Kategori: Bäckensmärta efter graviditet

Bäckensmärta efter graviditet

Bäckensmärta som inte försvunnit efter graviditeten?

I den här kategorin hittar du inlägg om bäckensmärta efter graviditet och förlossning. Varför går inte besvären över? Vad kan du göra själv? Ska du träna? Får det göra ont? Du kommer inte hitta alla svar på dina individuella frågor, men du kan förmodligen hitta en del tips och råd. Och du kommer få goda kunskaper så att du vet vad du ska fråga efter om du behöver söka vård.

Bäckensmärta efter graviditet går ofta att behandla med framgång. Min erfarenhet är ofta att det är bättre att söka hjälp tidigt än sent.

Flera inlägg i kategorin har publicerats som en serie som svar på läsarfrågor vi fått in. De flesta inlägg har vetenskapliga referenser, men en del är baserade på beprövad erfarenhet i stället. Än har vi inte vetenskapliga evidens för allt.

Råd för dig med bäckensmärta

Fysioterapeuten ger råd till dig med bäckensmärta

Är du gravid med smärta i bäckenet? Eller har du redan fött men besvären hänger fortfarande kvar? Här kommer en del tips och råd för dig med bäckensmärta.

Främre bäckensmärta känns oftast över pubisbenet, strax nedanför magen och kan stråla ut mot ljumskarna eller ner mot insidan av låret. Smärtan kan ge upphov till svårigheter att gå och att belasta på bara ett ben, som vid trappgång, stående påklädning och så vidare. Bakre bäckensmärta kan vara svår att skilja från ländryggssmärta. Detta kan en fysioterapeut hjälpa dig med vid behov.

Det kan göra ont att sära på benen, typ som vid utstigning ur bil eller vända i säng. Det kan vara svårt att sova på sida och det kan vara nästan omöjligt att hitta samlagsställningar som fungerar.

Råd för dig som är gravid och har ont:

Var så aktiv du kan under din smärtgräns. Undvik alla aktiviteter som gör att smärtan blir värre. Det handlar ibland inte om attåg undvika saker helt och hållet, utan om att dosera dem väl. Du kanske klarar att promenera 15 minuter, men inte 20. Håll dig då under den gränsen! Bestäm dig för att det från och med nu är värt att missa bussar och tåg om det krisar. Bestäm dig också för att vara en sådan som kan be andra om hjälp. Du behöver kanske inte städa badkaret eller allra vrår? Undvik att bära hem matkassar om någon annan kan göra det åt dig. Det är också så att det är värt att ta många små pauser och unna dig att ta hissen istället för trappan.

  • Undvik tung träning som orsakar mer smärta
  • Undvik sittande under långa stunder, byt ställning ofta
  • Undvik att lyfta och bära i onödan
  • Undvik att kliva över saker och att göra stora vridrörelser (undvik till exempel dammsugning om du kan)
  • Undvik klackar på skorna, ha mjuka och stabila skor

Tips:

    • Sitt på en plastpåse i bilen och använd den för att lättare glida när du ska i/ur.
    • Sov med en kudde mellan knäna och fötterna. Det är ibland så att du får testa lite olika höjd och vinklar på kuddarna för att få det att passa perfekt.
    • Rulla ur sängen med knäna ihop, eller förflytta dig till alla fyra innan du vänder dig om i sängen
    • Gå i trappor som ett barn, ett steg i taget
    • Testa samlagsställningar på alla fyra eller i sidliggande.
    • Gå med kortare steg är vanligt och se om du får mindre ont

Sök fysioterapeut och be om råd för specifika övningar som passar just dig. Övningarna syftar till att ge muskelstyrka och stabilitet och kan faktiskt minska smärtan. Läs mer om behandling hos sjukgymnast här.

Prata igenom förlossningen med barnmorskan.

Alla förlossningsställningar är inte lämpliga för en kvinna med bäckensmärta. Försök att stå upp så mycket du kan, eller stå på alla fyra. Undvik att ligga på rygg under en längre tid. Undvik också hukstående.

Efter förlossningen: 

Eventuell smärtlindring du tar kan dölja besvär från bäckenlederna, så tänk på att inte börja vara för aktiv, för snabbt. Kort efter förlossningen ska du följa ungefär samma råd som innan barnet föddes. Du kan med fördel använda bälte en tid efter förlossningen om du hade ett sådan under graviditeten. Var aktiv men tänk också att du är värd en hel del vila. De allra flesta blir av med sina bäckensmärtor kort tid efter att barnet är ute. Om besvären inte klingat av efter 2-3 månader anser jag att du ska besöka en fysioterapeut.

Det finns många fler tips och råd.

Berätta, vad har fungera bäst för dig?

Symfyssmärta och symfysruptur

Symfyssmärta och symfysruptur

Det här är ett repostat inlägg som jag först skrev 2015, nu uppdaterat med nyare referenser.. Ett inlägg om smärta kring främre bäckenfogen som dyker upp plötsligt i samband med förlossning

Idag kommer jag skriva om en jättevanlig sak, och en jätteovanlig sak. 

Den jättevanliga saken är alltså främre bäckensmärta, något som många fortfarande kallar foglossning.

Under graviditeten genomgår kroppen en rad förändringar och både bäckenets främre led och bakre leder mjukas upp och breddvidgas. Progesteron och relaxin står för ökningen av ligamentens elasticitet, dessa är hormoner som går runt i blodet. Bäckenets breddökning syftar till att vidga förlossningskanalen och överhuvudtaget möjliggöra en förlossning. Det är inte så enkelt att de som får smärta i bäckenet under graviditet har en större rörlighetsökning än andra. Att det gör ont hos en del är naturligtvis en dålig sak, men i det stora hela är själva uppmjukningsprocessen av godo. Allt som underlättar för barnet att komma ut, är bra. Vid ett normalförlopp stannar de leduppmjukande hormonerna upp under de första tolv veckorna efter förlossningen och symfysens bredd återgår till det normala inom 6 månader.

Vad är symfysen?

Du kan känna din egen främre bäckenled om du fingrar dig fram på pubisbenet. Symfysen är en smal skarv som finns där i mitten. Symfysen är alltså namnet på själva leden. Den består de ovala ledytor som emellan sig har en tjock skiva brosk. En breddning av symfysen som är under 10 mm är normalt under en graviditet och återgår allt som oftast till de normala. Det normala är ca 7 mm. En symfysbreddning som inte ger symtom är heller inget bekymmer! Och en symfysbreddning som ger symtom under graviditet, är besvärligt men inte farligt.

En symfysbreddning på över 10 mm innefattar ofta ligamentskador och kan ge symtom i form av mer smärta. De här millimetrarna eller centimetrarna är inget du kan känna själv, så gå nu inte och oroa dig för att din främre bäckenled skulle vara trasig på något sätt.

Men nu ska vi komma till det riktigt ovanliga: Symfysruptur. 

Symfysrupturer är en mycket ovanlig och extremt smärtsam förlossningskomplikation. Bäckenringen går sönder i den främre fogen under det att barnet passerar igenom bäckenet. Smärtan upptäckt antingen direkt vid förlossningen eller inom 48 timmar. Ofast debuterar smärtan när eventuell smärtlindring från förlossningen försvinner ur kroppen. Smärtan strålar ut från symfysen och ut  i ljumskar och insida lår. Smärtan är ofta så intensiv att kvinnan inte vill, eller kan, stödja på benen. Mindre delningar behandlas konservativt med kroppsegen läkning och yttre stöd av bälte, gånghjälpmedel och fysioterapi.

På grund av få studier  och små studier om ämnet anses bevisläget för behandling av denna skada svagt. I litteraturen finns det varierande siffror, men ungefär en kvinna på 30 000 verkar drabbas av en symfysruptur. En symfysruptur skiljer sig mot de normala graviditetsvidgningarna genom att själva bäckenleden separeras hastigt och i samband med förlossningen. Du kan tänka dig att det är som en rejäl fotledsstukning, fast i bäckenet. I litteraturen beskrivs det att symfysrupturer är ofta feldiagnosticerade i och med att det är lätt att ta som normala smärtor efter förlossning. Diagnosen sätts genom en röntgenundersökning.

Symtom

Besvären debuterar inom något dygn efter förlossningen med skarpa smärtor och oförmåga att stå eller gå. Vid fysisk undersökning ses en intensiv smärta vid tryck på symfysen.  Det går ofta att känna en breddökning av symfysen, men de flesta klarar inte av en sådan undersökning. Smärtan är intensiv och strålar ut mot ljumsken och ner mot låret. Rupturen kan uppstå om fostrets passage är mycket snabb genom bäckenet under förlossningen.

Jag hittar absolut ingen svensk information om hur dessa skador hanteras inom vården. På SÖS, vårt närmst belägna sjukhus, föds 7000 barn varje år. På 4 år borde det alltså finnas minst en kvinna som drabbas av detta bara här i vårt närområde. Jag har personligen träffat en eller två, och får ganska ofta mejl från kvinnor utspridda i landet om just detta.

Behandling

Behandlingen i de flesta inkluderade studierna är i akut skede sängläge för patienten, helst i sidliggande med kuddar välplacerade mellan knän och fötter. Bäckenbälte som yttre stöd och smärtlindring är också frekvent använt. Enligt litteraturen ska sängläget ska vara i minst 3-4 veckor för separationer över 2 cm. Icke belastad fysioterapi ska utföras till smärtgräns. Dock är forskningen om detta ämne enormt sparsam, eftersom det är så få kvinnor som drabbas. Vi kan alltså inte dra någon superstark slutsats av att ”det är så här man måste göra”.

  • En studie handlar om ett fall där en kvinna fick en symfysruptur efter en vaginal förlossning av ett barn på nästan 4 kg och som efter 3 dygn av sängläge och behandling med bäckenbälte fick en minskning av separationen fårn 5,4 till 4,3 cm och ytterligare minskning på 1,4 cm inom loppet av 10 dagar. Smärtan fanns kvar 3 månader efter förlossningen och försvann successivt till 6 månader efter.
  • En annan kvinna födde ett 4,8 kg tungt barn och fick en skada, efter 22 dagar med sängläge och smärtlindring kunde hon gå och röra sig utan smärta och med total återgång av delningen.
  • En annan kvinna födde ett barn på 4 kg, fick sängläge, vila och bäckenbälte och fick en minskad delning från 3,1 till 1,7 inom 4 dagar efter förlossningen. Hon åkte hem från sjukhus efter 16 dagar och fortsatte att bära bäckenbälte i 40 dagar, efter dessa 40 dagar var mellanrummet 1,1 cm. Smärtan gav dock med sig först 80 dagar efter förlossningen.
  • En kvinna, barn 3 kg – ordinerades sängläge, smärtlindring och belastning till smärtgräns. Hennes smärta minskade successivt inom de närmsta veckorna efter förlossningen och efter 6 månader var hon besvärsfri. Delningen hade minskat från 5 cm dagen efter förlossningen till 1 cm.
  • Ytterligare en annan studie beskriver 11 kvinnor med symfysruptur. Nio av de elva som behandlades med sängläge, bäckenbälte och smärtlindring fick en minskad bäckendelning till 2,5 cm i snitt efter 6 veckor postpartum. Tre kvinnor hade dock kvar över 4 cm och dessa hade smärta över toleransnivå och opererades istället. De allra flesta var symtomfria efter 6 månader, inklusive de som opererats och två andra som konstaterades ha en mindre kvarvarande delning.

Som en bäckenfraktur?

I en vetenskaplig artikel menar författarna att behandlingen ska vara så som vid en instabil bäckenfraktur. Om separationen är över 2,5 cm måste även en bedömning av bakre bäckenlederna göras. Detta för att bäckenet normalt ska vara som en stabil ring, och börjar den vara instabil framtill kan det ha hänt något även baktill. De så kallade SI-lederna och deras ligament bör alltså undersökas, framförallt om den främre skadan innebär att ena bäckenhalvan förskjutits framåt. Om rupturen är för stor (över 4 cm), eller om den konservativa behandlingen inte ger tillräcklig effekt (på smärta, gångförmåga och stabilitet) ska bäckenet stabiliseras kirurgiskt. Detta verkar göras med gott resultat, på de fåtal fall som är beskrivna.

Fysioterapi för diagnosen omfattar rörelseträning i säng, triggerpunktspressur, bäckenbottenträning och stretching i det akuta läget och sedan mer aktiv träning. Träningen omfattar:

  • stabiliseringsträning för bålen
  • styrkeökande träning
  • bäckenbottenträning
  • träning för musklerna som fäster in mot bäckenet (insida lår, rumpmusklerna, baksida lår).
  • Två veckor av träning med sjukgymnast räckte för en del för att få positiv effekt på smärtnivån.

Tyvärr är fysioterapiprogrammen mycket dåligt beskrivna i forskningen och det går inte riktigt att dra några slutsatser vilka insatser som ger bäst effekt. Dock verkar det som att rörelse- och stabilitetsträning samt gångträning som sätts igång ca 14 dagar efter förlossningen har god effekt, så pass att kvinnorna som fått fysioterapi uppger minskad smärta 3 månader efter förlossningen.

Här är en snodd bild på bäcken med symfysruptur.

 

I Sverige?

Min gissning är att på varje förlossningssjukhus drabbas minst ett par kvinnor varje år. Redan när kvinnan kommer upp för att sitta och gå efter förlossningen känner hon att det är något som inte stämmer. Möjligen kan smärtan debutera först när smärtlindringen gått ur kroppen. Kvinnan bör få remiss eller rekommendation att träffa fysioterapeut ganska snart efter hemkomsten från BB. Om det inte går att komma till fysioterapeuten kan oftast någon från Rehabmottagningen göra hembesök i det akuta skedet.

När jag pratar med svenska kollegor verkar vi ge ganska lika råd och behandling. Vi rekommenderar drabbade kvinnor att vila mycket de första 4-6 första veckorna. Hon bör förflytta sig i/ur säng ungefär som en kvinna som nyss kejsarsnittats.

Kvinnan använda bäckenbälte och undvika alla lyft. Hon  bör också vara sjukskriven så att partnern kan vara föräldraledig. Kvinnan behöver ibland hjälpmedel som sängryggstöd med elfunktion, glidmatta för att enklare vända i säng, toalettförhöjning etc – allt för att minska belastningen på bäckenet. Efter 4-8 veckor mår de flesta bättre och då fasas hjälpmedlen ur i samma fas som träningen sakta kan stegras.

Frågor, funderingar eller egna erfarenheter? Berätta!

Referenser:

De tio viktigaste sakerna en nybliven mamma behöver veta

De tio viktigaste sakerna en nybliven mamma behöver veta

Jag fick ett mejl av en BVC-sköterska som gärna ville kunna prata mer med de kvinnor hon möter om vad som egentligen händer i kroppen och hur graviditet och barnafödande påverkar dem rent fysiskt. Hon önskade en kort sammanställning av vad som är viktigt att veta, och det är ju egentligen et omöjligt uppdrag. Bland annat därför har ju jag och Louise  skrivit en bok om det första året efter graviditet, en bok som kommer ut till våren 2018. Den kommer bli mitt stående bästa tips för att ge till nyblivna mammor… =)

Men om jag ska försöka svara på frågan.

Här kommer de tio viktigaste sakerna en mamma behöver veta.

  • En graviditet påverkar hållningsmuskler och bäckenbotten

Bara att ha varit gravid påverkar kroppen mycket. Det börjar med en hormonell uppmjukning av leder och stödjevävnader och späds på av viktuppgång och magens tillväxt. Bäckenbotten sänks och tröttas ofta ut. Hållningen förändras i takt med magen – kvinnan får ofta en ökad svank, en rundad bröstrygg och skjuter bak ryggen för att hålla balansen med den växande magen. Hållningsförändringarna kan ge ländryggssmärta, nack/skuldersmärta eller spänningshuvudvärk. Dessa förändringar ger sig inte alltid helt automatiskt efteråt, och du kan behöva jobba med din hållning aktivt.

  • Bäckensmärta är vanligt, ofarligt men går inte alltid automatiskt bort efteråt

Bäckensmärta, det som tidigare kallades foglossning, är vanligt. Det drabbar runt 50 % av alla gravida i olika grad. Det är inte farligt, och inga fogar kan ”lossna”, även om det känns så. Fysioterapeuter kan hjälpa dig som har besvär med smärta med både råd, stöd, träning och behandling. En del har god hjälp av kiropraktorsbehandling eller massage. Blir det riktigt jobbigt kan du behöva kryckor eller andra hjälpmedel. Bäckensmärta som inte går över automatiskt ska du söka hjälp för. Det betyder inte att det är något fel på dig, men att du kan behöva hjälp att få smärtorna att gå över.

  • En förlossning påverkar bäckenbotten och kanske hela kroppen

Även en normal och omkomplicerad förlossning sträcker ut bäckenbotten över 200 %. Det är en trött och svag muskel som kommer ut på andra sidan! Ge den tid att läka och återhämta sig. Hela kroppen kan kännas som att den varit inne i en orkan och kastats ut på andra sidan atlanten. Känner du så – ta din tid att vila. Du behöver inte vara trevlig, välklädd eller ha kaffebjudning med släkten innan du själv känner att du orkar.

  • Förlossningsskador kan vara pissjobbiga

Om du spruckit och blivit sydd mycket har din bäckenbotten varit med om ett trauma. Du kan jämföra det med en idrottsskada, en muskel gick av och nu är en lagad. Det gör ont och musklerna kan vara i behov av en längre återhämtning. Appen TÄT är ett bra bäckenbottenträningsverktyg. Orkar din bäckenbotten inte med att stå eller gå länge kan du planera in vila mellan aktiviteter som promenader och matlagning.

  • Ett kejsarsnitt är en stor bukoperation

Det här vet de flesta, men när du väl kommit hem från BB rullar ofta vardagen på som om inget har hänt. Efter en stor operation behöver du kanske prioritera näring och vila till en början. När kroppen känner sig sugen kan du börja med promenader och annan träning.

  • Det är normalt att ha lite ont och läcka lite urin, ett tag.

De första månaderna håller kroppen på för fullt med återhämtning och läkning, samt ommöblering av alla organ tillbaks till ursprungspositionen. Därför kan du behöva förlåta kroppen för lite av varje vad gäller krämpor och urinläckage de första två månaderna. Du ska känna att besvären klingar successivt av, och att du blir bättre för varje vecka. Stannar din återhämtning av kan du behöva hjälp med rehab eller en extra koll av din bäckenbotten.

  • Sömn är kanske viktigare än träning

Här kanske jag borde vara klämkäck och rekommendera frisk luft och promenader före allt annat. Men grejen är att om du sover mindre än sex-sju timmar sammanlagt per dygn under en längre tid kommer hela du och din kropp att börja fungera sämre. Återhämtningen försämras, ditt arbetsminne försämras. Om det står mellan att sova eller träna, och du vet att du har sömnbrist: sov. Träna kan du göra senare.

  • Amning påverkar inte alltid vikten

Alla går inte ner i vikt av att amma. För en del rinner kilona bara av, men för andra tar det längre tid. Det är rekommenderat att någon gång komma ner till din normalvikt, men det är heller inte panikbråttom. Hetsen i vårt samhälle är inte skonsam mot nyblivna mammor. Du kanske inte kommer undan, men försök att inte bli meddragen i vikthetsen. Forskning visar att när barnet fyllt ett kan det finnas någon poäng med att börja prata vikt med mammor. Tidigare än så är inte nödvändigt.

  • Besvär som kvarstår kan du behöva hjälp med

Kvinnor överlag är mer sjukskrivna än män och jag kan inte frångå att jag tror att en del av skillnaderna består i våra olika förutsättningar utifrån att skaffa barn. Om du kommer tillbaks till arbetet efter en föräldraledighet på minushälsa, oavsett om det gäller kropp eller själ, är risken större för sjukskrivning längre fram. Ska du tillbaks till sittande arbete kan du behöva rehab för ländryggssmärta eller spänningar i nacke/axlar redan innan du är där. Har du svårt att hålla fisar under föräldraledigheten kanske inte det känns sådär supermycket bättre av att jobba i kontorslandskap. Ta dig själv på allvar och sök hjälp i tid.

  • Återhämtningen kan ta lång tid

De flesta brukar känna att de landat i kroppen och själen igen när barnet är runt året. Det finns många saker, bland annat slidväggar och magmuskler. som kan ta oerhört lång tid att återhämta sig klart. Även om jag vill trycka på att de som behöver ska söka hjälp, så finns det också många som skulle må bra av att stressa upp sig mindre kring postgraviditetsbesvär. En graviditet tar nio månader, det tar minst samma tid för att kroppen ska återställas.

Det här är en oerhört kort version. I följande inlägg (och ännu fler) finns relaterad och rekommenderad läsning:

Magmuskler, hållning och löpning (efter graviditet)

Graviditet påverkar hållning och gångmönster

Bäckensmärta efter förlossningen; en serie

Maraton vs förlossning enligt Mia

Förlossningsskador grad 1-4

20 tips för att minska risken för ont i kroppen som småbarnsförälder

Tips för enklare bröstpumpning

Råd för dig som spruckit vid en förlossning

11 råd för dig som ska kejsarsnittas

Tema sömn

Vad säger forskningen om viktnedgång efter graviditet?

Nybliven mamma och ont. Vad är normalt och vad är inte normalt

 

Är det något viktigt jag missat? Fyll på i kommentarsfältet!

 

Har inte alla lite ont i bäckenbottenmusklerna?

Har inte alla lite ont i bäckenbottenmusklerna?

Nu ska du få följa med in i mitt behandlingsrum, i alla fall i tanken. Jag sitter vid mitt skrivbord i behandlingsrummet på datorn och ser i kalendern att det dyker upp ett litet utropstecken över den nya patienten jag strax ska träffa. Det betyder att hon passerat kassan och att hon troligen nu är i väntrummet och fyller i en blankett hon förhoppningsvis fått i kassan. Jag avvaktar någon minut, och går sedan ut och hälsar och visar vägen in på rummet. Jag sätter mig vid skrivbordet igen, patienten på stolen bredvid. Hon berättar om sina problem och jag antecknar. Besvären omfattar bäckenbotten och i hennes historia finns en diffus inre smärta. Efter att ha kollat av om hon är med på att jag gör en vaginal undersökning är det detta nästa moment. Jag undersöker och frågar ”gör detta ont?” Hon har aldrig varit med om att något känt efter så från insidan, och frågar tillbaks ”har inte alla ont när man trycker så specifikt där?”.

Har alla lite ont i bäckenbottenmusklerna om vi trycker på dem?

Jag är alltså en specialnischad fysioterapeut. Som alla fysioterapeuter jobbar jag med ”rörelse- och stödjesystemen” i kroppen, ofta med träning och fysisk aktivitet som en del av behandlingen. Muskler, leder och nerver är min hemma-arena. Som en bäckenbotten-fysio är jag ofta den första personen som mina patienter träffar som faktiskt bedömer musklerna i bäckenbotten mer detaljerat. Muskler kan vara starka, svaga, spända, slappa, ömma och allt där emellan. Ömhet i muskler är otroligt vanligt, och ömhet i bäckenbotten återfinns hos nästan alla med bäckenbottenproblem. Det här förvånar många. Även om patienten inte från början söker mig för smärta, utan för inkontinens, framfall eller förlossningsskador, så hittar jag ofta ömma muskler i bäckenbotten.

Det är vanligt, men inte normalt

Problem med bäckenbotten är otroligt vanliga, jag skulle säga att var tredje kvinna minst har något slags besvär. Alla dessa inte har smärta eller ömhet i bäckenbotten, men åtminstone en av tio. Om det är så vanligt, är det ens något att lägga någon vikt vid? Är det slöseri på behandlingsfokus att försöka få bort ömheten i bäckenbotten? Nej.

Välmående muskler ska inte göra ont

Detta påstående gäller de allra flesta muskler i hela kroppen (även om jag nog inte känner någon som inte är öm över nack/skuldermusklerna). Det gäller också specifikt bäckenbotten.

Vad vet vi?

  • Hos friska kvinnor som aldrig har varit gravida ska smärta i bäckenbotten vid undersökning anses som ovanligt(1).
  • Hos gravida med graviditetsrelaterad bäckensmärta återfinns i större utsträckning ömhet i bäckenbotten och obturator internus än hos gravida utan graviditetsrelaterad bäckensmärta(2).
  • Vid en jämförelse av kvinnor med kronisk bäckensmärta, kvinnor med smärta från urinblåsan och friska kontroller återfanns en ökad smärtkänslighet och lägre smärttröskel vid tryck mot bäckenbotten hos kvinnorna med smärttillstånd. Dessa hade också smärta längre efter den initiala sensationen (trycket), 3,5 minuter jämfört med 0-1 minut hos de smärtfria(3).
  • Kvinnor med smärta från levatormuskulaturen verkar kunna få förstärkning av symtom från framfall och besvär från tarm och blåsa, upp emot 50 %(4).
  • Vid jämförelse mellan kvinnor med kronisk bäckensmärta och friska kontroller fann forskarna att 58% av kvinnorna med kronisk smärta hade muskelömhet i bäckenbotten jämfört med 4 % av de friska kontrollerna. Hos dem med muskelömhet fanns också oftare smärta vid samlag och förstoppning jämfört med de smärtfria individerna(5).

Har inte alla lite ont i bäckenbottenmusklerna?

Nej, verkligen inte. Välmående muskler ska inte ömma vid beröring, oavsett om de sitter i rumpan, ryggen eller bäckenbotten. Om du har urininkontinens, tarmtömningsproblem eller nedsatt sexualförmåga kan dina besvär förstärkas av bäckenbottenömheten. Detta är värt att lägga tid och kraft på att självbehandla. Räcker inte det, sök hjälp!

Mina tips för egenvård:

Att träna avslappning i bäckenbotten

Stretchövningar för dig med spänningar i och kring bäckenet

Referenser:

  1. Pelvic floor muscle tenderness in asymptomatic, nulliparous women: topographical distribution and reliability of a visual analogue scale.
  2. The association between pelvic girdle pain and pelvic floor muscle function in pregnancy.
  3. Multimodal nociceptive mechanisms underlying chronic pelvic pain.
  4. Levator myalgia: why bother?
  5. Importance of pelvic muscle tenderness evaluation in women with chronic pelvic pain.

 

Vad du som anhörig behöver veta

Vad du som anhörig behöver veta

Imorse publicerade jag ett inlägg med semesterråd till dig som lever med smärta och besvär kring bäckenregionen. Under dagen har jag kommit i kontakt med personer som berättar om hur semester sliter på deras hälsa på grund av de anhörigas bristande förståelse. Jag tänkte därför ge en lite grundläggande lektion i ”Vad du som anhörig behöver veta om besvär och smärtor från bäckenregionen”. I det här inlägget kommer jag främst rikta mig till dig som är anhörig till en person som fått sina besvär i samband med graviditet och förlossning, men en del av principerna kan överföras rakt till något annat tillstånd i samma region. Jag vet naturligtvis att alla inte lider av exakt allt som kommer här nedan. Och självklart kommer jag inte heller kunna omfatta allas problem i detalj. Ni kommer behöva kommunicera, så att du får en adekvat bild om hur problematiken ser ut för just din anhöriga!

Besvärens art

I bäckenregionen finns leder, muskler och nerver. I bäckenet finns tre leder, dessa kan vara smärtsamma hos under och efter graviditet. Besvär med bäckenlederna ger ofta smärta vid långvarigt stående, gående och vid vissa rörelser. Här finns mer information om bäckensmärta under och efter graviditet. Musklerna kring bäckenet kan  vara smärtgenererande på olika sätt, bland annat beskrivet här. Inuti bäckenet finns bäckenbotten, en grupp muskler som hänger som en hängmatta inuti bäckenet. Denna hängmatta utgör själva botten i bäckenet, och det är bäckenbotten som håller upp hela bukinnehållet mot tyngdlagen. När en kvinna är gravid och föder barn påverkas bäckenbotten i stor utsträckning. Det finns olika slags skador som graderas från 1 till 4 samt levatorskador. Det finns personer som får dessa skador och som blir väl lagade efter en förlossning. Det finns också en stor grupp kvinnor vars skador inte lagas väl, eller som får skador som inte går att laga. Dessa personer får leva med muskelbortfall i bäckenbotten, och detta ger ofta symtom. Övriga muskler får jobba kompensatoriskt, detta kan skapa smärtor och överbelastningsbesvär. Det kan innebära att bäckenbottens kvarvarande fungerande muskler orkar med sitt jobb bra en viss tid, men inte en stund senare. Muskelsvaghet eller muskelbortfall i bäckenbotten ger också ofta upphov till urininkontinens eller anal inkontinens. Rädsla för att läcka och läckage i sig är en känd källa till livskvalitetssänkning för kvinnor. Framfall är en annan slags besvär som drabbas kvinnor och som kan ge en rad olika symtom i form av obehag, tömningssvårigheter eller läckage.

Lite kort fakta

  • Upp till 67 % av alla kvinnor som fött barn lider av någon slags bäckenbottendysfunktion. Bäckenbottendysfunktion är paraplybegreppet som omfattar inkontinens och framfall av olika slag. I den generella kvinnliga befolkningen är en av tre kvinnor drabbade.
  • Kvinnor som har fött barn lider av sänkt livskvalitet på grund av bäckenbottendysfunktion.
  • En stor andel av kvinnor med besvär från bäckenbotten slutar med träning som de egentligen gillar och trivs med, på grund av obehag och rädsla för att kissa på sig eller förvärra sina besvär.
  • Minst 8 % av alla kvinnor har kvar sin bäckensmärta (tidigare kallad foglossning) efter graviditet.

Vad du behöver känna till

Graviditet och förlossning sliter på kroppen. Ibland uppstår regelrätta skador, skador som är att likställa med omfattande idrottsskador. Problemet med kvinnohälsarelaterade skador är att den skadade individen ofta inte får behandling som en viktig fotbollsprofil, utan ibland bemöts slarvigt till och med från vårdens håll. Skador som inte blir behandlade fortsätter ofta att ge problem på lång sikt. Det finns naturligtvis tillstånd som kan självläka, men långt ifrån alla tillstånd försvinner av sig själva med tiden. Smärta föder också smärta. Kroppen försöker ofta kompensera för bortfall med annan spänning, vilket i längden kan leda till andra smärttillstånd.

När jag frågar kvinnor vad de önskar att deras anhöriga ska veta berättar de

  • Att deras hälsotillstånd varierar utifrån menstruationscykel, ansträngningsgrad och dagsform. Deras funktionsnivå kan förändras från dag till annan.
  • Att det inte är självklart att de kan leka med sina barn, springa, gå, stå eller ens blåsa upp ballonger obehindrat.
  • Att hushållsarbete som kräver långvarigt stående eller tyngre lyft kan vara provocerande för besvären.
  • Att de behöver få tid, tillfälle, ro och andra optimala förutsättningar för att kunna tömma tarmen. Förlossningsskador kan ge både svårigheter att hålla avföring, men också att få ut avföring. Om en person inte får bajsa när hon behöver kan det bli svårt att bajsa nästa gång. Avföring som blir kvar i tarmen skapar gaser, gaser som inte alltid (eller ens ofta) går att hålla inne.
  • Att kroniska eller tillfälliga smärtor påverkar både humör, lust att göra saker samt sätter ner orken. Att ha ont gör en trött.
  • Att även om besvären inte syns eller märks, så kan de begränsa individens liv i stor utsträckning.
  • Att en del av den sexuella identiteten kan vara stukad i och med besvären. Att sex som gör ont är väldigt avtändande, och att lusten kan bli nedsatt. Att den sexuella funktionen kan vara nedsätt även om lusten inte är det. Hör ni, här kan det vara så stora skillnader. Prata om det!
  • Att många är traumatiserade av händelseförlopp och tidsperioder av mycket lidande och att de dels kan behöva sörja men också få prata mycket om det hela.
  • Att full fysisk aktivitet en dag kan ge ett smärtpåslag nästa dag.
  • Att lida av smärta och besvär betyder inte att personen ifråga inte är tacksam över ett friskt barn eller något annat. Däremot kan besvären göra att en efterlängtad föräldraledighet upplevs som helt förstörd.
  • Att behov som rör kiss, bajs och  i området aktuell hygien i akuta lägen går före allt annat, även före barnens behov. Det går inte att trösta, snyta eller byta på barn när behoven pockar på akut.
  • Att rädsla för att behöva gå igenom detta igen, eller få förvärrade besvär, kan förhindra önskan om fler barn.
  • Att allt inte blir bra i ett trollslag, bara för att kvinnan går igenom en operation för att fixa problemen. Att rehabperioden kan vara lång, och att allt kan kännas värre än innan under den första månaden.
  • Att hela känslospannet av negativa känslor kan finnas runt hela traumat och att risken för postpartumdepression eller vanlig depression är högre i dessa grupper.
  • Att det kan vara en oerhörd stress att gå stan eller åka på utflykt om inte allt känns okej. Att det är ännu värre att behöva ha stenkoll på alla tillgängliga toaletter inom en viss radie ”ifall att”.
  • Att det kan vara otroligt frustrerande och ledsamt att inte vara sig själv och att inte kunna det en brukade kunna göra med sin kropp. Att det finns en sorg i att ha förlorat en del av sig själv i processen.
  • Att kvinnan ofta skyller alltihop på sig själv och sin (o)förmåga att vara kvinna, gravid, förlöst och sedan mamma.
  • Att det finns en hopplöshet i att inte bli bra bemött, ibland varken inom vården eller av anhöriga. Att få förstår, och att hon ändå blir tvungen att berätta vitt och brett om privata saker i olika sammanhang.

Vad du som anhörig kan göra för att underlätta

  • Hitta ett sätt som fungerar vad gäller kommunikation om dagsform. Vill och kan hon vara aktiv idag? Kräv inga detaljerade rapporter, men lyssna på svaret och ta det i beaktning.
  • När din anhöriga behöver gå på toaletten, samla ihop alla barn och gå åt sidan. Ingen ska knacka på dörren, ingen ska stressa och ingen ska fråga varför det dröjer.
  • Köp bra toalettpapper. Mjukt och ändå tåligt. Ha gärna våtservetter tillgängliga.
  • Om humöret tryter och det inte kan förklaras på annat sätt, fråga om din anhöriga behöver en värktablett, en värmedyna och en stund på soffan.
  • Fråga om personen vill prata om sina besvär, och se till att lyssna. Har ni inte en sådan relation, men personen verkar ha behov av stödjande samtal – se över om du kan hjälpa med barnpassning eller annat och uppmuntra till professionell samtalskontakt.
  • Var en stödjande anhörig vad gäller vårdkontakter. Fråga om du ska följa med. Om det inte är aktuellt, se till att ge ditt bästa av stöd, tröst eller kärlek efteråt. Ingen är så skör som den som precis gått igenom en obehaglig gynundersökning.

Fyll på listan i kommentarsfältet!

Vad kan dina anhöriga göra för att underlätta för dig?

Vad vill du berätta för dina anhöriga?

Tips! Skriv ut och ringa in de saker som du tycker att är extra viktiga för din anhörig att veta. 

Referenser:

 

5 tips att inte förvärra symtom under semestern

5 tips att inte förvärra symtom under semestern

I min värld finns det två sorters förhållningssätt till semester och ledighet. Vissa tar semestern som en anledning att verkligen prioritera sig själv, sin träning och sin fysiska hälsa. Vissa andra ser semestern som ett välkommet avbrott från alla rutiner, träning och rehab inkluderat. Jag tänker att det finns goda skäl till båda synsätten. Veckorna efter semestern träffar jag också patienter som märker av följderna. Några har vilat bort smärta. Någon annan har tränat bort sina problem. Och en grupp har fått förvärrade besvär, eller ett återfall av symtom, efter semestern. Det här inlägget är för dem. Här kommer mina bästa tips för att undvika symtomförvärring under semestern!

 

  •  Packa det viktigaste

Om det viktigaste för ditt välmående är något som kan packas med, prioritera då detta. En yogamatta, ett gummiband, bra promenadskor? Packa med dem! Är det fiberkomplement för att få magen att fungera? Glöm dem inte. Är det värmedyna eller ispack? Din avslappningsplaylist eller ett blad med träningsövningar? Packa med dem. Om du ser dem liggandes i packningen kommer de också fungera som påminnelser.

  • Håll igång vissa rutiner

Jag fattar att själva poängen med semester är att rucka på rutiner och att livet inte ska vara som i vardagssvängen. Men hitta vissa saker behöver du kanske hålla hårt i. Är det en stunds stillhet innan alla andra vaknar? Är det stretching innan du duschar av dig sanden på kvällen? Är det en rask promenad eller en joggingtur? Är det övningar som du behöver prioritera, även om det finns tusen gånger roligare saker att göra? Identifiera dina ”måste-rutiner” och hitta en lägstanivå att ligga på medan du tar semester från allt annat. Kanske är det dessa som håller symtomåterfallet borta?

  • Håll magen igång

Nu tänker du genast ”men jag har ONT, Mia, inte tarmproblem”. Men grejen är så här: kapsejsar din mage kommer inget funka. En trög semestermage kan förvärra andra smärtor, framförallt bäckenbotten/bäckenrelaterade sådana. Att krysta en jättemassa är heller inte särskilt skonsamt för alla andra strukturer i området. Den vanligaste orsaken till förstoppning är att vi inte bajsar när vi ska, att vi mer eller mindre medvetet går omkring och håller oss. Och att matvanorna ändras. Jag tänker inte säga något om matvanorna, det ingår väl liksom i begreppet semester. Men håll kanske på tidpunkterna för måltiderna, och försök att ge dig själv utrymme att känna in och reagera på tarmtömningssignalerna. En vanlig ”bajsnödighet” håller i sig i ca 15 minuter, sedan har du missat det tåget. Nästa gång du behöver bajsa har kroppen börjat dra tillbaks vätska från avföringen, och den är hårdare att få ut.

  • Hitta balansen

Oavsett om du använder semestern till att renovera hela köket, vandra i alperna eller halvligga i en Brassestol på en strand i Skanör behöver kroppen både aktivitet och vila. Alltid. Om du nyligen besegrat en smärtproblematik behöver du gradera den fysiska ansträngningen så att du också hinner med återhämtning. Om du prioriterar att äntligen vila, också från den eländigt tråkiga rehaben som du nyligen avklarat, ta ändå och lägg in små avbrott med mjuka rörelser och promenad. Om du vanligtvis brukar vara stillasittande på ett kontorsjobb hela dagarna kan det komma som en chock för kroppen om du plötsligt blir fysiskt aktiv 24/7 på semestern. För att vara lite smart kanske du ska schemalägga de fysiskt tunga aktiviteterna på förmiddagarna, och lite mer vila på eftermiddagarna. Var smart och lyssna på kroppen!

  • Få inte panik

Smärta kommer, smärta går. Få inte panik om du börjar känna att symtomen kryper på dig igen, efter en tids bättring. Vägen till symtomfrihet är aldrig spikrak. Försök att tänka positivt – du har redan hittat redskap till bättring och du vet hur de ska användas. Plocka fram allt du lärt dig på vägen, plocka fram alla dina favoriter bland behandlings-/egenvårdsalternativ och kör igång igen. Då kommer du tillbaks på banan på nolltid.

 

Berätta!

Du som genomgår någon slags rehabprocess. Hur möter du sommarledigheten och vilka är dina bästa tips?

Bäckensmärta är inte normalt!

Bäckensmärta är inte normalt.

Att ha bäckensmärta är att vara sjuk?

Ländryggs- och bäckensmärta hos gravida har en konstaterat negativ effekt på funktion och välbefinnande. Smärtan kan påverka allt i det dagliga livet. Det kan vara till synes enkla aktiviteter som orsakar den värsta smärtan. Många upplever att 30 minuters gående eller stående är smärtgenererande. En vanlig föreställning är att graviditetsrelaterad smärta är är normalt och att det inte är nödvändigt att behandla eftersom det går över efter graviditeten. Smärtan under graviditeten är vanlig och inte farlig, men det är inte okej att normalisera ett smärttillstånd på det sättet!

 

Bäckensmärta
En preggomage i vecka 37 som aldrig hade kunnat motionera på annat sätt än genom cykling.

Bäckensmärta är inte farligt, men det är inte heller normalt

Om du hamnar hos en vårdgivare som verkar tycka det, rekommenderar jag dig att byta!

Det här inlägget skrev till en början som en del av flera andra inlägg som en reaktion på hur många slänger sig med meningar som ”graviditet är inte sjukdom”. Jag  funderade över det här med begreppen hälsa, sjukdom och ohälsa i förhållande till graviditeter. Jag skrev om att WHO har formulerat definitionen  att ”Hälsa är ett tillstånd av totalt fysiskt, psykisk och socialt välbefinnande, inte bara frånvaro av sjukdom eller defekt”. Om hälsa är välbefinnande kommer delar av näst in till alla graviditeter innebära en avsaknad av hälsa, och funderade kring detta.Efter en tid tog jag upp ämnet igen, men gick då lite hårdare åt Försäkringskassan och deras regelverk. Jag förargade mig över att ohälsa inte ohälsa, bara för att det infaller under graviditet. Detta enligt försäkringskassans tankesätt.Strax där efter läste jag en artikel om bäckensmärta och sjukskrivningar i Sverige och konstaterade med artikelförfattarna att det är vår kulturella uppfattning om att ”graviditeter inte är en sjukdom” som ställer till det för många kvinnor. Några dagar senare kom jag över en artikel om hur Taiwanesiska kvinnor ser på graviditeter .

Bäckensmärta som inkörsport till annan ohälsa

Jag hittade en annan artikel på ämnet och måste få citera.

Numerous women suffering from pregnancy-related low back pain and pelvic girdle pain experience difficulties performing normal daily activities such as prolonged sitting and/or getting up from a sitting position, turning over in bed, dressing/undressing, walking, lifting and carrying small weights. Also, women with pelvic girdle pain seem to be more afflicted than women with pregnancy-related low back pain and some may become so incapacitated to the extent that there is a need to use crutches and/or wheelchairs. Many women also experience sexual difficulties due to the pain. We have previously reported that 7/10 women with pregnancy-related low back pain/pelvic girdle pain are more likely to have an unsatisfying sexual life during pregnancy compared with women without pain. So when taking into account the decreased functional status of many women suffering from this and that the life-time prevalence of low back pain in Swedish women has been estimated to 66%, and that the prevalence of pregnancy-related low back/pelvic pain during pregnancy is even higher (72%), this condition must instead be considered a complication of pregnancy and a major health issue among women in childbearing age.”

Jag har även läst en artikel som summerar tydligt att graviditeter ofta är inkörsporten till ländryggssmärta

Kvinnor totalt sett drabbas oftare än detta av män. En kan ju undra varför…

”Women are at greater risk for persistent low back pain than men. The point prevelance in low back pain is increased in pregnant women (25 %) comperad with non pregnant women of the same age (6,3 %). Sixteen percent of women with pregnancy-related low back pain report persistent pain 6 years later. Thus pregnancy represents a specific risk for persistent low back pain.”

Nu är det spikat, klart och slutdiskuterat.

Bäckensmärta under och efter graviditet måste anses vara en graviditetskomplikation och innebär en stor negativ hälsopåverkan för kvinnor som drabbas. Det är ohälsa. Punkt.

Med detta inlägg vill jag dock absolut inte skrämma upp någon som lider av   bäckensmärta. läs detta inlägg  så som att jag ondgör mig över vår kulturella syn på graviditeter och bäckensmärta. För mer pedagogiska tips om just detta kan jag rekommendera bland annat dessa klipp:

Tankar och funderingar kring detta? 

 

Alla inläggen i serien:

Tema graviditetsrelaterad bäckensmärta

Graviditetsrelaterade bäckensmärtor, vad gör ont?

Smärtspiralen vid bäckensmärta

Behandling av graviditetsrelaterad bäckensmärta

Smärtspiralen vid bäckensmärta

Smärtspiralen vid bäckensmärta

Jag tänkte förklara lite mer om hur smärtspiralen går  vid bäckensmärta under graviditet.

Det finns ännu inte EN allmänt vedertagen förklaring till varför en del kvinnor får ont i bäckenlederna under graviditet. Troligen är smärtan ”multifaktoriell”, och jag tänkte försöka förklara min syn på saken. Smärtspiralen kan, enligt min erfarenhet, ofta stoppas. Ju tidigare en kvinna med bäckensmärta får hjälp, desto lättare är det att hindra att smärtan ”går bananas”.

pelvis 001

En ökning av rörligheten i bäckenet genom att stödjevävnaden mjukas upp.

Detta kan ske redan tidigt under graviditeten, tack vara den höjning av hormonet relaxin som sker redan under vecka 10-12.

Musklerna runt omkring bäckenet reagerar med att bli extra spända som försvar  (rumpmuskler, höftböjare, quadratus lumborum, ryggradsmuskler etc)

Överspända muskler blir försvagade. De muskler som ansvarar för att bäckenets och ryggens stabilitet klarar inte riktigt av sitt jobb.

Individen får en smygande ökning av balans i bäckenregionen och hållningsförändringar

Allt ovan väger samman som smärta

Smärta föder smärta. Med tiden kan kvinnan få ännu mer muskulärt försvar och kramp-känningar kring rumpmusklerna och/eller insida lår.

Överspänningar ger ytterligare svaghet i musklerna.

Svaga muskler betyder ännu mer hållningsförändringar

Och så blir det mer smärta

Sådär snurrar det kanske på…

Här kommer några tips för att stoppa eller bromsa den negativa spiralen. 

  1. Träna bålstabilitet, ben och rumpa. Jag är helt och hållet övertygad om att lämpliga och lagom doserade träningsövningar utförda en eller två gånger om dagen kommer minska dina besvär. Detta är tipset före allt annat, men du måste alltså lägga ganska mycket krut på egenvård för att besvären ska bli bättre. Det handlar mycket om att öka blodcirkulationen, du måste inte träna dig trött och svettig. Syftet är att mjuka upp!
  2. Se om mjukdelsbehandling för dina överarbetade muskler kan hjälpa. Kan din partner hjälpa med massage? Har du möjlighet kan annan britsbehandling hos någon gravid.-kunnig kroppsterapeut kännas otroligt välgörande.
  3. Jobba med hållningen. Träning och mjukdelsbehandlingar kanske kan hjälpa dig att orka hålla dig i bättre hållning? Tänk på hur du står och rör dig! (Tips finns här).

Vad är det viktigaste?

Nummer 1 är kanske allt du behöver göra, även om det kan kännas tradigt. Ingen lovar att fysioterapi ska vara kul, lååångt ifrån. Men hjälper det, är det kanske förlåtet? Gå till en fysioterapeut och få ett individuellt utformat träningsprogram! De som funkar för någon annan behöver inte avar det som är bäst för dig.

 

Mina övriga tips:

  • Unvik att hamna i icke-neutrala ställningar för ditt bäcken (mer om bäcken-ställningar här). Yoga, utfall, dans är exempel på saker som kan innebära ofördelaktiga vinklingar för ditt bäcken.
  • Testa ett bäckenbälte.
  • Sov i en neutral position för bäckenet. Kuddar mellan knäna och fötterna brukar hjälpa.
  • Rör på dig så mycket du kan, men under din smärtgräns.
  • Tänk på hur du sitter på jobbet och försök få till ett bra svankstöd!

Alla inläggen i serien:

Tema graviditetsrelaterad bäckensmärta

Graviditetsrelaterade bäckensmärtor, vad gör ont?

Bäckensmärta är inte normalt!

Behandling av graviditetsrelaterad bäckensmärta

Läsarfråga om bäckensmärta och överspänd bäckenbotten

Läsarfråga om bäckensmärta och överspänd bäckenbotten

Jag tror att jag har  överspänd bäckenbotten, ska jag skippa knipövningar?

” Jag har 15 månader efter andra barnet fortfarande problem efter foglossning. Har ont över blygdbenet, på sidorna av blygdbenet, ”undertill” (bäckenbotten?) precis var insidan av låren möter bäckenbotten samt svanskotan. Kan bara gå kortare sträckor. Vad är det egentligen som gör ont i bäckenbotten där vid insidan av låren måntro? Muskler? Ligament? Där börjar det värka och kan hugga till om jag rör på mig för mycket. Där knakade det också hemskt när jag var gravid. Smärtan i svanskotan kom först efter förlossning.”

och

”För 9 månader sedan födde jag vårt första barn med ett planerat snitt (är stelop i SI-lederna och avrådes vaginal förlossning). Slapp foglossning och mådde bra under graviditeten. Allt gick bra och jag tycker att jag ”fått med mig kroppen” på att vilja börja träna igen. Jag har varit noggrann med bäckenbottenövningar och har tränat med både fysioterapeut och en pt som ska vara duktig på postpartum-träning. Men.. vareviga gång jag kniper och /eller kopplar på bäckenbottenmusklerna så får jag så infernaliskt ont i svanskotan. Jag har fått höra att detta nog ska gå över men det gör det verkligen inte. Det blir inte ens bättre. Jag tänker på min hållning och hur jag sitter för att inte belasta svanskotan men har ändå så ont. Har du någon uppfattning om vad det kan vara som ger sån smärta.”

Svar

Precis som i ett tidigare svar i den här frågeomgången vill jag till att börja med hänvisa tillbaks till en  serie om bäckensmärta efter förlossning.

20 November: Into och tips på var du kan hitta hjälp

21 November: Vad är bäckensmärta efter förlossningen egentligen?

22 November: Behandling av bäckensmärta efter förlossning

23 November: Hur avgör jag vad som är bra och dålig smärta?

24 November: Har bäckenbotten något med saken att göra?

Det här är frågor  som är svåra att svara på utan att jag själv gjort en bedömning, så det bästa svaret får du om du faktiskt bokar tid hos en fysioterapeut som kan klämma och känna på dig. Men min gissning är att bäckenbottens muskler som fäster vid svanskotan drar i den och provocerar en rörelse som ger smärta. Jag skulle därför rekommendera att du söker upp någon som gör en bedömning av din bäckenbotten. Är den generellt för spänd så kanske du överhuvudtaget inte ska knipa just nu, utan fokusera på avslappning och antiknip. Om det istället är ett problem i just svanskotan så kan bäckenbottenträning vara bra för att öka blodcirkulationen i området, men då tror jag att du ska försöka hitta en spänningsnivå som ändå känns smärtfri.

I det sista inlägget i ovan nämnda serie så skrev jag även om överspänd bäckenbotten. Om du har en överspänd bäckenbotten rekommenderar jag inte knipövningar utan istället avslappning, egenmassage och andra åtgärder. Tips på dessa hittar du här:

Egenvård vid överspänd bäckenbotten

Jag kan tyvärr inte alls svara på vilken struktur som gör ont utifrån dessa beskrivningar, det är alltid lättare att få känna själv och göra en bedömning.

Här finns läsning om smärta i svanskotan:

Ont i svanskotan efter förlossning

Ont i svanskotan; undersökning och diagnos

Ont i svanskotan; behandling

Läsarfråga om skadad svanskota vid förlossning

 

Boka in ett besök hos en fysioterapeut är min rekommendation! Oftast hittar du bra hjälp om du ringer runt till de fysioterapimottagningar som finns i din närhet och frågar efter någon som jobbar med kvinnohälsa, bäckenbotten eller svanskotor!

 

Bäckensmärta och amning

Bäckensmärta och amning

Påverkar amning återhämtningen från graviditetsrelaterad bäckensmärta?

 

En studie har visat att amning verkar ha en skyddande effekt mot kvarstående bäckensmärta postpartum. Det finns också en rad studier som visat att amningsavslut inte påverkar utfall av smärta postpartum alls.

Tidigare har den medicinska världen ansett och trott att amningens hormonella inverkan påverkar återgången av bäckensmärtor till det negativa. Teorin har varit att amning bibehåller en hormonnivå i kroppen som gör att lederna behålls i ett uppmjukat skick även efter förlossningen. Dock har man i flera studier de senaste åren sett ett helt motsatt resultat. I en norsk studie såg man inga samband mellan amningens längd och långvarig bäckensmärta. Amning kan till och med ha en liten inverkan för att minska risken för utveckling av långvarigta smärttillstånd från bäckenet.

Hormonernas inverkan fortfarande inte klarlagd

Den hormonella kontrollen av mjölkproduktion är en komplex process som involverar ett flertal olika hormon, men speciellt prolactin. Prolactin har nyligen visats hämma inflammatoriska processer och gynnar ledytornas återhämtning i inflammatoriska ledsjukdomar. Oxytocin har också visats reglera smärtupplevelsen och öka smärttoleransen i djurstudier. Oxytocinhalten sjunker snabbt efter avslutad amning och detta kan delvis förklara varför en kort tids amning kan följas av en uppfattad ökad smärta från bäckenet.

Det finns därför ingen anledning att rekommendera något annat än WHO’s generella riktlinjer gällande exklusiv amning i 6 månader för kvinnor med kvarvarande bäckensmärta efter graviditet och förlossning.

Referenser: