Kategori: Bäckensmärta efter graviditet

Bäckensmärta efter graviditet

Bäckensmärta som inte försvunnit efter graviditeten?

I den här kategorin hittar du inlägg om bäckensmärta efter graviditet och förlossning. Varför går inte besvären över? Vad kan du göra själv? Ska du träna? Får det göra ont? Du kommer inte hitta alla svar på dina individuella frågor, men du kan förmodligen hitta en del tips och råd. Och du kommer få goda kunskaper så att du vet vad du ska fråga efter om du behöver söka vård.

Bäckensmärta efter graviditet går ofta att behandla med framgång. Min erfarenhet är ofta att det är bättre att söka hjälp tidigt än sent.

Flera inlägg i kategorin har publicerats som en serie som svar på läsarfrågor vi fått in. De flesta inlägg har vetenskapliga referenser, men en del är baserade på beprövad erfarenhet i stället. Än har vi inte vetenskapliga evidens för allt.

Bäckensmärta efter förlossning?

Bäckensmärta efter förlossning?

foglossning efter graviditet

Vad är bäckensmärta?

Graviditetsrelaterad bäckensmärta är det begrepp vi inom vården använder för det som gemene hen kallar  ”foglossning”. Vi har valt att sluta används begreppet foglossning eftersom det felaktigt ger sken om att något kan lossa, gå sönder eller bli permanent felställt. Bäckensmärta inkluderar en rad olika symtom, och besvären ser ofta väldigt olika ut kvinnor emellan. Bäckensmärta kan kännas baktill i bäckenet, nära ländryggen eller ner mot rumpvecken, eller fram vid pubisbenet. Bäckensmärta hör ofta ihop med muskulära sekundära symtom kring rumpmusklerna, höftböjarna, insida lår och bäckenbotten. Symtomen är ofta smärta vid gående, stående, vändning i säng och gång i trappa. Kort sagt kan det påverka allt du gör!

pelvis 001

Graviditetsrelaterad bäckensmärta kan uppstå när som helst under graviditeten, även tidigt i första trimestern. Det kan också komma först efter förlossningen. Symtomen kan starta plötsligt eller komma smygande. Bäckensmärta undersökt och behandlas på ungefär samma sätt oavsett när den debuterar.

Vad beror det på?

Hormoner, förändring av rörligheten i leder, den ökade belastningen och hållningsförändringarna som uppstår under graviditeten skapar förutsättningarna för att bäckensmärta kan uppstå. Fortfarande kan vi dock inte förklara varför vissa kvinnor får ont och andra inte. Forskning har visat samband med tidigare ryggont och ökad risk för bäckensmärta under graviditet, men förklaringen för varför detta samband finns är inte helt klarlagd.

De bakre bäckenlederna behöver vara stabila för att du ska kunna få en bra förutsättning för att lägga över vikten från ett ben till ett annat. Bäckenledernas stabilitet är en faktor, ytterligare faktorer handlar om hur kroppen koordinerar muskelaktivitet och kompenserar för en ökad rörlighet. Kroppens syftar till att rörelse ska vara smidig, kräva minimalt med ansträngning och vara smärtfri. När kroppen av olika anledningar inte klarar av detta kan det resultera i bäckensmärta.

Många vill veta varför just de drabbats av smärta.

  • Tidigare ländryggssmärta ökar risken att drabbas
  • Trauma mot rygg eller bäcken tidigare i livet
  • Tungt fysiskt arbete ökar risken
  • Att inte trivas med sitt arbete ökar risken enligt vissa studier
  • Pyskiskt anstränande arbete kan ge ökad smärta.
  • BMI hör inte ihop med större risk för smärta enligt de flesta studier
  • Träningsgrad innan graviditeten kan minska risken för ländryggssmärta men verkar inte påverka risken för bäckensmärta
  • Ju fler graviditeter en kvinna genomgår desto större risk finns att få smärta

Troligen finns inte någon enskild avgörande riskfaktor utan en kombination av flera olika saker.

Vad är det som händer?

Bäckenets leder kan liknas vid bryggor som ska överföra kraft mellan bål och ben. När du ska röra dig krävs därför en god stabilitet kring bäckenlederna. Lederna har en viss form som skapar förutsättningar för stabiliteten, men är också beroende av musklerna och vävnaderna runt omkring som stänger till. Om musklerna blir väldigt svaga, eller stödjevävnaden kring lederna blir uppmjukade kan stängningsmekanismen i lederna påverkas negativt. Det som uppstår är en instabilitetskänsla som kan ge upphov till smärta. Man har sett att muskelreaktionerna hos kvinnor med bäckensmärta kan vara nedsatt, men också överdrivna och alldeles för kraftiga. Irritationen som uppstår kring leden nr stabiliteten är nedsatt kan stimulera smärtsystemet.

Kommer det gå bort?

Graviditetsrelaterad ländryggs- och bäckensmärta har i allmänhet god prognos. En tro på förbättring av kvarstående bäckensmärta efter förlossning har också visats förbättra prognosen! De flesta upplever en minskad smärta de första veckorna efter förlossningen. I två svenska studier hade dock 1 av 3 kvinnor ländryggs- och bäckensmärta 3 månader efter förlossning. Det är därför alldeles för ”enkelt” att liksom lova att besvären automatiskt ska försvinna i samband med födseln. Forskning visar att ju mer ont kvinnan haft, och ju fler av bäckenets tre leder som varit involverade, desto större risk finns för mer långvariga besvär. Högre ålder och nedsatt styrka i ryggmusklerna kan också påverka. För det allra flesta finns dock inget som tyder på att något är anatomiskt fel. det är viktigt att veta.

De allra flestas bäckenbesvär kommer försvinna inom det första året efter graviditeten, men jag ska vara ärlig att säga att det finns kvinnor som har kvar sina besvär längre. Mitt viktigaste råd är att söka hjälp och inte ge dig förrän du fått bra kontakt med en fysioterapeut som kan vägleda dig framåt. Bäckensmärta har inget samband med amning, så du behöver inte stressa över att du borde sluta amma. Vårdgivare har också fel om de påstår att du ska vänta med behandling tills efter du slutat amma.

Kommer det hända igen?

Att ha haft bäckensmärta under en graviditet ökar risken för att det ska återkomma under en senare graviditet. I min vardag upplever jag dock att den som haft bäckensmärta under första graviditeten och fått god hjälp då, ofta kan hantera besvären bättre nästa gång. Ibland kan detta vara med och hindra besvären för att bli fullt utvecklade. Att ha god styrka och uthållighet i musklerna kring bål och bäcken kan optimera förutsättningarna inför en kommande graviditet, även om det inte heller kan förhindra smärtan helt.

Referenser:

Bäckensmärta efter förlossningen – en serie

Bäckensmärta efter förlossningen – en serie

Några av de vanligaste frågorna jag får, både här och på instagram, rör bäckensmärta efter graviditet. Jag använder alltså konsekvent ordet bäckensmärta och inte foglossning, även om det är samma sak jag menar. Vi fysioterapeuter som jobbar mycket med detta försöker nämligen arbeta bort ordet ”foglossning” i och med att det faktiskt inte är några fogar som lossar. Det låter onödigt läskigt, eller hur?

bäckensmärta efter graviditet

Vad är vad?

Ungefär hälften av alla gravida drabbas av smärta i bäcken och/eller ländryggen någon gång under graviditeten. Det är viktigt att skilja mellan ländryggsmärta och bäckensmärta då besvären ofta har olika uppkomst och behandlingen ofta bör se väldigt olika ut. Det kan dock vara svårt för en gravid själv att skilja dessa två problemområden åt. Vi definierar det så här:

  • Ländryggssmärta sitter lokaliserad under det nedersta revbenet men ovan rumpvecken, med
    eller utan utstrålning i ben.
  • Bäckensmärta är smärta mellan den bakre bäckenkanten och rumpvecken. Smärtan kan stråla
    ner i baksida lår och kan också förekomma tillsammans med eller separat i symfysen (den främre bäckenfogen).
  • Kombinerad smärta är smärta som samtidigt finns i ländryggen och bäckenet.

I forskning är det ibland svårt att särskilja på detta och då används ofta ett samlingsbegrepp: lumbopelvic smärta eller ”nedre ländryggssmärta”. Samlingsbegreppet omfattar då smärta under det nedersta revbenet men ovan rumpvecken, med eller utan utstrålning i ben.

Hur många drabbas av de olika besvären?

Den generella uppfattningen är att 50 % av alla gravida får ont av ”nedre ländryggssmärta” under graviditeten. Hälften av dessa brukar ha bäckensmärta, en sjättedel ren ländryggssmärta och en tredjedel har den kombinerade smärtan. Ländryggssmärta under graviditet skiljer sig ofta inte nämnvärt från annan ländryggssmärta, och går ofta över av sig själv. Dock är det vanligt förekommande med ländryggssmärta i befolkningen i allmänhet – och att tidigare ha haft ont i ryggen är en prediktor för att få det igen. Det kan komma och gå litegrann och behandlas oftast med träning. Bäckensmärta kan också gå över av sig själv direkt efter graviditeten. Men vi vet att det inte gör så hos alla.

Var en besvärlig patient.

Syftet med den här serien är att pedagogiskt förklara hur besvären uppstår och varför de inte alltid går över ”automagiskt” efter förlossningen. Men summeringen kommer hamna i mitt vanliga mantra. ”Var en besvärlig patient”. Du behöver få träffa en fysioterapeut som kan hjälpa dig genom en rehabprocess. Vägra nöj dig med svaret att det kommer gå över av sig själv, om du själv inte tror att det kommer göra det. Nöj dig inte med rådet att vänta tills du slutat amma. Om du inte får bra personkemi med den du träffar, byt.

Var hittar jag någon bra då?

  1. Leta på fysioterapeuterna/hitta fysioterapeut. Alla på den listan jobbar inte med bäckensmärta, och inte heller i primärvård. Men har du tur får du napp med en gång när du letar där.
  2. Leta efter en fysioterapeut med ungefär lika delar av yrkesmässiga skills som efter en person du får bra personkemi/förtroende för. Det är suuuuperviktigt. Ni kommer troligen jobba ihop under en ganska lång tid.

Referenser:

 

Är det farligt att ha kvar foglossning efter förlossningen?

Är det farligt att ha kvar foglossning efter förlossningen?

Jag har döpt detta bloginlägg så att det ska bli lätt att hitta för vilsna googlare. Men jag vill till en början förklara mig. Foglossning är ett förlegat begrepp som vi yrkesverksamma inte längre använder. Det finns inga fogar som ”lossar” eller lossnar. Bäckensmärta under och efter graviditet är ett smärttillstånd som uppkommer av flera olika orsaker, men inget av det är så permanent som att något faktiskt är trasigt eller loss.

pelvis 001

Jag fick en fråga om kvarvarande bäckensmärta är ”farlig” och huruvida den kan bli kronisk om en utsätter den för saker som provocerar smärtan. Svaret är både ja och nej. Svaret blir också en tillbakafråga: Hur farlig tycker du själv att smärtan är?

Hur menar du nu?

Jag ska förklara!

  • Nej – för att smärtan inte är farlig så som en annan sjukdom kan vara farlig. Alltså sett från ett perspektiv av att det inte är en kronisk sjukdom som liksom förstör kroppen på något sätt.
  • Ja – för att det är precis så som frågan antyder. Om du ständigt provocerar smärtan kommer det vara svårare att bli smärtfri.

Bäckensmärta är precis så jobbig och farlig som du själv upplever den.

Varken mer eller mindre. Med det menar jag inte att smärtan sitter i huvudet, på något sätt. Men ändå, en stor oro, stress, ekonomisk press på grund av eventuell sjukskrivning etc. kan förvärra din upplevelse av smärta. Ibland kan en del av åtgärderna för långvarig smärta vara till exempel KBT.

Vad är det som händer när bäckensmärta inte går över efter graviditeten?

Alla gravida får en uppmjukning av bindväven som håller ihop bäckenet, men inte alla får smärta i samband med denna process. Smärtan kan sitta över symfysen framme på pubisbenet eller bak i korsryggen. Smärtan kan göra att kvinnan får svårt att lyfta, bära, vrida, motionera och i de svårare fallen även att gå. De allra flesta blir av med sina bäckenbesvär första halvåret efter förlossningen. För några stannar besvären dock kvar. Personer mer så kallad överrörlighet eller bindvävssjukdomar (Ehler Danlos syndrom bland annat) har ökad risk att få kvarvarande besvär.

Besvären skapar en ond cirkel;

när vardaglig belastning ger smärta kan inte kvinnan träna upp kroppen för att tåla belastning. Då blir smärtan kanske ännu värre på grund av inaktivitet och en ytterligare ökad känslighet för belastning.

Det finns flera orsaker till att smärta blir långvarig.  Tryck på nerver kan ge smärtsignaler. Man tror att spända och strama muskler i vissa områden i kroppen kan klämma åt nerver och orsaka smärtor. Långvariga och höga impulsflöden i en nerv kan leda till en ”wind up”vilket innebär att smärtan förstärks och bibehålls. Även i hjärnan kan man få en så kallad ”central sensitisering” vilket innebär en ökad känslighet för smärta – det vill säga att det inte krävs lika mycket retning på smärtreceptorerna för att det ska uppfattas som kraftig smärta.

Det är därför de vi brukar säga att det är ”omodernt att ha ont”.

Man ska liksom inte lida igenom smärta och tro att smärtan i sig är nyttig. Det är snarare bra att kapa smärtan rätt tidigt. För att slippa risken att kroppen går bananas och fortsätter smärtsignalera i onödan.

Provocera inte smärtan i onödan.

  • Om en halvtimmes promenad gör ont, kolla då om 15 minuter funkar. Eller dela upp promenerandet på två, förmiddag och eftermiddag?
  • Bli inte inaktiv, men försök att hålla dig under din smärtgräns hela tiden.

En lagom nivå av fysisk ansträngning innebär att kroppen utmanas att kicka igång alla läkande processer.

Med rätt doserad rehab kan du få en ökning av muskelmassa, ökad genomblödning i musklerna så att de blir mindre hårda och ömma och en successivt ökad tålighet för smärtan så att den så småningom gör mindre ont. Fast du utsätter dig för samma och tillslut ökad belastning.

Skriv smärtdagbok.

Måla upp ett 10 cm långt streck framför dig i huvudet medan du tränar, jobbar eller bara gör vardagliga aktiviteter. Den ena änden av strecket motsvarar ingen smärta och andra änden värsta tänkbara smärta. Sätt ett kryss där du befinner dig. Försök att hålla dig så långt du kan mot den smärtfria änden.

Öka försiktigt upp din fysiska aktivitet

Utvärdera på en smärtskala både direkt efter, några timmar efter och kanske morgonen efter fysisk aktivitet eller träning. Jag brukar försöka råda mina patienter att träna och vara aktiva så pass smärtfritt att varje morgon är ett oskrivet blad vad gäller smärta. Hänger smärta, stelhet och obehag kvar från en dag till en annan efter en natts sömn, då är det signal om att en behöver tänka om.

Träna specifikt

Vissa studier visar på samband mellan långvarig bäckensmärta och nedsatt uthållighet i bålmusklerna. Graviditeten, hållningsförändringarna den medförde och smärtan i sig kan också ha satt ner styrkan i dina rumpmuskler. Du kommer förmodligen behöva ett individualiserat träningsprogram för mage, rygg, ben och rumpa för att komma till rätta med dina besvär. Sök upp en fysioterapeut för att få hjälp med detta!

Vad kan jag göra förutom att ”skynda långsamt” med motion och träning?

  • Ta smärtlindrande mediciner vid behov, om inte annat för att ge nervsystemet en paus från smärtsignaleringen.
  • Träna mycket hellre lågintensivt och ofta (dagligen) än större och tyngre pass enstaka gånger i veckan.
  • Extra smärtlindring vid behov – kolla med din fysioterapeut om TENS eller akupunktur kan vara något för dig.

Finns det något annat jag kan tänka på?

Bäckensmärta kan skapa en överaktivitet men ändå svaghet i bäckenbottenmusklerna. Bäckensmärta kan alltså höra ihop med spänningsrelaterade underlivssmärtor och urinläckage. En ökad aktivitet i bäckenbotten kan vara kroppens automatiska svar på att försöka kompensera för nedsatt stabilitet i bäcken-rygg-regionen. Den ökade anspänningsgraden kommer alltså av en försämring av kroppens system för att reglera anspänning och kontroll av musklerna. I detta fall leder inte i detta till en ökad styrka. Istället kan en plötslig ökning av buktrycket under exempelvis hosta/nysning leda till att kvinnan läcker urin eftersom kroppens förmåga att snabbt och automatiskt ställa om till de ändrade tryckförhållandena är försämrade. Det finns också forskning där man sett tydliga samband mellan bäckensmärta och nedsatt sexuell förmåga.

Knipövningar med stort fokus på avspänning mellan knipen kan vara något som hjälper.

Frågor, funderingar eller egna erfarenheter? Berätta!

Samband mellan bäckensmärta och postpartumdepression?

Samband mellan bäckensmärta och postpartumdepression?

När vi pratar om graviditetsrelaterad bäckensmärta kan det vara båda molande och huggande smärta som är lokaliserad över de bakre bäckenlederna eller fram över symfysen, leden i pubisbenet. Smärtintensitet påverkar det generella välmåendet, det är väl känt. Kvinnor med kvarvarande bäckensmärta postpartum har också i större utsträckning depressiva symtom postpartum än kvinnor vars bäckensmärta gått över. Depression kan utgöra en förstärkare för smärta, och smärta kan förstärka depression. Det kan gå åt båda hållen. Bäckensmärta löser sig inte alltid av sig självt. 80 % av de som haft bäckensmärta under graviditet har milda symtom postpartum, 13 % har mediumsvåra besvär och 7 % har fortfarande riktigt svåra besvär.

En svensk studie från 2007 konstaterade att det finns ett samband mellan bäckensmärta och förlossningsdepression.

”Postpartum depressive symptoms were 3 times more prevalent in women having lumbopelvic pain than those whituout. This comorbidity highlights the need to consider both symptoms in treatment strategies.”

Det här blir jag nyfiken på!

Gör postpartumdepression att ”det onda gör ondare”? Eller tar smärtan ner det goda humöret så pass att kvinnan blir deprimerad? Eller är det besvikelsen på att inte få en härlig bebisbubblig postpartumtid som förstärker besvären på alla håll? Jag tror ju till exempel att förlossningsskadade kvinnor har ökad risk för postpartumdepression.

Du som har varit med om något av detta, svara gärna nedan och kommentera ännu hellre om hur du tror att det är. 

 

Bäckensmärta

Har du haft postpartumdepression och kvarvarande bäckensmärta?

View Results

Loading ... Loading ...

Hade du velat att din fysioterapeut hade frågat om hur du mår psykiskt om du kommer för att få hjälp med smärta från kroppen? 

 

Mer om bäckensmärta på bakingbabies:

Referenser:

Stelhet/smärta i bäckenet efter graviditet

Stelhet/smärta i bäckenet efter graviditet

Jag hade  foglossning under slutet av graviditeten men det blev bra av sig självt efter förlossningen. Nu några månader efter förlossningen får jag ont igen när jag står, går och promenerar mycket. Framförallt i blygdbenet.
Vanliga rörelser som får mig att känna mig som en ledbruten tant…Jag kommer knappt upp efter att jag suttit på en picknickfilt. Vad ska jag göra?

Hej och tack för frågan!

Undersökning är viktig

Jag skulle ju förstås gärna vilja klämma och känna på dig innan jag uttalar mig. Men smärta framtill i bäckenegionen kan ofta antingen komma från  symfysen, den främre bäckenleden eller omkringliggande mjukdelar. Lederna i bäckenet har i sig inte förmågan att signalera smärta i någon större utsträckning, som jag förstått det, utan det är ledbandsapparaten runt omkring som kan signalera smärta. Det fäster flera olika muskler och stödjevävnadskomponenter precis i området. Ledbanden är som mjuka senstrukturer som ansvarar för att hålla ihop bäckenet, och de mjukas ju upp under graviditeten just för att möjliggöra barnets passage.

Varför försvann smärtan för att sedan återkomma?

En tanke är att du kanske höll dig i stillhet i början och således inte provocerade fram någon smärta. Med ökande aktivitetsgrad kanske besvären faktiskt bara märks? Åt du smärtlindring efter förlossningen kan ju detta också ha dämpat bäckenbesvären.

En annan tanke är att du på grund av smärtan under graviditeten förlorade en hel del muskelmassa (genom inaktivitet). Och nu är det kanske inte alls bäckenleden som säger ifrån, utan en mer muskulär smärta. Det kan bli som en idrottsskada, fast utan idrott. Musklerna är för svaga för kraven du har på kroppen, och reaktionen blir en överbelastningsproblematik.

Vad provocerar?

Främre bäckensmärta provoceras aktiviteter som särar på benen mycket eller som kräver ensidig belastning. Därför är min gissning att sittande på filt kanske innebär att du sitter i skräddarställning med benen mycket i sär, och att du på så sätt får en sträck-smärta? Det är ganska ”typiskt” mjukdelar att göra ont med en delay. När man är igång och uppvärmd så känns inte smärtan eller besvären, men när du har vilat och ska resa på sig får du ont.

Öka stegvis!

När det gäller dina besvär tror jag på successivt stegrad träning. Du ska skynda långsamt! Om en entimmes promenad gör ont, kolla då om 45 minuter funkar. Eller dela upp promenerandet på två, förmiddag och eftermiddag? Bli inte inaktiv, men försök att hålla dig lite grann nedanför din smärtgräns hela tiden. Rätt var det är så har allting fått läka i lugnt och ro, och så känns inte smärtan. Samma med övningar – skynda långsamt både vad gäller belastning, motstånd och repetitioner.

Öka därför försiktigt upp din fysiska aktivitet. Utvärdera på en smärtskala både direkt efter, några timmar efter och kanske morgonen efter träning. Gör det ont medan du tränat men smärtan försvinner någon timme efteråt och inte kommer tillbaks i form av jobbig smärtande stelhet dagen därpå (som inte är träningsvärk) så kan jag tycka att det är helt okej.

fågelhunden

Jag brukar försöka råda mina patienter att träna och vara aktiva så pass smärtfritt att varje morgon är ett oskrivet blad vad gäller smärta. Hänger smärta, stelhet och obehag kvar från en dag till en annan efter en natts sömn, då är det signal om att en behöver tänka om. Kanske behövs då annan smärtlindrande behandling? TENS? Akupunktur?

Det här var ett kortfattat svar!

Jag kan verkligen rekommendera att du söker dig till en fysioterapeut och får en bedömning och individuellt anpassade råd!

 

 

Bäckensmärta och sjukskrivningar

På gårdagens tema om bäckensmärta och sjukskrivningar

Jag läser i denna artikel:

"Struggling with daily life and enduring pain"
Klicka på bild för länk till fulltext

”In Sweden, the societal opinion of pregnancy is that it is a normal condition implicating that a woman with a normal pregnancy should be able to continue her life as usual during pregnancy. The view of pregnancy as a normal condition where pregnancy-related problems not necessarily should be a reason for sick leave is widely spread, for example stated by the information available at the web site of the Swedish Social Insurance Agency.”

PGP är ”Pelvic girdle pain” = bäckengördelsmärta.

”PGP during pregnancy greatly affects the woman’s experiences of her pregnancy, her roles in the relationships, and her social context. For women with young children, PGP negatively affects the role of being a mother, a situation that further strains the experiences. As the pain disturbs most aspects of the lives of these women, improvements in the treatment of PGP is of importance as to increase the quality of life in these women. This pregnancy-related condition is prevalent and must be considered a major public health concern during pregnancy.”

Sjukskriven för bäckensmärta som jag är, känner jag sååå mycket igen mig!

Precis som vid alla smärttillstånd är inte smärtan i sig en isolerad företeelse. Det påverkar mig (obviously eftersom jag nu är sjukskriven) som yrkesperson, som mamma, som partner, som vän. Jag känner såå starkt att smärta liksom fyller mina inre rum, så att mitt sociala kapital minskar. Jag var på en fest för några veckor sedan, där jag insåg att jag inte orkade delta i några andra samtal än de allra mest lättsamma och lättflytande, eftersom en del av mitt sociala kapital liksom är bakbundet av en trötthet som kommer från att ha ont. Nu låter jag jättejätte-smärtpåverkad. Men grejen är att jag ju ändå har helt rimliga nivåer på mina smärtor. Jag kan förstå att om det skulle bli ytterligare värre, skulle mina cirklar också krympa. Jag hyser OTROLIGT mycket respekt för mina patienter som lider av svåra smärtor under lång tid.

Mer om bäckensmärta på BakingBabies:

 

Sömnsvårigheter i relation till bäckensmärta

Sömnsvårigheter i relation till bäckensmärta

Vill ni dela med er av era erfarenheter? Ganska ofta upplever jag följande: Jag och en patient med bäckensmärta postpartum börjar jobba med en rehabprocess. Det går framåt, patienten får minskade besvär och vi är glada. Och sen kommer bebisen in i någon slags fas, eller något annat inträffar. Patientens sömn härkar ihop, och vi backar med ens flera veckor eller månader i rehabprocessen.

Kan sömnbrist förvärra bäckensmärta efter graviditet?

Jag hittar inte mycket forskning på detta, men det finns denna studie:  Disturbed body perception, reduced sleep and kinesiophopia in subjects with pregnancy-related persistent lumbopelvic pain and moderate levels of disability: An explorative study.

De med mest smärta sover sämst

Detta är en studie som hade som syfte att undersöka olika faktorer som kan vara viktiga för graviditetsrelaterad ländryggs- och bäckensmärta. Det fanns tre grupper, 1) utan smärta, 2) kvinnor med lite smärta och besvär 3) kvinnor med mer uttalade smärta och besvär. Alla fick svara på frågor om rörelserädsla, kroppsuppfattning, sömnkvalitet och mängd.

pelvis 001

Som förväntat fann forskarna att rörelserädsla och kroppsuppfattning var mer påverkad hos dem i gruppen med mer uttalade smärtproblem. Det som var lite nytt var att det var ganska stora skillnader i sömnkvalitet i de olika grupperna, där de med störst smärtbesvär också sov sämst.

Hur är sambandet?

Det verkar som att nedsatt sömn (i både mängd och kvalitet) är en påverkansfaktor på långvarig smärta, än vad smärta är en påverkansfaktor på sömn. Sömnen medför ju reparativa och restaurerande processer som kroppen inte får tillgång till utan tillräcklig sömn. Forskarna poängterar därför att det kan vara av vikt att vårdgivare tar upp frågan om sömn med kvinnor med bäckensmärta, framförallt hos dem som har besvärande kvarvarande smärta länge efter förlossningen.

Sömnsvårigheter i relation till bäckensmärta

Hur kan vi tänka kring detta?

Jag vill sällan prata med grejer under patientmöten som jag inte har med att göra. Just sömn är ju relevant för hälsan i stort, men frågan om sömn och bebisar tangerar så mycket annat. Hur fördelar man nätterna med en eventuell partner. Hur sover bebisen? Jag vill ju ogärna ge mig in i något tyckande om nattammande/nattmatande, fördelning av nätter med partnern etc. Men samtidigt kan jag ju faktiskt räkna ut med lilltårna att det spelar roll med god sömn. Jag kan också faktiskt känna att det ibland kan vara bra att få ett råd från en vårdgivare i stil med ”Ja, fast nu behöver du också tänka på dig själv.” 

Ni är ju världens klokaste läsare, så hjälp mig nu:

  • Vad ska jag fråga efter?
  • Hur mycket känns det korrekt att en fysioterapeut faktiskt ger sig in och ger råd om sömn?
  • Har ni några fantastiska tips om sömn ni vill dela med er av?
  • Vart vänder en sig om det verkligen går käpprätt galet med sömnen för föräldrar och barn?
  • Något annat kring ämnet du kommer att tänka på?

Gå till fysioterapeut efter graviditet

Jag fick en spännande fråga om att gå till fysioterapeut efter graviditet.

Gå till fysioterapeut efter graviditet?

”Jag fick barn för tre månader sedan och har en fråga om träning! Jag har gjort lite av MammaMage-appen och börjar snart på Stark mamma-träning en gång i veckan. Sedan tänkte jag besöka en fysioterapeut för en genomgång av kroppen för att se om jag är redo för lite annan träning (jag har ett barn på 3,5 år och har inte tränat mycket sedan dess). Dock är jag osäker på om det finns någon där jag bor som är specialiserade på mammor, så min fråga är: Vad ska jag fråga efter hos fysioterapeuten?Vad ska hen kolla på?”

Det här är en jätterolig och bra fråga, och samtidigt svår.

Vi fysioterapeuter är ju hälso-sjukvårdspersonal, vilket innebär att vi inte ska syssla med ”friskvård”. Vårt primära uppdrag är att ge fysioterapeutisk behandling till dem som har smärta, värk och fysisk funktionsnedsättning, bland annat. Generellt vill jag avråda friska personer att söka sig till fysioterapeut bara för att ”få en koll” efter graviditet. Våra tider och resurser räcker inte till detta. Risken med att jag skriver så här nu, är att ni som läser kommer börja värdera och rangordna era problem. ”Nä, den här frågan/funderingen/problemet är väl inte så viktig egentligen, jag ska inte ta upp tid med mina problem”. Du ska söka dig till en fysioterapeut om du har frågor och funderingar som vi behöver hjälpa dig med, punkt.

Kvinnohälsa är en prioriteringsfråga

Jag tycker att detta är liksom feministiskt viktigt. Sett över en livstid och räknat i hälsovinster på sikt är vår hjälp dessutom befogad. MEN, finns du på en ort där det finns väldigt  för få fysioterapeutresurser i förhållande till efterfrågan så ska du också ha en förståelse för att fysioterapeuten kollar på dig med viss skepsis. Om hen träffar människor med akut smärta och stora problem att utföra båda arbete eller vardagsaktiviteter, och knappt ens har resurser för att hjälpa dessa patienter med deras mest grundläggande besvär, så kommer fysioterapeuten eventuellt ha mycket liten förståelse för din önskan om en ”statuskoll”. Jag säger alltså inte att det är så här det borde vara, men det är så det ofta är i dagsläget.

Att vara gravid och föda barn kommer ge upphov till mer eller mindre permanenta förändringar i kroppen.

En del av dessa är normala och skulle kommit med åldrandet ändå, förr eller senare. Andra förändringar ger upphov till smärtor och besvär. Dessa saker kan behandlas och blir inte mindre viktiga bara för att de hör ihop med graviditet/förlossning.

Förändringarna kan bland annat bestå av:

  • Förändrad hållning med ökad svank, en tippning av bäckenet och ökad kutning i bröstryggen.
  • Utsträckning och försvagning av magmusklerna
  • Ett belastning mer på hälarna i stående och ett generellt sätt att stå som belastar kroppens stödjevävnad på ett icke-optimalt sätt
  • Svårigheter att optimalt använda magmuskler, rumpmuskler eller ryggmuskler efter perioder av smärta och ökad/ändrad rörlighet.
  • Uttänjning av bäckenbotten enbart av graviditeten, och ytterligare efter en vaginal förlossning
  • Förlossningsskador, muskelskador och stödjevävnadsskador
  • Ärr på magen eller i underlivet kan orsaka stramheter eller rörelseinskränkningar i huden

När jag har ett nybesök med en nybliven mamma har jag en mall med en väldig massa frågor som jag försöker få besvarade. När jag fått mina svar brukar samtalet mynna ut i det jag kan jag hjälpa personen med.

Jag brukar fråga:

  • När föddes barnet/barnen?
  • Hur mådde du under graviditeten? Graviditeterna? Mellan graviditeterna?
  • Hur blev förlossningen?
  • Hur mådde du första tiden efter förlossningen/förlossningarna?
  • Hur mår du idag? Hur har processen varit?
  • Har du ont i rygg? Bäcken? Nacke/axlar?
  • Har du besvär av urinläckage/tyngdkänsla?
  • Har du något besvär från tarmarna? Läcker du gaser?
  • Har det varit aktuellt med samlag än, och var det i så fall något bekymmer med det?
  • Har du någon annan oro för kroppen?

Vad jag undersöker och behandlar

Utefter vad jag får för svar och vad jag drar för slutsatser om detta brukar jag välja att undersöka kroppen. Jag brukar undersöka rygg, bäckenleder, nacke, skuldra eller bäckenbotten utifrån vad personen ifråga berättar. Sedan ge generella och specifika träningsråd och behandlingsalternativ utifrån vad jag hittar.

Rent generellt brukar jag också inkludera en hållningsanalys  en magmuskelkoll om personen ifråga ber om det. Ingen undgår att prata med mig om bäckenbotten!

Får jag mer än ett besök brukar jag försöka klämma in undervisning om ergonomi, för amning, matning och lyft.

Gå till fysioterapeut med ett par konkreta frågeställningar eller målsättningar.

Att be om en ”allmän koll” kan i värsta fall få fysioterapeuten att dra öronen åt sig och känna att det är slöseri på tid. Har du några besvär så beskriv dem och uttryck tydligt vad du skulle vilja ha hjälp med. Vill du bli kunna klara att lyfta och bära utan att få ont? Vill du kunna träna utan att läcka kiss? Vill du kunna bibehålla en god muskelbalans och hållning, med minsta möjliga tid för träning? Ju tydligare du beskriver dina mål, desto bättre förstår fysioterapeuten vad du behöver hjälp med.

Hoppas detta var till hjälp! Lycka till!

Läsarfråga om långvariga bäckenbesvär

Läsarfråga om långvariga bäckenbesvär

Fråga om var man hittar hjälp och hur man kan lita på den hjälpen man får

”Jag har en liten bebis på fem månader och har haft foglossningssmärta i främre bäckenfogen sedan graviditetsvecka 11. Jag kan gå långsamt inom hemmet och håller mig på så vis nästan smärtfri, men nu känner jag att mitt barn blivit för tungt för att det ska vara lämpligt att jag bära henne och det är givetvis trist att vara så rörelsehindrad. Jag måste komma till rätta med det här!
Jag förvirras av att alla säger olika saker om vad jag bör göra. Nyss läste jag att strechning är bra. Jag har också hört många som blivit sämre av de övningar de fått av fysioterapeuten. Jag har inte vågat prova de jag fick av den anledningen. Det var inga övningar som sammanställdes till mig utan ett standardkoncept vilket kändes opålitligt.
Är rådvill om vem jag ska kontakta för att få hjälp. Två läkare, en fysioterapeut och flera barnmorskor har gett så gott som nollresultat. Har du något tips hur man bär sig åt för att få hjälp?”

Hej och grattis till bebisen!

Det jag tänker att är bra med att du redan varit inom vården en sväng. Mina råd kan ju naturligtvis inte ersätta faktiskt undersökning och behandling. Summan av det här inlägget kommer bli att du ska försöka hitta en vårdgivare som inger förtroende. Förhoppningsvis kan vi i alla fall veta att du genom de vårdbesök du varit på fått andra diagnoser uteslutna. Jag utgår därför nu ifrån att det faktiskt är främre bäckensmärta du har, även om jag på håll naturligtvis inte kan avgöra detta.

Olika råd ger förvirring

Jag förstår att du blir förvirrad över olika besked, råd och tips. Det finns lite olika orsaker till detta. Barnmorskor har i sin utbildning ingenting som gör att de kan undersöka bäckensmärta och särskilja detta från andra muskulära tillstånd i samma område. Deras råd kan vara bra, men de är baserade på deras yrkesmässiga erfarenhet och inte specifikt utifrån ditt specifika tillstånd. Läkare kan också vara olika bra på att undersöka smärta i och kring bäckenet. Du gör helt rätt att inte svälja alla råd du får mer hull och hår. Om du inte upplever att den fysioterapeut du träffat kunna förklara och motivera de träningsövningar du fått förstår jag att du känner dig tveksam även till dessa.

Råd för dig med bäckensmärta

Generellt säger man att kvinnor med bäckensmärta ska undvika rörelser som särar på benen och rörelser där benen korsar mittlinjen. Man ska även gå med ganska korta steg, inte belasta ensidigt eller stå upp när man cyklar. Men dessa råd är ju utformade för  gravida. Alla dessa råd gäller inte per automatik även en person som har kvarvarande smärtor flera månader efter graviditeten. Jag tror säkert att du har en känsla för vilka sorters rörelser som provocerar din smärta, och  det vara smart att undvika stretching i de lägen och vinklar där du får ont. Annars är jag helt övertygad att stretching kan vara en del av behandlingen. Det ska göra ”gott-ont” och inte förvärra dina besvär.

Individuell bedömning och behandling

En bra fysioterapeut borde kunna undersöka dig. Utifrån vad hen hittar vid en undersökning bör du kunna få individanpassade råd. Det kan vara lämpligt att byta fysioterapeut om du hittills bara fått ett standardprogram som du känner dig osäker på. Du nämner att många får mer ont av sina träningsprogram. Det här är något som gör ont att höra! Jag tänker att det finns många välvilliga kollegor där ute som försöker göra gott men som lämnar kvinnor ensamma med hemträningsprogram som de teoretiskt sett ska klara av att göra på egen hand. Jag tror att en förhållandevis tät uppföljningsfrekvens av träningsprogrammet där fysioterapeuten kan göra justeringar efter kvinnans reaktion på träningsprogrammet är en nyckel till framgång.

Min tanke om behandling

Min tanke är på grund av detta resonemang att jag skulle vilja 1) symtombehandla och 2)  testa att se besvären mer som en idrottsskada. Det vill säga en brist i kroppens sätt att klara av den belastning som den utsatts och utsätts för. För punkt ett handlar det om att minska smärtan på något sätt. Genom stretch, massage, akupunktur eller genom att hänvisa till kiropraktorkollega. Och för punkt två menar jag att man får börja sakta att bygga upp muskler i smärtande område. Se till att alla inblandade muskler klarar av att utföra sin uppgift med tillräcklig styrka, spänst och uthållighet.

Om vi fokuserar på idrottsskadetanken, då får det ibland göra lite ont att träna.

Inte galet ont, men ändå lite ont. Jag brukar försöka förmedla detta till mina patienter genom att förklara, att när en övning gör att man börjar grimasera av smärta, då har det ändå gått över gränsen. Jag har skrivit ett resonemang om detta i detta inlägg. Där handlar resonemanget om just löpning, men jag använder 0-10-skalan på nästan alla patientkategorier med smärtbesvär och tycker att man kan ha ont upp till ungefär fem på skalan. Utifrån hur man reagerar på träningen kan man behöva justera antal repetitioner av varje övning eller göra den på ett lättare eller tyngre sätt. Det är ju detta som en fysioterapeut ska vara proffs på, att anpassa och justera träning. Om du reagerar med smärta som känns lite för intensiv behöver det inte vara fel på övningarna i sig, kanske bara på doseringen. Du ska däremot aldrig få MER ont av träningen.

Standardprogram okej?

Vi har alla i grunden förhållandevis lika anatomi på så sätt att musklerna sitter på samma ställen och gör samma rörelser. När man har besvär i och kring bäckenet brukar man behöva träna rumpmuskler, höftmuskler, lårmuskler och bålmuskulaturen samt göra hållningsjusteringar. Alla fysioterapeuter har sin arsenal av favoritövningar för olika muskler. Det är mer regel än undantag att vi plockar  från en mental övningsbank till varje patient. Brukar patienter med ganska lika symtom behöva träna övningar för ungefär samma muskelgrupper är det i stort inget fel att göra en standardisering av träningsprogrammet. Jag kan dock tycka att bemötandet är av större vikt. Att du får känna att dina besvär blivit undersökta, bedömda och att en professionell har klurat ut ett lämpligt program för just dig.

Du undrar hur du ska bära dig åt för att få hjälp.

Ofta behöver man vara mycket frisk för att vara sjuk. Det vill säga ha ganska mycket egen ork och kraft att stå på sig och att söka vidare när inte första kontakten med sjukvården blir som man tänkt. I kontakten med en fysioterapeut handlar ett lyckat behandlingsresultat ofta om personkemi. Att du förstår hur din behandlare tänker, resonerar och varför behandlingen kommer att se ut som den gör. Jag hoppas att läsningen här kan bli inspiration för dig till att våga testa ditt träningsprogram. Kräv återkoppling hos din fysioterapeut om du känner för det. Annars, sök dig vidare tills du träffar någon som förstår sig på dig och dina besvär.

Den kampen är du, din kropp och ditt barn värda! Eller hur?

 

Ont i svanskotan efter förlossning

Ont i svanskotan efter förlossning

Har du fått ont i svanskotan efter förlossning?

Svanskotan heter coccyx på latin och är det spetsiga slutet på kotpelaren. I svanskotan fäster både bäckenbottenmuskler, ledband från bäckenet samt rumpans muskler. Trots att svanskotan är ett litet ben har den flera viktiga funktioner, bland annat  håller balansen i sittande tillsammans med bäckenets sittbensknölar. Att luta sig bakåt ökar trycket på svanskotan.

Ont i svanskotan efter förlossning

Den nästa vanligaste orsaken till svanskotesmärta är vaginala förlossningar (den främsta är fall).  Svanskotan utgör det bakre landmärket i bäckenutgången där bebisen ska passera. Svanskotan är den benstrukturen i bäckenet som faktiskt har förmågan att ge efter för att skapa utrymme under en förlossning. Det är samma slags rörelse som sker vid tarmtömning, fast under ett högre tryck. Under en vaginal förlossning kan svanskotan få sig en törn som kan resultera i ett benbrott eller att svanskotan går ur led. Risken för svanskoteskada ökar vid komplicerade eller instrumentella förlossningar. Om svanskotan gått ur led kommer kvinnan ofta märka detta först när hon sätter sig upp första gången efter förlossningen. Denna skada kommer se normal ut på röntgen så länge undersökningen inte görs i sittande. Faktiska benbrott är  mer ovanliga. I de fall svanskotesmärta kommer från ett akut trauma är förstahandsbehandlingen ofta smärtlindrande läkemedel och vila. Efter en förlossning behöver smärtlindringen anpassas till amning och behov av att undvika förstoppning.

Svanskotesmärta efter förlossning

Efter ett misstänkt trauma som inkluderar fraktur eller subluxation behöver svanskotan främst avslastas. Vila i liggande mycket. ,Ska du sitta kan du avlasta svanskotan genom att sitta på en ihoprullad handduk lagd som ett U på stolssitsen, men själva U:ets öppning bak mot ryggstödet. På sås sätt hamnar svanskotan att hänga i luften. Vi rekommenderar oftast inte till användning av speciella dynor, framför allt inte efter förlossning. Du kan också använda värme och kyla so smärtlindring. För kyla tar du en påse med smältande isbitar, blöter en handduk och lägger emellan ispåsen och huden. Kylbehandling bör pågå i 10-15 minuter och värmebehandling i 30 minuter. Du kan med fördel upprepa detta ofta. Om du ammar är de bra att göra detta i sidliggande så mycket som möjligt. Smärta från svanskotan förvärras ofta av långvarigt sittande, tillbakalutad position i sittande och uppresning från sittande.

Vad kan du göra mer?

I och med att svanskotan är en av de viktigaste skelettdelarna för vår sittbalans är det ibland fördelaktigt för denna kroppsdel att vara väl inbäddad. Har du ont i svanskotan kan det finnas en bra anledning att träna upp din rumpmuskelvolym samt att undvika för hastig viktnedgång. Smärta i svanskotan kan också bero på refererad smärta från andra områden, så som graviditetsrelaterad bäckensmärta eller från överspänning i bäckenbottenmuskulaturen. Om du är osäker varifrån din smärta faktiskt kommer kan du uppsöka en fysioterapeut som kan undersöka dig.

Läkning och behandling

Oftast går smärtan över av sig själv eller med lättare behandling i form av avlastning och smärtlindrande tabletter. Bäckenbottenträning med fokus på avslappning kan vara en del av behandlingen för att påverka eventuella spänningstillstånd i bäckenbotten. Viktnedgång i en lagom hastighet och smärtlindring vid behov är alltså det första man kan ta till när en lider av smärta i svanskotan efter förlossning.  Det kan också vara klokt att undvika långvarigt tillbakalutat sittande och vid behov använda en U-formad handduk som avlastning. Det kan vara av vikt att träna rumpmusklerna för att på sikt återfå en normal ”vaddering” för sin rumpa i sittande position. Många nyblivna mammor upplever ju också att rumpan liksom försvunnit efter graviditeten. Mer om detta här.

Ont i svanskotan efter förlossning

Ont i svanskotan efter förlossning är en förhållandevis vanlig komplikation som oftast går över av sig själv inom några månader. Det viktigaste är att du som drabbas att du känner att varje vecka eller månad är bättre än den förra. Om återhämtningsprocessen stannar upp bör du söka hjälp via vårdcentralen eller hos närmsta fysioterapeutmottagning.