ämne. Det förekommer också några inte vetenskapligt belagda påstående kring rectusdiastaser och råd kring träning under och efter graviditet som jag också blir lite fundersam kring. De är inte upp mot väggarna felaktiga, men när resten av boken är så otroligt korrekt vetenskapsbaserad blir det lite tråkigt att inte allt håller samma nivå. Jag skulle inte rekommendera någon att läsa den här boken om de bara var ute efter korrekt och god information om just graviditets- och postpartumträning.

En viktig bok som behövs

Den stora behållningen av den här boken får du i kapiel 1-3 och i kapitel 5. Den här boken behövs!  Personerna bakom den behövs! Den forskning som Lisbeth håller på med kring specifikt kvinnor och träning är ju så viktig!

 

 

Tips och råd om vätskeintag

Tips och råd om vätskeintag

Hur mycket vatten bör jag dricka? Hur mycket bör jag kissa?

En del kvinnor med inkontinens dricker för lite av rädsla för att kissa på sig. Andra kvinnor dricker stora mängder helt oreflekterat. En kvinna behöver inte dricka mer än ca 1,5 liter om dagen om hon också äter rekommenderade mängder frukt och grönt (500 gram). Yoghurt, fil och andra liknande saker innehåller ju också mycket vätska, vilket behöver räknas in i totalen.  Ofta träffar jag på kvinnor som dricker upp till tre liter vätska om dagen och dessutom får i sig upp emot en liter vätska via maten. Då kan det verkligen bli för mycket!

Optimera vätskeintag

Ska du minska på ditt vätskeintaget bör minskningen gå hyfsat successivt, lite som en avvänjning. Annars kan kroppen reagera med huvudvärk.  Är du en sådan som ständigt går omkring med vattenflaska och okynnesdricker bör du kanske sluta med det. Våra kroppar är enormt duktiga på att signalera törst och vi ska i princip bara dricka på kroppens egen törst-signal!

Kissa 2 dl

Det finns egentligen ingen absolut regel på detta, men vi kan säga så här ”det är modernt med gult kiss”. Det är inget dåligt med att kisset är gult. Kisset är gult om du har normala mängder att kissa ut.  Det är normalt kissa 2 – 4 dl urin under dagen och ca  4-7 dl på morgonen. Kissar du jättemycket mindre eller jättemycket mer kan du behöva se över dina dryckes- och blåstömningsvanor.

Kissa 6 gånger

En vuxen person utan blåsproblem behöver kissa 4-7 gånger per dag. Du ska inte behöva ha trängningar oftare än så ifall du dricker normala mängder. Trängningar som inte motsvarar det du faktiskt dricker och tömmer är ett symtom du kan ta upp med en gynekolog eller en uroterapeut. Det kan handla om överaktiv blåsa, främre slidväggsbuktning eller något annat. Sök hjälp om detta är ett problem.

Blåsträning

Blåsan är en bortskämd typ som kan behöva tränas till ett vettigt beteende. Om du har gått och kissat för ofta kan du behöva träna tillbaks att hålla dig längre. Trängningarna går ofta över efter en stund, men du kan behöva sitta ned och verkligen anstränga dig för att inte lyda. Ibland hjälper också annan distraktion. Blåsträningstips finns här!

 

Fysioterapeutens roll inom kvinnohälsa

Fysioterapeutens roll inom kvinnohälsa

Jag dör lite inombords när jag läser den ena och den tjugofemte träningsbloggen med tyckanden om hur mammor ska och inte ska träna, leva och behandlas för eventuella symtom. Trender och produkter som ska säljas. Den kommersiella världen tar över fältet ”kvinnohälsa” och gör det kanske inte alltid efter hjärtats godhet eller fullt vetenskapsbaserade kunskaper. Personer som inte har kunskaperna att faktiskt bedöma och behandla ohälsa ska hålla sig inom friskvården. Det är dock en fin gräns mellan vad som är friskt och vad som är symptomatiskt, och jag förstår att det kan vara svårt att skilja på ibland.

Inte tagit vår plats

Problemet har länge varit, och är fortfarande, att vi fysioterapeuter inte kunnat tillräckligt och inte tagit vårt ansvar. Vi har inte vågat ställa frågor om kiss, bajs, sex och livskvalitet utifrån kvinnohälsarelaterade aspekter och därför har våra patienter inte vågat prata med oss om detta. Vi har länge tänkt att gravida bara behöver information och inte behandling.  Vi har inte berättat vad vi kan. Inte funnits där, för det oändliga antal kvinnor som behövt oss.

Tillgång och efterfrågan

Kräver kvinnor fysioterapi som en del av kvinnosjukvården tvingas vården tillslut omfördela resurser. Jag kan tycka att det finns alldeles tillräckligt antal fysioterapeuter som är idrottsmedicinskt inriktade och som vill träna upp småfeta medelålders mäns knän efter en meniskoperation sedan den där brännbollsmatchen förra året spårade ur… Det finns en stor andel fysioterapeuter där ute som gärna skulle nischa om sig! Jag tänker att ni söker hjälp och vägrar ge med er med bristfällig sådan så…

Jag folkbildar och påverkar

… Fortsätter jag dra mitt strå till stacken. Jag skriver, jag läser, jag kommenterar på andra bloggar, jag lägger mig i andras diskussioner, jag kämpar på.
Mitt mål är ändå någonstans att sprida kunskaper och inspirera: Våga sök hjälp. Det är viktigt att få rätt slags stöd och råd. Graviditeter, förlossningar och kejsarsnitt lämnar inte en kvinnas kropp oberörd och det finns sätt att behandla de eventuella skador och spår som uppstår. Jag blir ibland enormt personligt ledsen när jag får möta kvinnors frustration över att vården erbjudit dem så lite. Jag vet, det är eländigt. Men jag i min egen lilla person försöker i alla fall så gott jag kan. Jag får mejl från kollegor nästan varje dag nu, kollegor som vill veta mer om hur de kan börja jobba med kvinnohälsa.

Min dröm

Min dröm är att det ska finnas minst en fysioterapeut kopplad till varje barnmorskemottagning. Jag skulle vilja att ersättningsnivåerna anpassades så att det går att ”gå ihop ekonomiskt” som fysioterapeut inom ett område som i princip kräver individuella och ganska tidskrävande besök. (En vaginal undersökning görs inte i grupp, och heller inte utan inledande samtal.) Jag skulle önska att vi hade någon slags logistiskt samarbete med bäckenbottencentrum (som jag dessutom skulle önska skulle minst fyrdubbla sin kapacitet). Min dröm är att det ska vara en naturlig del av kvinnosjukvården att besöka en fysioterapeut för gynekologiska smärttillstånd, slidkramp, förlossningsskador, efter gynekologiska operationer eller olika besvär kring graviditeter. Att vi ska räknas in, och att vi ska vara några att räkna med.

 

Efterdropp hos kvinna

Efterdropp hos kvinna

Jag fick en fråga, om en slags urinläckage efter att en redan har tömt blåsan på toaletten. Jag fick beskrivet för mig att det inte handlade om efterdropp direkt när hon ställde sig upp, utan lite mer efteråt än så. Jag hade inget svar, och kvinnan i fråga skulle gå till en gynekolog vilket jag anser vara befogat. Detta gav mig ändå anledning att skriva om kvinnligt efterdropp.

Efterdropp

Efterdropp anses generellt sett vara ett besvär som drabbar män. Det gör ihop med deras långa urinrör och ibland också med prostatabesvär. Efterdropp hos kvinnor brukar höra ihop med någon annan slags inkontinens. Det är sällan ett ensamt symtom. Besvären kan finnas på många olika nivåer. Problemet kan ligga i allt ifrån hur urinblåsans nervkommunikation med hjärnan är (signalerar fullhetsgrad etc), till om det finns några mekaniska hinder i urinblåsan, till om något är fel i urinröret eller om det handlar om en inkontinens och en försvagad bäckenbotten. Eftersom det finns många olika möjliga felkällor behövs förmodligen en riktigt utredning för att kolla var besvären sitter, varför de uppstått och hur det kan åtgärdas.

bäcken 004

Om efterdroppet kommer efter en förlossning kan det naturligtvis vara troligast att det beror på en försvagad bäckenbotten. Att musklerna som omger urinröret inte klarar av att ge ett komprimerande tryck hårt nog. En ammande kvinna har också en viss skörhet i slemhinnevävnaden till följd av låga östrogenhalter och ”packningen” i urinröret kan liksom vara otät.

Den simplaste orsaken till kvinnligt efterdropp är att det är en mekanisk grej. Detta kan bidra till att lite urin ligger kvar i vagina och läcker ut senare. Att det kan underlättas med total tömning om du drar ner byxorna lite till, så att du kan sära mer på benen. Eller att du mekaniskt kan tömma blåsan lite ytterligare genom att att böja dig framåt några gånger.

Kvinnligt efterdropp

  • I de flesta fall handlar det om en svag bäckenbotten, efterdropp kan vara ett första symtom på inkontinens. Bäckenbottenträning är då ofta åtgärden.
  • Personen behöver en gynekologisk undersökning om symtomen inte går att lindra med enkla medel och knipträning. Eventuella tendenser till framfall bör utredas.  Ett framfall där urinblåsan sjunkit ner i position skulle kunna bidra till efterdropp.
  • Man behöver utesluta urinvägsinfektioner.
  • Man behöver vid en mer omfattande problematik kolla hur urinröret ser ut och fungerar och hur urinblåsan ser ut och fungerar. Det finns bland annat ett fenomen som kallas ”divertiklar”, små fickor på urinröret. Dessa är ofarliga men kan vid komplikationer avlägsnas kirurgiskt om jag förstått det rätt.

Berätta gärna du som läser har egna erfarenheter eller funderingar!

 

Ont på utsidan av höften

Ont på utsidan av höften

Trokanterit, bursit, inflammation i rumpmusklerna…

Det händer ganska ofta att jag träffar kvinnor, både gravida och o-gravida som tror att de har ont i bäckenet men som istället har ont på utsidan av höften. Jag träffar minst lika ofta lite äldre kvinnor som går och oroar sig för att de lider av höftartros, men som också har ont på utsidan av höften. (Besvären drabbar också män, men faktiskt oftare kvinnor – det kan beror på kvinnors relativt sett bredare bäcken).

Nu är verkligheten aldrig helt svartvit och symtom kan komma från flera områden samtidigt, men låt mig förklara.

 Bild lånad härifrån

Bäckenlederna som kan göra ont framförallt hos en gravid kvinna,  är mitt fram på bäckenet och på båda sidorna om bäckenets leder mot ryggraden där bak. Höftledssmärta, typ artros, känns djupt inne i ljumsken. Smärta på utsidan av höften känns just där du ligger på höften om du ligger på sida, där du är som bredast över höfterna. Det är ”trochanter major”, ett utskott på lårbenet där flera stora och viktiga muskler fäster.

Smärta på utsidan av höften kan bero på flera olika orsaker, och jag tror inte att den medicinska världen är helt överens om vad som är hönan och vad som är ägget. Ett begrepp på engelska är ”Greater trochanteric pain syndrome”, och då menas att smärtorna beror på ett syndrom med flera möjliga orsaker. Ibland kan det handla om en muskelöveransträning, ibland om en inflammation i en slemsäck, ibland kan det handla om en åldrandeprocess i muskelsenorna.

Mycket mekanisk friktion i området

Utsidan av höften är ett område med mycket friktion. Muskelsenor och stödjevävnadsband som glider fram och tillbaka över höftens benutskott medan vi går eller springer. När vi böjer höften kommer muskeln som heter Tensor Facia Latae dra det iliotibiala bandet fram så att det snäpper över benutskottet. När vi för benet bakåt kommer det iliiotibiala bandet åka bakåt när gluteus maximus (stora rumpmuskeln) drar bakåt.

Fikonspråk för dig som inte är anatomisk kunnig – men tänk att det är ett senstråk som åker fram och tillbaka över ett benutskott och skapar friktion. Friktionen ska normalt minimeras  av en slemsäck, en bursa, som ligger emellan de olika muskel- och senlagren. Men ibland blir retningen och friktionen för stor, och då kan en inflammation uppstå. Vanligt är att friktionen skapar mikroskador i gluteus medius, men även minska gluteusmuskeln samt tensorn kan skadas. Och mikroskadorna skapar en sekundär inflammation i bursan, om jag fattat det rätt.

Oavsett orsak till smärtan hittar en fysioterapeut ungefär samma saker vid en undersökning; smärta när vi trycker på området, smärta vid rörelser med benet  i vissa ytterlägen, smärta när vissa av rumpans muskler spänns och smärta när vissa muskler sträcks ut i en stretch. Vissa faktorer verkar höra ihop och med besvären – ryggsmärta, artros, ömhet på utsida lår och övervikt.

En person som lider av smärta på utsidan av höften brukar uppleva:

  • smärta vid liggande på den onda sidan
  • smärta vid långvarigt stående
  • smärta vid sittande med benen i kors
  • smärta vid trappgång
  • smärta vid jogging eller löpning
  • smärta vid andra upprepade rörelser som innefattar höften, ibland även vanliga promenader

Gå till en fysioterapeut och få dina besvär undersökta

Behandlingen är ofta fysioterapi (träning och stretching framförallt), viktnedgång om övervikt kan vara en av orsakerna i ditt fall, och ibland också inflammationsdämpande läkemedel. Vi brukar också prata om relativ vila, att du ska undvika de repetitiva rörelser som irriterar igång dina besvär. Du ska inte sluta vara fysiskt aktiv, men du kan behöva hitta andra sätt att motionera under en period.

Hemövningar du kan göra finns bland annat här, men jag vill ytterligare igen rekommendera dig att uppsöka en fysioterapeut/sjukgymnast för att få individuellt anpassade råd.

Rumplyft med boll
Rumplyft med boll mellan knäna
Raka benlyft åt sidan med gummiband
Raka benlyft åt sidan med gummiband
Musslan
Musslan