Kategori: Bäckensmärta efter graviditet

Bäckensmärta efter graviditet

Bäckensmärta som inte försvunnit efter graviditeten?

I den här kategorin hittar du inlägg om bäckensmärta efter graviditet och förlossning. Varför går inte besvären över? Vad kan du göra själv? Ska du träna? Får det göra ont? Du kommer inte hitta alla svar på dina individuella frågor, men du kan förmodligen hitta en del tips och råd. Och du kommer få goda kunskaper så att du vet vad du ska fråga efter om du behöver söka vård.

Bäckensmärta efter graviditet går ofta att behandla med framgång. Min erfarenhet är ofta att det är bättre att söka hjälp tidigt än sent.

Flera inlägg i kategorin har publicerats som en serie som svar på läsarfrågor vi fått in. De flesta inlägg har vetenskapliga referenser, men en del är baserade på beprövad erfarenhet i stället. Än har vi inte vetenskapliga evidens för allt.

Ont i svanskotan efter förlossning

Ont i svanskotan efter förlossning

Har du fått ont i svanskotan efter förlossning?

Svanskotan heter coccyx på latin och är det spetsiga slutet på kotpelaren. I svanskotan fäster både bäckenbottenmuskler, ledband från bäckenet samt rumpans muskler. Trots att svanskotan är ett litet ben har den flera viktiga funktioner, bland annat  håller balansen i sittande tillsammans med bäckenets sittbensknölar. Att luta sig bakåt ökar trycket på svanskotan.

Ont i svanskotan efter förlossning

Den nästa vanligaste orsaken till svanskotesmärta är vaginala förlossningar (den främsta är fall).  Svanskotan utgör det bakre landmärket i bäckenutgången där bebisen ska passera. Svanskotan är den benstrukturen i bäckenet som faktiskt har förmågan att ge efter för att skapa utrymme under en förlossning. Det är samma slags rörelse som sker vid tarmtömning, fast under ett högre tryck. Under en vaginal förlossning kan svanskotan få sig en törn som kan resultera i ett benbrott eller att svanskotan går ur led. Risken för svanskoteskada ökar vid komplicerade eller instrumentella förlossningar. Om svanskotan gått ur led kommer kvinnan ofta märka detta först när hon sätter sig upp första gången efter förlossningen. Denna skada kommer se normal ut på röntgen så länge undersökningen inte görs i sittande. Faktiska benbrott är  mer ovanliga. I de fall svanskotesmärta kommer från ett akut trauma är förstahandsbehandlingen ofta smärtlindrande läkemedel och vila. Efter en förlossning behöver smärtlindringen anpassas till amning och behov av att undvika förstoppning.

Svanskotesmärta efter förlossning

Efter ett misstänkt trauma som inkluderar fraktur eller subluxation behöver svanskotan främst avslastas. Vila i liggande mycket. ,Ska du sitta kan du avlasta svanskotan genom att sitta på en ihoprullad handduk lagd som ett U på stolssitsen, men själva U:ets öppning bak mot ryggstödet. På sås sätt hamnar svanskotan att hänga i luften. Vi rekommenderar oftast inte till användning av speciella dynor, framför allt inte efter förlossning. Du kan också använda värme och kyla so smärtlindring. För kyla tar du en påse med smältande isbitar, blöter en handduk och lägger emellan ispåsen och huden. Kylbehandling bör pågå i 10-15 minuter och värmebehandling i 30 minuter. Du kan med fördel upprepa detta ofta. Om du ammar är de bra att göra detta i sidliggande så mycket som möjligt. Smärta från svanskotan förvärras ofta av långvarigt sittande, tillbakalutad position i sittande och uppresning från sittande.

Vad kan du göra mer?

I och med att svanskotan är en av de viktigaste skelettdelarna för vår sittbalans är det ibland fördelaktigt för denna kroppsdel att vara väl inbäddad. Har du ont i svanskotan kan det finnas en bra anledning att träna upp din rumpmuskelvolym samt att undvika för hastig viktnedgång. Smärta i svanskotan kan också bero på refererad smärta från andra områden, så som graviditetsrelaterad bäckensmärta eller från överspänning i bäckenbottenmuskulaturen. Om du är osäker varifrån din smärta faktiskt kommer kan du uppsöka en fysioterapeut som kan undersöka dig.

Läkning och behandling

Oftast går smärtan över av sig själv eller med lättare behandling i form av avlastning och smärtlindrande tabletter. Bäckenbottenträning med fokus på avslappning kan vara en del av behandlingen för att påverka eventuella spänningstillstånd i bäckenbotten. Viktnedgång i en lagom hastighet och smärtlindring vid behov är alltså det första man kan ta till när en lider av smärta i svanskotan efter förlossning.  Det kan också vara klokt att undvika långvarigt tillbakalutat sittande och vid behov använda en U-formad handduk som avlastning. Det kan vara av vikt att träna rumpmusklerna för att på sikt återfå en normal ”vaddering” för sin rumpa i sittande position. Många nyblivna mammor upplever ju också att rumpan liksom försvunnit efter graviditeten. Mer om detta här.

Ont i svanskotan efter förlossning

Ont i svanskotan efter förlossning är en förhållandevis vanlig komplikation som oftast går över av sig själv inom några månader. Det viktigaste är att du som drabbas att du känner att varje vecka eller månad är bättre än den förra. Om återhämtningsprocessen stannar upp bör du söka hjälp via vårdcentralen eller hos närmsta fysioterapeutmottagning.

Ont i svanskotan

Ont i svanskotan

Vad är svanskotan?

Svanskotan är slutet på ryggraden och består av tre till fem kotpartier som oftast sitter helt ihop. Svanskotan heter coccyx på medicinskt språk, och smärta i svanskotan kallas coccycyni eller coccygodyni. Svanskotan har flera olika funktioner i kroppen. Den är fästet för en rad viktiga muskler och stödjevävnad i och i närheten av vår bäckenbotten. Många som har besvär från svanskotan känner av smärta när de tömmer tarmen, och detta har att göra med bäckenbottens muskler som fäster i svanskotan.

Förutom att vara ett viktigt fäste för muskler och stödjevävnad har svanskotan också en mekaniskt viktig roll i vårt sittande. Vid upprätt sittande sitter vi med vikten fördelad på tre punkter: vardera sittbensknöl och svanskotan. Vid bakåtlutat sittande ökar trycket mot svanskotan.

Svanskotans normala rörlighet omfattar att den böjer sig framåt/inåt  i sittande och en relativ sträckning bakåt i stående. Samma sträckning sker också när du ska tömma tarmen, genom en aktiv  avslappning i bäckenbotten. Det finns olika studier som har mätt rörligheten i svanskotan hos individer med och utan besvär och man har inte hittat ett samband mellan rörligheten och smärta generellt. Svanskotans utseende eller riktning verkar inte vara sammanhörande med symtom.

Varför får man ont i svanskotan?

Smärta i och kring svanskotan kan uppstå som följd av ett fall eller trauma eller vid en vaginal förlossning. Det finns också individer som får smärta kring svanskotan efter långvarigt sittande eller som en bieffekt av kirurgi i området. Symtomen visar sig ofta i form av samlagssmärta och smärta i sittande. Besvären kan även refereras ut till smärta ut i rumpa, rygg och bäckenlederna och hör dessutom ofta samman med muskulära obalanser om området. Kvinnor drabbas av svanskotesmärta tre till fem gånger så ofta som män. Övervikt är också en bidragande orsak till dessa besvär på grund av mekanism belastning främst i sittande. Det finns studier som menar att psykisk ohälsa kan vara samhörigt med svanskotesmärta och att oro och ångest kan bidra till något försämrad prognos. Nyare forskning verkar menar att svanskotesmärta antingen primärt eller sekundärt är förknippat med överspänning i bäckenbottenmuskulaturen.

Långvarigt sittande på hårt underlag är ibland en orsak

Det är långt ifrån alla fall av smärta kring svanskotan kan förklaras med trauma eller förlossning. Smärta kan upplevas kring svanskotan när den egentligen kommer från ländryggen eller bäckenbotten. Svanskotesmärta provoceras av sittande (framförallt på hårt underlag), smärta vid längre tids stående och smärta vid förflyttning från sittande eller stående (eller motsatt). Smärtan i sittande kommer från att svanskotan är en av tre punkter som vi faktiskt använder i vår sittbalans. Svanskotan tillsammans med bäckenets sittbensknölar utgör den ”tripod” som vår sittande balans grundas på. Sittande bakåtlutat ger mer belastning på svanskotan. Sittande rakt upp eller något framåt avlastar svanskotan. Att ständigt sitta på ett ”konstigt sätt” för att avlasta det smärtande området kan också skapa sekundära smärtor i ryggen eller i andra områden.

Hur sätts diagnosen coccydyni?

Diagnoskriteriet är smärta som kommer från svanskotan. Först behöver vårdgivaren utesluta rygg- och bäckenledssmärta. Sedan måste det göras en direkt undersökning av svanskotan, genom analen. Även om du som patient berättar att smärtan kommer från svanskotan behöver vårdgivaren verifiera detta genom denna förhållandevis obekväma undersökning. Det finns nämligen en del andra saker i området som kan ge liknande smärtor. Att ta reda på exakt vilka strukturer som smärtar är en viktig del i att kunna lägga upp en behandlingsplan.

Om du ska besöka en vårdgivare för att få din svanskota undersökt, var då redo att svara på följande frågor:

  • Vad tror du själv att orsakar smärtan?
  • Vad gör besvären bättre?
  • Vad förvärrar dina besvär?
  • Berätta om dina graviditeter och förlossningar – bäckensmärta, förlossningsförlopp, efterförlopp…
  • Berätta om eventuella symtom från blåsa och tarm. 
  • Berätta om eventuella symtom i samband med sexuella aktiviteter
  • Analysera gärna också ditt eget sittande  – sitter du ofta med korsade ben, i skräddare, halvskräddare… och vilket ben brukar vara överst eller böjt? Vad händer med ryggen och hållningen överlag? Berätta om något av detta kan höra ihop med mer eller mindre smärta för din del. 

Undersökning av svanskotan

Var också beredd på att först ta av dig i underkläder och få rygg, höfter och bäcken undersökta. För att få en bra koll på musklerna i bäckenbotten och svanskotan  är det bra att genomgå både en vaginal och en anal undersökning.  En anal undersökning görs ofta genom att du ligger på sida på en brits med knäna uppdragna. Undersökaren kommer ta på handskar, glidmedel och försiktigt föra upp ett finger tills hen når din svanskota. Genom att lägga ett litet tryck på svanskotan kan undersökaren få svar på om det är just där du har ont. Den här undersökningen är inte helt rolig för dig som patient, men faktum är att denna manuella undersökning oftast säger mycket mer än exempelvis en röntgenbild.

Ont i svanskotan -undersökning och diagnos

Summeringen från detta inlägg är att det inte måste vara själva skelettdelen svanskotan som gör ont, även när det känns som just det. Det finns muskler och nerver i området som kan ge ungefär samma smärta. Du kan behöva bli ordenligt undersökt av både läkare och fysioterapeut för att hitta smärtorsaken och få en effektiv behandling. Det saknas generellt välgjorda och tillräckligt stora studier för att ha till grund för fysioterapeutiska eller generellt medicinska riktlinjer för behandling av svanskotesmärta. Läkare kan ofta erbjuda behandling med smärtlindrande läkemedel och ibland injektioner. Fysioterapeut kan erbjuda både manuell behandling och hemövningar samt råd. Sådan behandling är effektiv i 90 % av fallen.

Referenser för alla inlägg i denna serie:

Resonemang om långvarig bäckensmärta

Resonemang om långvarig bäckensmärta

Bäckensmärta som blir långvarig

Runt om i kroppen finns det så kallade smärtreceptorer som registrerar smärta. Smärtreceptorerna är änden på vissa sorters nerver och finns bland annat i muskler, ledkapslar och senskidor.  Olika sorters fibrer av nerver förmedlar skarp smärta och dov smärta. Då smärtreceptorerna uppfattar att det finns en vävnadsskada eller ett hot om vävnadsskada förmedlas smärtan vidare till ryggmärgen och upp till hjärnan. I hjärnan fördelas signalerna till olika områden som svarar med emotionella, hormonella och neurologiska svar på smärtan.

Smärta kan delas in i olika grupper och typer. Ibland pratar man om akut, övergående eller långvarig smärta. I fysioterapeutsammanhang pratar man ibland om olika sorters smärta utifrån hur smärtan uppstått.

  • Nociceptiv smärta

Smärta som beror på vävnadsskada. När man till exempel bränner sig är det vävnadsskadesmärta man känner. Det gör man även efter en akut skada, en operation eller vid olika inflammatoriska sjukdomar.

  • Neurogen smärta

Nervsmärta beror på skador eller sjukdomar på nerver. Direkt skada på nerven och tryck på nerven gör att man upplever smärta.  Smärtan kan även stråla ut i en arm eller ett ben i den skadade nervens område.

  • Psykogen smärta

Orsakas av psykiska orsaker. Man spekulerar i att psykogen smärta kan bero på obalans i hjärnans signalsubstanser. Psykisk ohälsa kan också förvärra upplevelsen av befintliga smärttillstånd.

  • Idiopatisk smärta

Smärta där man inte hittar någon bakomliggande orsak. Det kan som patient vara svårt att känna att man blir tagen på allvar om man inte får en tydlig diagnos. Men det är långt ifrån all smärta som kan förklaras med den kunskap som finns idag. Det betyder inte att du är galen. Det betyder inte heller att du har en dödlig sjukdom som inget förstår sig på. Ibland uppstår smärta, punkt.

Kronisk, långvarig, behandlingsbar?

Tidsgränsen för när smärta klassas som långvarig är inte absolut. Ofta pratas det långvarig smärta då den kvarstår 3-6 månader efter förväntad läkning . Ibland används termen kronisk smärta  men begreppet långvarig smärta är mer korrekt. Kronisk smärta låter som att smärtan är  livslång och icke-behandlingsbar, och så behöver det naturligtvis inte vara.

Vanligt är att smärta blir långvarig genom muskeloskeletala och neurogena smärttillstånd, förenklagt uttryckt smärta som sitter i muskler, leder eller nerver. Oftast upphör kroppens smärtsystem att signalera när skadan eller hotet om skada upphör.

Bäckensmärta som blir långvarig

pelvis 001

När vi pratar om det som tidigare kallades foglossning, graviditetsrelaterad bäckensmärta,  är det ju inte helt hundra procent fastställt exakt vilka processer som ligger bakom smärtan. Men vi utgår från att det finns en vävnadsskada, en uppdrivenhet och en ömhet i en eller flera av bäckenets fogar, på grund av graviditet. Troligen sitter smärtan inte i själva lederna, utan i den starka ledbandsapparat som omger varje led. När graviditeten upphör brukar också besvären upphöra.  Men hos vissa gör det ju inte det. Beror det på en vävnadsskada som liksom fortgår? Nej, egentligen inte. Men någonting triggar igång besvären och provocerar.

Det finns flera orsaker till att smärta blir långvarig. Nerverna kanske fortsätter att smärtsignalera på grund av en inflammation eller skada på nerven i sig. Tryck på nerver kan ge smärtsignaler, man tror att spända och strama muskler i vissa områden i kroppen kan klämma åt nerver och orsaka smärtor. Långvariga och höga impulsflöden i en nerv kan leda till en ”wind up”vilket innebär att smärtan förstärks och bibehålls. Även i hjärnan kan man få en så kallad ”central sensitisering” vilket innebär en ökad känslighet för smärta – det vill säga att det inte krävs lika mycket retning på smärtreceptorerna för att det ska uppfattas som kraftig smärta.

Hänger ni med?

Det finns en rad olika anledningar till att smärta föder smärta. Lägger man dessutom till att psykosociala faktorer och stress kan framkalla hormonella ändringar vilket påverkar smärttoleransen, så förstår ni kanske ännu mer. Långvarig bäckensmärta är sällan samma slags smärta flera månader efteråt som det var när det debuterade under graviditeten. Försök att inte vara rädd för smärtan och försök att med en bra fysioterapeuts hjälp hitta en en bra mellanväg. Du ska vara aktiv men inte provocera smärtan för mycket.  Även långvariga smärttillstånd går i de allra flesta fall att behandla framgångsrikt!

På min grundutbildning brukade de säga att det är ”omodernt att ha ont”. Man ska liksom inte lida igenom smärta och tro att smärtan i sig är nyttig. Det är snarare bra att kapa smärtan rätt tidigt, för att slippa risken att kroppen går bananas och fortsätter smärtsignalera i onödan.

Smärtbehandling kan se olika ut

Fysioterapeut har oooootroligt många olika sätt att behandla smärta. Det finns en mängd olika inriktningar som alla har samma syfte – att ge patienten en smärtlättnad och bättre funktion i kroppen så att livet kan återgå till det normala. Det finns sällan forskning som tyder på att den ena smärtbehandlingen i stort är mer effektiv än den andra. Gillar du knak&brak -sök dig till en OMT-fysio. Vill du ha en britsbehandling – sök någon som kan ge akupunktur eller dylikt. Vill du ha bassängträning eller annan specifik behandling – hitta en sådan. De allra, allra flesta kommer att ge träning som en stor del av behandlingen, det är trots allt vårt själva yrkesområde. Mycket av behandlingsresultatet handlar om förväntan, om ditt förtroende för din behandlare, att du litar på att dina hemövningar och uppgifter kommer göra dig bra, och att du slutför behandlingen. Smärtbehandling kräver mycket av dig. Det handlar om livsstilsförändringar, ändrade rörelsemönster och nya träningsvanor. Känner du att dina personliga behov och förväntningar missmatchar med fysioterapeutens kunskaper, behandlingsarsenal eller personlighet för den delen – Byt! Det blir bättre för alla.

 

 

Vill du läsa mer om långvarig bäckensmärta?

Bäckensmärta efter förlossningen; en serie

Frågor, funderingar eller egna erfarenheter? Berätta!

Höftböjarmuskeln – orsak till smärta på framsida lår efter graviditet

Höftböjarmuskeln – orsak till smärta på framsida lår efter graviditet

Idag skriver jag om höftböjarmuskeln – orsak till smärta på framsida lår efter graviditet.  Höftböjaren består av två olika muskeldelar. Psoas Major kommer från ryggraden i länden och går framåt och fäster på lårbenet på ett utskott som heter trochanter minor. Iliacus kommer från insidan av höftbenskammen och går ihop med Psoas vid infästningen på lårbenet. Höftböjarens, Iliopsoas, viktigaste uppgift är att böja i höften.

Sittande ett problem

Personer som sitter eller ligger länge och sällan sträcker ut sig i stående kan få förkortningar i höftböjarmuskeln. Detta ses ofta hos sängliggande sjuka personer eller personer som sitter i rullstol. Mindre förkortningar av muskeln kan också ses hos människor som har mer rörliga liv, men som ändå är stilla mycket. En kort iliopsoas ger svårigheter att räta på ryggen, det vill säga muskeln gör det den brukar göra.Den böjer i höften även om du står. På individer med lättare stramheter i muskeln kan förkortningen göra att bäckenet vinklas framåt och svanken ökar.

Graviditet

bäcken 006

I samband med den bäckentippning som graviditet medför kan höftböjaren bli uppretad och öm hos gravida och postgravida. Dock är det svårt att veta vad som är hönan och vad som är ägget här. Förmodligen är det så att bäckenet vinklas framåt av graviditets-, vikts- och hormonella anledningar. En svaghet i höftböjaren kommer till följd av detta.  Muskelsmärta i höftböjarregionen kan därför ses litegrann som en slags ”idrottsskada”. En vävnad som inte klarar av den belastning som den utsätts för sätt skadas och börjar signalera smärta.

Svårdiagnosticerat

Smärta i iliopsoas och i hela ljumskregionen är ofta svårdiagnosticerat eftersom det finns många olika strukturer som kan ge liknande besvär. Inre organ, slemsäckar, höftlederna i sig och musklerna omkring höften på både fram- och baksidan kan alla ge smärtor som fortplantar sig och förläggs i ljumsken och ner mot framsidan av låret. Den största slemsäcken i kroppen ligger också i anslutning till iliopsoas senor och smärta där kan vara närmast omöjligt att särskilja från muskelsmärta. Inflammation i denna slemsäck drabbar ofta unga vuxna. Det är mer vanligt hos kvinnor än hos män och ger smärtor som strålar ner från ljumsken mot låret och ger utslag på samma fysiska tester som smärta i iliopsoas. Orsaken verkar dock vara överansträngning i iliopsoassenorna, vilket gör att behandlingen i slutänden kanske ändå blir densamma.

Muskler som kan behöva undersökas är musklerna på lårets baksida, ryggens bakåtsträckare, rumpmusklerna och de djupa bålstabilisatorerna. Att stärka magmusklerna och de djupa bålmusklerna kan hjälpa till att skapa motvikt mot höftböjarens drag i bäckenet och på så sätt återställa hållning och muskulär balans. Besvär i höftböjaren är aldrig något isolerat problem utan handlar ofta om en muskulär obalans.

Du kan göra ett litet test på dig själv. Lägg dig på golvet med båda benen raka. Ta tag i ena knät och dra det mot bröstet. Om det andra benet lyfts automatiskt kan du ha strama höftböjare. Testa på båda sidor och se om det är någon sidoskillnad.

Hur ska man annars tänka kring smärta i höftböjaren?

Undvik saker som provocerar smärtan för mycket. Gör lätta övningar för att öka cirkulationen i området och stimulera läkning av eventuella mikroskador. Stretcha ut ljumskarna. I takt med att att din rehab går framåt kommer du sedan kunna utsätta vävnaderna för mer och mer belastning.

Varför ger jag så få specifika råd om övningar?

För att du, om du upplever att du har besvär, behöver söka upp en fysioterapeut och få en riktig bedömning och individuellt utformade råd!

Långvarig bäckensmärta

Läsarfråga om långvarig bäckensmärta

Fysioterapeuten svarar på frågor om långvarig bäckensmärta

Fråga:

Jag har suttit i rullstol sedan omkring v.28. Vår dotter är född, men jag sitter fortfarande fast i stolen.
Smärtorna går inte att beskriva, både när jag sitter men även när jag ligger ner.
Får fortfarande hjälp med att vända mig i sängen och ta mig i och ur den.
Hur i allsindar ska jag handskas med smärtan som tycks bli värre för varje dag sin går?
Hur står man ut?

Svar:

Först av allt grattis till dottern! Och: stackars dig! Jag kan tänka mig att du haft helt andra förväntningar på den här tiden i livet.

pelvis 001

Mina första funderingar

Har du blivit medicinsk undersökt? Hos fysioterapeut? Av läkare? Har du fått tillräckliga svar? Går man och oroar sig för att besvären är tecken på någon ännu okänd åkomma kan det vara mycket svårt att uppleva symtomlindring. Ibland kan man behöva en extra sväng i undersökningsväg bara för att sedan kunna vila i faktumet att det inte är någon underliggande fara som ligger och lurar. Nu menar jag inte att du ska direkt iväg och kräva den mest avancerade undersökning du kan tänka dig, men mer så här: Är du trygg med den undersökning, de svar och de förklaringsmodeller du fått? Om inte rekommenderar jag dig att söka dig till en annan fysioterapeut, en annan läkare.

Få adekvat hjälp

Får du hjälp där du behöver det? Om du inte kan komma till fysioterapeut ska fysioterapeuten kunna komma till dig. Om du har möjlighet är det oftast bättre att komma iväg till en rehabmottagning, men om alternativet inte är någon hjälp alls så ska du be om hembesök.

Jag tror ABSOLUT INTE att smärtan sitter i huvudet, missförstå mig inte. Men av någon anledning verkar den smärtan ju ha gått utöver det vanliga och det verkar ju inte gå över i en handvändning. Jag skulle, parallellt med allt annat, söka en samtalskontakt. Kanske helst en KBT-terapeut, bara för att lära dig att kognitivt hantera smärtan så länge den nu kommer finnas kvar.

Rehabprocessen

Vad gäller rehabiliteringen är det ofta viktigt att bryta upp den i små, små delar. Personligen skulle jag satt mig med papper och penna och skrivit upp olika delmål. Kanske är första målet att vända i sängen. Sedan att gå till toaletten, nästa att kunna byta blöja själv på barnet, etc etc. Gör sedan en tidsuppskattning för varje mål. När vill du kunna göra detta (tänk stort, men ändå realistiskt…). Okej, om vi börjar med att vända i sängen. Vad behöver du klara då? Lyfta rumpan, vrida dig. Kan du göra rumplyft? Hur många klarar du innan det gör för ont? Hur ont gör det på en skala mellan 0-10? Om du tänker att allt mellan 0-5 är okej smärta? 0ch så börjar du beta av grej efter grej.

Tänk efter vilka olika fysiska moment du behöver klara för varje aktivitet, dela upp dem i smådelar och träna var sak för sig. Du kommer upptäcka att en del moment gör ont och andra inte, försök då att se hur du kan utnyttja de rörelser/aktiviteter som fungerar bättre i större utsträckning.

Tänk som en idrottare

Idrottare sätter mål, rimliga men höga. Det bör inte innebära att det förvärrar din aktuella smärta totalt sett. Du får träna mycket, men ”mycket” i dagsläget är kanske på en nivå som kan anses som löjligt låg med dina vanliga mått mätt. Du ska inte göra våld på dig själv. Och gränsen är kanske i nuläget så ”löjlig låg” att du knappt ens ser det som träning. Men om du inte accepterar att det lilla du måste göra är träning, kommer du aldrig upp till nästa steg.

Låter det hårt?

Jag hoppas att du kan få en god behandlingsallians med en fysioterapeut för att bena ut vilka mål du kan ha och hur du ska träna för att uppnå dessa. En bra arbetsterapeut kan också komma med god input gällande vilka hjälpmedel som kan hjälpa dig på traven. Det ska inte vara omöjligt att komma tillbaks till ett bra, aktivt liv. Nöj dig inte med mindre än det. Kräv det av vården, men också av dig själv.

Jag vet inte alls om det här var de svaren du önskade. Men jag önskar dig all lycka, både vad gäller rehabilitering och återhämtning och med livet med bebisen.

Hör gärna av dig igen!

 

 

Läs mer om bäckensmärta efter graviditet här:

Bäckensmärta efter förlossningen; en serie

Forskarkalendern: Bäckensmärta efter graviditet

Forskarkalendern: Bäckensmärta efter graviditet

Gästblogginlägg av Cecilia Bergström.

Mitt namn är Cecilia Bergström. Jag har flerårig klinisk erfarenhet av ryggpatienter (både gravida och icke gravida) i och med min grundkompetens som legitimerad kiropraktor samt från mina tidigare doktorandstudier där fokus har legat på långtidsuppföljningar och psykosociala faktorer av framförallt individer med kronisk nack- och ryggsmärta. Hösten 2012 anställdes jag som postdok vid enheten för gynekologi och obstetrik på Umeå universitet. Där har jag drivit projektet ”Kvarstående bäckengördelsmärta mer än 10 år efter förlossning” samtidigt som jag också har varit kliniskt aktiv. Syftet med projektet är att studera riskfaktorer och långtidseffekt av kronisk foglossning/bäckengördelsmärta.

 

Foglossning – ett livslångt helvete?

Bäckengördelssmärta är ett vanligt förekommande hälsoproblem under själva graviditeten där många kvinnor upplever stora svårigheter att utföra normala dagliga aktiviteter som till exempel sitta längre stunder och/eller resa sig upp från sittande, vända sig i sängen, klä av/på sig, promenera, lyfta och bära mindre vikter. Vissa blir så pass handikappande att de måste använda kryckor eller rullstol under framförallt slutet av graviditeten.Trots att bäckengördelssmärta är en av de vanligaste förekommande komplikationerna under en graviditet är den underliggande orsaken till besvären delvis okänd. Bäckengördelssmärta har bland annat förklarats av biomekaniska dysfunktioner i bäckenleder, hormonella faktorer och hållningsförändringar och tidig första menstruation. Kända riskfaktorer inkluderar bland annat tidigare ryggsmärta, överrörlighet, övervikt/fetma samt lägre socioekonomisk status. Det är dock högst troligt att orsaken till bestående bäckengördelbesvär inte kan härröras till en enskild riskfaktor utan att det ofta handlar om en kombination av flera riskfaktorer.

Går det inte över?

När det gäller förekomsten av bestående bäckengördelsmärta efter genomgången graviditet rapporteras att mellan 5-43% av kvinnorna fortfarande har besvär cirka 6 månader efter förlossning.  Andra studier har visat att mellan 8.6% och 22% fortfarande besväras av bestående bäckengördelsmärta och/eller kronisk ländryggsmärta 6 månader till 12 år efter förlossning. Ökad risk för bestående bäckengördelssmärta efter förlossning har tillskrivits kvinnor som rapporterar en kombinerad ländrygg- och bäckensmärta i tidig graviditet, kvinnor som är äldre och kvinnor som rapporterar otrivsel med arbete och som hade låg uthållighet i muskulatur i och runt ländrygg/bäcken.

Kvinnor med graviditetsrelaterad ländrygg- och bäckenssmärta anses generellt ha en god prognos. Däremot verkar foglossning under graviditet, eller som det numera kallas bäckengördelssmärta, ha en dålig långtidsprognos för vissa kvinnor och utgör därmed inte bara ett betydande individuellt problem men är också associerade kostnader för samhället i stort genom bland annat sjukskrivning.

Vår forskning

Vår forskning kring bäckengördelsmärta vid Umeå universitet har visat att ca 19% av kvinnor med bäckengördelssmärta under sin graviditet fortfarande rapporterar besvär i olika grad 12 år efter förlossning. Av dessa kvinnor så är det mer än en av fem som rapporterar att det har varit sjukskrivna för dessa besvär de senaste 12 månaderna och där majoriteten av kvinnorna har varit heltidssjukskrivna i mer än 14 dagar. Med tanke på att medelåldern för de kvinnor som har besvarat vår enkät var 43 år så är det minst sagt bekymrande att närmare 11 % av kvinnorna med bestående besvär 12 år efter förlossning har blivit beviljande sjukersättning (tidigare kallat sjukpension).

Mycket ont!

Inte helt förvånande så rapporterade kvinnor med bestående besvär en sämre självskattad hälsa än de som inte hade bestående bäckengördelsmärta. I enkäten så frågade vi även hur kvinnorna själv uppskattade chansen till förbättring av symptom och inte helt överraskande så låg medianvärdet på under 5 på en skala 0-10, där noll representerade ”inte alls troligt” och 10 ”mycket troligt”. Vidare kunde vi visa att kvinnor med bestående bäckengördelsmärta även till högre grad rapporterade utbredd smärta så som smärta i bröstrygg, nacke och ischias än kvinnor utan besvär 12 år efter förlossning.

Våra slutsatser och framtidsförhoppning

Baserat på våra resultat så drog vi slutsatsen att bestående besvär och/eller varaktighet av symptom samt utbredd smärta är en av de starkaste riskfaktorerna för bestående problem. Resultaten från vår studie gör det önskvärt att vidare undersöka de underliggande orsakerna till varför vissa kvinnor inte återhämtar sig från sina besvär efter förlossning och om det är möjlighet att i ett tidigt stadium identifiera kvinnor med ”dålig” prognos och därmed kunna sätta in tidig och effektiv behandling. Till ett sådant projekt behövs det både forskningspengar och kvinnor som är redo att delta i sådan studie. Personligen är jag övertygad att det finns kvinnor villiga att ställa upp, men osäker om det finns forskningspengar att erhålla.

Här hittar du Cecilias studie

Vi håller tummarna för mycket forskningspengar framöver!

Begreppsförvirringen; vad är vad? Om så kallad foglossning

Foglossning, bäckensmärta, symfysioloys. Vad är vad?

Begreppsförvirringen; vad är vad? Om så kallad foglossning. Fysioterapeuten reder ut begreppen.

pelvis 001

Orsaken till graviditetsrelaterade bäckensmärtor, det som tidigare kallades foglossning, är ännu inte helt fastställd. Besvären gör oftast debut kring graviditetens vecka 18 och når sin kulmen mellan vecka 24-36. Dock kan smärtan debutera redan i första trimestern och så sent som efter förlossningen. Ungefär hälften av alla gravida drabbas.

Foglossning förlegat begrepp

Få personer inom vården vill längre kalla graviditetsrelaterad bäckensmärta för foglossning. Anledningen är att det inte är några fogar (=leder) som ”lossar”. Bäckenets leder mjukas upp för att ett barn ska kunna födas ut, men det är inget som faktiskt håller på att gå sönder. Det råder lite begreppsförvirring och jag tänkte presentera och reda ut begreppen för er läsare. Jag blandar engelska och svenska, för jag tycker att jag ser att även ”vanliga människor” slänger sig med lite olika begrepp.

  • Lumbopelvic pain

Lumbopelvic pain är det begrepp som omfattar både ländryggs- och bäckengördelsmärta, ofta när det inte görs någon skillnad dem. I den vetenskapliga artikel jag har varit med och skrivit det senaste året använder vi detta begrepp, eftersom kvinnorna i studien själva fått uppge att de har smärta och var den sitter. Det är ofta svårt för en individ själv att särskilja om smärtan sitter i nedre delen av ländryggen eller i bakre bäckenlederna.

  • Pelvic girdle pain

På svenska blir detta begrepp ”bäckengördelsmärta”. Anledningen till att det inte bara kallas för ”pelvic pain” är för att just det begreppet snarare pekar på en smärtorsak som sitter inuti bäckenet. Bäckengördeln syftar till en smärta som sitter på utsidan, smärta som lokaliseras mellan höftbenen  och rumpvecken med eller utan utstrålning ner i benet, alltså bakre bäckensmärta. Smärtfokus ligger vid bäckenets bakre leder och upplevs ofta dov och molande.

  • Symphysiolysis

På svenska kallas detta symfysiolys och syftar till smärta i främre bäckenleden. När det gäller graviditetsrelaterad bäckensmärta är det symfysiolys som vi ofta har att välja på som diagnoskod i journalsystemet, även om smärtan sitter baktill eller på fler ställen. Får du denna diagnos behöver det alltså inte betyda att din fysioterapeut enbart uppfattat att du har smärta i främre bäckenleden, utan bara att det är den närmast beskrivande diagnoskoden vi har.

  • Symphysis pubis dysfunction

Detta begrepp är egentligen den mer korrekta termen för symfyssmärtor (främre bäckensmärtor) som hör ihop med graviditet. Symfysdysfunktion återfinns hos ca en tredjedel av alla gravida kvinnor och varierar från mild till svår. Symtomen kan vara huggande smärta vid pubisbenet med eller utan utstrålning ner i underlivet eller i benen. Smärtan kan förvärras vid gång, enbensstående eller utåtföring av benet. Ibland hörs klickande ljud.

Begreppsförvirring!

Det som lite slaskartat kallas foglossning på svenska är alltså en hel del olika saker. Till viss del kan dessa olika symtom behandlas olika, så se till att få en bra undersökning och behandling av den vårdgivare du möter!

Läs mer om bäckensmärta:

Bäckensmärta under graviditet

Smärtspiralen vid bäckensmärta

Behandling av graviditetsrelaterad bäckensmärta

 

 

 

Foglossning efter förlossningen

Foglossning efter förlossningen

Den här rubriken är en slags click-bait för dig som googlar. Jag ska tillhandahålla dig bra information om det du söker, jag menar inte att jag har lurat hit dig onödan. Men klickbetet utgörs av begreppet foglossning. Det skär litegrann i min fysio-själ när jag använder begreppet. Men hey, du googlade dig hit! Och det var det jag ville. Bäckenet har visserligen fogar (=leder), men de kan inte lossa.  Foglossning anses inte längre vara det korrekta uttrycket då det faktiskt inte är några fogar som lossnar. Det har funnits förslag att istället kalla det ”bäckenuppluckring” men det låter nästan lika illa. Fysioterapeuter tycker kanske bäst om att kalla det graviditetsrelaterad bäckensmärta.

 

Hormonernas påverkan

Under graviditeten påverkas muskler och leder utifrån både hormonella förändringar, livmoderns tillväxt och viktuppgången. De hormonella förändringarna som orsakas av graviditeten medför en förhöjd rörlighet i lederna. Viktuppgången leder till att skelett, muskler, leder och ligament belastas hårdare. Samtidigt sker en förskjutning av kroppens tyngdpunkt framåt och ryggmusklerna belastas mer vilket skapar en ökad kompression på de bakre delarna av ländryggen. För många minskar bäckensmärtorna snabbt efter förlossningen, ibland nästan magiskt i samband med att hormonnivåerna i kroppen normaliseras. Det finns dock  kvinnor som upplever kvarstående smärta i flera år framöver. Kvinnor som hade besvär med ländryggssmärta redan innan graviditeten lider också större risk att ha kvarvarande besvär av bäckensmärtor ett år efter förlossningen.

Ungefär 50% av alla gravida kvinnor upplever bäckensmärta under graviditeten.

För majoriteten av dessa försvinner smärtorna inom tre månader efter förlossningen. Dock kvarstår besvären hos en del, och upp till 7% har smärta som upplevs svår och funktionsnedsättande. Man vet inte helt varför bäckensmärtan uppstår överhuvudtaget, men en del belägg finns för att det handlar om en biomekanisk ändring som försvårar  kraftöverföringen mellan ländrygg och bäckenet. Musklerna kring bål och bäcken anses spela viktiga roller i kraftöverföringen i detta område.

Behandlingsapproach

Du som lider av bäckensmärta behöver ofta få fysioterapeutisk behandling där du får råd och hjälp att träna dina muskler på en lagom nivå. Du behöver kanske också ergonomiska råd och det vi ofta kroppsmedvetenhetsträning. Kanske behöver du på nytt lära känna din kropp, när den är spänd och avspänd och var dess fysiska och orkesmässiga gränser nu går. För vissa är det också bra att jobba med rörlighetsträning och stretching. Som ett komplement kan massage eller annan britsbehandling göra gott.

Varför går det inte över?

Forskningen menar på att tidigare ländryggssmärtor och bäckensmärtor kan vara en faktor att en kvinna får fortsatta besvär även efter den aktuella graviditeten. Vissa studier menar att nedsatt uthållighet och styrka kring bål och bäcken hör ihop med kvarvarande besvär av bäckenledssmärta tre månader efter förlossningen. Även emotionell stress och kvinnans totala psykiska hälsa kan bidra till att smärtan kvarstår längre. Jag förstår att det kan  låta som att var och varannan kvinna drabbas av kvarstående smärtor efter graviditeten. Man ska inte glömma att graden av tillfrisknande är hög! De allra flesta blir också spontant bättre utan behov av behandling.

Se det som en idrottsskada

Tänk dig dina besvär som en en idrottsskada. Tänk dig att lederna fortfarande är lite uppmjukade och musklerna försvagade efter en period med tung belastning. Kroppen är av olika orsaker inte tålig nog för det som den utsätts för, och smärtan är en signal om att något behöver ställas till ordning i kroppen. Rehab efter en idrottsskada är ofta långsam och innehåller väldigt väl utvalda moment. Det kräver både smärtlindring, lagom dos av träning och ibland andra behandlingar för att optimera en balans i muskler och leder.

Fysisk aktivitet ska inte göra ont, men får göra lite ont

De här var ett konstigt budskap, va? Jag ska förtydliga. Har du kvarstående besvär av bäckensmärta efter graviditet bör du se över hur du rör dig. Kanske är det viktigt att börja röra dig överhuvudtaget om graviditeten innebar mycket inaktivitet. Rör du dig alldeles för mycket kan du iställe behöva dosera ner träningen. Vi brukar förklara det här så:

Måla upp en 10-centimeters linje för din inre syn. Ena änden står för 0=inte ont alls, och andra änden för 10=värsta tänkbara onda. Då brukar vi säga att träning och motion kan få kännas upp till 5 på den linjen, men att det också gärna ska ge sig inom 24 timmar. Om din grundsmärta är på 3 kan du kanske  inte förvänta dig att träning ska vara helt smärtfri, eftersom du ju redan har ont till att börja med. Men vi vill inte heller att du ska komma upp i några nya smärthöjder genom träning. Jag brukar förklara det som att om du får ett jättesmärtgenombrott av att promenera 10 minuter, då kanske du klarar 5. När vi legat stadigt på dessa 5 minuter utan att få mer ont i ett gäng veckor, då stegrar vi till 7,5 minut. Och sedan vidare till 10, 20, 30, 40 och timmar… Samma slags stegring kan du tänka för vilken slags aktivitet som helst.

Psykiskt mående och sömn

Stress, psykisk ohälsa och sömnbrist kan göra att smärta upplevs värre och dessutom sitter i längre. Ett tips också att tänka över hela sin hälsosituation. Är det något annat som skaver i livet kan det vara en del av rehabiliteringen att ta tag i dessa bekymmer. Förhandla om sömnen med en eventuell partner. Be BVC eller vårdcentralen om en samtalskontakt.

Hör gärna av dig med frågor eller funderingar kring ämnet!

Referenser:

Ps: För dig som vill läsa ännu mer om ämnet har jag gjort en hel serie inlägg om bäckensmärta efter graviditet, den finns att läsa här. 

 

Varför har jag fått platt rumpa efter graviditeten?

Varför har jag fått platt rumpa efter graviditeten?

Varför blir rumpan så platt efter graviditeten? 

Under graviditet ändras hållningen och rumpmusklerna påverkas genom att de kan bli försvagade och översträckta. När magen tynger ner ökar svanken, och genom ökningen av svanken blir det svårt att aktivera rumpan som vanligt.

pelvis 001

Försök själv – ställ dig med kraftig svank och försök spänna rumpan. Det är nästan omöjligt!

gravidhållningljusare

Hållningen förändras

Samtidigt som rumpans muskler blir underanvända och utsträckta på grund av hållningsförändringarna som sker till följd av hormonella förändringar och magens tillväxt, kommer rumpmusklerna också få jobba ovanligt hårt för att försöka motverka den ökade rörlighet som sker i bäckenlederna. Bäckenlederna mjukas upp och bäckenet breddökas då kroppen förbereder sig inför förlossningen. Musklerna i rumpan kommer alltså bli överansträngda, underanvända och utsträckta – allt inom nio månader! Detta resulterar tillslut i att musklerna förminskas i storlek och styrka. Rumpan blir plattare!

Förändrad livsstil

De flesta kvinnor ändrar också levnadsmönster litegrann under en graviditet, en del mer och andra mindre. Du kanske undviker trappor, slutar att springa, drar ner på promenerandet och tränar enklare saker som är mer avlastade. Detta är alla saker som kan vara nödvändiga, speciellt för dig som haft bäckensmärta eller besvär med mycket sammandragningar. Muskelmassa är en färskvara, och de muskler som inte används mycket minskar i storlek.

Hormonerna

Kvinnor i fertil ålder har generellt lättare att lagra fett på höfter och rumpa än män på grund av hormonella faktorer. En del av rumpans försvinnande kan ha att göra med ökad energiåtgång på grund av amning. Detta borde dock inte vara den stora anledningen då forskning visar att de flesta kvinnor inte går ner alla sina graviditetskilon det första året. I genomsnitt har kvinnor ökat mellan 0,5-4,0 kg ett år efter graviditeten. Kroppen lagrar ofta gärna reservenergi (=fettmassa) på rumpan och för kvinnor som snabbt går ner i vikt och går ner under sin tidigare normalvikt kan en del av rumpans försvinnande bero på förlust av fettmassa.

Vad kan du göra åt den platta rumpan?

Under graviditeten kan du försöka påverka din hållning samt försöka hålla igång rumpmusklerna så gott det går.

Många  graviditetsrelaterade förändringar i kroppen är dock oundvikliga. De beror på den normala cykeln av att bli gravida – vara gravid – föda barn – amma barnet. När du väl har upptäckt att rumpan plattats till efter graviditeten (och då också hittat hit genom att googla) finns det dock några saker du kan göra:

  • Träna rumpan

Du kan få en del tips i ett inlägg jag skrev om rumpmuskelträning här.

  • Gå inte ner i vikt för snabbt.

Låt kroppen sakta men säkert komma tillbaks till ”ditt nya jag”, utan att hetsa dig till en viktnedgång där kroppen kommer ta ytterligare av reserverna från fett och muskler.

 

musslan 001

rumplyftboll 001glutmed 001

Lycka till med rumpträningen där ute!

 

Ökad svank och framåttippat bäcken

Ökad svank och framåttippat bäcken

Många går omkring med en aning för mycket svank. Det kan höra ihop med hållningsförändringar som sker under en graviditet och som inte automatiskt går över, det kan handla om en hållning som kommer av ett sittande arbete eller kanske också i vissa fall om ett  rörelsemönster som många lägger sig till med över tid. Det här inlägget ska handla om ökad svank och framåttippat bäcken!

Graviditet och hållning

Under en graviditet kommer den hormonella uppmjukningen och magens vikt göra att bäckenet tippas framåt och att svankens kurvatur ökar. Ganska kort tid efter graviditeten kommer kroppen börja återställa balansen mer till det normala. Den belastning som kroppen får utav att vara nyförlöst och att vårda en nyfödd gör att hållningen får nya utmaningar. I min kliniska erfaenhet är ”normaliserad hållning” något som alla inte får tillbaks helt automatiskt. Jag upplever också att många inte riktigt känner igen sin kropp förrän de har landat i en mer pre-gravidliknande hållning.

Vad är hållning?

Hållning är inte en kroppsposition, utan ett dynamisk rörelsemönster. Det är dock ett slags grundtillstånd. Så fort du hamnar i en viss position kommer kroppen vilja relexmässigt engagera dina muskler till att hamna i ditt grundtillstånd. Hållning är din kropps ”comfort zone”, och som vi alla vet kan detta både vara en trygg hamn men ibland också något som vi skulle behöva utmana oss att komma ifrån.

Vad är dålig hållning?

En dålig hållning kan vara kulturellt värderat. Ni vet vad jag menar va? Någon som har dålig hållning kan anses vara slarvig och oattraktiv, men också flitig och hårt arbetande. Oavsett värderingar så har ”dålig hållning” ett mer biomekaniskt ursprung. Det handlar om kroppens viktfördelning, om hävstänger och om positioner som orsakar onödigt mycket belastning på kroppen.

Spelar hållning någon roll?

Alla som någon gång börjat massera axlarna och nacken efter ett gäng timmars statiskt arbete framför datorn brukar vara medvetna om att hållningen påverkar. Om du har bristande ryggstöd och inte tar bra stöd av golvet brukar din bröstrygg börja sacka ihop efter ett tag. Ryggen mellan skulderbladen börjar sjunka ihop och du får en framåtlutad hållning där nacken automatiskt skjuts framåt. Tyngdpunkten förskjuts och dina muskler får nu jobba hårt för att hålla din blick fäst på datorn framför dig. Tillslut säger musklerna ifrån, och hållningens effekter har kommit ikapp dig. Egentligen är hållningen inte problemet, utan den statiska positionen som du inte orkar hålla.

Belastning versus hållning

Människor kommer i alla former, även sett till hållning. Det är inte så enkelt att alla som har en viss kurvatur i ryggen också har ett smärtproblem. Om du är född med mycket svank, eller har en väldigt rak rygg. Ditt anatomiska grundläge är sällan ett problem. Kroppen anpassar sig. Det är alltså inte hur du är, som är problemet. Det är vad du gör. Upprepade belastningar du inte är stark nog för att utföra kan bli en risk. Statiska positioner där musklerna får för lite cirkulation är också ofta förenat med smärta.

En bra hållning

En bra hållning är ett grundläge där du inte har ont, och en kropp med grundinställningen att rörelse är bra. Istället för att fokusera för mycket på en bra hållning, fokusera mycket på rörelse. Du kan inte ”skärpa dig” till en rakare hållning, men du kan se till att byta position var tionde-var tjugonde minut. Istället för att försöka ta bort det dåliga, lägg till något bra. Lägg till den sortens rörelse som är motsatsen till det du brukar göra. Är sittande i soffan ammandes en bebis det du brukar göra? Då är motsatsen att sträcka i höften, att räta på ryggen och dra ihop skulderbladen. Är att bära barn i sele, med framåtskjuten mage, ryggen något bakåtlutad och axlarna framåtvridna? Då är motsatsen att tippa tillbaks bäckenet, placera bröstkorgen rakt över bäckenet och öppna upp bröstet.

Återställ hållningen efter graviditet

Muskler jobbar som marionetttrådar för att hålla ihop oss och skapa rörelse i skelettet. De muskler som kan hjälpa oss att  tippa bäckenet något bakåt är rumpmusklerna, musklerna i baksida lår samt de raka och sneda bukmusklerna på framsidan. De muskler som gärna är lite extra strama efter en graviditet är de som har varit med och tippat fram bäckenet – höftböjarmusklerna och en del av framsida lår-musklerna på framsidan.  Ryggradsmusklerna (filéerna på var sida om ryggraden) är också ofta lite överansträngda efter senare delen av graviditeten eftersom en höggravid kvinna också lutar en del bakåt för att parera magens vikt. Denna position liknar för övrigt den du slår på när du håller ett barn i famnen.

 

Kompensera med rörelse!

Muskler att stretcha:

  • Höftböjare
  • Framsida lår

Muskler att stärka:

  • Rumpa
  • Baksida lår
  • Skulderbladsmuskler
  • +Hitta balansen med en starkare rumpa och mer en avspänd rygg

DSC03095

 

Referenser