Kategori: Bäckensmärta under graviditet

Bäckensmärta under graviditet

Varför får man bäckensmärta?

I den här kategorin hittar du inlägg om bäckensmärta under graviditet. Varför får jag besvär? Vad kan jag göra själv? Ska jag träna? Får det göra ont att röra på mig? Du kommer inte hitta alla svar på dina individuella frågor, men du kan förmodligen hitta en del tips och råd. Och du kommer få goda kunskaper så att du vet vad du ska fråga efter om du behöver söka vård.

Bäckensmärta under graviditet går ofta att lätta eller lindra. Min erfarenhet är ofta att det är bättre att söka hjälp tidigt än sent.

De flesta inlägg har vetenskapliga referenser, men en del är baserade på beprövad erfarenhet i stället. Än har vi inte vetenskapliga evidens för allt!

Gravida elitatleter

Gravida elitatleter

Alla gravida är nuförtiden rekommenderade att vara fysiskt aktiva, men de övre gränserna är inte riktigt utforskade. De flesta motionärer och atleter minskar mängden löpning successivt under graviditeten så att enbart en tredjedel löptränar in i tredje trimestern. Gravida atleter genomgår generellt samma anatomiska, fysiologiska och biomekaniska förändringar som icke-atleter. Men de krav som atleter ställer på kroppen är inte nödvändigtvis samma som ”alla andra”. Det anses vara helt säkert för både mamma och barn med moderat träning och fysisk aktivitet under graviditet. Intensiv pulsökande träning med över 90 % av maxpulsen för mamman, speciellt under varma och fuktiga omständigheter kan leda till syrebrist för fostret. Samma risk gäller höghöjdsträning på över 1500-2000 meters höjd. Vad gäller styrketräning har man diskuterat huruvida den ökning av blodtryck och buktryck som tung belastning kan ge kan påverka fostret samt mammans bäckenbotten negativt. En senare studie från gravida crossfittare i trimester två har dock inte kunnat påvisa någon negativ effekt på bäckenbotten.

Att lyssna in kroppen

Om kvinnan fortsätter att springa i tredje trimestern är intensiteten vanligtvis sänkt. När det kommer till konditionsidrott är det ofta för hög puls som oroar den medicinska världen. Kortvarig högintensiv träning har visats inte påverka foster negativt, och träning under 90% av maxpulsen verkar vara okej. Detta har inte visats kunna påverka fostret negativt.

Elittränande kvinnor har dock en vana att pressa kroppen utöver gränsen i flera sammanhang, och detta behöver inte vara en fördel när kvinnan är gravid. Hon kan behöva få individualiserade råd om vilken intensitetsnivå hon ska ligga på, för att kunna sätta en gräns som inte är baserad på hur det känns i kroppen. En individ som liksom är van att förtrycka inlyssnandet mot det kroppsliga måendet kan behöva lägga ernergi på att under en graviditet lyssna mer än vanligt på kroppen.

Fatigue är en symtommässig trötthet som hör ihop med bland annat graviditeter. Det är en överväldigande känsla av trötthet/utmattning vilket ger en minskad kapacitet för både fysisk och psykisk ansträngning. Fatigue kommer drabba 90% av alla gravida någon gång under graviditeten. Det är bland annat denna trötthetsbarriär som elittränande kvinnor kan tänkas pressa sig själva över i större utsträckning än andra.

Ingen skillnad när det kommer till bäcken-eller ländryggssmärta

Kvinnor som tränar på hög nivå har i studier visats lägga mer tid på specifik bålmuskelträning under och efter graviditeten än andra kvinnor. Dock verkar de inte träna bäckenbotten mer än andra. Trots detta har elitaktiva kvinnor inte mer smärtor i bäcken/ländrygg eller besvär från bäckenbotten än andra kvinnor. Dock har deras högre träningsgrad inte visats ha någon skyddande effekt mot ländryggssmärta, bäckensmärta eller inkontinens!

Högre tryck på bäckenbotten

En graviditet i sig ökar trycket mot bäckenbotten, foster och allt annat i som väger tynger ner. Detta tillsammans med den hormonella uppmjukningen som infinner sig under en graviditet påverkar så att bäckenbotten sänks och töjs.

födabarn3

Vad gäller urininkontinens är detta mycket vanligt hos atleter, det finns siffror på allt mellan 28- 80% beroende på idrottsgren. Vanligast förekommande är urininkontinens i samband med gymnastik och trampolinhopp. 84 % av alla elitsatsande kvinnor har aldrig pratat med sina tränare om inkontinensbesvär.  Analinkontinens drabbar normalt en av fyra gravida kvinnor, och 14 % av alla kvinnor som tränar mer än 8 timmar (18-40 år)  i veckan drabbas av analinkontinens, dock främst gas-läckage. Vad gäller urinläckage har forskning visat att gravida kvinnor som tränar mer än 3 timmar i veckan har mer läckage än andra, och ett högre tryck mot bäckenbotten.

Depression

Högre nivåer av fysisk aktivitet och träning är generellt hophörande med lägre risk för depressiva symtom. Generellt antas atleter vara mindre frekvent deprimerade än andra. Dock vet vi att skador och misslyckanden vad gäller fysisk prestation är en trigger för depression för atleter. Det verkar också finnas en tendens att ignorera psykiska symtom inom idrottsvärlden, både bland individer och inom organisationer. Jag undrar om graviditeter innebär en fysisk nedsättning som möjligen kan leda till en trigger till psykisk ohälsa hos vissa?

Vad vi forskningsmässigt hittills vet

Det går inte att generalisera råd och träningsregim för olika gravida atleter, eftersom dels kvinnorna och del idrottsgrenarna skiljer sig åt. I en studie påvisades att gravida elittränande kvinnor fick bibehållen kondition, hälsa och styrka om per vecka tränade:

  • Styrketräning 2,5 timme
  • Konditionsintervaller på puls mellan 170-180 bpm 1 timme
  • Konditionsträning 120-140 bpm 5 timmar

I en studie som följt en av världens främsta längdskidåkare följde man upp träning och fysisk kapacitet under och efter en graviditet. Under första och andra trimestern låg träningsvolymen för denna längdskidåkare på ∼80–85% av hennes pre-gravida värden. Det skedde en successiv sänkning till 50 % under sista trimestern. Denna kvinnans träningsnivå (timmar och intensitet) är fram till idag den högsta kända träningsvolymen under graviditet i den medicinska litteraturen. Hon slutade springa ungefär 6 veckor före förlossningen till följd av muskelsmärta runt omkring höfterna.

Gravida elitatleter

”Att lyssna på kroppen” är ett generellt bra råd till gravida. Men till elittränande gravida kvinnor kan detta råd inte vara lämpligt som gränssättning. Den elittränande gravida kvinnan bör tillsammans med tränare, barnmorska och fysioterapeut utarbeta en träningsdosering som både mamma och foster mår bra av.

Referenser

Är det bra att stretcha som gravid?

Är det bra att stretcha under graviditeten?

Är det bra att stretcha som gravid? På frågan om det är bra att stretcha som gravid finns inget riktigt bra, vetenskapligt grundat svar. Det mest grundläggande svaret är att du helst inte ska börja med en massa nya tränings- eller stretchinggrejer när du blivit gravid. Fortsätt med saker som är väl beprövade att din kropp gillar. Låt mig vara lite extra tydlig:

Det är  egentligen inget fel i sak med att börja med någon ny slags träning som gravid. Det är ett viktigt tillfälle att ta hand om sig själv och kroppen. Då ska naturligtvis mitt förstnämnda råd inte vara ett hinder, för nya och bra vanor. Men det kan vara klokt att ha en professionell att bolla med om graviditetsträningen omfattar nyheter som kroppen inte är van vid. Annars kan det vara svårt att analysera hur det nya känns, och om det är bra eller dåligt.

Stretching och träningsformer som inkluderar mycket stretching anses ofta vara en en lättsamma och harmlösa.

Men är de alltid bra under graviditeten?

bäcken 003

Känns det bra, så är det bra.

Det finns många rekommendationer och rön. Alla vetenskapliga råd jag läst mynnar ut i samma slutsats: Så länge den gravida kvinnan känner i sin kropp att träningsformen, vad den än vara må, är skön, bra och välgörande – så är den det.

Fördelar med att stretcha som gravid

De tänkta fördelarna med att stretcha mycket som gravid är att det kan hjälpa att bibehålla en god muskellängd i muskler som annars lätt stelnar till och blir trötta. Läs gärna inlägget om graviditet och hållningsförändringar för att förstå vilka muskler det kan vara. Läs också gärna resonemanget om smärtspiralen som pågår hos kvinnor med bäckensmärta för att bättre förstå hur musklerna kan bli spända, stela, ömma. Att stretcha ut stela och ömmande muskler kan hjälpa till att reglera din smärttolerans, vilket kan upplevas väldigt skönt.

Muskler som kan vara sköna att stretcha

  • Bröstmusklerna
  • Nacken
  • Axlarna och bröstryggen
  • Framsida lår och höftböjarna.
  • Baksida lår
  • Vadmusklerna
  • Rumpmusklerna

Saker att tänka på när du stretchar

Gör ingenting som gör ont, stretchingen ska på sin höjd kännas ”gott-ont”. Undvik att liksom ”studsa” i ytterläget. Håll inte mer än 30 sekunder innan du utvärderar hur det känns. Utvärdera även 2-3 timmar efteråt och morgonen därpå. Har stretchingen gett dig värk eller smärta bör du undvika den!

Nackdelar med att stretcha som gravid

Under graviditeten mjukas kroppens leder och framförallt bäckenet upp, allt för att möjliggöra barnets passage  under förlossningen. Uppmjukningen orsakar dock att ledband och ligament som håller ihop kroppen blir lite mjukare och lite mer stretchiga. Under intensiv stretching kan du råka sträcka ut både ligament och muskler, och ligamenten kan smärtsignalera kraftigt i efterhand.

Eftersom bäckenlederna är mest utsatta för uppmjukningen är en del stretchövningar ofta olämpliga. Detta kan gälla bland annat de som inkluderar att benen korsar mittlinjen eller stretchövningar som gör att höften roteras ut och knät förs ut långt åt sidan. Benen bör med fördel hållas med ett jämnt avstånd hela tiden för en kvinna som har bäckensmärta. Jag brukar likna det vid att du ska att hålla benen ”som en tågräls”, alltså jämnt parallellt, inte tätare eller bredare isär än så.

Om du vet med dig att du är väldigt rörlig eller till och med ”överrörlig” kan det vara olämpligt att stretcha intensivt när du är gravid. Bindväv och ledband är då ännu mjukare än vanligt. Mycket stretching kan lätt bli smärtprovocerande och bli ibland sådant som triggar igång en bäckensmärta.

Överaktiva muskler vid överrörliga leder

Min erfarenhet är att många gravida kvinnor upplever sig stela, på grund av att musklerna får jobba ovanligt hårt för att hålla de uppmjukade lederna på plats. De hårda och spända musklerna kanske inte mår allra bäst av intensiv stretching. Istället kan du jobba med försiktig uppmjukande träning som ökar blodcirkulationen. På så sätt minskar spänningen i musklerna. Vattenträning kan vara en sådan lämplig aktivitet.

Det händer att jag ger gravida kvinnor råd om enstaka stretchövningar. Då med förhållningsregeln att om stretchen plötsligt börjar kännas obekväm, ska den undvikas. En gravid kvinna som jag inte själv träffat och gjort en bedömning av skulle jag aldrig vilja ge råd att stretcha ben och rygg. Jag skulle vilja titta och bedöma själv vilka strethcöningar som kan vara bra och vad som ska undvikas. Överkropp och nacke däremot kan fungera för nästan alla, litegrann enligt resonemanget i inlägget om graviditet och huvudvärk.

Hur är det när under amning?

Forskningen är inte helt enkel att tyda i detta sammanhang. Den hormonella uppmjukningen i kroppens leder verkar inte vara särskilt beroende av amning. Istället verkar halterna av dessa hormoner successivt återställa sig de första 6 månaderna efter förlossningen, oavsett amning eller ej. Jag brukar således rekommendera att följa ungefär samma riktlinjer för träning och stretching de första 6 månaderna efter en graviditet som under densamma.

wpid-20120607_072659.jpg

Är det bra att stretcha som gravid eller nyförlöst?

Om träning och stretching känns bra är det oftast bra!

Min erfarenhet är dock att många oftare behöver blodcirkulationsfrämjande muskel/rörlighetsträning hellre än intensiv stretching. Det som kan vara viktigt är att inte bara avgöra hur det känns i kroppen just medan du tränar/stretchar, utan även några timmar efteråt samt morgonen efter. Överrörlighetsrelaterad värk kan komma som en reaktion efter nattvilan, till skillnad från träningsvärk som kommer mellan 36-48 timmar efter träning.

Hur du egna erfarenheter?

Berätta gärna!

Samband mellan bäckensmärta och postpartumdepression?

Samband mellan bäckensmärta och postpartumdepression?

När vi pratar om graviditetsrelaterad bäckensmärta kan det vara båda molande och huggande smärta som är lokaliserad över de bakre bäckenlederna eller fram över symfysen, leden i pubisbenet. Smärtintensitet påverkar det generella välmåendet, det är väl känt. Kvinnor med kvarvarande bäckensmärta postpartum har också i större utsträckning depressiva symtom postpartum än kvinnor vars bäckensmärta gått över. Depression kan utgöra en förstärkare för smärta, och smärta kan förstärka depression. Det kan gå åt båda hållen. Bäckensmärta löser sig inte alltid av sig självt. 80 % av de som haft bäckensmärta under graviditet har milda symtom postpartum, 13 % har mediumsvåra besvär och 7 % har fortfarande riktigt svåra besvär.

En svensk studie från 2007 konstaterade att det finns ett samband mellan bäckensmärta och förlossningsdepression.

”Postpartum depressive symptoms were 3 times more prevalent in women having lumbopelvic pain than those whituout. This comorbidity highlights the need to consider both symptoms in treatment strategies.”

Det här blir jag nyfiken på!

Gör postpartumdepression att ”det onda gör ondare”? Eller tar smärtan ner det goda humöret så pass att kvinnan blir deprimerad? Eller är det besvikelsen på att inte få en härlig bebisbubblig postpartumtid som förstärker besvären på alla håll? Jag tror ju till exempel att förlossningsskadade kvinnor har ökad risk för postpartumdepression.

Du som har varit med om något av detta, svara gärna nedan och kommentera ännu hellre om hur du tror att det är. 

 

Bäckensmärta

Har du haft postpartumdepression och kvarvarande bäckensmärta?

View Results

Loading ... Loading ...

Hade du velat att din fysioterapeut hade frågat om hur du mår psykiskt om du kommer för att få hjälp med smärta från kroppen? 

 

Mer om bäckensmärta på bakingbabies:

Referenser:

Bäckensmärta och sjukskrivningar

På gårdagens tema om bäckensmärta och sjukskrivningar

Jag läser i denna artikel:

"Struggling with daily life and enduring pain"
Klicka på bild för länk till fulltext

”In Sweden, the societal opinion of pregnancy is that it is a normal condition implicating that a woman with a normal pregnancy should be able to continue her life as usual during pregnancy. The view of pregnancy as a normal condition where pregnancy-related problems not necessarily should be a reason for sick leave is widely spread, for example stated by the information available at the web site of the Swedish Social Insurance Agency.”

PGP är ”Pelvic girdle pain” = bäckengördelsmärta.

”PGP during pregnancy greatly affects the woman’s experiences of her pregnancy, her roles in the relationships, and her social context. For women with young children, PGP negatively affects the role of being a mother, a situation that further strains the experiences. As the pain disturbs most aspects of the lives of these women, improvements in the treatment of PGP is of importance as to increase the quality of life in these women. This pregnancy-related condition is prevalent and must be considered a major public health concern during pregnancy.”

Sjukskriven för bäckensmärta som jag är, känner jag sååå mycket igen mig!

Precis som vid alla smärttillstånd är inte smärtan i sig en isolerad företeelse. Det påverkar mig (obviously eftersom jag nu är sjukskriven) som yrkesperson, som mamma, som partner, som vän. Jag känner såå starkt att smärta liksom fyller mina inre rum, så att mitt sociala kapital minskar. Jag var på en fest för några veckor sedan, där jag insåg att jag inte orkade delta i några andra samtal än de allra mest lättsamma och lättflytande, eftersom en del av mitt sociala kapital liksom är bakbundet av en trötthet som kommer från att ha ont. Nu låter jag jättejätte-smärtpåverkad. Men grejen är att jag ju ändå har helt rimliga nivåer på mina smärtor. Jag kan förstå att om det skulle bli ytterligare värre, skulle mina cirklar också krympa. Jag hyser OTROLIGT mycket respekt för mina patienter som lider av svåra smärtor under lång tid.

Mer om bäckensmärta på BakingBabies:

 

Sömnsvårigheter i relation till bäckensmärta

Sömnsvårigheter i relation till bäckensmärta

Vill ni dela med er av era erfarenheter? Ganska ofta upplever jag följande: Jag och en patient med bäckensmärta postpartum börjar jobba med en rehabprocess. Det går framåt, patienten får minskade besvär och vi är glada. Och sen kommer bebisen in i någon slags fas, eller något annat inträffar. Patientens sömn härkar ihop, och vi backar med ens flera veckor eller månader i rehabprocessen.

Kan sömnbrist förvärra bäckensmärta efter graviditet?

Jag hittar inte mycket forskning på detta, men det finns denna studie:  Disturbed body perception, reduced sleep and kinesiophopia in subjects with pregnancy-related persistent lumbopelvic pain and moderate levels of disability: An explorative study.

De med mest smärta sover sämst

Detta är en studie som hade som syfte att undersöka olika faktorer som kan vara viktiga för graviditetsrelaterad ländryggs- och bäckensmärta. Det fanns tre grupper, 1) utan smärta, 2) kvinnor med lite smärta och besvär 3) kvinnor med mer uttalade smärta och besvär. Alla fick svara på frågor om rörelserädsla, kroppsuppfattning, sömnkvalitet och mängd.

pelvis 001

Som förväntat fann forskarna att rörelserädsla och kroppsuppfattning var mer påverkad hos dem i gruppen med mer uttalade smärtproblem. Det som var lite nytt var att det var ganska stora skillnader i sömnkvalitet i de olika grupperna, där de med störst smärtbesvär också sov sämst.

Hur är sambandet?

Det verkar som att nedsatt sömn (i både mängd och kvalitet) är en påverkansfaktor på långvarig smärta, än vad smärta är en påverkansfaktor på sömn. Sömnen medför ju reparativa och restaurerande processer som kroppen inte får tillgång till utan tillräcklig sömn. Forskarna poängterar därför att det kan vara av vikt att vårdgivare tar upp frågan om sömn med kvinnor med bäckensmärta, framförallt hos dem som har besvärande kvarvarande smärta länge efter förlossningen.

Sömnsvårigheter i relation till bäckensmärta

Hur kan vi tänka kring detta?

Jag vill sällan prata med grejer under patientmöten som jag inte har med att göra. Just sömn är ju relevant för hälsan i stort, men frågan om sömn och bebisar tangerar så mycket annat. Hur fördelar man nätterna med en eventuell partner. Hur sover bebisen? Jag vill ju ogärna ge mig in i något tyckande om nattammande/nattmatande, fördelning av nätter med partnern etc. Men samtidigt kan jag ju faktiskt räkna ut med lilltårna att det spelar roll med god sömn. Jag kan också faktiskt känna att det ibland kan vara bra att få ett råd från en vårdgivare i stil med ”Ja, fast nu behöver du också tänka på dig själv.” 

Ni är ju världens klokaste läsare, så hjälp mig nu:

  • Vad ska jag fråga efter?
  • Hur mycket känns det korrekt att en fysioterapeut faktiskt ger sig in och ger råd om sömn?
  • Har ni några fantastiska tips om sömn ni vill dela med er av?
  • Vart vänder en sig om det verkligen går käpprätt galet med sömnen för föräldrar och barn?
  • Något annat kring ämnet du kommer att tänka på?

Nej tack, jag går redan på gravidmassage

”Nej tack, jag går redan på gravidmassage”

Det här är ett halvseriöst inlägg. Bara så ni vet. Jag har gått och funderat lite på en grej en tid, och nu sätter jag ord på det. Det började med att jag hamnade i ett sammanhang där jag berättade om vad jag jobbar med. Och den gravida personen jag pratade med bara konstaterade att ”ja, jag går redan på gravidmassage”. (Märk väl, det var inte som att jag försökte ”värva” en patient. Jag har redan väntetid på flera månader till mina nybesök, jag behöver inte jaga patienter.)

I den här situationen händer en massa saker med mig. En massa reaktioner i mig, som säger mer om mig än om personen jag pratade med. Hon är gravid och går på gravidmassage, och är nöjd med det. Jag har INGEN värderad åsikt över själva den grejen.

Det jag vill skriva om nu är MIN reaktion, utifrån mina tankar.

Vi börjar med massage

När jag utbildade mig til fysioterapeut hade pendeln svängt ganska nyligen. Från det att många sjukgymnaster tidigare hade jobbat med mycket britsbehandlingar, massage och tveksamma apparater hade trenden svängt över. Det fnystes en del över britsbehandlande sjukgymnaster då. Det var lite fult och gammaldags, och man jobbade inte evidensbaserat om man jobbade med massage. Så läs det här inlägget utifrån detta, detta är en av de värderingar som jag som sjukgymnast (och ny fysioterapeut) fostrades in i.

Menar du att massage är dåligt?

Gud, nej. Om någon hade frigjort tid och pengar för mig att gå på massage en gång i veckan så hade jag gjort det. Anledningen till att massage delvis ”bannades” från att vara en del av behandlingsarsenalen inom svensk sjukvård är:

  • Det finns bristande evidens för att det hjälper bättre än annan behandling
  • Det har kortvariga effekter.

Nu är det här extremt förenklat. Att det inte finns så mycket evidens för effekten av massage ligger också i själva fenomenet. Forskare är sällan intresserade av att studera massage, och de som jobbar med massage har i regel inte den vetenskapliga utbildningen att bedriva forskning. Dessutom är det svårt att bedriva ”blindad” forskning med massage. Testpersonen vet ju liksom om den får massage eller inte. Vilket också gör det lite svårt att tolka resultaten av en sådan studie. Varken för ländryggssmärta eller hård och spända muskler finns övertygande forskning när det kommer till massagens effekter. Det finns dock ganska starka evidens för goda effekter av massage på ångest och depression, om jag har förstått rätt.

Det tolkas lite nedsättande att likställa fysioterapi med massage

Förstår ni vad jag menar? När många år på högskola och krav på evidensbaserad yrkesverksamhet likställs med det en massageterapeut med några veckors utbildning kan göra. Det är inte en helt smickrande jämförelse.

Har pendeln svängt igen?

Under mina tio år som yrkesverksam tycker jag att yrkeskåren blivit mer öppen för att blanda behandlingstekniker. Ingen skyr längre britsbehandlingar som elden. Men det är heller inte renhårigt att enbart erbjuda patienter massage inom evidensbaserad fysioterapi. För vi har inte forskningen till stöd för det. Och vi har evidens som tyder på mycket bättre effekter av andra behandlingar, för de flesta tillstånd. Jag utför ganska mycket britsbehandlingar. Inte massage så som massage är hos en massageterapeut, men ändå.

Vad är viktigt att veta?

Du ska aldrig enbart ha massage som lösning för ett riktigt medicinskt problem. Om du är osäker om massagen hjälper för ditt tillstånd ska du i första hand besöka läkare eller fysioterapeut för att få vetenskapsbaserade råd. En behandling som du behöver vecka ut och vecka in, utan långvarig lindring är i sanning inte särskilt effektiv. Kanske är du ändå nöjd med resultatet. Du kanske älskar avslappningen det ger, och har pengarna att betala för det. Dåså, njut!

”Jag går redan på gravidmassage”

Jag tänker att många ser en graviditet som en tid att satsa lite extra på sitt eget välmående. Att vara bjussig mot sig själv under en ganska påfrestande tid i livet. Då förstår jag att gravidmassage kan passa som handen i handsken. Gå, ligg på brits, få härlig beröring, lugn- och ro-hormon och en kortvarig uppmjukning. Härligt! När jag googlar och läser på olika hemsidor där gravidmassage erbjuds blir jag dock mörkrädd:

  • Bort med ländryggssmärtan!
  • Hjälper mot foglossning!
  • Tar bort gravid-ischias!
  • Minskar förekomsten hudbristningar!
  • Minskar andra komplikationer både före, under och efter förlossning!

Det är inte efterforskat så att vi har på fötterna att säga att massage inte hjälper för någonting. Men kom igen. Det här är ju bullsh*t. Man kan inte påstå allt det där.

Jag kan inte påstå att det vore är bättre med fysioterapi

Vi kan inte magiskt fixa bort graviditetsrelaterade länd- eller bäckensmärtor. Och vi har inte så himla mycket att komma med när det gäller att minska komplikationer heller. Men skillnaden är ju kanske att vi inte heller påstår detta…

 

 

 

Forskarkalendern: Bäckensmärta kapar livet

Forskarkalendern: Bäckensmärta kapar livet

Gästblogginlägg av Annika Svahn Ekdahl

”Jag har inget socialt liv längre”, ”Jag kan inte jobba, promenera, träffa vänner eller lyfta upp min två-åring… jag kan inte göra någonting”, ”Jag har ont och är beroende av andra hela tiden och det gör mig arg och ledsen”.

Detta är några kommentarer från gravida kvinnor med bäckensmärta som jag träffat i samband med min forskning. Jag heter Annika Svahn Ekdahl, är leg. fysioterapeut och jobbar på Göteborgs universitet.  För några år sedan, efter ca 25 års arbete som fysioterapeut inom primärvård, började jag undervisa på utbildningen till fysioterapeut och fick möjlighet att bli medarbetare i en studie om graviditetsrelaterad bäckensmärta. Jag träffade många gravida i samband med detta och mina frågor och funderingar blev fler och fler… Frågorna har utvecklats till ett forskningsprojekt som förhoppningsvis ska bli en avhandling framöver.

Begränsning på grund av bäckensmärta

De kvinnor jag möter beskriver ibland väldigt dramatiska förändringar i sitt dagliga liv på grund av bäckensmärtan. Begränsningarna är stora, kroppen hänger inte med, sömnen blir lidande och de känner sig inte självständiga längre vilket påverkar dem på alla plan. De flesta beskriver dock att de anpassar sig till besvären, utesluter vissa aktiviteter, tänker sig för när det gäller lyft eller annat. Kvinnorna biter ihop och kämpar på, vissa drar sig för att berätta för arbetskamrater att de har ont, en kvinna jag träffade vågade inte säga något på grund av att hon var rädd för att mista jobbet. Dessutom beskriver en del kvinnor att de känt sig dåligt bemötta och ibland även misstrodda av vårdpersonal. En kvinna berättade att läkaren sa att ”Jo, men det är så att foglossning har man inte såhär tidigt…” när det blev aktuellt med sjukskrivning på grund av att besvären var så stora och arbetsuppgifterna inte gick att anpassa. En del kvinnor berättar att de får höra att det är normalt att det känns lite när kroppen blir tyngre, graviditet är ingen sjukdom. Det är det ju inte heller, men det är inte normalt att ha så stora besvär att man inte klarar sitt dagliga liv.

Drabbar ungefär hälften av alla gravida

Ungefär hälften av gravida kvinnor i Sverige idag får besvär med bäcken- och/eller ryggsmärta, många av dem blir sjukskrivna på grund av detta. Det finns riktlinjer för behandling men gör vi rätt saker? Jag vill genom min forskning sprida kunskap om hur det kan vara att leva med bäckensmärta under graviditeten men att det finns bra hjälp att få hos fysioterapeuten. Vi fysioterapeuter behöver också få mer kunskap om vad kvinnorna önskar och vilka av våra behandlingsmetoder som är mest effektiva för att kunna skräddarsy behandling för varje kvinna som söker oss. Det kan vara något som saknas idag. Riktlinjer är ofta generella och min tanke är att när det gäller behandling behöver man ha ett tydligt individuellt perspektiv. Varje gravid kvinna har sina individuella önskningar och förutsättningar och det kan vara en utmaning för oss fysioterapeuter att bemöta detta, men samtidigt är det ju det vi är bra på – att individanpassa! Jag möter ofta kvinnor som efter besök hos kunnig fysioterapeut känner sig mycket lugnare, kan hantera besvären på ett bättre sätt, fått med sig tips och råd om till exempel träning och inte minst fått svar på alla frågor och funderingar.

Det jag vill

Jag vill också bidra till att öka kunskapen om att man visst kan drabbas av bäckensmärta redan i mycket tidig graviditet likaväl som att besvären hos ett fåtal kvinnor finns kvar även lång tid efter förlossningen. Kvinnor med bäckensmärta ska inte behöva känna sig misstrodda i kontakten med vården, försäkringskassan eller på arbetsplatsen. Tyvärr verkar det vara så att det saknas kunskap på många olika nivåer när det gäller denna typ av besvär.

De flesta blir bra!

Hos de allra flesta kvinnor klingar besvären av efter förlossningen och även jag blir förvånad ibland när jag träffar kvinnor på uppföljning. Det kan vara så att kvinnan var sjukskriven på heltid i graviditeten och hade svårt med alla aktiviteter på grund av smärta, men kommer på uppföljningen och säger ”Jag trodde inte det var sant att den *%&#!* smärtan skulle försvinna, men jag har inte ont alls längre!” Vi ska dock inte glömma dem som fortfarande har kvar sina besvär långt efter förlossningen, där kan fysioterapeuten många gånger hjälpa till för att vardagen ska fungera lättare.

Hopp om framtiden

Slutligen vill jag säga att det känns mycket positivt att kvinnors hälsa lyfts fram på ett annat sätt idag än tidigare. Det finns ännu inte så mycket forskning gjord, men många projekt är på gång och det är spännande att få vara en liten del av detta.

Tack för mig!

Annika Svahn Ekdahl

Annika Svahn Ekdahl, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, fotograf Cecilia Hedström

 

 

Begreppsförvirringen; vad är vad? Om så kallad foglossning

Foglossning, bäckensmärta, symfysioloys. Vad är vad?

Begreppsförvirringen; vad är vad? Om så kallad foglossning. Fysioterapeuten reder ut begreppen.

pelvis 001

Orsaken till graviditetsrelaterade bäckensmärtor, det som tidigare kallades foglossning, är ännu inte helt fastställd. Besvären gör oftast debut kring graviditetens vecka 18 och når sin kulmen mellan vecka 24-36. Dock kan smärtan debutera redan i första trimestern och så sent som efter förlossningen. Ungefär hälften av alla gravida drabbas.

Foglossning förlegat begrepp

Få personer inom vården vill längre kalla graviditetsrelaterad bäckensmärta för foglossning. Anledningen är att det inte är några fogar (=leder) som ”lossar”. Bäckenets leder mjukas upp för att ett barn ska kunna födas ut, men det är inget som faktiskt håller på att gå sönder. Det råder lite begreppsförvirring och jag tänkte presentera och reda ut begreppen för er läsare. Jag blandar engelska och svenska, för jag tycker att jag ser att även ”vanliga människor” slänger sig med lite olika begrepp.

  • Lumbopelvic pain

Lumbopelvic pain är det begrepp som omfattar både ländryggs- och bäckengördelsmärta, ofta när det inte görs någon skillnad dem. I den vetenskapliga artikel jag har varit med och skrivit det senaste året använder vi detta begrepp, eftersom kvinnorna i studien själva fått uppge att de har smärta och var den sitter. Det är ofta svårt för en individ själv att särskilja om smärtan sitter i nedre delen av ländryggen eller i bakre bäckenlederna.

  • Pelvic girdle pain

På svenska blir detta begrepp ”bäckengördelsmärta”. Anledningen till att det inte bara kallas för ”pelvic pain” är för att just det begreppet snarare pekar på en smärtorsak som sitter inuti bäckenet. Bäckengördeln syftar till en smärta som sitter på utsidan, smärta som lokaliseras mellan höftbenen  och rumpvecken med eller utan utstrålning ner i benet, alltså bakre bäckensmärta. Smärtfokus ligger vid bäckenets bakre leder och upplevs ofta dov och molande.

  • Symphysiolysis

På svenska kallas detta symfysiolys och syftar till smärta i främre bäckenleden. När det gäller graviditetsrelaterad bäckensmärta är det symfysiolys som vi ofta har att välja på som diagnoskod i journalsystemet, även om smärtan sitter baktill eller på fler ställen. Får du denna diagnos behöver det alltså inte betyda att din fysioterapeut enbart uppfattat att du har smärta i främre bäckenleden, utan bara att det är den närmast beskrivande diagnoskoden vi har.

  • Symphysis pubis dysfunction

Detta begrepp är egentligen den mer korrekta termen för symfyssmärtor (främre bäckensmärtor) som hör ihop med graviditet. Symfysdysfunktion återfinns hos ca en tredjedel av alla gravida kvinnor och varierar från mild till svår. Symtomen kan vara huggande smärta vid pubisbenet med eller utan utstrålning ner i underlivet eller i benen. Smärtan kan förvärras vid gång, enbensstående eller utåtföring av benet. Ibland hörs klickande ljud.

Begreppsförvirring!

Det som lite slaskartat kallas foglossning på svenska är alltså en hel del olika saker. Till viss del kan dessa olika symtom behandlas olika, så se till att få en bra undersökning och behandling av den vårdgivare du möter!

Läs mer om bäckensmärta:

Bäckensmärta under graviditet

Smärtspiralen vid bäckensmärta

Behandling av graviditetsrelaterad bäckensmärta

 

 

 

Foglossning efter förlossningen

Foglossning efter förlossningen

Den här rubriken är en slags click-bait för dig som googlar. Jag ska tillhandahålla dig bra information om det du söker, jag menar inte att jag har lurat hit dig onödan. Men klickbetet utgörs av begreppet foglossning. Det skär litegrann i min fysio-själ när jag använder begreppet. Men hey, du googlade dig hit! Och det var det jag ville. Bäckenet har visserligen fogar (=leder), men de kan inte lossa.  Foglossning anses inte längre vara det korrekta uttrycket då det faktiskt inte är några fogar som lossnar. Det har funnits förslag att istället kalla det ”bäckenuppluckring” men det låter nästan lika illa. Fysioterapeuter tycker kanske bäst om att kalla det graviditetsrelaterad bäckensmärta.

 

Hormonernas påverkan

Under graviditeten påverkas muskler och leder utifrån både hormonella förändringar, livmoderns tillväxt och viktuppgången. De hormonella förändringarna som orsakas av graviditeten medför en förhöjd rörlighet i lederna. Viktuppgången leder till att skelett, muskler, leder och ligament belastas hårdare. Samtidigt sker en förskjutning av kroppens tyngdpunkt framåt och ryggmusklerna belastas mer vilket skapar en ökad kompression på de bakre delarna av ländryggen. För många minskar bäckensmärtorna snabbt efter förlossningen, ibland nästan magiskt i samband med att hormonnivåerna i kroppen normaliseras. Det finns dock  kvinnor som upplever kvarstående smärta i flera år framöver. Kvinnor som hade besvär med ländryggssmärta redan innan graviditeten lider också större risk att ha kvarvarande besvär av bäckensmärtor ett år efter förlossningen.

Ungefär 50% av alla gravida kvinnor upplever bäckensmärta under graviditeten.

För majoriteten av dessa försvinner smärtorna inom tre månader efter förlossningen. Dock kvarstår besvären hos en del, och upp till 7% har smärta som upplevs svår och funktionsnedsättande. Man vet inte helt varför bäckensmärtan uppstår överhuvudtaget, men en del belägg finns för att det handlar om en biomekanisk ändring som försvårar  kraftöverföringen mellan ländrygg och bäckenet. Musklerna kring bål och bäcken anses spela viktiga roller i kraftöverföringen i detta område.

Behandlingsapproach

Du som lider av bäckensmärta behöver ofta få fysioterapeutisk behandling där du får råd och hjälp att träna dina muskler på en lagom nivå. Du behöver kanske också ergonomiska råd och det vi ofta kroppsmedvetenhetsträning. Kanske behöver du på nytt lära känna din kropp, när den är spänd och avspänd och var dess fysiska och orkesmässiga gränser nu går. För vissa är det också bra att jobba med rörlighetsträning och stretching. Som ett komplement kan massage eller annan britsbehandling göra gott.

Varför går det inte över?

Forskningen menar på att tidigare ländryggssmärtor och bäckensmärtor kan vara en faktor att en kvinna får fortsatta besvär även efter den aktuella graviditeten. Vissa studier menar att nedsatt uthållighet och styrka kring bål och bäcken hör ihop med kvarvarande besvär av bäckenledssmärta tre månader efter förlossningen. Även emotionell stress och kvinnans totala psykiska hälsa kan bidra till att smärtan kvarstår längre. Jag förstår att det kan  låta som att var och varannan kvinna drabbas av kvarstående smärtor efter graviditeten. Man ska inte glömma att graden av tillfrisknande är hög! De allra flesta blir också spontant bättre utan behov av behandling.

Se det som en idrottsskada

Tänk dig dina besvär som en en idrottsskada. Tänk dig att lederna fortfarande är lite uppmjukade och musklerna försvagade efter en period med tung belastning. Kroppen är av olika orsaker inte tålig nog för det som den utsätts för, och smärtan är en signal om att något behöver ställas till ordning i kroppen. Rehab efter en idrottsskada är ofta långsam och innehåller väldigt väl utvalda moment. Det kräver både smärtlindring, lagom dos av träning och ibland andra behandlingar för att optimera en balans i muskler och leder.

Fysisk aktivitet ska inte göra ont, men får göra lite ont

De här var ett konstigt budskap, va? Jag ska förtydliga. Har du kvarstående besvär av bäckensmärta efter graviditet bör du se över hur du rör dig. Kanske är det viktigt att börja röra dig överhuvudtaget om graviditeten innebar mycket inaktivitet. Rör du dig alldeles för mycket kan du iställe behöva dosera ner träningen. Vi brukar förklara det här så:

Måla upp en 10-centimeters linje för din inre syn. Ena änden står för 0=inte ont alls, och andra änden för 10=värsta tänkbara onda. Då brukar vi säga att träning och motion kan få kännas upp till 5 på den linjen, men att det också gärna ska ge sig inom 24 timmar. Om din grundsmärta är på 3 kan du kanske  inte förvänta dig att träning ska vara helt smärtfri, eftersom du ju redan har ont till att börja med. Men vi vill inte heller att du ska komma upp i några nya smärthöjder genom träning. Jag brukar förklara det som att om du får ett jättesmärtgenombrott av att promenera 10 minuter, då kanske du klarar 5. När vi legat stadigt på dessa 5 minuter utan att få mer ont i ett gäng veckor, då stegrar vi till 7,5 minut. Och sedan vidare till 10, 20, 30, 40 och timmar… Samma slags stegring kan du tänka för vilken slags aktivitet som helst.

Psykiskt mående och sömn

Stress, psykisk ohälsa och sömnbrist kan göra att smärta upplevs värre och dessutom sitter i längre. Ett tips också att tänka över hela sin hälsosituation. Är det något annat som skaver i livet kan det vara en del av rehabiliteringen att ta tag i dessa bekymmer. Förhandla om sömnen med en eventuell partner. Be BVC eller vårdcentralen om en samtalskontakt.

Hör gärna av dig med frågor eller funderingar kring ämnet!

Referenser:

Ps: För dig som vill läsa ännu mer om ämnet har jag gjort en hel serie inlägg om bäckensmärta efter graviditet, den finns att läsa här. 

 

Ökad svank och framåttippat bäcken

Ökad svank och framåttippat bäcken

Många går omkring med en aning för mycket svank. Det kan höra ihop med hållningsförändringar som sker under en graviditet och som inte automatiskt går över, det kan handla om en hållning som kommer av ett sittande arbete eller kanske också i vissa fall om ett  rörelsemönster som många lägger sig till med över tid. Det här inlägget ska handla om ökad svank och framåttippat bäcken!

Graviditet och hållning

Under en graviditet kommer den hormonella uppmjukningen och magens vikt göra att bäckenet tippas framåt och att svankens kurvatur ökar. Ganska kort tid efter graviditeten kommer kroppen börja återställa balansen mer till det normala. Den belastning som kroppen får utav att vara nyförlöst och att vårda en nyfödd gör att hållningen får nya utmaningar. I min kliniska erfaenhet är ”normaliserad hållning” något som alla inte får tillbaks helt automatiskt. Jag upplever också att många inte riktigt känner igen sin kropp förrän de har landat i en mer pre-gravidliknande hållning.

Vad är hållning?

Hållning är inte en kroppsposition, utan ett dynamisk rörelsemönster. Det är dock ett slags grundtillstånd. Så fort du hamnar i en viss position kommer kroppen vilja relexmässigt engagera dina muskler till att hamna i ditt grundtillstånd. Hållning är din kropps ”comfort zone”, och som vi alla vet kan detta både vara en trygg hamn men ibland också något som vi skulle behöva utmana oss att komma ifrån.

Vad är dålig hållning?

En dålig hållning kan vara kulturellt värderat. Ni vet vad jag menar va? Någon som har dålig hållning kan anses vara slarvig och oattraktiv, men också flitig och hårt arbetande. Oavsett värderingar så har ”dålig hållning” ett mer biomekaniskt ursprung. Det handlar om kroppens viktfördelning, om hävstänger och om positioner som orsakar onödigt mycket belastning på kroppen.

Spelar hållning någon roll?

Alla som någon gång börjat massera axlarna och nacken efter ett gäng timmars statiskt arbete framför datorn brukar vara medvetna om att hållningen påverkar. Om du har bristande ryggstöd och inte tar bra stöd av golvet brukar din bröstrygg börja sacka ihop efter ett tag. Ryggen mellan skulderbladen börjar sjunka ihop och du får en framåtlutad hållning där nacken automatiskt skjuts framåt. Tyngdpunkten förskjuts och dina muskler får nu jobba hårt för att hålla din blick fäst på datorn framför dig. Tillslut säger musklerna ifrån, och hållningens effekter har kommit ikapp dig. Egentligen är hållningen inte problemet, utan den statiska positionen som du inte orkar hålla.

Belastning versus hållning

Människor kommer i alla former, även sett till hållning. Det är inte så enkelt att alla som har en viss kurvatur i ryggen också har ett smärtproblem. Om du är född med mycket svank, eller har en väldigt rak rygg. Ditt anatomiska grundläge är sällan ett problem. Kroppen anpassar sig. Det är alltså inte hur du är, som är problemet. Det är vad du gör. Upprepade belastningar du inte är stark nog för att utföra kan bli en risk. Statiska positioner där musklerna får för lite cirkulation är också ofta förenat med smärta.

En bra hållning

En bra hållning är ett grundläge där du inte har ont, och en kropp med grundinställningen att rörelse är bra. Istället för att fokusera för mycket på en bra hållning, fokusera mycket på rörelse. Du kan inte ”skärpa dig” till en rakare hållning, men du kan se till att byta position var tionde-var tjugonde minut. Istället för att försöka ta bort det dåliga, lägg till något bra. Lägg till den sortens rörelse som är motsatsen till det du brukar göra. Är sittande i soffan ammandes en bebis det du brukar göra? Då är motsatsen att sträcka i höften, att räta på ryggen och dra ihop skulderbladen. Är att bära barn i sele, med framåtskjuten mage, ryggen något bakåtlutad och axlarna framåtvridna? Då är motsatsen att tippa tillbaks bäckenet, placera bröstkorgen rakt över bäckenet och öppna upp bröstet.

Återställ hållningen efter graviditet

Muskler jobbar som marionetttrådar för att hålla ihop oss och skapa rörelse i skelettet. De muskler som kan hjälpa oss att  tippa bäckenet något bakåt är rumpmusklerna, musklerna i baksida lår samt de raka och sneda bukmusklerna på framsidan. De muskler som gärna är lite extra strama efter en graviditet är de som har varit med och tippat fram bäckenet – höftböjarmusklerna och en del av framsida lår-musklerna på framsidan.  Ryggradsmusklerna (filéerna på var sida om ryggraden) är också ofta lite överansträngda efter senare delen av graviditeten eftersom en höggravid kvinna också lutar en del bakåt för att parera magens vikt. Denna position liknar för övrigt den du slår på när du håller ett barn i famnen.

 

Kompensera med rörelse!

Muskler att stretcha:

  • Höftböjare
  • Framsida lår

Muskler att stärka:

  • Rumpa
  • Baksida lår
  • Skulderbladsmuskler
  • +Hitta balansen med en starkare rumpa och mer en avspänd rygg

DSC03095

 

Referenser