Kategori: Bäckenbottenträning

Bäckenbottenträning

Hur du tränar din bäckenbotten

Under denna kategori hittar du en samling inlägg som handlar om bäckenbottenträning, och om hur du med svag bäckenbotten kan träna för övrigt. En del inlägg är lättare instruktionsinlägg och andra är mer resonerande kring hur du kan förhålla dig till din bäckenbotten och eventuella besvär.

Bäckenbotten är en muskulär hängmatta som bär upp allting inne i buken och lyfter upp det mot tyngdlagen. En stark bäckenbotten lyfter bättre! Här får du reda på mer om hur bäckenbotten är uppbyggd och hur knipträning faktiskt går till.

De flesta inlägg har vetenskapliga referenshänvisningar, men andra är mer baserade på beprövad erfarenhet.

Din bäckenbotten är värd bra träning. Lycka till!

Vanliga fel vid bäckenbottenträning

Vanliga fel vid bäckenbottenträning

Varför ger inte min knipträning önskad effekt? Idag vill jag prata med er om vanliga fel vid bäckenbottenträning. Man tror att någonstans mellan 20-30% av alla kvinnor kniper ”fel” när de ska bäckenbottenträna. Ytterligare en del kvinnor kniper helt rätt tekniskt sett, men får ändå inte ut det mesta av sin träning.

Idag tänkte jag berätta mer om hur det kan vara när någon ”kniper fel” och ge lite tips för hur du kan få ut mer av din bäckenbottenträning.

En kvinna som gör ”fel” när hon bäckenbottentränar kanske…
  • Kniper med skinkorna. 

Ganska ofta frågar jag patienter ”hur gör du när du kniper?”. Då är jag intresserad av deras egen beskrivning på hur de utför ett knip. Om de de kniper ihop skinkorna där de sitter för att liksom visa mig (så att de i praktiken lyfter lite från stolssitsen) då anar jag ugglor i mossen. Om du kniper med skinkorna när du ska knipa, kan det hända att du inte ens hittat till bäckenbottenmusklerna.

  • Håller andan

Om du behöver hålla andan när du kniper är knipen hyfsat oanvändbara. Du vill kunna använda knipet när du ska utföra aktiviteter i stående, gående och pratar – sånt som typ aldrig gör medan du håller andan. Det kan behövas en hel del träning, men du ska i praktiken kunna knipa och prata samtidigt.

  • Krystar istället för lyfter

Den vanligaste vardagliga aktiviteten där vi mer eller mindre medvetet använder vår bäckenbotten är när vi ska bajsa, och då för att trycka på utåt. När du bäckenbottentränar vill du göra det absolut motsatta, lyfta bäckenbotten inåt. Långvarigt, frekvent återkommande och hårt krystande kan i sig vara en orsak till skada på bäckenbotten (ja, alltså typ förstoppningsbajsande, jag menar inte bara om förlossningar) så det kan verkligen vara viktigt att lära sig rätt teknik. Om du har svårt att hitta detta kan du testa hålla fingrarna lite lätt på mellangården. Du ska känna att mellangården dras litegrann uppåt/inåt när du kniper, då gör du rätt.

  • Slappnar aldrig av

Det vara minst lika viktigt att slappna av mellan och efter knipen, som att göra själva knipen i sig. En bäckenbotten som aldrig slappnar av kan vara en orsak till smärta, både vanligt till vardags och under samlag.

Ett tips jag brukar ge för att jobba med bäckenbottenavspänning är att sitta på knä och liksom tänka sig att bäckenbotten är en hängmatta som ska hängas ut mellan sittbensknölarna. Jobba aktivt med andningen och att få ner andetagen långt ner i magen, gärna så att det känns nästan ända ner till bäckenbotten. Sitt så och andas djupt, 30 andetag medan du fokuserar på att slappna av och ”hänga ner” bäckenbotten, om du tycker att det är svårt att få till en avspänning efter din bäckenbottenträning.

  • Överanvänder magen

Det här är mitt vanligaste misstag, själv. Jag vill så gärna få till så mycket kraft i knipen som möjligt, att jag ibland använder magmusklerna för mycket. När du kniper ska inte raka bukmusklerna (sexpacket) spännas allt, men om du känner en liten anspänning i djupa magmusklerna strax innanför höftbenen är det helt okej. Du ska inte dra in magen medan du kniper.

  • Sitter eller står och bäckenbottentränar med dålig hållning

Om du sitter eller står som en räka medan du bäckenbottentränar skapar du ett onödigt inre tryck mot bäckenbotten, vilket kan motverka effektiviteten av träningen.

  • Spänner insida lår

Detta är enligt min uppfattning nästan lika vanligt som att spänna rumpan, och skapar en felaktig känsla av att knipen är mer effektiva än de faktiskt är.

  • Doserar träningen fel

Om du går omkring och kniper nästan hela tiden, eller om du kniper alldeles för lite när du väl bäckenbottentränar, kan träningseffekten utebli. Muskler måste tränas till uttröttning för att få en tillväxteffekt. Men muskler som aldrig får slappna av (se tidigare punkt) kommer inte heller bli optimalt starka. Generellt är det bra att i underhållande syfte träna några hitta-knip, några styrkeknip, några snabba knip och ett avslutande uthållighetsknip, varje träningstillfälle. Du ska gärna känna dig trött i musklerna när du är klar.

  • Kniper inte med full styrka

För att få en muskeltillväxt och bli starkare måste du trötta ut musklerna rejält. Tränar du specifikt styrkeknip måste du verkligen ta i. Personligen brukar jag behöva känna efter med ett finger för att kunna veta om mitt styrkeknip verkligen är max, eller om det finns lite ytterligare anspänning att ta till.

  • Ger ingen tid för återhämtning mellan knipen

En del bäckenbottenmuskler har en ”svars-delay” vad gäller anspänning, och en del tar lite längre tid på sig att gå tillbaka från spänt läge. Om du kniper igen, för tätt inpå föregående knip, kan det hända att du inte hunnit hämta någon ny kraft. Resultatet blir mindre effektiv träning. Här är TÄT-appen genial, den ger dig både tid för själva knipen, men också för återhämtningen emellan. För en del behöver tiden mellan knipen vara ytterligare längre, då kan man manuellt pausa appen då och då.

  • Kniper utan att koncentrera sig

Det här är dubbelt. Ofta ”marknasförs” bäckenbottenträning som något du kan göra”i farten”. Många nyblivna mammor uppmanas att knipa medan de ammar. För någon enstaka kanske detta kan fungera. Kanske i ett senare skede när det mer handlar om att underhålla muskelfunktionen över tiden. Men majoriteten av mina patienter kan inte knipträna kvalitativt utan fullt fokus. Jag brukar försöka hitta en fungerande lägstanivå på detta. För mig i dagsläget handlar det om en full-fokus-träningsomgång kvällstid, och två mer ”i farten”-omgångar dagtid.

  • Tränar i fel position

En progression på bäckenbottenträning är att använda tyngdlagen som en ökning av motståndet. Detta innebär at det är enklast att träna i liggande och svårare i sittande. Det är ytterligare svårare i stående och allra svårast under aktivitet. Ett fel kan vara att kvinnor vars bäckenbotten faktiskt inte är tillräckligt stark försöker knipa i sittande, en annan är att en kvinna som tränat ett tag bara fortsätter av vana att träna i liggande.

  • Utmanar inte sig själv

Definitionen av styrketräning lyder som följer: ”Träning med progressivt ökande motstånd med syfte att stärka det muskuloskelletala systemet”. Detta innebär att om du vill successivt bli starkare måste du också med regelbundenhet öka på utmaningen för musklerna så att det fortsätter att växa till sig. Stannar du på en viss träningsdos kommer också utvecklingen av muskelstyrka stanna på samma nivå. Du kommer behöva öka på svårighetsgraden. Antalet repetitioner, tiden i uthållighetsknipet, för att fortsätta se en positiv effekt. Ofta behöver du gå upp en nivå redan efter 4-6 veckor, och sedan utöka en gång till efter ca 12 veckor.

wpid-20120607_072659.jpgwpid-20120607_101233.jpg

Random bilder från när vi var på föräldrautbildningen på MVC 2012. Jag och min oskadade bäckenbotten visste inte vad som komma skulle, men kunde väl ändå ana lite…

  • Konsten att variera spänningsgrad

För att en muskel ska kunna användas optimalt bör den ha en god pendling mellan avspänning och spänning. Det betyder att du inte ska gå omkring och knipa hela dagarna. Det betyder också att du behöver släppa spänningen mellan olika moment av belastning, som lyft, nysningar eller skratt. En muskel som är halvt anspänd ständigt kan inte frammana optimal kraft vid behov, och kommer inte heller svara på träning så som du önskar.

 

Alternativa liknelser för bäckenbottenträning

Alternativa liknelser för bäckenbottenträning

Hur vi föreställer oss rörelsen vid bäckenbottenträning kan göra oerhört stor skillnad. Jag brukar vara ganska straight forward när jag instruerar bäckenbottenträning. ”Håll in en fis, håll in miss, lyft upp – håll -slappna av.” Men för alla funkar inte detta. En del snurrar in sig så de fastnar i tankarna kring hur de ska lyfta eller stänga till, och så blir det inget alls av istället. Och en del har verkligen svårt att hitta sina muskler hur de än gör. Då brukar jag uppleva att det kan vara fördelaktigt att testa en massa olika liknelser för bäckenbottenträning.

bäcken 004

Vaddå liknelse?

Jag menar att genom att sätta ord på den tanken som hjärnan använder för att ge musklerna kommando. Liksom det sättet som hjärnan kan föreställa sig att rörelsen ska ske.

  • En del tänker att kniprörelsen ska vara ihopsamlande, som rörelsen som sker när du med handen nyper tag i ett tunt tyg och lyfter det uppåt.
  • Eller så tänker du dig att muskelrörelsen ska gå som ”en droppe som ger ringar på vattnet” – fast baklänges.
  • Ibland kan det fungera att ligga på sida och tänka att sittbensknölarna ska närmas varandra.
  • För någon annan fungerar tankesättet att ”smuggla en diamant genom tullen” allra bäst.

Den absolut fånigaste som jag tar till bara när jag vill få mina patienter att skratta är ”tänk dig en hasselnöt som åker hiss”. Den läste jag i något förlossningsförberedande material medan jag var höggravid med Wollmar. ( Samma material menade att man under värkarna skulle föreställa sig att man vara glass som smälte, eller som en väldigt mogen camenbert-ost som flyter ut över tallriken. Jag blev enbart provocerad, inte inspirerad…)

Några nya förslag

  • Tänk att underlivet är som en klocka där pubisbenet är klockan 12 och svanskotan är klockan 6 och sittbensknölarna är klockan nio och tre. Tänk dig att du drar klockan 12 mot klockan 6, och klockan 3 mot klockan 9. Samla ihop hela bäckenbotten och lyft hela muskelområdet något inåt i kroppen.
  • Nicka med klitoris ner mot vaginalöppningen, krulla in svanskotan  mot din klitoris och tänk dig att du suger in en jellybean in genom vagina upp emot huvudet.
  • Tänk dig att du ska knipa av strålen när du kissar, håll kvar detta knip medan du också försöker stänga analöppningen och lyft inåt.

För dig som kniptränar – vad funkar bäst för dig?

Vem kan svara på frågor om träning efter graviditet?

Vem kan svara på frågor om träning efter graviditet?

Det finns många tyckare

Jag följer många olika bloggar, de flesta föräldrabloggar. I både inlägg och kommentarsfält dyker det då och då upp ämnet träning efter graviditet. Ibland är det frustration över att en barnmorska rekommenderat en viss lågintensivitet på träningen efter förlossning. Ibland är det frustration över att inte få någon vägledning eller råd alls. Ibland är det det motsatta, en bloggare sätter igång med vad som kan anses vara rätt hård träning rätt fort, och i kommentarsfältet finns ingen nåd. Det finns så många sätt att göra fel på. Eller lika många sätt att göra rätt?

Vem kan ge råd?

  • För det första så ska det vara en professionell person, ingen allmän tyckare på nätet.
  • För det andra behöver personen ha en utbildning som lämpar sig för ämnet den ska uttala sig om.
  • För det tredje behöver det alltid göras en individuell bedömning.

Kan barnmorskan ge råd?

En barnmorska har ett legitimerat yrke och har rätt att ge råd och viss behandling. En barnmorska har ofta en längre relation med en gravid kvinna, och kan utifrån denna relation ge vägledande råd vad gäller postpartumträning. En barnmorska kan göra en bedömning av knipförmågan och där efter uttala sig om lämpligheten för belastning på just denna kroppsdel. Barnmorskor är i grunden sjuksköterskor. I sin vidareutbildning har de kurser om reproduktiv hälsa, förlossningvård, hälsoupplysning, preventivmedelsrådgivning och etik  Barnmorskan har också förskrivningsrätt för preventivmedel. Ingenstans i barnmorskans grundutbildning till sjuksköterska eller i vidareutbildning till barnmorska finns idrottsmedicin, träningsfysiologi, eller något annat som gör en barnmorska kompetent att enbart genom sin yrkeslegitimation uttala sig om träning. Jag har all respekt i världen för att en barnmorska kan ha stort intresse för träning och utifrån det intresset hålla sig ajour med vetenskapen om träning under och efter graviditet. Men det är inte per default ett ämne som en barnmorska kan.

Kan en fysioterapeut ge råd?

Fysioterapeuter är experter på att rörelse som behandling för medicinska tillstånd generellt. Kunskaperna om träning under och efter graviditet i vår yrkeskår varierar dock kraftigt. De av oss som är specialiserade på obstetrik och gynekologi har dessa kunskaper som vår specialistnisch. Det är inte alltid en ”vanlig” fysio på din närmaste rehabmottagning har detta som sitt specialområde. Vanliga fysioterapeuter gör inte heller bäckenbottenfunktionsbedömningar, men vi specialnischade fysios jobbar både med magar, bäckenbottnar och de smärttillstånd som hör ihop graviditet och förlossningar. Du kan alltså behöva testa en eller ett par olika fysios innan du helt hittar fram till den som ger dig bäst råd om träning under eller efter graviditet.

Kan en PT ge råd?

En personlig tränare är en yrkestitel som inte är skyddad, det vill säga att det är fritt för vem som helst att kalla sig detta. De allra flesta brukar ändå gå någon PT-utbildning som kallar sig för PT, men utbildningarna är korta och inte akademiska. Titeln som sådan är inte en kvalitetsstämpel. Som personlig tränare är denne ansvarig för att erbjuda en säker träning som syftar till att för en individ förbättra, uppnå och bibehålla kondition, styrka och/eller rörlighet. En PT bör hålla sig informerad om medicinsk information men kan/får inte ge råd och behandling på samma sätt som en legitimerad yrkesperson. En personlig tränare kan ha omfattande erfarenheter om dels individen och dels om träning och därför vara lämpad att ge råd. En personlig tränare kan inte göra en hälsobedömning på samma sätt som en legitimerad yrkesperson.

 

Vad ligger i legitimationen och yrkestitelskyddet?

Som legitimerad vårdpersonal är vi ålagda att hålla oss till vetenskap och beprövad erfarenhet. En legitimation är en garanti för att personen har en viss akademisk och reell kunskapsnivå SAMT vissa personliga egenskaper. I en legitimation ingår att vara bedömd som lämplig att utöva yrket. En person som missköter sig kan förlora sin legitimation. Den som är legitimerad har också en skyddad yrkestitel. Det betyder att ingen som inte innehar en legitimation får använda den yrkestiteln.

Tillbaks till frågan, vem kan ge råd?

Det finns potential att alla yrkesgrupper jag nämnde här ovan, plus läkare, kan ge goda och vägledande råd angående träning under och efter graviditet. Gäller det besvär i ”rörelseorganen” ska en fysioterapeut rådfrågas. Gäller det graviditeten som sådan bör barnmorska rådfrågas. Är du en till kroppen frisk person som behöver ha råd angående säker träning för att förbättra kondition, styrka eller rörlighet kan en PT vara rätt person. Oavsett behöver du kanske ha individuellt utarbetad plan av någon som vet vad den pratar om.

Det här innebär också att för en person som MÅR BRA, känner sin kropp och vet hur den ska träna kanske bäst ger råd till sig själv. Då kanske kommentarsfältens alla kritiker bara borde hålla mun.

Mina lite mer flytande tankar om ämnet

  1. Jag är inget fan av generella råd om fysisk träning till stora grupper människor så vida det inte är väldigt vetenskapsbaserat typ som i FYSS. 
  2. ”Gravida” och ”nyförlösta” är inga homogena grupper
  3. Ju mer generella råd och svartvita påståenden som en person lägger fram om fysisk träning, desto mindre lyssnar jag
  4. Ju mer en person vet om ett ämne, desto bättre kommer den vara på att lyfta fram nyanser i sina råd

Individuella skillnader

Det finns kvinnor som har fått förlossningsskador de inte vet om. Det finns de som riskerar framfall längre fram om de tränar för hårt, för tidigt. Det finns de som har förlorat mycket blod att de knappt orkar gå utanför dörren. De finns dem som har så kraftig sömnbrist att träning inte kommer bidra med något positivt. Det finns kvinnor med bäckensmärta som definitivt inte ska provocera sina leder i någon högintensiv träning någongång snart. Det finns MÅNGA olika anledningar till att ge väldigt försiktiga generella råd till populationen nyförlösta. På individnivå kan råden se helt annorlunda ut. Då ska råd också ges av en yrkesperson som kan göra relevanta bedömningar av situationen.

 

Bäckenbottensäkra squats

Bäckenbottensäkra squats

Tillhör du dem som tycker att den känns tungt för bäckenbotten att göra knäböj? 

Min uppfattning är ju att många av de patienter jag träffar med fördel skulle behöva träna knäböj, (även utan yttre vikt och motstånd) för att få till en god muskelstyrka i låren. Detta hade kunnat underlätta lyft av barn och saker, och i sin tur minskat risken för ryggbesvär. Val av övningar inte helt enkelt, och kroppen är en komplicerad apparat att ta hänsyn till. Många gillar squats, jag gillar squats…. Har du bristande kontroll över musklerna i bäckenbotten, förlossningsskador som inte är optimalt ihopsydda eller framfall kan detta kännas obehagligt.

Kan vi bäckenbottensäkra squats?

Inget är alltid bra eller alltid dåligt, och knäböj är en sådan sak. Vi behöver nyansera och vi behöver individanpassa. Det finns patienter jag avråder från att träna knäböj med belastning, och det finns patienter jag lägger mycket fokus på att träna tillbaks till just denna övning. Vi brukar utgå från lite olika faktorer när vi pratar om bäckenbottenanpassning av träning:

  • Behöver du avlasta helt, sitt ner. Benpress kan då vara ett alternativ till knäböj.
  • Spänn inte bålen mer än du behöver och öka inte buktrycket för mycket.
  • Jämna ut trycket genom en anspänning av bäckenbotten och genom andningen och diafragmas rörelse.

Forskningen

Vi har inte jättemycket forskning som stöd för resonemang om tyngre träning och de råd vi ger, utan vi arbetar mycket på beprövad erfarenhet och utifrån varje individuell patients upplevelser av symtom. En studie från 2017 undersökte trycket inne i buken i olika versioner av de övningar som vanligtvis rekommenderas att ”bäckenbottenanpassas” och man kunde inte se att trycket inne i buken vid knäböj ändrades beroende på benplacering. Det är bland annat vanligt att föreslå en smalare benplacering för kvinnor med tyngdkänsla i bäckenbotten. Här tänker jag att den upplevelse i skillnad som kvinnor kan uppleva vad gäller benplacering vid knäböj kanske inte nödvändigtvis handlar om buktryck, utan om en proprioceptisk känsla av utsträckning som förnimms som obehaglig. I den aktuella studien (referens längre ned) såg man dock att ju högre bålaktivering en övning krävde, desto större buktryck skapades. På så sätt är en planka på fot svårare för bäckenbotten att stå emot jämfört med en planka på knä. Bålens anspänning och position verkar i stort avgöra vilket tryck som skapas och läggs på bäckenbotten. Att hosta framstår i all forskning som fortsatt utgöra den största källan till tryckökning mot bäckenbotten, även jämfört med högintensiv konditionsträning och styrketräning. Högt BMI är fortsatt en orsak till vetenskapligt fastställd ökning av buktrycket/belastning på bäckenbotten.

Här kommer mina tips för dig som knappt vågar göra knäböj för din bäckenbotten

1. Hitta en bra utgångsposition där bålen hålls rak uppåt med en stolt hållning. Knäna och fötterna kan vara på ett bekvämt avstånd, ungefär höftbrett isär.

2. Medan du utför knäböjningen ska du kunna se dina tår över dina knän under hela rörelsen. Tårna och knäna behöver dock inte peka rakt framåt, ifall du känner att du rent anatomiskt hade velat ha dem i någon annan vinkel. Bara tår och knän pekar åt samma håll är det tillåtet att ha dem något vinklade utåt. (Det finns en variation av instruktioner för olika nyanser och syften, men så här är min enklaste förklaring).

bäcken 005

3. Förspänn bäckenbotten och försök hålla spänningen under hela rörelsen.

4. Håll din normala ryggkurva under hela rörelsen. Försök att varken kuta eller svanka mer än normalt. Detta kommer du göra genom en anspänning i bålen. Försök att hitta precis så mycket anspänning du behöver, inte mer.

5. Undvik att gå ner med rumpan/höfterna lägre än dina knän – detta för att minska trycket på bäckenbotten.

6. Andas in när du går ner, andas ut när du går upp.

När är det klokt att helt undvika knäböj som övning?

När du är helt nyförlöst eller om du nyligen opererats för en gynekologisk operation. Tills dess att du varit på återkontroll hos barnmorska/läkare, eller tills du känner att du har ett gott knip som kan motstå tryckökningen som övningen medför.

Vilka är de vanligaste misstagen, med tanke på bäckenbottenhälsan?

Att tappa neutralkurvan i ryggen och att spänna bålen alldeles för kraftigt. Om din bäckenbotten är känslig för belastning kan du också välja att inte gå så långt ner, att inte hålla andan och undvika för tunga vikter (avgörs om du får urinläckage och/eller tyngdkänsla). Du kan också behöva jobba med att utföra rörelsen så pass långtsamt att du hinner koordinera med bäckenbotten.

Hänger du med på hur jag menar och tänker?

Här kommer två klipp med instruktioner. Det första fokuserar mycket på timning av andning.

Det här klippet har ganska dåligt ljud, men om du lyssnar noga så hör Anthony Lo här istället lägga tonvikt på tryckfördelningen i bålen.

Referenser:

Det här är ett inlägg som först publicerades 160122 men som har uppdaterats enligt den senaste forskningen

Att undersöka sin egen snippa – såhär gör du!

Att undersöka sin egen snippa – såhär gör du!

Fysioterapeuten guidar dig i att göra en egenkontroll av din snippa

I det här inlägget kommer jag gå igenom hur du ska göra en liten ”check up” i din egen snippa. För att du ska lära känna din egen kropps utseende och för att du själv ska kunna hålla koll på förändringar som sker. Jag rekommenderar detta starkt innan en förlossning, men även kanske regelbundet för att hålla koll i största allmänhet.

Märker du något som inte verkar stå rätt till ska du naturligtvis boka tid hos någon för att få en mer gedigen undersökning.

Du ska kunna känna ett ”ägandeskap” och en identitet även med din snippa. Kunskap är makt även när det kommer till snippor!

För att göra en undersökning på dig själv behöver du:

  • God belysning
  • En spegel
  • Några kuddar till ryggstöd

Hur du gör:

  • Gör undersökningen då du inte har mens.
  • Ta av dig kläderna på underkoppen.
  • Tvätta händerna.

Sittande på golvet eller i sängen med kuddar som stöd för ryggen.

Böj på knäna, placera fötterna nära rumpan. Luta dig lite bakåt och sära på knäna så att du kan se ordentligt. Försök att slappna av i magen och bäckenbotten. Undersökningen ska inte göra ont eller kännas obehaglig (men kanske ovan?).

Håll spegeln och titta först på hela området.

Sära på blydläpparna med en hand och håll i spegeln med den andra.

  • Kolla på de yttre och inre blygdlöpparna. Kolla storlek, form, längd.
  • Kolla på den lilla ”huvan” som täcker klitoris
  • Öppna blydläpparna och kolla på urinröret
  • Peta försiktigt och öppna vaginalöppningen. Väggarna ska vara rosa och vara veckiga.
  • Håll ett eller två fingrar inne i vagina och spänn bäckenbottenmusklerna. Draget från musklerna ska vara uppåt/inåt, inte utåt som när du krystar. Ta ett djupt andetag och slappna av. Känn efter hur vaginas väggar känns – om de känns mjuka, spända och lika på båda sidor.
  • Håll kvar fingret och spänn bäckenbottemusklerna igen och se hur länge du orkar hålla kvar spänningen kring det. Försök att andas samtidigt.
  • Notera längden på mellangården.
  • Kolla på analöppningen och lägg märke till att den kan spännas om du vill, som för att hålla in en fis.

Varför tror du att många har ett motstånd att kolla in snippan?

Och varför gillar många kvinnor inte utseendet på sin egen snippa?

Tips och råd om vätskeintag

Tips och råd om vätskeintag

Hur mycket vatten bör jag dricka? Hur mycket bör jag kissa?

En del kvinnor med inkontinens dricker för lite av rädsla för att kissa på sig. Andra kvinnor dricker stora mängder helt oreflekterat. En kvinna behöver inte dricka mer än ca 1,5 liter om dagen om hon också äter rekommenderade mängder frukt och grönt (500 gram). Yoghurt, fil och andra liknande saker innehåller ju också mycket vätska, vilket behöver räknas in i totalen.  Ofta träffar jag på kvinnor som dricker upp till tre liter vätska om dagen och dessutom får i sig upp emot en liter vätska via maten. Då kan det verkligen bli för mycket!

Optimera vätskeintag

Ska du minska på ditt vätskeintaget bör minskningen gå hyfsat successivt, lite som en avvänjning. Annars kan kroppen reagera med huvudvärk.  Är du en sådan som ständigt går omkring med vattenflaska och okynnesdricker bör du kanske sluta med det. Våra kroppar är enormt duktiga på att signalera törst och vi ska i princip bara dricka på kroppens egen törst-signal!

Kissa 2 dl

Det finns egentligen ingen absolut regel på detta, men vi kan säga så här ”det är modernt med gult kiss”. Det är inget dåligt med att kisset är gult. Kisset är gult om du har normala mängder att kissa ut.  Det är normalt kissa 2 – 4 dl urin under dagen och ca  4-7 dl på morgonen. Kissar du jättemycket mindre eller jättemycket mer kan du behöva se över dina dryckes- och blåstömningsvanor.

Kissa 6 gånger

En vuxen person utan blåsproblem behöver kissa 4-7 gånger per dag. Du ska inte behöva ha trängningar oftare än så ifall du dricker normala mängder. Trängningar som inte motsvarar det du faktiskt dricker och tömmer är ett symtom du kan ta upp med en gynekolog eller en uroterapeut. Det kan handla om överaktiv blåsa, främre slidväggsbuktning eller något annat. Sök hjälp om detta är ett problem.

Blåsträning

Blåsan är en bortskämd typ som kan behöva tränas till ett vettigt beteende. Om du har gått och kissat för ofta kan du behöva träna tillbaks att hålla dig längre. Trängningarna går ofta över efter en stund, men du kan behöva sitta ned och verkligen anstränga dig för att inte lyda. Ibland hjälper också annan distraktion. Blåsträningstips finns här!

 

Några korta fakta du inte visste om din bäckenbotten

Några korta fakta du inte visste om din bäckenbotten. Fysioterapeuten berättar:

Bäckenbotten – hur den fungerar

  • Det bästa sättet att beskriva din bäckenbotten är som en korsning mellan en studsmatta och en hängmatta. 

Bäckenbottens slyngformade muskler kan studsa upp och ner samtidigt som vi rör oss. De lyfter samtidigt upp hela bukens innehåll mot tyngdlagen precis som en hängmatta. Det är inte en muskel utan flera stycken som går i olika riktningar och gör lite olika saker. Förutom bäckenbottens lyftkraft har den också en tillstängningsfunktion kring urinrör och analöppning.

bäckenbotten crope

  • Den vanligaste dysfunktionen i bäckenbotten är urininkontinens. 

Om bäckenbottens muskler är för svaga och inte kan hålla emot studsar och tryck med tillräckligt stor kraft kan det hända att bäckenbotten misslyckas med att hålla urinröret stängt i alla lägen. Urin kan läcka ut när trycket ökar i buken (som när vi hostar och nyser) eftersom bäckenbottens styrka inte räcker till att stå emot tryckökningen.

  • Svaghet i bäckenbotten kan bero på många olika saker.

Det är långt ifrån bara förlossningar som ger upphov till försvagad bäckenbotten. Det finns studier på nunnor som visar att de har nästan lika mycket urininkontinens som andra kvinnor när de kommer upp i en viss ålder. Vi får i alla fall anta att dessa nunnor inte fött några barn. En svag bäckenbotten beror på att ”hängmattan” blivit uttänjd och att ”studsmattan” tappat stuns. Graviditet, förlossning, övervikt och långvarig förstoppning kan alla orsaka försvagad bäckenbotten. Uttänjningen och stuns-tappet kan också handla om muskelskador som ej hittats och lagats efter förlossning.

bäcken 004

  • Även om bäckenbottenproblem är vanliga, är det inte normala delar av åldrandet. 

Om du nyser och läcker urin behöver du inte bara rycka på axlarna och tänka att tyvärr har kroppen blivit såhär nu… Bäckenbottenproblem kan och ska behandlas. Om inte tre till sex månaders intensiv bäckenbottenträning ger fullgott resultat ska du träffa en gynekolog som kan göra en bedömning. Det kan finns någon insats, något tarmreglerandeläkemedel eller någon slags kirurgi kan hjälpa dig. Mycket av kvinnors livskvalitet hör ihop med att vara trygg och avslappnad i förhållande till sin kontinens och bäckenbotten. Något annat ska du inte behöva acceptera.

  • Träna bäckenbottenträning i förebyggande syfte kan hjälpa dig att undvika framtida besvär.

Det kan knappast komma som en överraskning – bäckenbottenträning som fungerar gör dig stark, och kan förebygga besvär framöver. Även om du inte har barn, eller ens planerar att skaffa barn, vinner du och din bäckenbotten på att knipa regelbundet. Jag vill förtydliga ”bäckenbottenträning som fungerar”. Om du har en muskelskada i bäckenbotten som inte lagats bra efter en förlossning kan du inte knipa med fullgod effekt.

  • Men att alla ska knipa är en sanning med modifikation

Vi säger ibland slarvigt att alla kvinnor i alla åldrar ska knipa. Men det är inte sant. Kvinnor med slidkramp eller överaktiva bäckenbottnar med mycket smärta kan behöva lägga mycket tid och fokus på att lära sig att slappna av i bäckenbotten. Under tiden kan det vara direkt dumt att knipa en massa. Om du inte vet om du bör eller inte bör knipa kan du behöva en individuell bedömning av din bäckenbotten för att veta.

 

 

Bålmuskler, CORE-träning och dess effekter

Bålmuskler, CORE-träning och dess effekter

Vilka muskler ingår i ”Core-begreppet”?

CORE är ett begrepp som används för ”lådan” som utgörs av magmusklerna framtill, ryggradsmuskler och rumpmuskler baktill, diafragma i toppen och bäckenbotten i botten. Det utgör en muskulär enhet som stabiliserar kroppen som helhet och ryggraden i synnerhet.

På rygg-sidan

  • Ryggradsmusklerna utgörs av två muskelgrupper; Erector Spinae (som består av ”fläskfiléerna på vardera sida av ryggraden) och multifiderna. Erector spinae har en lång momentarm och utför ryggens bakåtböjning. Multifiderna är korta och går bara över 2-3 kotnivåer och har som största uppgift att stabilisera ryggradens olika segment och utför inga direkta rörelser.
  • Quadratus lumborum är en stor, tunn och fyrkantig muskel som också fäster in mot ryggraden och nedersta revbenet. Den hjälper till vid andningen och kan bidra till sidoböjning. Några forskare menar att QL har stor inverkan på bålstabiliteten.

På mag-sidan

  • Transversus abdominis har varit den mest omtalade magmuskeln i sjukgymnastvärlden den senaste 15 åren. Dess fibrer går horisontellt och är den muskel som aktiveras när man drar in den nedre delen av magen.
Transversus
  • Interna obliquerna liknar till viss del transversus och är också den muskel som lättast misstas för att vara transversus vid när yrkespersoner försöker känna på ”aktivering av inre bålmusklerna”.
  • Tillsammans med de externa obliquerna skapar transversus och de interna obliquerna bukpressen, den tryckökning som vi använder vid hosta och krystning. De externa obliquerna är den största och ytligaste magmuskeln och gör framförallt en bäckenrörelser som bidrar till minskad svank. Rectus abdominis är den raka bukmuskeln som utgör det ”sexpacket” på människor med väl utvecklad muskulatur och lite underhudsfett. Denna muskel gör en framåtböjning.

Runt omkring

Höftmusklerna är en också en viktig del av bålstabilitetsmusklerna eftersom de förmedlar kraft från bålen till benen i en rörelsekedja. Detta gäller både rumpmusklerna och höftböjarmuskelnDiafragma är locket på bål-lådan och bidrar till ryggradsstabiliteten genom att med sin kontraktion bidra till ökat buktryck. Likaså sköter en stark bäckenbotten sitt jobb genom att hålla emot buktrycket. En försvagad bäckenbotten kan innebära både inkontinensproblem och svårigheter att stabilisera ryggraden.

Vad säger vetenskapen om coreträning?

Core-träning som den är och marknadsförs på träningsanläggningar är ofta riktad till musklerna jag nämnt här ovan. Dock skiljer sig teknik, instruktion och utförande åt extremt mycket. Jag skulle personligen inte kalla något core-träning som inte inkluderar god kontroll över både andning och bäckenbotten. Ett träningspass som mest fokuserar på mag- och ryggmuskler som inte tar någon som helst hänsyn till att andas med god tajming eller lägga till en bäckenbottenaktivering ger jag inte mycket för sett till min patientkategori. Men för all del, för den som vill träna mage- och rygg och inte har några andra besvär är ju gymmens ”core-träning” helt okej.

Det verkar inte heller som att forskningen nuförtiden pekar åt att specifik core-träning är bättre för hälsan än annan, mer generell träning. Ofta är bålträning ett sätt för oss fysioterapeuter att närma oss ryggsmärta. Vad gäller core-musklerna finns faktiskt inga enhälliga evidens för att nedsättningar i styrka eller uthållighet kommer öka risken för ont i ryggen. Specifik bålträning verkar kunna vara hjälpsamt för ländryggssmärta på kort sikt. På lång sikt verkar ryggen må bra av rörelse och träning, oavsett typ. Alla människor kan inte utan upptrappning hoppa in i vilken slags träning som helst, så missförstå mig inte. Jag använder mig mycket av träning för alla ovan nämnda muskler i min rehab-approach för kvinnor framförallt efter graviditet.

Graviditet och core-musklerna

Graviditet kommer påverka bålmusklerna och hela bukväggen genom den direkta utsträckningen de genomgår. Utsträckningen innebär att musklerna får svårare att utveckla kraft och en nedsatt förmåga att stabilisera bäckenet. Det verkar dock inte finnas övertygande samband mellan musklernas styrka och förekomsten av exempelvis bäckensmärta. Efter en graviditet tar det åtminstone kring åtta veckor för musklerna att minska i längd och återta sin motoriska förmåga att stabilisera bål och bäcken. Under den tiden är ryggen förhållandevis oskyddad i jämförelse med under sen graviditet då bebis och hela mgainnehållet hjälper till med bålstabiliteten. Trots detta får inte den stora massan av kvinnor få debut av ländryggssmärta direkt efter graviditeten! Det verkar alltså inte som att ländryggssmärta är en direkt orsak av instabilitet i bålen, så som ofta patienter får det förklarat för sig. Jag föreställer mig att coreträning har en plats i att vara med att optimera bålmuskelfunktion efter graviditet, men att rehabträning måste ha som syfte att patienten ska kunna återgå till mer generell och varierad motion.

Muskler som marionett-trådar

Efter en graviditet vill jag ofta rikta träningen mot muskler som kan vara med och återställa och normalisera hållningen. Här tänker jag mig att musklerna jobbar med sina dragriktningar och hjälper till att tippa bäckenet och återställa hållningen till det mer normala. Välavvägd core-träning kan vara en del av detta, under en tid och som en del av ett allmänt aktiveringsprogram. Men kontrollen och stabiliteten i kroppen är en enhet. Det finns inga evidens för att core-musklerna är viktigare för hälsan än andra muskler. Att ”lära sig att aktivera den inre bukmusklerna” är ett icke-vetenskapligt begrepp. Kroppen har ingen nytta av att vissa ensamma muskler kan slås på och slås av.

Sammanfattning

Core-musklernas styrka eller avsaknas av styrka eller uthållighet verkar inte vara direkt kopplat till ryggsmärta. Att lära sig att aktivera de inre bukmusklerna eller att gå omrking med indragen mage kommer inte bidra med något ytterligare för din hälsa. Du behöver inte lägga ner tid på att ”lära kroppen” att aktivera specifika muskler.

Referenser:

 

Huvudvärk av knip

Huvudvärk av knip

Läsarfråga:

”Jag får alltid spänningshuvudvärk av att göra knipövningar. Jag har läst massor om utförandet och försöker verkligen slappna av så att jag inte spänner hela kroppen. På något skumt sätt känns det som att pannan och bäckenbottenmuskulaturen är ihopkopplad så att så fort jag spänner minsta lilla så spänns pannan. Jag har testat att spänna både i liggande, sittande, stående. Det känns tråkigt för att jag hade önskat att kunna komma igång med löpningen nu i sommar men jag hinner aldrig få effekt av knipen eftersom jag bara kan träna 1 session varannan dag i tät-appen, utan av huvudvärken helt ska ta över. Har du några tips till mig? Efter 2 månaders knipövningar kan jag fortfarande bara jogga 2 min innan trängningarna sätter i gång 🙁”

Svar

Min första reaktion är som du kanske kan ana ändå att jag undrar över utförandet när du kniper. Kan du spänna någon annan muskel och träna annat utan att få huvudvärk, eller är det just bäckenbotten det gäller? Ibland träffar jag kvinnor som är generellt så spända och liksom ”igång” att de absolut inte har förmågan att isolera muskelaktivitet. Jag tänker mig så som vid en ”spänn/slappna-av”-avslappningsövning. Du ska kunna ligga ner avslappnat, men till exempel knyta handen så att spänningen känns i så litet område som möjligt och sedan kunna slappna av helt. Hur är ditt spänningsmönster överlag? Ett alternativ kan alltså vara att se över ditt generellt spänningsmönster. Behöver du hjälp finns det också mer spännings/stress/psykosomatiskt inriktade fysioterapeuter som kan hjälpa dig med detta.

Andningen

Min andra tanke är andningen. Om du andas väldigt konstigt, ytligt, låst eller ovanligt djupt under det att du kniptränar kanske du också kan få en huvudvärkseffekt. Försök du att slappna av i bäckenbotten på inandning och knipa på utandning, men utan att styra andningen mer än nödvändigt vad gäller djup och rytm.

Mer kan jag nog inte säga på distans

Boka en tid hos en fysioterapeut om du behöver hjälp med allmänna spänningstillstånd eller hos en bäckenbotteninriktad fysioterapeut om du behöver hjälp med hur du ska kunna få symtomlättnad från bäckenbotten.

Stort lycka till!

 

 

Prognos och träning för framfall

Prognos och träning för framfall

En läsare ställer frågor om framfall och om prognosen för de olika framfallstyperna är olika. Det finns ju tre sorters framfall:

  • när den bakre väggen mot ändtarmen buktar inåt vagina
  • när den främre väggen med urinblåsan buktar in mot vagina
  • när livmodern sänks från sin ursprungliga placering

Och jag kan faktiskt inte svara på om prognosen är olika och om livmoderframfall är värre.

För jag tror inte att det är så enkelt att det alltid ens handlar om de olika framfallstyperna, utan om individen som framfallet hör till. Uppkom framfallet också i samband med en förlossningsskada? En förlossningsskada som lagats eller som faktiskt missats? Hör framfallet ihop med en levatorskada? Är personen ung eller äldre? Är det första eller tredje barnet? Hur är personens stödjevävnad? Hur är personens muskelfunktion och bäckenbottenstyrka?

Däremot är det ju lite ”lättare” att operera framväggar och/eller bakväggar, att fixa med livmodern är oftast sådant som inte görs så länge kvinnan kan tänkas föda fler barn. Framfallsoperationer kan ju göras fast kvinnan kan tänkas bli gravid igen. Då blir ju nästa barn förlöst via snitt troligen.

Gäller samma träningsråd oavsett framfall?

Kort sagt – ja. Det handlar om bäckenbottenträning, koordination mellan bäckenbotten och bålaktivering, god hållning och god teknik vid lyft och träning.

Målet med framfallsrehabträning är i min värld att återgå till full funktion och att kvinnan ska kunna träna det hon önskar. Du kan sakna besvärande symtom och klara att göra allt du vill, men ha ett framfall som egentligen både syns och känns. Då kan målet med rehaben vara uppnått, även om framfallet inte helt gått tillbaka. Det kan jag aldrig utlova ens som ett mål för en rehabperiod, för jag kan aldrig förutspå hur kroppen läker. Kroppen kan hitta nya sätt att ha balans i systemet, även om bäckenorganen flyttat ner någon våning.  Det kan också handla om hjärnan. Att framfallet hamnat i ett läge där den muskulära balansen upprätthålls så att hjärnan inte längre mottar varningssignaler om att ”allt ska ramla ut”. Det är för detta som hållning och andning är så himla viktigt! (Ps: för ett tag sedan skrev jag en hel serie om andning, den är läsvärd! En serie inlägg om andning).

Jag träffar regelbundet kvinnor vars symtom försvinner efter en tid.

Kvinnor med alla slags framfall. Dels minskar kanske framfallet ju mer tid som går sedan förlossningen, men ökad muskelmassa i bäckenbotten och en inlärning av nya rörelse- och koordinationsmönster gör den stora skillnaden. Jag tror också att det finns en ”sensitiserings-effekt” vad gäller bäckenbotten och framfall. Precis som i andra ställen i kroppen. Vissa kvinnor har stora framfall och inga symtom. Andra har små framfall med stora symtom. På samma sätt finns det personer med grad artros i knäna utan smärta, och personer med jätteont i knäna och en mild artrosutveckling. Min uppfattning är också att det kan vara en tät koppling mellan psykiskt välmående och bäckenbottensymtom. OBS: jag säger INTE att besvären sitter i huvudet. Men sömnbrist, oro, stress, ångest kan förstärka alla slags smärt- och obehagssignaler i kroppen.

Prognos och träning för framfall

Jag tror att alla slags framfall kan bli något bättre vad gäller symtombild, men jag tror sällan på att framfall liksom magiskt kan försvinna.

Undantag:

  • Förutom vid kirurgi.
  • Förutom som en del av kroppens återhämtning första året efter förlossning.

Rehab för framfall handlar om bäckenbottenträning. Andningsträning. Hållningsträning. Koordinationsträning mellan alla dessa delar. Och en god del KBT-approach till sina egna symtom.

Så tänker jag. Hur tänker du?