Kategori: Bäckensmärta efter graviditet

Bäckensmärta efter graviditet

Bäckensmärta som inte försvunnit efter graviditeten?

I den här kategorin hittar du inlägg om bäckensmärta efter graviditet och förlossning. Varför går inte besvären över? Vad kan du göra själv? Ska du träna? Får det göra ont? Du kommer inte hitta alla svar på dina individuella frågor, men du kan förmodligen hitta en del tips och råd. Och du kommer få goda kunskaper så att du vet vad du ska fråga efter om du behöver söka vård.

Bäckensmärta efter graviditet går ofta att behandla med framgång. Min erfarenhet är ofta att det är bättre att söka hjälp tidigt än sent.

Flera inlägg i kategorin har publicerats som en serie som svar på läsarfrågor vi fått in. De flesta inlägg har vetenskapliga referenser, men en del är baserade på beprövad erfarenhet i stället. Än har vi inte vetenskapliga evidens för allt.

Samband mellan bäckensmärta och postpartumdepression?

Samband mellan bäckensmärta och postpartumdepression?

När vi pratar om graviditetsrelaterad bäckensmärta kan det vara båda molande och huggande smärta som är lokaliserad över de bakre bäckenlederna eller fram över symfysen, leden i pubisbenet. Smärtintensitet påverkar det generella välmåendet, det är väl känt. Kvinnor med kvarvarande bäckensmärta postpartum har också i större utsträckning depressiva symtom postpartum än kvinnor vars bäckensmärta gått över. Depression kan utgöra en förstärkare för smärta, och smärta kan förstärka depression. Det kan gå åt båda hållen. Bäckensmärta löser sig inte alltid av sig självt. 80 % av de som haft bäckensmärta under graviditet har milda symtom postpartum, 13 % har mediumsvåra besvär och 7 % har fortfarande riktigt svåra besvär.

En svensk studie från 2007 konstaterade att det finns ett samband mellan bäckensmärta och förlossningsdepression.

”Postpartum depressive symptoms were 3 times more prevalent in women having lumbopelvic pain than those whituout. This comorbidity highlights the need to consider both symptoms in treatment strategies.”

Det här blir jag nyfiken på!

Gör postpartumdepression att ”det onda gör ondare”? Eller tar smärtan ner det goda humöret så pass att kvinnan blir deprimerad? Eller är det besvikelsen på att inte få en härlig bebisbubblig postpartumtid som förstärker besvären på alla håll? Jag tror ju till exempel att förlossningsskadade kvinnor har ökad risk för postpartumdepression.

Du som har varit med om något av detta, svara gärna nedan och kommentera ännu hellre om hur du tror att det är. 

 

Bäckensmärta

Har du haft postpartumdepression och kvarvarande bäckensmärta?

View Results

Loading ... Loading ...

Hade du velat att din fysioterapeut hade frågat om hur du mår psykiskt om du kommer för att få hjälp med smärta från kroppen? 

 

Mer om bäckensmärta på bakingbabies:

Referenser:

Stelhet/smärta i bäckenet efter graviditet

Stelhet/smärta i bäckenet efter graviditet

Jag hade  foglossning under slutet av graviditeten men det blev bra av sig självt efter förlossningen. Nu några månader efter förlossningen får jag ont igen när jag står, går och promenerar mycket. Framförallt i blygdbenet.
Vanliga rörelser som får mig att känna mig som en ledbruten tant…Jag kommer knappt upp efter att jag suttit på en picknickfilt. Vad ska jag göra?

Hej och tack för frågan!

Undersökning är viktig

Jag skulle ju förstås gärna vilja klämma och känna på dig innan jag uttalar mig. Men smärta framtill i bäckenegionen kan ofta antingen komma från  symfysen, den främre bäckenleden eller omkringliggande mjukdelar. Lederna i bäckenet har i sig inte förmågan att signalera smärta i någon större utsträckning, som jag förstått det, utan det är ledbandsapparaten runt omkring som kan signalera smärta. Det fäster flera olika muskler och stödjevävnadskomponenter precis i området. Ledbanden är som mjuka senstrukturer som ansvarar för att hålla ihop bäckenet, och de mjukas ju upp under graviditeten just för att möjliggöra barnets passage.

Varför försvann smärtan för att sedan återkomma?

En tanke är att du kanske höll dig i stillhet i början och således inte provocerade fram någon smärta. Med ökande aktivitetsgrad kanske besvären faktiskt bara märks? Åt du smärtlindring efter förlossningen kan ju detta också ha dämpat bäckenbesvären.

En annan tanke är att du på grund av smärtan under graviditeten förlorade en hel del muskelmassa (genom inaktivitet). Och nu är det kanske inte alls bäckenleden som säger ifrån, utan en mer muskulär smärta. Det kan bli som en idrottsskada, fast utan idrott. Musklerna är för svaga för kraven du har på kroppen, och reaktionen blir en överbelastningsproblematik.

Vad provocerar?

Främre bäckensmärta provoceras aktiviteter som särar på benen mycket eller som kräver ensidig belastning. Därför är min gissning att sittande på filt kanske innebär att du sitter i skräddarställning med benen mycket i sär, och att du på så sätt får en sträck-smärta? Det är ganska ”typiskt” mjukdelar att göra ont med en delay. När man är igång och uppvärmd så känns inte smärtan eller besvären, men när du har vilat och ska resa på sig får du ont.

Öka stegvis!

När det gäller dina besvär tror jag på successivt stegrad träning. Du ska skynda långsamt! Om en entimmes promenad gör ont, kolla då om 45 minuter funkar. Eller dela upp promenerandet på två, förmiddag och eftermiddag? Bli inte inaktiv, men försök att hålla dig lite grann nedanför din smärtgräns hela tiden. Rätt var det är så har allting fått läka i lugnt och ro, och så känns inte smärtan. Samma med övningar – skynda långsamt både vad gäller belastning, motstånd och repetitioner.

Öka därför försiktigt upp din fysiska aktivitet. Utvärdera på en smärtskala både direkt efter, några timmar efter och kanske morgonen efter träning. Gör det ont medan du tränat men smärtan försvinner någon timme efteråt och inte kommer tillbaks i form av jobbig smärtande stelhet dagen därpå (som inte är träningsvärk) så kan jag tycka att det är helt okej.

fågelhunden

Jag brukar försöka råda mina patienter att träna och vara aktiva så pass smärtfritt att varje morgon är ett oskrivet blad vad gäller smärta. Hänger smärta, stelhet och obehag kvar från en dag till en annan efter en natts sömn, då är det signal om att en behöver tänka om. Kanske behövs då annan smärtlindrande behandling? TENS? Akupunktur?

Det här var ett kortfattat svar!

Jag kan verkligen rekommendera att du söker dig till en fysioterapeut och får en bedömning och individuellt anpassade råd!

 

 

Bäckensmärta och sjukskrivningar

På gårdagens tema om bäckensmärta och sjukskrivningar

Jag läser i denna artikel:

"Struggling with daily life and enduring pain"
Klicka på bild för länk till fulltext

”In Sweden, the societal opinion of pregnancy is that it is a normal condition implicating that a woman with a normal pregnancy should be able to continue her life as usual during pregnancy. The view of pregnancy as a normal condition where pregnancy-related problems not necessarily should be a reason for sick leave is widely spread, for example stated by the information available at the web site of the Swedish Social Insurance Agency.”

PGP är ”Pelvic girdle pain” = bäckengördelsmärta.

”PGP during pregnancy greatly affects the woman’s experiences of her pregnancy, her roles in the relationships, and her social context. For women with young children, PGP negatively affects the role of being a mother, a situation that further strains the experiences. As the pain disturbs most aspects of the lives of these women, improvements in the treatment of PGP is of importance as to increase the quality of life in these women. This pregnancy-related condition is prevalent and must be considered a major public health concern during pregnancy.”

Sjukskriven för bäckensmärta som jag är, känner jag sååå mycket igen mig!

Precis som vid alla smärttillstånd är inte smärtan i sig en isolerad företeelse. Det påverkar mig (obviously eftersom jag nu är sjukskriven) som yrkesperson, som mamma, som partner, som vän. Jag känner såå starkt att smärta liksom fyller mina inre rum, så att mitt sociala kapital minskar. Jag var på en fest för några veckor sedan, där jag insåg att jag inte orkade delta i några andra samtal än de allra mest lättsamma och lättflytande, eftersom en del av mitt sociala kapital liksom är bakbundet av en trötthet som kommer från att ha ont. Nu låter jag jättejätte-smärtpåverkad. Men grejen är att jag ju ändå har helt rimliga nivåer på mina smärtor. Jag kan förstå att om det skulle bli ytterligare värre, skulle mina cirklar också krympa. Jag hyser OTROLIGT mycket respekt för mina patienter som lider av svåra smärtor under lång tid.

Mer om bäckensmärta på BakingBabies:

 

Sömnsvårigheter i relation till bäckensmärta

Sömnsvårigheter i relation till bäckensmärta

Vill ni dela med er av era erfarenheter? Ganska ofta upplever jag följande: Jag och en patient med bäckensmärta postpartum börjar jobba med en rehabprocess. Det går framåt, patienten får minskade besvär och vi är glada. Och sen kommer bebisen in i någon slags fas, eller något annat inträffar. Patientens sömn härkar ihop, och vi backar med ens flera veckor eller månader i rehabprocessen.

Kan sömnbrist förvärra bäckensmärta efter graviditet?

Jag hittar inte mycket forskning på detta, men det finns denna studie:  Disturbed body perception, reduced sleep and kinesiophopia in subjects with pregnancy-related persistent lumbopelvic pain and moderate levels of disability: An explorative study.

De med mest smärta sover sämst

Detta är en studie som hade som syfte att undersöka olika faktorer som kan vara viktiga för graviditetsrelaterad ländryggs- och bäckensmärta. Det fanns tre grupper, 1) utan smärta, 2) kvinnor med lite smärta och besvär 3) kvinnor med mer uttalade smärta och besvär. Alla fick svara på frågor om rörelserädsla, kroppsuppfattning, sömnkvalitet och mängd.

pelvis 001

Som förväntat fann forskarna att rörelserädsla och kroppsuppfattning var mer påverkad hos dem i gruppen med mer uttalade smärtproblem. Det som var lite nytt var att det var ganska stora skillnader i sömnkvalitet i de olika grupperna, där de med störst smärtbesvär också sov sämst.

Hur är sambandet?

Det verkar som att nedsatt sömn (i både mängd och kvalitet) är en påverkansfaktor på långvarig smärta, än vad smärta är en påverkansfaktor på sömn. Sömnen medför ju reparativa och restaurerande processer som kroppen inte får tillgång till utan tillräcklig sömn. Forskarna poängterar därför att det kan vara av vikt att vårdgivare tar upp frågan om sömn med kvinnor med bäckensmärta, framförallt hos dem som har besvärande kvarvarande smärta länge efter förlossningen.

Sömnsvårigheter i relation till bäckensmärta

Hur kan vi tänka kring detta?

Jag vill sällan prata med grejer under patientmöten som jag inte har med att göra. Just sömn är ju relevant för hälsan i stort, men frågan om sömn och bebisar tangerar så mycket annat. Hur fördelar man nätterna med en eventuell partner. Hur sover bebisen? Jag vill ju ogärna ge mig in i något tyckande om nattammande/nattmatande, fördelning av nätter med partnern etc. Men samtidigt kan jag ju faktiskt räkna ut med lilltårna att det spelar roll med god sömn. Jag kan också faktiskt känna att det ibland kan vara bra att få ett råd från en vårdgivare i stil med ”Ja, fast nu behöver du också tänka på dig själv.” 

Ni är ju världens klokaste läsare, så hjälp mig nu:

  • Vad ska jag fråga efter?
  • Hur mycket känns det korrekt att en fysioterapeut faktiskt ger sig in och ger råd om sömn?
  • Har ni några fantastiska tips om sömn ni vill dela med er av?
  • Vart vänder en sig om det verkligen går käpprätt galet med sömnen för föräldrar och barn?
  • Något annat kring ämnet du kommer att tänka på?

Gå till fysioterapeut efter graviditet

Jag fick en spännande fråga om att gå till fysioterapeut efter graviditet.

Gå till fysioterapeut efter graviditet?

”Jag fick barn för tre månader sedan och har en fråga om träning! Jag har gjort lite av MammaMage-appen och börjar snart på Stark mamma-träning en gång i veckan. Sedan tänkte jag besöka en fysioterapeut för en genomgång av kroppen för att se om jag är redo för lite annan träning (jag har ett barn på 3,5 år och har inte tränat mycket sedan dess). Dock är jag osäker på om det finns någon där jag bor som är specialiserade på mammor, så min fråga är: Vad ska jag fråga efter hos fysioterapeuten?Vad ska hen kolla på?”

Det här är en jätterolig och bra fråga, och samtidigt svår.

Vi fysioterapeuter är ju hälso-sjukvårdspersonal, vilket innebär att vi inte ska syssla med ”friskvård”. Vårt primära uppdrag är att ge fysioterapeutisk behandling till dem som har smärta, värk och fysisk funktionsnedsättning, bland annat. Generellt vill jag avråda friska personer att söka sig till fysioterapeut bara för att ”få en koll” efter graviditet. Våra tider och resurser räcker inte till detta. Risken med att jag skriver så här nu, är att ni som läser kommer börja värdera och rangordna era problem. ”Nä, den här frågan/funderingen/problemet är väl inte så viktig egentligen, jag ska inte ta upp tid med mina problem”. Du ska söka dig till en fysioterapeut om du har frågor och funderingar som vi behöver hjälpa dig med, punkt.

Kvinnohälsa är en prioriteringsfråga

Jag tycker att detta är liksom feministiskt viktigt. Sett över en livstid och räknat i hälsovinster på sikt är vår hjälp dessutom befogad. MEN, finns du på en ort där det finns väldigt  för få fysioterapeutresurser i förhållande till efterfrågan så ska du också ha en förståelse för att fysioterapeuten kollar på dig med viss skepsis. Om hen träffar människor med akut smärta och stora problem att utföra båda arbete eller vardagsaktiviteter, och knappt ens har resurser för att hjälpa dessa patienter med deras mest grundläggande besvär, så kommer fysioterapeuten eventuellt ha mycket liten förståelse för din önskan om en ”statuskoll”. Jag säger alltså inte att det är så här det borde vara, men det är så det ofta är i dagsläget.

Att vara gravid och föda barn kommer ge upphov till mer eller mindre permanenta förändringar i kroppen.

En del av dessa är normala och skulle kommit med åldrandet ändå, förr eller senare. Andra förändringar ger upphov till smärtor och besvär. Dessa saker kan behandlas och blir inte mindre viktiga bara för att de hör ihop med graviditet/förlossning.

Förändringarna kan bland annat bestå av:

  • Förändrad hållning med ökad svank, en tippning av bäckenet och ökad kutning i bröstryggen.
  • Utsträckning och försvagning av magmusklerna
  • Ett belastning mer på hälarna i stående och ett generellt sätt att stå som belastar kroppens stödjevävnad på ett icke-optimalt sätt
  • Svårigheter att optimalt använda magmuskler, rumpmuskler eller ryggmuskler efter perioder av smärta och ökad/ändrad rörlighet.
  • Uttänjning av bäckenbotten enbart av graviditeten, och ytterligare efter en vaginal förlossning
  • Förlossningsskador, muskelskador och stödjevävnadsskador
  • Ärr på magen eller i underlivet kan orsaka stramheter eller rörelseinskränkningar i huden

När jag har ett nybesök med en nybliven mamma har jag en mall med en väldig massa frågor som jag försöker få besvarade. När jag fått mina svar brukar samtalet mynna ut i det jag kan jag hjälpa personen med.

Jag brukar fråga:

  • När föddes barnet/barnen?
  • Hur mådde du under graviditeten? Graviditeterna? Mellan graviditeterna?
  • Hur blev förlossningen?
  • Hur mådde du första tiden efter förlossningen/förlossningarna?
  • Hur mår du idag? Hur har processen varit?
  • Har du ont i rygg? Bäcken? Nacke/axlar?
  • Har du besvär av urinläckage/tyngdkänsla?
  • Har du något besvär från tarmarna? Läcker du gaser?
  • Har det varit aktuellt med samlag än, och var det i så fall något bekymmer med det?
  • Har du någon annan oro för kroppen?

Vad jag undersöker och behandlar

Utefter vad jag får för svar och vad jag drar för slutsatser om detta brukar jag välja att undersöka kroppen. Jag brukar undersöka rygg, bäckenleder, nacke, skuldra eller bäckenbotten utifrån vad personen ifråga berättar. Sedan ge generella och specifika träningsråd och behandlingsalternativ utifrån vad jag hittar.

Rent generellt brukar jag också inkludera en hållningsanalys  en magmuskelkoll om personen ifråga ber om det. Ingen undgår att prata med mig om bäckenbotten!

Får jag mer än ett besök brukar jag försöka klämma in undervisning om ergonomi, för amning, matning och lyft.

Gå till fysioterapeut med ett par konkreta frågeställningar eller målsättningar.

Att be om en ”allmän koll” kan i värsta fall få fysioterapeuten att dra öronen åt sig och känna att det är slöseri på tid. Har du några besvär så beskriv dem och uttryck tydligt vad du skulle vilja ha hjälp med. Vill du bli kunna klara att lyfta och bära utan att få ont? Vill du kunna träna utan att läcka kiss? Vill du kunna bibehålla en god muskelbalans och hållning, med minsta möjliga tid för träning? Ju tydligare du beskriver dina mål, desto bättre förstår fysioterapeuten vad du behöver hjälp med.

Hoppas detta var till hjälp! Lycka till!

Läsarfråga om långvariga bäckenbesvär

Läsarfråga om långvariga bäckenbesvär

Fråga om var man hittar hjälp och hur man kan lita på den hjälpen man får

”Jag har en liten bebis på fem månader och har haft foglossningssmärta i främre bäckenfogen sedan graviditetsvecka 11. Jag kan gå långsamt inom hemmet och håller mig på så vis nästan smärtfri, men nu känner jag att mitt barn blivit för tungt för att det ska vara lämpligt att jag bära henne och det är givetvis trist att vara så rörelsehindrad. Jag måste komma till rätta med det här!
Jag förvirras av att alla säger olika saker om vad jag bör göra. Nyss läste jag att strechning är bra. Jag har också hört många som blivit sämre av de övningar de fått av fysioterapeuten. Jag har inte vågat prova de jag fick av den anledningen. Det var inga övningar som sammanställdes till mig utan ett standardkoncept vilket kändes opålitligt.
Är rådvill om vem jag ska kontakta för att få hjälp. Två läkare, en fysioterapeut och flera barnmorskor har gett så gott som nollresultat. Har du något tips hur man bär sig åt för att få hjälp?”

Hej och grattis till bebisen!

Det jag tänker att är bra med att du redan varit inom vården en sväng. Mina råd kan ju naturligtvis inte ersätta faktiskt undersökning och behandling. Summan av det här inlägget kommer bli att du ska försöka hitta en vårdgivare som inger förtroende. Förhoppningsvis kan vi i alla fall veta att du genom de vårdbesök du varit på fått andra diagnoser uteslutna. Jag utgår därför nu ifrån att det faktiskt är främre bäckensmärta du har, även om jag på håll naturligtvis inte kan avgöra detta.

Olika råd ger förvirring

Jag förstår att du blir förvirrad över olika besked, råd och tips. Det finns lite olika orsaker till detta. Barnmorskor har i sin utbildning ingenting som gör att de kan undersöka bäckensmärta och särskilja detta från andra muskulära tillstånd i samma område. Deras råd kan vara bra, men de är baserade på deras yrkesmässiga erfarenhet och inte specifikt utifrån ditt specifika tillstånd. Läkare kan också vara olika bra på att undersöka smärta i och kring bäckenet. Du gör helt rätt att inte svälja alla råd du får mer hull och hår. Om du inte upplever att den fysioterapeut du träffat kunna förklara och motivera de träningsövningar du fått förstår jag att du känner dig tveksam även till dessa.

Råd för dig med bäckensmärta

Generellt säger man att kvinnor med bäckensmärta ska undvika rörelser som särar på benen och rörelser där benen korsar mittlinjen. Man ska även gå med ganska korta steg, inte belasta ensidigt eller stå upp när man cyklar. Men dessa råd är ju utformade för  gravida. Alla dessa råd gäller inte per automatik även en person som har kvarvarande smärtor flera månader efter graviditeten. Jag tror säkert att du har en känsla för vilka sorters rörelser som provocerar din smärta, och  det vara smart att undvika stretching i de lägen och vinklar där du får ont. Annars är jag helt övertygad att stretching kan vara en del av behandlingen. Det ska göra ”gott-ont” och inte förvärra dina besvär.

Individuell bedömning och behandling

En bra fysioterapeut borde kunna undersöka dig. Utifrån vad hen hittar vid en undersökning bör du kunna få individanpassade råd. Det kan vara lämpligt att byta fysioterapeut om du hittills bara fått ett standardprogram som du känner dig osäker på. Du nämner att många får mer ont av sina träningsprogram. Det här är något som gör ont att höra! Jag tänker att det finns många välvilliga kollegor där ute som försöker göra gott men som lämnar kvinnor ensamma med hemträningsprogram som de teoretiskt sett ska klara av att göra på egen hand. Jag tror att en förhållandevis tät uppföljningsfrekvens av träningsprogrammet där fysioterapeuten kan göra justeringar efter kvinnans reaktion på träningsprogrammet är en nyckel till framgång.

Min tanke om behandling

Min tanke är på grund av detta resonemang att jag skulle vilja 1) symtombehandla och 2)  testa att se besvären mer som en idrottsskada. Det vill säga en brist i kroppens sätt att klara av den belastning som den utsatts och utsätts för. För punkt ett handlar det om att minska smärtan på något sätt. Genom stretch, massage, akupunktur eller genom att hänvisa till kiropraktorkollega. Och för punkt två menar jag att man får börja sakta att bygga upp muskler i smärtande område. Se till att alla inblandade muskler klarar av att utföra sin uppgift med tillräcklig styrka, spänst och uthållighet.

Om vi fokuserar på idrottsskadetanken, då får det ibland göra lite ont att träna.

Inte galet ont, men ändå lite ont. Jag brukar försöka förmedla detta till mina patienter genom att förklara, att när en övning gör att man börjar grimasera av smärta, då har det ändå gått över gränsen. Jag har skrivit ett resonemang om detta i detta inlägg. Där handlar resonemanget om just löpning, men jag använder 0-10-skalan på nästan alla patientkategorier med smärtbesvär och tycker att man kan ha ont upp till ungefär fem på skalan. Utifrån hur man reagerar på träningen kan man behöva justera antal repetitioner av varje övning eller göra den på ett lättare eller tyngre sätt. Det är ju detta som en fysioterapeut ska vara proffs på, att anpassa och justera träning. Om du reagerar med smärta som känns lite för intensiv behöver det inte vara fel på övningarna i sig, kanske bara på doseringen. Du ska däremot aldrig få MER ont av träningen.

Standardprogram okej?

Vi har alla i grunden förhållandevis lika anatomi på så sätt att musklerna sitter på samma ställen och gör samma rörelser. När man har besvär i och kring bäckenet brukar man behöva träna rumpmuskler, höftmuskler, lårmuskler och bålmuskulaturen samt göra hållningsjusteringar. Alla fysioterapeuter har sin arsenal av favoritövningar för olika muskler. Det är mer regel än undantag att vi plockar  från en mental övningsbank till varje patient. Brukar patienter med ganska lika symtom behöva träna övningar för ungefär samma muskelgrupper är det i stort inget fel att göra en standardisering av träningsprogrammet. Jag kan dock tycka att bemötandet är av större vikt. Att du får känna att dina besvär blivit undersökta, bedömda och att en professionell har klurat ut ett lämpligt program för just dig.

Du undrar hur du ska bära dig åt för att få hjälp.

Ofta behöver man vara mycket frisk för att vara sjuk. Det vill säga ha ganska mycket egen ork och kraft att stå på sig och att söka vidare när inte första kontakten med sjukvården blir som man tänkt. I kontakten med en fysioterapeut handlar ett lyckat behandlingsresultat ofta om personkemi. Att du förstår hur din behandlare tänker, resonerar och varför behandlingen kommer att se ut som den gör. Jag hoppas att läsningen här kan bli inspiration för dig till att våga testa ditt träningsprogram. Kräv återkoppling hos din fysioterapeut om du känner för det. Annars, sök dig vidare tills du träffar någon som förstår sig på dig och dina besvär.

Den kampen är du, din kropp och ditt barn värda! Eller hur?

 

Ont i svanskotan efter förlossning

Ont i svanskotan efter förlossning

Har du fått ont i svanskotan efter förlossning?

Svanskotan heter coccyx på latin och är det spetsiga slutet på kotpelaren. I svanskotan fäster både bäckenbottenmuskler, ledband från bäckenet samt rumpans muskler. Trots att svanskotan är ett litet ben har den flera viktiga funktioner, bland annat  håller balansen i sittande tillsammans med bäckenets sittbensknölar. Att luta sig bakåt ökar trycket på svanskotan.

Ont i svanskotan efter förlossning

Den nästa vanligaste orsaken till svanskotesmärta är vaginala förlossningar (den främsta är fall).  Svanskotan utgör det bakre landmärket i bäckenutgången där bebisen ska passera. Svanskotan är den benstrukturen i bäckenet som faktiskt har förmågan att ge efter för att skapa utrymme under en förlossning. Det är samma slags rörelse som sker vid tarmtömning, fast under ett högre tryck. Under en vaginal förlossning kan svanskotan få sig en törn som kan resultera i ett benbrott eller att svanskotan går ur led. Risken för svanskoteskada ökar vid komplicerade eller instrumentella förlossningar. Om svanskotan gått ur led kommer kvinnan ofta märka detta först när hon sätter sig upp första gången efter förlossningen. Denna skada kommer se normal ut på röntgen så länge undersökningen inte görs i sittande. Faktiska benbrott är  mer ovanliga. I de fall svanskotesmärta kommer från ett akut trauma är förstahandsbehandlingen ofta smärtlindrande läkemedel och vila. Efter en förlossning behöver smärtlindringen anpassas till amning och behov av att undvika förstoppning.

Svanskotesmärta efter förlossning

Efter ett misstänkt trauma som inkluderar fraktur eller subluxation behöver svanskotan främst avslastas. Vila i liggande mycket. ,Ska du sitta kan du avlasta svanskotan genom att sitta på en ihoprullad handduk lagd som ett U på stolssitsen, men själva U:ets öppning bak mot ryggstödet. På sås sätt hamnar svanskotan att hänga i luften. Vi rekommenderar oftast inte till användning av speciella dynor, framför allt inte efter förlossning. Du kan också använda värme och kyla so smärtlindring. För kyla tar du en påse med smältande isbitar, blöter en handduk och lägger emellan ispåsen och huden. Kylbehandling bör pågå i 10-15 minuter och värmebehandling i 30 minuter. Du kan med fördel upprepa detta ofta. Om du ammar är de bra att göra detta i sidliggande så mycket som möjligt. Smärta från svanskotan förvärras ofta av långvarigt sittande, tillbakalutad position i sittande och uppresning från sittande.

Vad kan du göra mer?

I och med att svanskotan är en av de viktigaste skelettdelarna för vår sittbalans är det ibland fördelaktigt för denna kroppsdel att vara väl inbäddad. Har du ont i svanskotan kan det finnas en bra anledning att träna upp din rumpmuskelvolym samt att undvika för hastig viktnedgång. Smärta i svanskotan kan också bero på refererad smärta från andra områden, så som graviditetsrelaterad bäckensmärta eller från överspänning i bäckenbottenmuskulaturen. Om du är osäker varifrån din smärta faktiskt kommer kan du uppsöka en fysioterapeut som kan undersöka dig.

Läkning och behandling

Oftast går smärtan över av sig själv eller med lättare behandling i form av avlastning och smärtlindrande tabletter. Bäckenbottenträning med fokus på avslappning kan vara en del av behandlingen för att påverka eventuella spänningstillstånd i bäckenbotten. Viktnedgång i en lagom hastighet och smärtlindring vid behov är alltså det första man kan ta till när en lider av smärta i svanskotan efter förlossning.  Det kan också vara klokt att undvika långvarigt tillbakalutat sittande och vid behov använda en U-formad handduk som avlastning. Det kan vara av vikt att träna rumpmusklerna för att på sikt återfå en normal ”vaddering” för sin rumpa i sittande position. Många nyblivna mammor upplever ju också att rumpan liksom försvunnit efter graviditeten. Mer om detta här.

Ont i svanskotan efter förlossning

Ont i svanskotan efter förlossning är en förhållandevis vanlig komplikation som oftast går över av sig själv inom några månader. Det viktigaste är att du som drabbas att du känner att varje vecka eller månad är bättre än den förra. Om återhämtningsprocessen stannar upp bör du söka hjälp via vårdcentralen eller hos närmsta fysioterapeutmottagning.

Ont i svanskotan

Ont i svanskotan

Vad är svanskotan?

Svanskotan är slutet på ryggraden och består av tre till fem kotpartier som oftast sitter helt ihop. Svanskotan heter coccyx på medicinskt språk, och smärta i svanskotan kallas coccycyni eller coccygodyni. Svanskotan har flera olika funktioner i kroppen. Den är fästet för en rad viktiga muskler och stödjevävnad i och i närheten av vår bäckenbotten. Många som har besvär från svanskotan känner av smärta när de tömmer tarmen, och detta har att göra med bäckenbottens muskler som fäster i svanskotan.

Förutom att vara ett viktigt fäste för muskler och stödjevävnad har svanskotan också en mekaniskt viktig roll i vårt sittande. Vid upprätt sittande sitter vi med vikten fördelad på tre punkter: vardera sittbensknöl och svanskotan. Vid bakåtlutat sittande ökar trycket mot svanskotan.

Svanskotans normala rörlighet omfattar att den böjer sig framåt/inåt  i sittande och en relativ sträckning bakåt i stående. Samma sträckning sker också när du ska tömma tarmen, genom en aktiv  avslappning i bäckenbotten. Det finns olika studier som har mätt rörligheten i svanskotan hos individer med och utan besvär och man har inte hittat ett samband mellan rörligheten och smärta generellt. Svanskotans utseende eller riktning verkar inte vara sammanhörande med symtom.

Varför får man ont i svanskotan?

Smärta i och kring svanskotan kan uppstå som följd av ett fall eller trauma eller vid en vaginal förlossning. Det finns också individer som får smärta kring svanskotan efter långvarigt sittande eller som en bieffekt av kirurgi i området. Symtomen visar sig ofta i form av samlagssmärta och smärta i sittande. Besvären kan även refereras ut till smärta ut i rumpa, rygg och bäckenlederna och hör dessutom ofta samman med muskulära obalanser om området. Kvinnor drabbas av svanskotesmärta tre till fem gånger så ofta som män. Övervikt är också en bidragande orsak till dessa besvär på grund av mekanism belastning främst i sittande. Det finns studier som menar att psykisk ohälsa kan vara samhörigt med svanskotesmärta och att oro och ångest kan bidra till något försämrad prognos. Nyare forskning verkar menar att svanskotesmärta antingen primärt eller sekundärt är förknippat med överspänning i bäckenbottenmuskulaturen.

Långvarigt sittande på hårt underlag är ibland en orsak

Det är långt ifrån alla fall av smärta kring svanskotan kan förklaras med trauma eller förlossning. Smärta kan upplevas kring svanskotan när den egentligen kommer från ländryggen eller bäckenbotten. Svanskotesmärta provoceras av sittande (framförallt på hårt underlag), smärta vid längre tids stående och smärta vid förflyttning från sittande eller stående (eller motsatt). Smärtan i sittande kommer från att svanskotan är en av tre punkter som vi faktiskt använder i vår sittbalans. Svanskotan tillsammans med bäckenets sittbensknölar utgör den ”tripod” som vår sittande balans grundas på. Sittande bakåtlutat ger mer belastning på svanskotan. Sittande rakt upp eller något framåt avlastar svanskotan. Att ständigt sitta på ett ”konstigt sätt” för att avlasta det smärtande området kan också skapa sekundära smärtor i ryggen eller i andra områden.

Hur sätts diagnosen coccydyni?

Diagnoskriteriet är smärta som kommer från svanskotan. Först behöver vårdgivaren utesluta rygg- och bäckenledssmärta. Sedan måste det göras en direkt undersökning av svanskotan, genom analen. Även om du som patient berättar att smärtan kommer från svanskotan behöver vårdgivaren verifiera detta genom denna förhållandevis obekväma undersökning. Det finns nämligen en del andra saker i området som kan ge liknande smärtor. Att ta reda på exakt vilka strukturer som smärtar är en viktig del i att kunna lägga upp en behandlingsplan.

Om du ska besöka en vårdgivare för att få din svanskota undersökt, var då redo att svara på följande frågor:

  • Vad tror du själv att orsakar smärtan?
  • Vad gör besvären bättre?
  • Vad förvärrar dina besvär?
  • Berätta om dina graviditeter och förlossningar – bäckensmärta, förlossningsförlopp, efterförlopp…
  • Berätta om eventuella symtom från blåsa och tarm. 
  • Berätta om eventuella symtom i samband med sexuella aktiviteter
  • Analysera gärna också ditt eget sittande  – sitter du ofta med korsade ben, i skräddare, halvskräddare… och vilket ben brukar vara överst eller böjt? Vad händer med ryggen och hållningen överlag? Berätta om något av detta kan höra ihop med mer eller mindre smärta för din del. 

Undersökning av svanskotan

Var också beredd på att först ta av dig i underkläder och få rygg, höfter och bäcken undersökta. För att få en bra koll på musklerna i bäckenbotten och svanskotan  är det bra att genomgå både en vaginal och en anal undersökning.  En anal undersökning görs ofta genom att du ligger på sida på en brits med knäna uppdragna. Undersökaren kommer ta på handskar, glidmedel och försiktigt föra upp ett finger tills hen når din svanskota. Genom att lägga ett litet tryck på svanskotan kan undersökaren få svar på om det är just där du har ont. Den här undersökningen är inte helt rolig för dig som patient, men faktum är att denna manuella undersökning oftast säger mycket mer än exempelvis en röntgenbild.

Ont i svanskotan -undersökning och diagnos

Summeringen från detta inlägg är att det inte måste vara själva skelettdelen svanskotan som gör ont, även när det känns som just det. Det finns muskler och nerver i området som kan ge ungefär samma smärta. Du kan behöva bli ordenligt undersökt av både läkare och fysioterapeut för att hitta smärtorsaken och få en effektiv behandling. Det saknas generellt välgjorda och tillräckligt stora studier för att ha till grund för fysioterapeutiska eller generellt medicinska riktlinjer för behandling av svanskotesmärta. Läkare kan ofta erbjuda behandling med smärtlindrande läkemedel och ibland injektioner. Fysioterapeut kan erbjuda både manuell behandling och hemövningar samt råd. Sådan behandling är effektiv i 90 % av fallen.

Referenser för alla inlägg i denna serie:

Resonemang om långvarig bäckensmärta

Resonemang om långvarig bäckensmärta

Bäckensmärta som blir långvarig

Runt om i kroppen finns det så kallade smärtreceptorer som registrerar smärta. Smärtreceptorerna är änden på vissa sorters nerver och finns bland annat i muskler, ledkapslar och senskidor.  Olika sorters fibrer av nerver förmedlar skarp smärta och dov smärta. Då smärtreceptorerna uppfattar att det finns en vävnadsskada eller ett hot om vävnadsskada förmedlas smärtan vidare till ryggmärgen och upp till hjärnan. I hjärnan fördelas signalerna till olika områden som svarar med emotionella, hormonella och neurologiska svar på smärtan.

Smärta kan delas in i olika grupper och typer. Ibland pratar man om akut, övergående eller långvarig smärta. I fysioterapeutsammanhang pratar man ibland om olika sorters smärta utifrån hur smärtan uppstått.

  • Nociceptiv smärta

Smärta som beror på vävnadsskada. När man till exempel bränner sig är det vävnadsskadesmärta man känner. Det gör man även efter en akut skada, en operation eller vid olika inflammatoriska sjukdomar.

  • Neurogen smärta

Nervsmärta beror på skador eller sjukdomar på nerver. Direkt skada på nerven och tryck på nerven gör att man upplever smärta.  Smärtan kan även stråla ut i en arm eller ett ben i den skadade nervens område.

  • Psykogen smärta

Orsakas av psykiska orsaker. Man spekulerar i att psykogen smärta kan bero på obalans i hjärnans signalsubstanser. Psykisk ohälsa kan också förvärra upplevelsen av befintliga smärttillstånd.

  • Idiopatisk smärta

Smärta där man inte hittar någon bakomliggande orsak. Det kan som patient vara svårt att känna att man blir tagen på allvar om man inte får en tydlig diagnos. Men det är långt ifrån all smärta som kan förklaras med den kunskap som finns idag. Det betyder inte att du är galen. Det betyder inte heller att du har en dödlig sjukdom som inget förstår sig på. Ibland uppstår smärta, punkt.

Kronisk, långvarig, behandlingsbar?

Tidsgränsen för när smärta klassas som långvarig är inte absolut. Ofta pratas det långvarig smärta då den kvarstår 3-6 månader efter förväntad läkning . Ibland används termen kronisk smärta  men begreppet långvarig smärta är mer korrekt. Kronisk smärta låter som att smärtan är  livslång och icke-behandlingsbar, och så behöver det naturligtvis inte vara.

Vanligt är att smärta blir långvarig genom muskeloskeletala och neurogena smärttillstånd, förenklagt uttryckt smärta som sitter i muskler, leder eller nerver. Oftast upphör kroppens smärtsystem att signalera när skadan eller hotet om skada upphör.

Bäckensmärta som blir långvarig

pelvis 001

När vi pratar om det som tidigare kallades foglossning, graviditetsrelaterad bäckensmärta,  är det ju inte helt hundra procent fastställt exakt vilka processer som ligger bakom smärtan. Men vi utgår från att det finns en vävnadsskada, en uppdrivenhet och en ömhet i en eller flera av bäckenets fogar, på grund av graviditet. Troligen sitter smärtan inte i själva lederna, utan i den starka ledbandsapparat som omger varje led. När graviditeten upphör brukar också besvären upphöra.  Men hos vissa gör det ju inte det. Beror det på en vävnadsskada som liksom fortgår? Nej, egentligen inte. Men någonting triggar igång besvären och provocerar.

Det finns flera orsaker till att smärta blir långvarig. Nerverna kanske fortsätter att smärtsignalera på grund av en inflammation eller skada på nerven i sig. Tryck på nerver kan ge smärtsignaler, man tror att spända och strama muskler i vissa områden i kroppen kan klämma åt nerver och orsaka smärtor. Långvariga och höga impulsflöden i en nerv kan leda till en ”wind up”vilket innebär att smärtan förstärks och bibehålls. Även i hjärnan kan man få en så kallad ”central sensitisering” vilket innebär en ökad känslighet för smärta – det vill säga att det inte krävs lika mycket retning på smärtreceptorerna för att det ska uppfattas som kraftig smärta.

Hänger ni med?

Det finns en rad olika anledningar till att smärta föder smärta. Lägger man dessutom till att psykosociala faktorer och stress kan framkalla hormonella ändringar vilket påverkar smärttoleransen, så förstår ni kanske ännu mer. Långvarig bäckensmärta är sällan samma slags smärta flera månader efteråt som det var när det debuterade under graviditeten. Försök att inte vara rädd för smärtan och försök att med en bra fysioterapeuts hjälp hitta en en bra mellanväg. Du ska vara aktiv men inte provocera smärtan för mycket.  Även långvariga smärttillstånd går i de allra flesta fall att behandla framgångsrikt!

På min grundutbildning brukade de säga att det är ”omodernt att ha ont”. Man ska liksom inte lida igenom smärta och tro att smärtan i sig är nyttig. Det är snarare bra att kapa smärtan rätt tidigt, för att slippa risken att kroppen går bananas och fortsätter smärtsignalera i onödan.

Smärtbehandling kan se olika ut

Fysioterapeut har oooootroligt många olika sätt att behandla smärta. Det finns en mängd olika inriktningar som alla har samma syfte – att ge patienten en smärtlättnad och bättre funktion i kroppen så att livet kan återgå till det normala. Det finns sällan forskning som tyder på att den ena smärtbehandlingen i stort är mer effektiv än den andra. Gillar du knak&brak -sök dig till en OMT-fysio. Vill du ha en britsbehandling – sök någon som kan ge akupunktur eller dylikt. Vill du ha bassängträning eller annan specifik behandling – hitta en sådan. De allra, allra flesta kommer att ge träning som en stor del av behandlingen, det är trots allt vårt själva yrkesområde. Mycket av behandlingsresultatet handlar om förväntan, om ditt förtroende för din behandlare, att du litar på att dina hemövningar och uppgifter kommer göra dig bra, och att du slutför behandlingen. Smärtbehandling kräver mycket av dig. Det handlar om livsstilsförändringar, ändrade rörelsemönster och nya träningsvanor. Känner du att dina personliga behov och förväntningar missmatchar med fysioterapeutens kunskaper, behandlingsarsenal eller personlighet för den delen – Byt! Det blir bättre för alla.

 

 

Vill du läsa mer om långvarig bäckensmärta?

Bäckensmärta efter förlossningen; en serie

Frågor, funderingar eller egna erfarenheter? Berätta!

Höftböjarmuskeln – orsak till smärta på framsida lår efter graviditet

Höftböjarmuskeln – orsak till smärta på framsida lår efter graviditet

Idag skriver jag om höftböjarmuskeln – orsak till smärta på framsida lår efter graviditet.  Höftböjaren består av två olika muskeldelar. Psoas Major kommer från ryggraden i länden och går framåt och fäster på lårbenet på ett utskott som heter trochanter minor. Iliacus kommer från insidan av höftbenskammen och går ihop med Psoas vid infästningen på lårbenet. Höftböjarens, Iliopsoas, viktigaste uppgift är att böja i höften.

Sittande ett problem

Personer som sitter eller ligger länge och sällan sträcker ut sig i stående kan få förkortningar i höftböjarmuskeln. Detta ses ofta hos sängliggande sjuka personer eller personer som sitter i rullstol. Mindre förkortningar av muskeln kan också ses hos människor som har mer rörliga liv, men som ändå är stilla mycket. En kort iliopsoas ger svårigheter att räta på ryggen, det vill säga muskeln gör det den brukar göra.Den böjer i höften även om du står. På individer med lättare stramheter i muskeln kan förkortningen göra att bäckenet vinklas framåt och svanken ökar.

Graviditet

bäcken 006

I samband med den bäckentippning som graviditet medför kan höftböjaren bli uppretad och öm hos gravida och postgravida. Dock är det svårt att veta vad som är hönan och vad som är ägget här. Förmodligen är det så att bäckenet vinklas framåt av graviditets-, vikts- och hormonella anledningar. En svaghet i höftböjaren kommer till följd av detta.  Muskelsmärta i höftböjarregionen kan därför ses litegrann som en slags ”idrottsskada”. En vävnad som inte klarar av den belastning som den utsätts för sätt skadas och börjar signalera smärta.

Svårdiagnosticerat

Smärta i iliopsoas och i hela ljumskregionen är ofta svårdiagnosticerat eftersom det finns många olika strukturer som kan ge liknande besvär. Inre organ, slemsäckar, höftlederna i sig och musklerna omkring höften på både fram- och baksidan kan alla ge smärtor som fortplantar sig och förläggs i ljumsken och ner mot framsidan av låret. Den största slemsäcken i kroppen ligger också i anslutning till iliopsoas senor och smärta där kan vara närmast omöjligt att särskilja från muskelsmärta. Inflammation i denna slemsäck drabbar ofta unga vuxna. Det är mer vanligt hos kvinnor än hos män och ger smärtor som strålar ner från ljumsken mot låret och ger utslag på samma fysiska tester som smärta i iliopsoas. Orsaken verkar dock vara överansträngning i iliopsoassenorna, vilket gör att behandlingen i slutänden kanske ändå blir densamma.

Muskler som kan behöva undersökas är musklerna på lårets baksida, ryggens bakåtsträckare, rumpmusklerna och de djupa bålstabilisatorerna. Att stärka magmusklerna och de djupa bålmusklerna kan hjälpa till att skapa motvikt mot höftböjarens drag i bäckenet och på så sätt återställa hållning och muskulär balans. Besvär i höftböjaren är aldrig något isolerat problem utan handlar ofta om en muskulär obalans.

Du kan göra ett litet test på dig själv. Lägg dig på golvet med båda benen raka. Ta tag i ena knät och dra det mot bröstet. Om det andra benet lyfts automatiskt kan du ha strama höftböjare. Testa på båda sidor och se om det är någon sidoskillnad.

Hur ska man annars tänka kring smärta i höftböjaren?

Undvik saker som provocerar smärtan för mycket. Gör lätta övningar för att öka cirkulationen i området och stimulera läkning av eventuella mikroskador. Stretcha ut ljumskarna. I takt med att att din rehab går framåt kommer du sedan kunna utsätta vävnaderna för mer och mer belastning.

Varför ger jag så få specifika råd om övningar?

För att du, om du upplever att du har besvär, behöver söka upp en fysioterapeut och få en riktig bedömning och individuellt utformade råd!