Kategori: Bäckensmärta efter graviditet

Bäckensmärta efter graviditet

Bäckensmärta som inte försvunnit efter graviditeten?

I den här kategorin hittar du inlägg om bäckensmärta efter graviditet och förlossning. Varför går inte besvären över? Vad kan du göra själv? Ska du träna? Får det göra ont? Du kommer inte hitta alla svar på dina individuella frågor, men du kan förmodligen hitta en del tips och råd. Och du kommer få goda kunskaper så att du vet vad du ska fråga efter om du behöver söka vård.

Bäckensmärta efter graviditet går ofta att behandla med framgång. Min erfarenhet är ofta att det är bättre att söka hjälp tidigt än sent.

Flera inlägg i kategorin har publicerats som en serie som svar på läsarfrågor vi fått in. De flesta inlägg har vetenskapliga referenser, men en del är baserade på beprövad erfarenhet i stället. Än har vi inte vetenskapliga evidens för allt.

Bäckensmärta är inte normalt!

Bäckensmärta är inte normalt.

Att ha bäckensmärta är att vara sjuk?

Ländryggs- och bäckensmärta hos gravida har en konstaterat negativ effekt på funktion och välbefinnande. Smärtan kan påverka allt i det dagliga livet. Det kan vara till synes enkla aktiviteter som orsakar den värsta smärtan. Många upplever att 30 minuters gående eller stående är smärtgenererande. En vanlig föreställning är att graviditetsrelaterad smärta är är normalt och att det inte är nödvändigt att behandla eftersom det går över efter graviditeten. Smärtan under graviditeten är vanlig och inte farlig, men det är inte okej att normalisera ett smärttillstånd på det sättet!

 

Bäckensmärta
En preggomage i vecka 37 som aldrig hade kunnat motionera på annat sätt än genom cykling.

Bäckensmärta är inte farligt, men det är inte heller normalt

Om du hamnar hos en vårdgivare som verkar tycka det, rekommenderar jag dig att byta!

Det här inlägget skrev till en början som en del av flera andra inlägg som en reaktion på hur många slänger sig med meningar som ”graviditet är inte sjukdom”. Jag  funderade över det här med begreppen hälsa, sjukdom och ohälsa i förhållande till graviditeter. Jag skrev om att WHO har formulerat definitionen  att ”Hälsa är ett tillstånd av totalt fysiskt, psykisk och socialt välbefinnande, inte bara frånvaro av sjukdom eller defekt”. Om hälsa är välbefinnande kommer delar av näst in till alla graviditeter innebära en avsaknad av hälsa, och funderade kring detta.Efter en tid tog jag upp ämnet igen, men gick då lite hårdare åt Försäkringskassan och deras regelverk. Jag förargade mig över att ohälsa inte ohälsa, bara för att det infaller under graviditet. Detta enligt försäkringskassans tankesätt.Strax där efter läste jag en artikel om bäckensmärta och sjukskrivningar i Sverige och konstaterade med artikelförfattarna att det är vår kulturella uppfattning om att ”graviditeter inte är en sjukdom” som ställer till det för många kvinnor. Några dagar senare kom jag över en artikel om hur Taiwanesiska kvinnor ser på graviditeter .

Bäckensmärta som inkörsport till annan ohälsa

Jag hittade en annan artikel på ämnet och måste få citera.

Numerous women suffering from pregnancy-related low back pain and pelvic girdle pain experience difficulties performing normal daily activities such as prolonged sitting and/or getting up from a sitting position, turning over in bed, dressing/undressing, walking, lifting and carrying small weights. Also, women with pelvic girdle pain seem to be more afflicted than women with pregnancy-related low back pain and some may become so incapacitated to the extent that there is a need to use crutches and/or wheelchairs. Many women also experience sexual difficulties due to the pain. We have previously reported that 7/10 women with pregnancy-related low back pain/pelvic girdle pain are more likely to have an unsatisfying sexual life during pregnancy compared with women without pain. So when taking into account the decreased functional status of many women suffering from this and that the life-time prevalence of low back pain in Swedish women has been estimated to 66%, and that the prevalence of pregnancy-related low back/pelvic pain during pregnancy is even higher (72%), this condition must instead be considered a complication of pregnancy and a major health issue among women in childbearing age.”

Jag har även läst en artikel som summerar tydligt att graviditeter ofta är inkörsporten till ländryggssmärta

Kvinnor totalt sett drabbas oftare än detta av män. En kan ju undra varför…

”Women are at greater risk for persistent low back pain than men. The point prevelance in low back pain is increased in pregnant women (25 %) comperad with non pregnant women of the same age (6,3 %). Sixteen percent of women with pregnancy-related low back pain report persistent pain 6 years later. Thus pregnancy represents a specific risk for persistent low back pain.”

Nu är det spikat, klart och slutdiskuterat.

Bäckensmärta under och efter graviditet måste anses vara en graviditetskomplikation och innebär en stor negativ hälsopåverkan för kvinnor som drabbas. Det är ohälsa. Punkt.

Med detta inlägg vill jag dock absolut inte skrämma upp någon som lider av   bäckensmärta. läs detta inlägg  så som att jag ondgör mig över vår kulturella syn på graviditeter och bäckensmärta. För mer pedagogiska tips om just detta kan jag rekommendera bland annat dessa klipp:

Tankar och funderingar kring detta? 

 

Alla inläggen i serien:

Tema graviditetsrelaterad bäckensmärta

Graviditetsrelaterade bäckensmärtor, vad gör ont?

Smärtspiralen vid bäckensmärta

Behandling av graviditetsrelaterad bäckensmärta

Smärtspiralen vid bäckensmärta

Smärtspiralen vid bäckensmärta

Jag tänkte förklara lite mer om hur smärtspiralen går  vid bäckensmärta under graviditet.

Det finns ännu inte EN allmänt vedertagen förklaring till varför en del kvinnor får ont i bäckenlederna under graviditet. Troligen är smärtan ”multifaktoriell”, och jag tänkte försöka förklara min syn på saken. Smärtspiralen kan, enligt min erfarenhet, ofta stoppas. Ju tidigare en kvinna med bäckensmärta får hjälp, desto lättare är det att hindra att smärtan ”går bananas”.

pelvis 001

En ökning av rörligheten i bäckenet genom att stödjevävnaden mjukas upp.

Detta kan ske redan tidigt under graviditeten, tack vara den höjning av hormonet relaxin som sker redan under vecka 10-12.

Musklerna runt omkring bäckenet reagerar med att bli extra spända som försvar  (rumpmuskler, höftböjare, quadratus lumborum, ryggradsmuskler etc)

Överspända muskler blir försvagade. De muskler som ansvarar för att bäckenets och ryggens stabilitet klarar inte riktigt av sitt jobb.

Individen får en smygande ökning av balans i bäckenregionen och hållningsförändringar

Allt ovan väger samman som smärta

Smärta föder smärta. Med tiden kan kvinnan få ännu mer muskulärt försvar och kramp-känningar kring rumpmusklerna och/eller insida lår.

Överspänningar ger ytterligare svaghet i musklerna.

Svaga muskler betyder ännu mer hållningsförändringar

Och så blir det mer smärta

Sådär snurrar det kanske på…

Här kommer några tips för att stoppa eller bromsa den negativa spiralen. 

  1. Träna bålstabilitet, ben och rumpa. Jag är helt och hållet övertygad om att lämpliga och lagom doserade träningsövningar utförda en eller två gånger om dagen kommer minska dina besvär. Detta är tipset före allt annat, men du måste alltså lägga ganska mycket krut på egenvård för att besvären ska bli bättre. Det handlar mycket om att öka blodcirkulationen, du måste inte träna dig trött och svettig. Syftet är att mjuka upp!
  2. Se om mjukdelsbehandling för dina överarbetade muskler kan hjälpa. Kan din partner hjälpa med massage? Har du möjlighet kan annan britsbehandling hos någon gravid.-kunnig kroppsterapeut kännas otroligt välgörande.
  3. Jobba med hållningen. Träning och mjukdelsbehandlingar kanske kan hjälpa dig att orka hålla dig i bättre hållning? Tänk på hur du står och rör dig! (Tips finns här).

Vad är det viktigaste?

Nummer 1 är kanske allt du behöver göra, även om det kan kännas tradigt. Ingen lovar att fysioterapi ska vara kul, lååångt ifrån. Men hjälper det, är det kanske förlåtet? Gå till en fysioterapeut och få ett individuellt utformat träningsprogram! De som funkar för någon annan behöver inte avar det som är bäst för dig.

 

Mina övriga tips:

  • Unvik att hamna i icke-neutrala ställningar för ditt bäcken (mer om bäcken-ställningar här). Yoga, utfall, dans är exempel på saker som kan innebära ofördelaktiga vinklingar för ditt bäcken.
  • Testa ett bäckenbälte.
  • Sov i en neutral position för bäckenet. Kuddar mellan knäna och fötterna brukar hjälpa.
  • Rör på dig så mycket du kan, men under din smärtgräns.
  • Tänk på hur du sitter på jobbet och försök få till ett bra svankstöd!

Alla inläggen i serien:

Tema graviditetsrelaterad bäckensmärta

Graviditetsrelaterade bäckensmärtor, vad gör ont?

Bäckensmärta är inte normalt!

Behandling av graviditetsrelaterad bäckensmärta

Läsarfråga om bäckensmärta och överspänd bäckenbotten

Läsarfråga om bäckensmärta och överspänd bäckenbotten

Jag tror att jag har  överspänd bäckenbotten, ska jag skippa knipövningar?

” Jag har 15 månader efter andra barnet fortfarande problem efter foglossning. Har ont över blygdbenet, på sidorna av blygdbenet, ”undertill” (bäckenbotten?) precis var insidan av låren möter bäckenbotten samt svanskotan. Kan bara gå kortare sträckor. Vad är det egentligen som gör ont i bäckenbotten där vid insidan av låren måntro? Muskler? Ligament? Där börjar det värka och kan hugga till om jag rör på mig för mycket. Där knakade det också hemskt när jag var gravid. Smärtan i svanskotan kom först efter förlossning.”

och

”För 9 månader sedan födde jag vårt första barn med ett planerat snitt (är stelop i SI-lederna och avrådes vaginal förlossning). Slapp foglossning och mådde bra under graviditeten. Allt gick bra och jag tycker att jag ”fått med mig kroppen” på att vilja börja träna igen. Jag har varit noggrann med bäckenbottenövningar och har tränat med både fysioterapeut och en pt som ska vara duktig på postpartum-träning. Men.. vareviga gång jag kniper och /eller kopplar på bäckenbottenmusklerna så får jag så infernaliskt ont i svanskotan. Jag har fått höra att detta nog ska gå över men det gör det verkligen inte. Det blir inte ens bättre. Jag tänker på min hållning och hur jag sitter för att inte belasta svanskotan men har ändå så ont. Har du någon uppfattning om vad det kan vara som ger sån smärta.”

Svar

Precis som i ett tidigare svar i den här frågeomgången vill jag till att börja med hänvisa tillbaks till en  serie om bäckensmärta efter förlossning.

20 November: Into och tips på var du kan hitta hjälp

21 November: Vad är bäckensmärta efter förlossningen egentligen?

22 November: Behandling av bäckensmärta efter förlossning

23 November: Hur avgör jag vad som är bra och dålig smärta?

24 November: Har bäckenbotten något med saken att göra?

Det här är frågor  som är svåra att svara på utan att jag själv gjort en bedömning, så det bästa svaret får du om du faktiskt bokar tid hos en fysioterapeut som kan klämma och känna på dig. Men min gissning är att bäckenbottens muskler som fäster vid svanskotan drar i den och provocerar en rörelse som ger smärta. Jag skulle därför rekommendera att du söker upp någon som gör en bedömning av din bäckenbotten. Är den generellt för spänd så kanske du överhuvudtaget inte ska knipa just nu, utan fokusera på avslappning och antiknip. Om det istället är ett problem i just svanskotan så kan bäckenbottenträning vara bra för att öka blodcirkulationen i området, men då tror jag att du ska försöka hitta en spänningsnivå som ändå känns smärtfri.

I det sista inlägget i ovan nämnda serie så skrev jag även om överspänd bäckenbotten. Om du har en överspänd bäckenbotten rekommenderar jag inte knipövningar utan istället avslappning, egenmassage och andra åtgärder. Tips på dessa hittar du här:

Egenvård vid överspänd bäckenbotten

Jag kan tyvärr inte alls svara på vilken struktur som gör ont utifrån dessa beskrivningar, det är alltid lättare att få känna själv och göra en bedömning.

Här finns läsning om smärta i svanskotan:

Ont i svanskotan efter förlossning

Ont i svanskotan; undersökning och diagnos

Ont i svanskotan; behandling

Läsarfråga om skadad svanskota vid förlossning

 

Boka in ett besök hos en fysioterapeut är min rekommendation! Oftast hittar du bra hjälp om du ringer runt till de fysioterapimottagningar som finns i din närhet och frågar efter någon som jobbar med kvinnohälsa, bäckenbotten eller svanskotor!

 

Bäckensmärta och amning

Bäckensmärta och amning

Påverkar amning återhämtningen från graviditetsrelaterad bäckensmärta?

 

En studie har visat att amning verkar ha en skyddande effekt mot kvarstående bäckensmärta postpartum. Det finns också en rad studier som visat att amningsavslut inte påverkar utfall av smärta postpartum alls.

Tidigare har den medicinska världen ansett och trott att amningens hormonella inverkan påverkar återgången av bäckensmärtor till det negativa. Teorin har varit att amning bibehåller en hormonnivå i kroppen som gör att lederna behålls i ett uppmjukat skick även efter förlossningen. Dock har man i flera studier de senaste åren sett ett helt motsatt resultat. I en norsk studie såg man inga samband mellan amningens längd och långvarig bäckensmärta. Amning kan till och med ha en liten inverkan för att minska risken för utveckling av långvarigta smärttillstånd från bäckenet.

Hormonernas inverkan fortfarande inte klarlagd

Den hormonella kontrollen av mjölkproduktion är en komplex process som involverar ett flertal olika hormon, men speciellt prolactin. Prolactin har nyligen visats hämma inflammatoriska processer och gynnar ledytornas återhämtning i inflammatoriska ledsjukdomar. Oxytocin har också visats reglera smärtupplevelsen och öka smärttoleransen i djurstudier. Oxytocinhalten sjunker snabbt efter avslutad amning och detta kan delvis förklara varför en kort tids amning kan följas av en uppfattad ökad smärta från bäckenet.

Det finns därför ingen anledning att rekommendera något annat än WHO’s generella riktlinjer gällande exklusiv amning i 6 månader för kvinnor med kvarvarande bäckensmärta efter graviditet och förlossning.

Referenser:

Finns det något som heter amningsreumatism?

Finns det något som heter amningsreumatism?

Finns det något som heter amningsreumatism?

Existerar ”amningsreumatism”?

För något år sedan träffade en kollega till mig en nybliven mamma som patient, kvinna  vars personliga tränare hade sagt till henne att hon hade ”amningsreumatism”. Den stackars kvinnan hade naturligtvis ont, jag förnekar absolut inte hennes smärta eller besvär. Vi både förfasades och skrattade åt detta. Naturligtvis skrattade vi inte åt en kvinna som hade ont. Men för det första. En personlig tränare kan inte ge en diagnos. Det kan inte en massör eller någon annan kroppsterauept eller mammacoach heller för den delen. Inte ens en fysioterapeut får inte ens ge medicinska diagnoser. Vi får ge funktionsdiagnoser av typen ”alla tester tyder på att du har en meniskskada” eller ”alla tecken visar på att du har bakre bäckensmärta”.

Vad är reumatism?

Reumatism är en medicinsk diagnos som ges efter en noggrann medicinsk utredning. Reumatism är en riktig sjukdom som i de  flesta fall har autoimmun orsak, det vill säga att kroppens immunförsvar av någon anledning förstör kroppens egen vävnad. Det finns inget som helst samband mellan amning och reumatisk värk i den bemärkelsen att en frisk person får allmän ledvärk av att amma. Såklart händer det i enstaka fall att en kvinna som ändå skulle få reumatism får debut av sjukdomen i samband med amning. Men det finns inga utoimmuna responser i amning/hormonerna kring amning som bryter ned vävnad på det sättet. Jag blir JÄTTEJÄTTEARG när en klåpare till gymnolla dunkar ut diagnoser till höger och vänster.

Varför har ammande kvinnor ont i kroppen?

Ammande kvinnor har ofta anledning till att få besvär med nacke, skuldra, underarmar, handleder och ländrygg. Både graviditeten och småbarnsföräldraskapet kan orsaka dessa smärtor och besvär. Orsaken är ofta en blandning av kroppens rent fysiologiska förändringar, och den belastning kroppen utsätts för. En graviditet påverkar en kvinnas hållning: magmuskler och bäckenbotten sträcks ut, andra muskler blir försvagade och några andra blir mer dominanta. Resultatet blir ofta en lätt krumhet i ryggen i sittande, med en ökad benägenhet att få ont i nacke, skuldra och ländrygg. Nyförlösta kvinnor har också en predisponering för ledsmärta på grund av en lätt ökning av ledrörligheten generellt. Sömnbrist och minimal återhämtning är också sällan hjälpsamt när det kommer till smärta i muskler och leder.

Smärta av statiska positioner

Ammande kvinnor kan få ont i kroppen, såklart. I både muskler och i leder. På flera ställen i kroppen. Ungefär i samma utsträckning som flaskmatande kvinnor.  Jag har verkligen inte hittat något som tyder på att just ammande kvinnor får mer generell värk i kroppen än andra nyförlösta. Här reserverar jag mig dock, jag har inte läst all forskning i hela världen. Hittar ni en studie som säger motsatsen så läser jag gärna! Det som INTE FINNS är forskning om diagnosen ”amningsreumatism”. För den existerar inte.

Däremot finns det kvinnor som har ont, som borde få gå till en riktig vårdgivare och få en bra bedömning och behandling.

  • Ont i handlederna verkar vara hyfsat vanligt bland de kvinnor som lider av ”amningsreumatism”.

Ont i handlederna kan bero på många olika saker, men för de flesta gravida brukat det vara CTS och för många nyblivna föräldrar kan det vara Mb Dequervain.

  • Smärtorsaken till ryggvärk hos ammande kvinnor är ofta bristande hållning.

Jag har skrivit om graviditetsrelaterad hållningsförändringar här och här. Amning och flaskmatning innebär ofta sittande med dålig hållning, och i och med att det upprepas både ofta och länge kan det bli ett smärtbildande vanemönster. Muskler som får jobba statiskt och leder som hålls i icke-optimala lägen gör ont. Ryggsmärta kan bero på en mängd olika orsaker, men kan också härledas till långvarigt sittande, sittande med bristande hållning och försvagad bålmuskulatur. Inget av detta är direkt sällsynta fenomen hos en nyförlöst kvinna.

Här har jag skrivit om nacksmärta. Just det inlägget handlade om arbetsergonomi, men sittande bebis-matnings-ergonomi är ungefär lika illa för nacken.

  • Smärtor i axlarna hos nyblivna föräldrar kan också handla om att musklerna är axelleden inte är tillräckligt stark eller uthållig för den nya belastningen som barnet innebär.

Även om du bara skulle hålla ut din arm framför dig i 20 minuter, skulle den statiska positionen vara nog för att ge belastningsvärk. Lägg på 4 kg bebis och du har ett överbelastningsproblem. Även hållningen är ofta boven i dramat även här. En något framåtböjd sittande position med rundade axlar är vanlig när en matar en bebis. Förenklat uttryckt kan en säga att detta gör att musklerna som drar axlarna framåt kan bli spända (bröstmusklerna, främre armhålevecket) och musklerna som ska dra axeln bakåt och skulderbladen ihop blir svaga och utsträckta.

  • Samsovande med bebis gör att den undre armen hamnar i de märkligaste ytterlägen.

  • Knäsmärta kan bero på massor av olika saker.

Hos nyblivna mammor handlar det ofta om en kompott av viktuppgång, snabb viktnedgång, förlust av muskelmassa, inaktivitet och ett långt träningsuppehåll. Lägg till lyft upp och ner från golv.  Många bäckar små kan göra att en får ont! Om en ska ge generella tips sådär utan vidare brukar jag tipsa om appen ”Knäkontroll” som finns gratis via app-nedladdningstjänster.

  • Fotsmärta efter graviditet har jag skrivit om här. Här finns också litegrann tankar om fötter och skor.

Fotsmärta kan också vara det som i folkmun kallas hälsporre . Det kan triggas igång av ökad vikt och belastning (bärande av barn) och att gå och stå mycket på hårt underlag.

Så, nu tog jag med er en liten guidning genom postgravitetsrelaterad smärta.

Inget av det här jag skriver och tipsar om ersätter en bra undersökning av en vårdgivare. Fysioterapeuter är proffs på just besvär från muskler och leder, jag tycker du ska gå till en bra sådan om du har besvär från kroppen som stör dig i din vardag. Om det gäller händerna och handlederna kan det vara bättre att gå till en arbetsterapeut.

Läs gärna även:

Referenser:

Amning och smärta

Amning och smärta

Finns det ett samband mellan amning och ledvärk?

Jag möter det ganska ofta, påståendet att amning kan orsaka ledvärk. Det är ett problematiskt uttalande och jag är en av dem som (i vissa lägen) påstår motsatsen. Jag ska ta er igenom ett resonemang om amning och smärta.

Först av allt, missförstå mig inte. Är det något jag tror på, så är det när människor säger att de lider av smärta. Jag skulle aldrig förminska människors problem, och i min kliniska vardag somfysioterapeut är det just smärtan jag försöker råda bot på.

Kan amning ge ledvärk?

Jag läste nyss ungefär detta i ett kommentarsfält: ”Jag har haft jätteont i kroppen när jag ammat mina barn, och när jag födde barn nummer två fick jag det bekräftat av läkaren på BB att amning kan ge ledvärk”. 

Det här är för enkelt uttryckt. För det första finns det inga medicinska studier som står bakom påståendet att ammande kvinnor har med ledvärk än andra. För det andra finns det heller inga svar på vad det i så fall skulle vara i amningen som ger smärta. Det inte går att dra enkla likamedstreck mellan amning och ledvärk. Alla ammande kvinnor har ju inte lika ont, eller hur?

Det är VÄLDIGT förenklat att säga att ledvärk kan uppstå av amning.

Låt oss prata lite om hormonerna

Progesteron och östrogen är viktiga hormoner under en graviditet, men så snart moderkakan lossnar så minskar halterna av dessa två. Nivåerna av dessa hormon går ner till ungefär samma nivå som hos en kvinna efter klimakteriet. Istället får kvinnan höga nivåer av prolaktin och oxytoxin. Prolakin gör så att mjölk bildas och vid själva utdrivningsreflexen av mjölken sker efter en frisättning av oxytocin. Prolaktinhalterna är höga under tiden kvinnan ammar och  förhindrar ägglossning. När amningen avslutas sjunker prolaktinnivåerna och nivåerna av progesteron och östrogen höjs igen och ägglossning sker.

En ammande kvinna kommer bibehålla sina låga nivåer av östrogen. Även om det inte finns extremt tydliga vetenskapliga belägg för det, tros det att låg nivå östrogen har ett samband med smärta. Östrogen tenderar skyddar mot smärta och eftersom det har en topp under graviditeten tror forskare att syftet är att minska kvinnans upplevelse av smärta under förlossningen.

Östrogenbrist att det onda gör ondare?

Jag har verkligen letat efter studier som kan ge en grund för uttalanden om huruvida den hormonella cocktailen som en postgravid kvinna har i kroppen skulle kunna orsaka ledvärk. Det finns inga enkla svar. En rad i en lärobok löd ”In the postpartum female, the rapid decline of oestrogen after parturition may possibly contribute to joint pain”. Denna sänkning sker alltså under de första 24 timmarna och stabiliseras sedan, men fortsätter att ligga på en låg nivå hos kvinnor som ammar. Enligt vissa forskare kan denna drastiska sänkning av östrogen kunna påverka debuten av förlossningsdepression. Låga östrogennivåer verkar också ha tendenser att öka förekomsten av långvariga smärttillstånd hos kvinnor efter klimakteriet. Möjligen kan då den östrogenbrist som ammande kvinnor har leda till en ökad smärtupplevelse. För som jag förstått det är ger östrogen i sig inte mer smärta, men det kan göra att det som redan gör ont, upplevs ondare.

Östrogen verkar vara det mest bidragande hormonet till att kvinnor generellt är med ledrörliga än män, alltså i befolkningen i stort. Ammande kvinnor har inte ökad ledrörlighet till  följd av östrogenniåver. Relaxin, som är ansvarig för leduppmjukningen i bäckenet under graviditeten, är ett hormon som återställs förhållandevis snabbt efter förlossning oavsett amning eller ej. Det verkar alltså i dagsläget nästintill omöjligt att säga huruvida hormonerna faktiskt orsakar eller bibehåller ett smärttillstånd hos en postgravid individ. Troligen reagerar vi ej heller likadant på de olika hormonomställningarna. Precis som vi alla är olika till att börja med och tål olika hormonella preventivmedel olika bra, exempelvis.

Men vad är det som gör ont då?

Jag som fysioterapeut anser att problemet ofta går att bryta ner och analysera. Det är för enkelt att   skylla allt på amningen.

  • Varför får kvinnan ont?
  • Var får hon ont?
  • När får hon ont?
  • I vilka leder och under vilken grad av påfrestning?

Ofta så går det att hitta andra, bidragande orsaker som också går att behandla.

Kan vi inte skylla på amningen?

Det finns inga vetenskapliga evidens för att ammande kvinnor har mer ledvärk än andra. Därför bör vårdpersonal inte av detta skäl råda kvinnor med ledsmärta att sluta amma på grund av hormonpåverkan. Jag menar inte att kvinnor ska fortsätta amma om de inte känner att det är bra för dem. Absolut inte. Men OM en kvinna vill fortsätta amma går ledvärk  att analysera och behandla. Jag tror aldrig att amning är ensamt orsak till problemet.

En kombination av orsaker

Graviditet och månaderna efter graviditeten är förenade med fysiologiska förändringar i kroppen som kan skapa förutsättningar för att utveckla smärta i muskler och leder. Fysiologiska förändringar under graviditeten omfattar svullnad i mjukdelar, ökad ledrörlighet, viktuppgång, en ökning av svanken, en rundning av bröstryggen och påverkan på bäckenets leder. Summan av dessa förändringar blir ofta att kvinnans tyngdpunkt förskjuts, vilket påverkar muskler att bli antningen kortare eller längre än normalt. Skuldrans främre muskler, ryggmusklerna och höftböjarna blir ofta kortare, medan magmuskler och bäckenbottens muskler töjt ut och försvagas. Spända nack- och skuldermuskler tillsammans med svaga bålmuskler tenderar att göra så att individen hamnar i en framåtböjd och något ihopsjunken position i sittande, allra minst under amning. Tillsammans kan detta bidra till att leder hamnar i ytterlägen, och musklerna arbetar icke-optimalt.

Amning och smärta

Kombinationer av en viss ökning av rörlighet, en muskelmasseförlust efter graviditeten och en ökad känslighet för smärta anser jag vara de bidragande orsakerna till ledsmärta efter graviditet. En viss individ kanske får enorm smärtlindrande hjälp av att sluta amma i det läget, för att återfå normala östrogennivåer. En annan individ kanske inte alls får samma effekt, utan behöver i första hand se över sin ergonomi. DÄRFÖR tycker jag inte att ledvärk ska skyllas på amning, enbart. En kvinna med smärta i kroppen bör få hjälp att analysera sina besvär. Kan det hjälpa med ergonomiska råd, kan det hjälpa med muskelträning, eller handlar det sist och slutligen om amningen?

En kvinna som inte trivs med amning ska inte behöva fortsätta göra det. Men en kvinna som vill amma, ska inte rådas att sluta med amningen på grund av icke-vetenskapliga påståenden att amning rätt av är lika med ledsmärta. Hon ska få hjälp och verktyg att se över sin situation, behandling och råd om träning och se om symtomen lättar då.

Jag har skrivit mer om mammor och ont i kroppen här och här. Läs gärna.

Referenser:

Bäckenbälten

Bäckenbälten

På en instagrambild om bäckenbälten fick jag en massa input från olika kvinnor om deras upplevelser av bäckenbälten under och efter graviditet. Det finns en massa kloka erfarenheter där ute, och jag tänkte berätta mina tankar om bäckenbälten.

Så fyller ni på med era erfarenheter och upplevelser, right?

Vad är syftet med bäckenbälten?

Bältet syftar till att ge ett mekaniskt tillskott vad gäller stöd på själva bäckenlederna. Det är alltså INTE ett stöd för magen. Om detta är det du önskar så finns det sådana slags stödgördlar på marknaden, men det är alltså inte samma sak som det som vi fysioterapeuter rekommenderar som stöd för bäckenlederna.

När behövs bäckenbälte?

När du är gravid och en fysioterapeut bedömt att du har bäckensmärta från främre eller bakre bäckenlederna rekommenderas du ofta ett bäckenbälte. Det kan hända att du behöver få annan behandling i första hand, före bäckenbältet. Du kan också behöva få råd om hur bältet ska sitta på just dig. Det händer med jämna mellanrum att vi träffar personer som har fått mer ont av bältet, och då kan detta ibland bero på att det positionerats fel. Bäckenbälte är en kompletterande behandling, och har du fått övningar rekommenderade för dig är dessa alltid minst lika viktiga som bältet. Eller kanske viktigare.

Hur ska jag välja bälte?

Här kommer vi till det svåra! Det finns lite olika bälten på marknaden och vi resonerar lite olika om de flesta. Min egen uppfattning (som jag gärna reviderar om ni övertygar mig till annat) är att de grå/svarta ganska smala och hårda bältena generellt sett ger enormt bra mekaniskt stöd, men att de också är hyfsat obekväma att ha på sig. Därför upplever jag att många köper dem, säger ”aaah, vad skönt” när de tar dem på sig, men sedan använder dem ganska lite. Därför har jag hamnat i att oftare rekommendera bälten av typen som är lite bredare, med dubbla lager och lite mjukare kanter. De är ofta lite mindre hårda och ger därför mindre stöd, men är också bekvämare.

Jag har tänkt att användbarheten över tid slår det något bättre mekaniska stödet från de smalare/hårdare bältena.

Hur ska bältet sitta?

foglossningljusare

Bältet ska sitta så att de håller ihop bäckenlederna. Framtill är det ofta ganska uppenbart, det blir liksom under gravidmagen och tvärs över ljumskarna. Baktill har forskning visat att bältet gärna ska sitta ganska högt, men ändå över bäckenlederna. Det är alltså inte ett extra ländryggsstöd du behöver.

När ska jag ha bältet?

 

  • När du ska stå och gå
  • Korta stunder åt gången, 20 minuter eller så länge det känns bekvämt.
  • Aldrig när du sover

Referenser:

Management of Symphysis Pubis Dysfunction During Pregnancy Using Exercise and Pelvic Support Belts

The mechanical effect of a pelvic belt in patients with pregnancy-related pelvic pain.

 

 

 

 

 

 

Ont i bäckenet – påverkar bäckenbotten?

Ont i bäckenet – påverkar bäckenbotten?

Fysioterapeuten klargör sambandet mellan bäckenbotten och bäckensmärta.

pelvis 001

Kvinnor med graviditetsrelaterad bäckensmärta (tidigare kallat foglossning) har i några studier visats ha högre anspänningsgrad på bäckenbottenmusklerna i vila än kvinnor utan bäckensmärta. Forskarna tolkar detta som att detta hör ihop med en överaktivitet i musklerna, en slags överspänningstillstånd. Tänk dig som hur dina axlar blir när du frusit och stressat och kommer på att axlarna sitter strax under öronen. I likhet kan du råka hålla din bäckenbotten överspänd när du samtidigt försöker parera bäckensmärtor från omkringliggande leder.

Hur hänger det ihop?

Att bäckensmärta påverkar bäckenbottenfunktionen förklaras genom att graviditetens hormonella inverkan på bäckenet också medför en ändring i anspännings- och avspänningsmönstret på muskler kring bäckenet. På så vis ändras även musklernas funktionella styrka. Litegrann om hur detta funkar finns här. En ökad aktivitet i bäckenbotten kan vara kroppens automatiska svar på att försöka kompensera för nedsatt stabilitet i bäcken-rygg-regionen. Den ökade anspänningsgraden kommer alltså av en försämring av kroppens system för att reglera anspänning och kontroll av musklerna. Tyvärr kommer alltså de överspända musklerna bli extra starka, utan på sikt försvagade. Då kan en plötslig ökning av buktrycket under exempelvis hosta/nysning leda till att kvinnan läcker urin eftersom kroppens förmåga att snabbt och automatiskt ställa om till de ändrade tryckförhållandena är försämrade. Det finns också forskning där man sett tydliga samband mellan bäckensmärta och nedsatt sexuell förmåga.

bäcken 004

Bäckensmärta, bäckenbottensmärta?

Kvinnor med graviditetsrelaterad bäckensmärta har ofta smärta som går att provocera genom ett test som kallas Active Straight Leg test (ASLR). Detta test påvisar med stor sannolikhet på att  besvären hör ihop med kraftöverföringen mellan rygg-bäcken och ben. En kvinna kan uppvisa alla symtom på bäckensmärta och ha positivt på alla andra manuella bäckentester än ASLR. Ett negativt ASLR kan alltså betyda att kvinnan istället kompenserar kraftöverföringen genom en ökning av bäckenbottenanspänning.

Vad betyder då detta? Ja, helt enkelt att det finns kvinnor som förlägger en del av den muskulära obalansen till sin bäckenbotten som en kompensation för det som sker kring bäcken/rygg. Då riskerar kvinnan att också få besvär från sin bäckenbotten.

bäckenbotten crope
Bäckenbotten, den muskulära hängmattan

Hur vet jag om detta gäller mig?

Detta är litegrann av pudelns kärna. Du måste bli undersökt av en fysioterapeut som dels kan undersöka dina bäckenleder, men också vid behov kan göra en vaginal undersökning av bäckenbotten.

En kvinna med högt vilotonus på bäckenbotten ( överspänd bäckenbotten) ska inte i första hand träna knipövningar utan istället göra avspänningsövningar. Detta är ju fullt logiskt. Behandlingen av din bäckensmärta kan alltså komma att antingen inkludera knipövningar om du ”bara” är svag i bäckenbotten, men också avslappningsträning i bäckenbotten om det visar sig att du utvecklat överspänning i dessa muskler.

Om du faktiskt inte vet hur det står till med in bäckenbotten är det ofta mer sannolikt att klassisk bäckenbottenträning och knipövningar är rätt grej för dig. Men det kan vara klokt att fokusera ungefär lika mycket på avspänningen mellan knipen som det är att fokusera på själva alstring av kraft i knipet!

Frågor, funderingar eller egna erfarenheter? Berätta!

 

 

Det här inlägget är en del av en serie som publiceras i november 2016:

20 November: Into och tips på var du kan hitta hjälp

21 November: Vad är bäckensmärta efter förlossningen egentligen?

22 November: Behandling av bäckensmärta efter förlossning

23 November: Hur avgör jag vad som är bra och dålig smärta?

24 November: Har bäckenbotten något med saken att göra?

Hur avgör jag vad som är bra och dålig smärta?

Hur avgör jag vad som är bra och dålig smärta?

”No pain, no gain”.

Det uttrycket har vi alla hört slängas runt i träningssammanhang, eller hur?

En viss nivå av obehag kommer ett hårt träningspass innebära. För att en muskel ska öka i volym och styrka behöver den utsättas för högre belatasning än vad den är vad vid. Den ökade belastningen kommer kännas, ofta som en brännande känsla under träning.

Syftet med det här inlägget är att du ska få en liten vägledning i att skilja dålig smärta mot den mer god-onda muskelreaktionen som kan komma under träning. Mjölksyra är ju en sådan sak.

Generellt är smärta ett signalsystem där kroppen försöker tala om att någonting inte är som det brukar. Smärta behöver inte vara en varningsflagg om att något är tokfel, men du kan behöva lyssna på kroppen och agera efter vad du hör!

Bra smärta

Träningsvärk är resultatet av små och godartade skador på muskelfibrer. Medan dessa finns kommer dina muskler vara ömma och kännas spända och värkande. Det kan göra ont att röra sig men värken kan lättas av mer lågintensiv träning/motion.

Träningsvärk är ofta en god smärta, även om det kan göra det tufft för dig att gå uppför eller nerför trappor efter ett benpass. Träningsvärk ska kännas i det området där du faktiskt tränade. Om du har gjort 50 situps och du vaknar med ont i ryggen är det troligtvis inte träningsvärk. Träningsvärk kommer som regel mellan 24-72 timmar efter träning, så tidsaspekten kan vara en bra vägvisare. Om du tränar på kvällen och vaknar med mer värk kan det vara för tidigt för träningsvärk.

Dålig smärta

I det mest akuta läget kan det vara svårt att skilja dålig smärta från träningsvärk, och det som ofta gör det ännu svårare är att du kanske inte vet förrän med facit i hand. Dålig smärta försvinner inte lika lätt som träningsvärk, utan kan försämra din grundsmärta eller ligga kvar under en längre tid.

Dålig smärta kan vara antingen akut, skarp och distinkt isolerad till en viss lokalisation, eller mer utbredd och diffus än träningsvärk.

  • Smärta som kommer under träning är ofta en varningssignal. Nu menar jag inte den svidande smärtan du känner i din biceps under efter ett gäng bicepscurl, utan en smärta som liksom inte motsvarar träningen du utför.
  • Skarpa smärtor i leder är något du ska ta hänsyn till, men möjligen med något annat tänk om du vet att du har artros. Smärtor kring leder kan biland uppstå för att musklerna runt omkring inte absorberar kraften tillräckligt och att stödjevävnaden kring själva leden får ta för mycket belastning.
  • Smärta som eskalerar. Om smärtan ökar ju mer du tränar bör du göra en förändring, gärna guidad av en professionell som också kan göra en riktigt muskel-led-undersökning.

Ömhet versus smärta – hur skiljer jag dem åt?

Svårigheterna att skilja god och ond smärta åt gör att jag i mitt yrke ofta vill att mina patienter ska träna helt smärtfritt. Hellre att rehabperioden tar någon månad längre och att vi inte fått några bakslag i form av ökad smärta, än att träningen som jag rekommenderar bidrar till ett smärttillstånd. Att stegra långsamt kan alltså vara det viktigaste!

Muskelvärk/ Träningsvärk Smärta
Typ av obehag Brännande ömhet medan du tränar

Öm när du rör muskeln du tidigare tränat.

Minimal eller ingen värk i vila

Ömhet när du belastar den tidigare tränade muskeln

Skarp smärta och värk medan du rör dig eller i vila.
Startar Akut under träning

24-72 timmar efteråt

Akut under träning

Inom 24 timmar träning

Duration 2-3 dagar Kan ligga kvar fler än 2 dagar eller förvärra en grundsmärta
Lokalisation I muskler I muskler eller leder
Förvärras av Stelnar till av stillasittande Fortsatt aktivitet
Råd Håll igång musklerna, håll dem mjuka och träna dem igen när värken avklingat Sök hjälp av en läkare/fysioterapeut eller dylikt om besvären inte går över inom 2 veckor

När ska du bara fortsätta och när du ska sluta?

Du måste skilja mellan smärta och en känsla av trötthet/ömhet. Det får naturligtvis ge en känsla av trötthet och ömhet att träna, men träning ska inte skapa direkt smärta. Då bör du sluta!

En brännande känsla som går över när du slutat träna är okej. Men en skarp smärta under träning som sedan ligger kvar i form av ökad värk är inte okej.

  • Smärta som inte går över med vila är inte ”normal”.
  • Smärta som inte går över med vila, går heller inte att vila bort.

Sök hjälp av en läkare, fysioterapeut eller annan kunnig kroppsterapeut när du inte vet hur du ska göra med dina besvär!

 

Detta inlägg är en del av en serie:

20 November: Into och tips på var du kan hitta hjälp

21 November: Vad är bäckensmärta efter förlossningen egentligen?

22 November: Behandling av bäckensmärta efter förlossning

23 November: Hur avgör jag vad som är bra och dålig smärta?

24 November: Har bäckenbotten något med saken att göra?

Behandling av bäckensmärta efter förlossning

Behandling av bäckensmärta efter förlossning

Hur ska jag få bort min bäckensmärta?

Till att börja med vill jag inleda med en liten tanke. Jag vill självklart att du ska vara smärtfri så snart du bara kan, men upplever också att många blir väldigt frustrerade över att återhämtningen går så långsamt efter graviditeten. Jag tycker om begreppet ”Fjärde trimestern” (har skrivit om det här och här tidigare) och kortfattat kan vi säga så här: under de tre första månaderna efter graviditeten kan du i princip tänka att du fortfarande är gravid. Kräv inte så jättemycket mer av kroppen än vad du klarade under graviditetsmånad 9,8 och 7… Jag tror att många uppfattar sina besvär egentligen värre än vad de är, för att de kräver lite för mycket av sin nyförlösta kropp.

Går det att bli behandla?

Ja. Det är viktigt att minnas att upp till 50 % av alla gravida får ont i bäckenet i någon grad i samband med graviditeten. Behandlingsalternativen kan se olika ut beroende på dina symtom, men jag upplever det ofta effektivt med en kombination av träning, manuell terapi (jag har en bra kiropraktorskollega!) råd och ibland hjälpmedel.

Deppig?

Även om det inte är anatomiskt möjligt kan bäckensmärta upplevas som att ditt bäcken faktiskt håller på att gå i bitar. Smärtan hör också ofta ihop med oron över att det aldrig kommer gå över och att ditt liv kommer bli påverkat på lång sikt. Bäckensmärta är därför ofta  tätt förknippat med det psykiska måendet eftersom smärtan påverkar vardagen så pass mycket. Smärta påverkas av både kognitiva och psykosociala faktorer, och dessa är med och styr smärtnivåerna och nivån av funktionsnedsättning. Postpartumdepression är också mer vanligt efter en graviditet med bäckensmärta. Sök hjälp via MVC eller BVC om du känner att du behöver! Min devis är hellre ett samtal för mycket än ett för lite.

Träning

bollhamstringscurl

Resultatet varierar lite mellan olika studier men det verkar som att individuellt utprovade och anpassade träningsprogram som inkluderar de djupare stabiliserande musklerna har god effekt. Enbart träning av de större och yttre muskelgrupperna (mer om globala muskler här) kan förvärras symtomen. Som jag ser det handlar det en bra målsättning om att du ska bli stark och stabil i bålen, bäckenet och benen samt bäckenbotten och ha en god hållning.

Efter graviditet bör stor vikt läggas på att kvinnan ska genomgå rehab på en noggrant utvald nivå. Det är viktigt att inkludera bäckenbotten i träningen som en av hörnstenarna i behandlingen.

Hos kvinnor vars smärta debuterar i samband med förlossningen bör förstahandbehandlingen vara vila och bäckenbälte och läkning av förlossningstraumat. Efter den första akuta tiden kan rehab påbörjas.

Vad ska träningen riktas mot?

I ett inlägg som handlar om prehab inför graviditet kan du läsa om alla områden i kroppen som påverkas av graviditeten, och det kan ge en fingervisning om vad som kan behöva rehabtränas efteråt. Kortfatta: typ allt. Du kommer behöva ett individuellt utprovat träningsprogram från någon som gjort en bra bedömning av dina besvär och dina kroppsliga funktioner. Men kanske att fokus kan ligga ungefär här:

  • Musklerna i rumpan för ökad stabilitet kring bäckenlederna
  • Musklerna kring låren/ljumskar för att komma åt främre smärta
  • Musklerna i mage/rygg för att kunna tippa tillbaks bäckenet och stabilisera ryggraden
  • Musklerna i bäckenbotten för att få en god grund av utveckla kraft i bålen och bäckenet.

Att undvika smärta

När du ska börja rehabträna efter en period med mycket smärta anser jag att du ska resonera som följer:7

  • Tänk dig den träningsnivå du tycker att du borde klara av, och dra ner det till en tredjedel. Börja där!
  • Stegra programmet/träningen inte tätare än var 3-4 vecka.
  • Värm upp ordentligt. För mina patienter som ofta har bäcken/bäckenbottenbesvär är cykling den träningsform jag oftast rekommenderar.
  • Lyssna på kroppen och justera utförandet på saker som inte känns bra. Ofta handlar det inte om att ta bort övningar helt och hållet, utan att göra färre, kortare tid, med mindre rörelseutslag eller helt enkelt minska belastningen.
  • Undvik träning i grupp med för peppig instruktör om du vet att du kommer in i stämningen så pass att du glömmer bort att känna efter.

Att ändå kräva kroppen på framsteg

För att få några förbättringar vad gäller muskelstyrka, uthållighet och stabilitet måste du på något sätt utveckla träning och belastning så att det går framåt. Du kan inte vara kvar på samma nivå i vecka efter vecka och fortfarande hoppas på resultat.

Jag resonerar som så att du måste kanske börja träningen på en nivå som är så låg att du tycker att det känns löjligt. När du efter 3-4 veckor är helt säker på at du inte fått mer eller ökad smärta stegrar du träningen. Det kan gälla antalet repetitioner, antalet sekunder i statiska övningar eller i belastning. Här kommer du troligen behöva hjälp med att se möjligheterna och lämpliga nivåstegringar!

Behandling av bäckensmärta efter förlossning

När ska du bara fortsätta och när du ska sluta?

Du måste skilja mellan smärta och en känsla av trötthet/ömhet. Det får naturligtvis ge en känsla av trötthet och ömhet att träna, men träning ska inte skapa direkt smärta. Då bör du sluta.

En brännande känsla som går över när du slutat träna är okej. Men en skarp smärta under träning som sedan ligger kvar i form av ökad värk är inte okej.

  • Smärta som inte går över med vila är inte ”normal”.
  • Smärta som inte går över med vila, går heller inte att vila bort.

Behandling av bäckensmärta efter förlossning

Du ska börja med att att träna upp stabiliserande muskler kring bål, bäcken samt bäckenbotten. Träning ska alltid vara smärtfri. Börja med att tänk ut på vilken nivå du skulle vilja börja på och dra ner det till en tredjedel. För mig brukar det landa i fem övningar per dag varav en är en stretch och en är bäckenbottenträning, och de övriga tre något för rumpa/höfter, mage/rygg och hållningsmuskler/skuldra. Cykling på stationär cykel brukar vara lämpligast om du utöver detta vill ha ett alternativ för kondition.

Du ska vara säker på att din träningsnivå inte ger ökad smärta innan du stegrar till tyngre övning, längre tid i statiska övningar eller fler repetitioner. Jag brukar rekommendera 3-4 veckor på samma nivå innan du stegrar för att vara säker på att du inte får bakslag i form av smärta. Stegringen ska vara just stegvis!

Relaterade tips finns också här i ett inlägg om hur du kan fortsätta motivera dig till tråkiga rehabövningar. 

 

 

Det här inlägget är en del av en serie som publiceras i november 2016:

20 November: Into och tips på var du kan hitta hjälp

21 November: Vad är bäckensmärta efter förlossningen egentligen?

22 November: Behandling av bäckensmärta efter förlossning

23 November: Hur avgör jag vad som är bra och dålig smärta?

24 November: Har bäckenbotten något med saken att göra?