Kategori: Bäckensmärta under graviditet

Bäckensmärta under graviditet

Varför får man bäckensmärta?

I den här kategorin hittar du inlägg om bäckensmärta under graviditet. Varför får jag besvär? Vad kan jag göra själv? Ska jag träna? Får det göra ont att röra på mig? Du kommer inte hitta alla svar på dina individuella frågor, men du kan förmodligen hitta en del tips och råd. Och du kommer få goda kunskaper så att du vet vad du ska fråga efter om du behöver söka vård.

Bäckensmärta under graviditet går ofta att lätta eller lindra. Min erfarenhet är ofta att det är bättre att söka hjälp tidigt än sent.

De flesta inlägg har vetenskapliga referenser, men en del är baserade på beprövad erfarenhet i stället. Än har vi inte vetenskapliga evidens för allt!

Läsarfråga om snedhet i bäcken och benlängdsskillnad

Läsarfråga om snedhet i bäcken och benlängdsskillnad

Jag har haft stora bekymmer med foglossningssmärtor även efter förlossningen. (Som först försvann och sen kom tillbaka). Jag var hos en fysioterapeut förra veckan som såg 2 cm skillnad i längd på mina ben. Han vände och vred på mig och nu känns allt bara bra. 🙂

Har var inte den pratsamma typen och jag har några frågor!
1. Hur ska jag stretcha för att det inte ska bli så igen?
2 Vilken träning är bäst att starta med?

Få vetenskapliga svar

Det finns inte supermycket forskning om detta, så det mesta här blir ett ”kliniskt resonerande”. Det kommer bli långt, så håll i dig. Jag kommer i mitt skrivande också låta något dömande och negativ till andra kroppsterapeuter, och det är inte min mening. Lita du på att din fysioterapeut kan sin grej! 

Vad är en benlängdskillnad?

En slags riktig anatomisk benlängdsskillnad beror på att skelettet är felväxt. Det kan vara en längdskillnad på lårbenet eller underbene. Då vet du om det redan från barnsben.Detta kallas för struktuell benlängdsskillnad. Ibland kan det även handla om anatomiska avvikelser i ryggen, oftast en skolios. Ibland sitter även snedheten i bäckenet. Även detta brukar skolsyster eller skolläkare hitta i mellanstadiet eller högstadiet hos de allra flesta. När det är en anatomisk felställning som är över 2 cm så brukar det från landstingets håll vara en funktionsnedsättning som ger rätt till skoanpassningar via ortopedtekniker. Är benlängdsskillnaden under 2 cm brukar det anses vara ett skönhetsfel som går att justera endast om det ger upphov till symtom.

Ingen av oss är helt rak, helt symmetrisk, helt lika stark på höger och vänster kroppshalva. Vi är alla lite sneda!

De flesta små snedheter kommer från olika fotledspronation, låga fotvalv, kobenthet eller muskelobalanser (olika starka och strama muskler).

Hur märks en snedhet eller benlängdsskillnad?

Ska det göras helt på riktigt, är det röntgen som behövs för att se om det faktiskt är skelettet som är olika långt på höger och vänster ben. De allra flesta som kommer från en kroppsterapeut med statementet ”jag hade snedställt bäcken” eller ”jag har sned rygg” eller ”jag har en benlängdsskillnad” har absolut inte blivit undersökt nog för att faktiskt få en sådan ”dom”. De snedheter som inte är antomiska är inte konstanta, och det blir inte tydligt för de flesta patienter. Jag träffar många som fått höra att de är sneda, som tar det som en slags ”dom”, något de kommer tro om sin kropp resten av livet. Jag tycker att det är lite trist. Kroppen är under ständig förändring!

Hur mäts det här?

Det vanligaste sättet att mäta benlängdsskillnad utan röntgen är att patienten ligger på rygg på britsen och terapeuten mäter sträckan mellan höftbenskammen och inre fotknölen. Jag gör det här så sällan jag bara kan, och försöker när jag gör det att uttala mig så lite som möjligt om mätvärdet jag får. För HUR I HELA FRIDEN ska jag veta att jag hittade på millimetern lika punkter på höger och vänster höftbenskam? Speciellt om personen inte är mager och direkt benig är det skitsvårt. Det verkar rent forskningsmässigt som att det anses vara ett okej mätsett för längdskillnader över 1 cm, men inte känsligt nog när det är nere på millimeternivå.

Tittar jag på en patient enbart i stående eller sittande så kan jag kolla på midjeveckens höjd eller på höftbenskammarnas höjd, men felkällan där blir om personen ifråga står lite roterat eller om bäckenet inte bara är snett i höjd, utan även lite vridet. Och här kommer mitt påstående att ”alla är osymmetriska” in i bilden. Hur vet jag om snedheten jag ser ens är ny eller symtomgivande? Observationstest är inte tillförlitliga. Någonstans har jag läst, utan att ha granskat källan, är att de allra flesta har ett kortare högerben (och större vänsterfot!).

När ger osymmetrin upphov till besvär?

I Sverige avgör alltså landstingen att 20 mm är benlängdsskillnaden som krävs för att frå bidrag och rätt till ortopedtekniska insatser, men kanske ändå att de flesta kliniker tänker att skillnader över 1 cm kan vara orsak till besvär? Men varför osymmetrin överhuvudtaget finns är ju egentligen den stora frågan.

Grejen är ju då att vi i de allra flesta fall INTE skeletala orsaker till besvären. Och går vi till mjukdelarna, olika dragriktningar från olika muskler, då blir det hela mycket mer komplext att analysera.

Och litegrann blir ju också frågan – vad är hönan och vad är ägget? Har en graviditetsrelaterad bäckensmärta till exempel gett upphov till ett osymmetriskt muskelförsvar (=spänningar) som gör att bäckenet dras snett? Eller har personen ifråga varit sned hela tiden, och därför fått ont? Om du till exempel hela tiden belastar din ena kroppshalva mer, så kan du såklart därför få större och starkare muskler på den sidan, men också större risk överbelastningssmärta.

Men observera alltså, en snedhet är inte lika med besvär!

Är osymmetri och snedheter överdiagnosticerade?

Japp. I min värld är de det. Det är ett tacksamt sätt att ge en patient en förklaring för symtomen. Något som en terapeut snabbt kan ”fixa”, placeboeffekten blir rätt stor och patienten kan känna sig bättre med en gång. Jag tror också att det blir lite ”magi” i det, terapeuten känns enormt proffsig som hittar en sådan grej, som en aldrig tänkt på själv. Med detta sagt – det finns med hundraprocents säkerhet de som har snedheter och som får helt korrekta behandlingar för detta. Och även – placebeoeffekt är inte dåligt. What ever works, liksom.

De flesta riktiga benlängdsskillnader är medfödda och går liksom inte att fixa. De som har uppstått genom skador eller överbelastning utvecklas ofta över en lång tid. Och då kanske det behandlingsbara egentligen är smärtan, överbelastningen, spändheter i muskler och inte själva osymmetrin. Och om osymmetrin behöver behandlas kanske det faktiskt är ett litet skoinlägg som behövs, ett inlägg som en kan testa och se om det avlastar och ger smärtlindring, för att sedan sakta fasa ur? Jag tänker på typ en 5 mm kork-kil från skomakaren att sätta i hälen på skon.

Nu tänkte jag gå in mer specifikt på snedheter i bäckenet

En snedhet i bäckenet är ett extremt förenklat uttryck. Ofta har något skapat smärta (graviditetsrelaterad bäckensmärta kanske då frågeställarens fall) gett en sekundär påverkan på närliggande muskler som blir spända i rent försvar. De spända musklerna drar bäckenet fel. En snedhet i bäckenet kan vara antingen framåt/bakåt eller i höjd åt höger/vänster, eller  med en rotering så att personen ifråga står med ena höften mer framåtskjuten än den andra. Höger/vänster snedhet och rotation kan ge ett utseendet som gör att ena benet ser längre ut än det andra, även om benen faktiskt är exakt lika långa.

En sådan snedhet påverkas av och påverkar naturligtvis alla omkringliggande leder, hur fötter, knän och höftleder belastas och hur ryggens rörlighet blir.

I mitt eget fall har jag en rotation kring bäckenet som kommer från att jag hade en ovana av att råka slänga upp barnen på höger höft. Detta blev jag varse om när jag skulle göra en stående lungröntgen för något år sedan, jag kunde helt omöjligt stå helt rakt med kroppen i och med att högerhöften hela tiden vill skjutas framåt och uppåt. En sidoeffekt blir att jag belastar mer på vänster ben. Jag har inga besvär alls, men jag försöker ändå att lyfta och bära symmetriskt så fort jag har ”hjärnan med mig”. Vilket inte är alltid…

Hur behandlas detta?

Det finns  hands-on-tekniker att ”fixa” detta. Jag kan inga, och tänker inte lära mig heller. Inte sagt att det är dåligt, men jag tror ändå mer på de långsiktiga lösningarna. Jag uppskattar dock samarbetet med kiropraktorn på jobbet. Att hon kan hjälpa patienter med ”instant relief” som smärtlindring är guld värt. Jag kan sedan jobba vidare med de mer långsiktiga lösningarna –  träning, stretching och jobba med hållning, ergonomi med mera.

Vilken träning är bäst att starta med?

En patient som har besvär kring bäckenet och där jag kan hitta osymmetrier vad gäller muskelstramhet och styrka kring lår, rumpa, mage och rygg kommer få råd om stretching och övningar för att stärka upp. Målet är att bli ha (ungefärligt) lika strama muskler på båda sidor och lika styrka. Här är min uppfattning att en fysioterapeut behöver ofta vara med och guida vad som behöver göras.

I frågeställarens fall hade jag börjat med att sätta spänn på framsida lår, baksida lår, insida lår och rumpmusklerna. Märker du någon anmärkningsvärd sidoskillnad? Sedan hade jag velat kolla muskelstyrkan. Gör en massa olika benstyrkeövningar och kolla om du märker någon sidoskillnad på höger och vänster ben. Asymmetrier kan vara värda lägga krut på, att träna svaga muskler och stretcha spända. Ganska ofta tycker jag att kvinnor som haft bäckensmärta har just svaga gluteus medius  och strama höftböjare.

Vardagen är kanske viktigast

Tänk också över hur du jobbar, sitter, lyfter. Har du en favoritsida att vända dig åt på jobbet eller hemma? Sitter du vänd mot TV:n, i ett hörn av soffan, vänder du dig mot lampan mot ett visst håll? Bär du barn snett?  Brukar du sitta i halv-skräddarställning i soffan? Vilka andra rörelsemönster kan skapa snedheter hos dig? Det du tränar några gånger i veckan kanske inte kan överväga dina vanemönster!

Ps:

Jag har skrivit en hel serie om bäckensmärta efter graviditet, läs gärna den!

Råd för dig med bäckensmärta

Fysioterapeuten ger råd till dig med bäckensmärta

Är du gravid med smärta i bäckenet? Eller har du redan fött men besvären hänger fortfarande kvar? Här kommer en del tips och råd för dig med bäckensmärta.

Främre bäckensmärta känns oftast över pubisbenet, strax nedanför magen och kan stråla ut mot ljumskarna eller ner mot insidan av låret. Smärtan kan ge upphov till svårigheter att gå och att belasta på bara ett ben, som vid trappgång, stående påklädning och så vidare. Bakre bäckensmärta kan vara svår att skilja från ländryggssmärta. Detta kan en fysioterapeut hjälpa dig med vid behov.

Det kan göra ont att sära på benen, typ som vid utstigning ur bil eller vända i säng. Det kan vara svårt att sova på sida och det kan vara nästan omöjligt att hitta samlagsställningar som fungerar.

Råd för dig som är gravid och har ont:

Var så aktiv du kan under din smärtgräns. Undvik alla aktiviteter som gör att smärtan blir värre. Det handlar ibland inte om attåg undvika saker helt och hållet, utan om att dosera dem väl. Du kanske klarar att promenera 15 minuter, men inte 20. Håll dig då under den gränsen! Bestäm dig för att det från och med nu är värt att missa bussar och tåg om det krisar. Bestäm dig också för att vara en sådan som kan be andra om hjälp. Du behöver kanske inte städa badkaret eller allra vrår? Undvik att bära hem matkassar om någon annan kan göra det åt dig. Det är också så att det är värt att ta många små pauser och unna dig att ta hissen istället för trappan.

  • Undvik tung träning som orsakar mer smärta
  • Undvik sittande under långa stunder, byt ställning ofta
  • Undvik att lyfta och bära i onödan
  • Undvik att kliva över saker och att göra stora vridrörelser (undvik till exempel dammsugning om du kan)
  • Undvik klackar på skorna, ha mjuka och stabila skor

Tips:

    • Sitt på en plastpåse i bilen och använd den för att lättare glida när du ska i/ur.
    • Sov med en kudde mellan knäna och fötterna. Det är ibland så att du får testa lite olika höjd och vinklar på kuddarna för att få det att passa perfekt.
    • Rulla ur sängen med knäna ihop, eller förflytta dig till alla fyra innan du vänder dig om i sängen
    • Gå i trappor som ett barn, ett steg i taget
    • Testa samlagsställningar på alla fyra eller i sidliggande.
    • Gå med kortare steg är vanligt och se om du får mindre ont

Sök fysioterapeut och be om råd för specifika övningar som passar just dig. Övningarna syftar till att ge muskelstyrka och stabilitet och kan faktiskt minska smärtan. Läs mer om behandling hos sjukgymnast här.

Prata igenom förlossningen med barnmorskan.

Alla förlossningsställningar är inte lämpliga för en kvinna med bäckensmärta. Försök att stå upp så mycket du kan, eller stå på alla fyra. Undvik att ligga på rygg under en längre tid. Undvik också hukstående.

Efter förlossningen: 

Eventuell smärtlindring du tar kan dölja besvär från bäckenlederna, så tänk på att inte börja vara för aktiv, för snabbt. Kort efter förlossningen ska du följa ungefär samma råd som innan barnet föddes. Du kan med fördel använda bälte en tid efter förlossningen om du hade ett sådan under graviditeten. Var aktiv men tänk också att du är värd en hel del vila. De allra flesta blir av med sina bäckensmärtor kort tid efter att barnet är ute. Om besvären inte klingat av efter 2-3 månader anser jag att du ska besöka en fysioterapeut.

Det finns många fler tips och råd.

Berätta, vad har fungera bäst för dig?

Symfyssmärta och symfysruptur

Symfyssmärta och symfysruptur

Det här är ett repostat inlägg som jag först skrev 2015, nu uppdaterat med nyare referenser.. Ett inlägg om smärta kring främre bäckenfogen som dyker upp plötsligt i samband med förlossning

Idag kommer jag skriva om en jättevanlig sak, och en jätteovanlig sak. 

Den jättevanliga saken är alltså främre bäckensmärta, något som många fortfarande kallar foglossning.

Under graviditeten genomgår kroppen en rad förändringar och både bäckenets främre led och bakre leder mjukas upp och breddvidgas. Progesteron och relaxin står för ökningen av ligamentens elasticitet, dessa är hormoner som går runt i blodet. Bäckenets breddökning syftar till att vidga förlossningskanalen och överhuvudtaget möjliggöra en förlossning. Det är inte så enkelt att de som får smärta i bäckenet under graviditet har en större rörlighetsökning än andra. Att det gör ont hos en del är naturligtvis en dålig sak, men i det stora hela är själva uppmjukningsprocessen av godo. Allt som underlättar för barnet att komma ut, är bra. Vid ett normalförlopp stannar de leduppmjukande hormonerna upp under de första tolv veckorna efter förlossningen och symfysens bredd återgår till det normala inom 6 månader.

Vad är symfysen?

Du kan känna din egen främre bäckenled om du fingrar dig fram på pubisbenet. Symfysen är en smal skarv som finns där i mitten. Symfysen är alltså namnet på själva leden. Den består de ovala ledytor som emellan sig har en tjock skiva brosk. En breddning av symfysen som är under 10 mm är normalt under en graviditet och återgår allt som oftast till de normala. Det normala är ca 7 mm. En symfysbreddning som inte ger symtom är heller inget bekymmer! Och en symfysbreddning som ger symtom under graviditet, är besvärligt men inte farligt.

En symfysbreddning på över 10 mm innefattar ofta ligamentskador och kan ge symtom i form av mer smärta. De här millimetrarna eller centimetrarna är inget du kan känna själv, så gå nu inte och oroa dig för att din främre bäckenled skulle vara trasig på något sätt.

Men nu ska vi komma till det riktigt ovanliga: Symfysruptur. 

Symfysrupturer är en mycket ovanlig och extremt smärtsam förlossningskomplikation. Bäckenringen går sönder i den främre fogen under det att barnet passerar igenom bäckenet. Smärtan upptäckt antingen direkt vid förlossningen eller inom 48 timmar. Ofast debuterar smärtan när eventuell smärtlindring från förlossningen försvinner ur kroppen. Smärtan strålar ut från symfysen och ut  i ljumskar och insida lår. Smärtan är ofta så intensiv att kvinnan inte vill, eller kan, stödja på benen. Mindre delningar behandlas konservativt med kroppsegen läkning och yttre stöd av bälte, gånghjälpmedel och fysioterapi.

På grund av få studier  och små studier om ämnet anses bevisläget för behandling av denna skada svagt. I litteraturen finns det varierande siffror, men ungefär en kvinna på 30 000 verkar drabbas av en symfysruptur. En symfysruptur skiljer sig mot de normala graviditetsvidgningarna genom att själva bäckenleden separeras hastigt och i samband med förlossningen. Du kan tänka dig att det är som en rejäl fotledsstukning, fast i bäckenet. I litteraturen beskrivs det att symfysrupturer är ofta feldiagnosticerade i och med att det är lätt att ta som normala smärtor efter förlossning. Diagnosen sätts genom en röntgenundersökning.

Symtom

Besvären debuterar inom något dygn efter förlossningen med skarpa smärtor och oförmåga att stå eller gå. Vid fysisk undersökning ses en intensiv smärta vid tryck på symfysen.  Det går ofta att känna en breddökning av symfysen, men de flesta klarar inte av en sådan undersökning. Smärtan är intensiv och strålar ut mot ljumsken och ner mot låret. Rupturen kan uppstå om fostrets passage är mycket snabb genom bäckenet under förlossningen.

Jag hittar absolut ingen svensk information om hur dessa skador hanteras inom vården. På SÖS, vårt närmst belägna sjukhus, föds 7000 barn varje år. På 4 år borde det alltså finnas minst en kvinna som drabbas av detta bara här i vårt närområde. Jag har personligen träffat en eller två, och får ganska ofta mejl från kvinnor utspridda i landet om just detta.

Behandling

Behandlingen i de flesta inkluderade studierna är i akut skede sängläge för patienten, helst i sidliggande med kuddar välplacerade mellan knän och fötter. Bäckenbälte som yttre stöd och smärtlindring är också frekvent använt. Enligt litteraturen ska sängläget ska vara i minst 3-4 veckor för separationer över 2 cm. Icke belastad fysioterapi ska utföras till smärtgräns. Dock är forskningen om detta ämne enormt sparsam, eftersom det är så få kvinnor som drabbas. Vi kan alltså inte dra någon superstark slutsats av att ”det är så här man måste göra”.

  • En studie handlar om ett fall där en kvinna fick en symfysruptur efter en vaginal förlossning av ett barn på nästan 4 kg och som efter 3 dygn av sängläge och behandling med bäckenbälte fick en minskning av separationen fårn 5,4 till 4,3 cm och ytterligare minskning på 1,4 cm inom loppet av 10 dagar. Smärtan fanns kvar 3 månader efter förlossningen och försvann successivt till 6 månader efter.
  • En annan kvinna födde ett 4,8 kg tungt barn och fick en skada, efter 22 dagar med sängläge och smärtlindring kunde hon gå och röra sig utan smärta och med total återgång av delningen.
  • En annan kvinna födde ett barn på 4 kg, fick sängläge, vila och bäckenbälte och fick en minskad delning från 3,1 till 1,7 inom 4 dagar efter förlossningen. Hon åkte hem från sjukhus efter 16 dagar och fortsatte att bära bäckenbälte i 40 dagar, efter dessa 40 dagar var mellanrummet 1,1 cm. Smärtan gav dock med sig först 80 dagar efter förlossningen.
  • En kvinna, barn 3 kg – ordinerades sängläge, smärtlindring och belastning till smärtgräns. Hennes smärta minskade successivt inom de närmsta veckorna efter förlossningen och efter 6 månader var hon besvärsfri. Delningen hade minskat från 5 cm dagen efter förlossningen till 1 cm.
  • Ytterligare en annan studie beskriver 11 kvinnor med symfysruptur. Nio av de elva som behandlades med sängläge, bäckenbälte och smärtlindring fick en minskad bäckendelning till 2,5 cm i snitt efter 6 veckor postpartum. Tre kvinnor hade dock kvar över 4 cm och dessa hade smärta över toleransnivå och opererades istället. De allra flesta var symtomfria efter 6 månader, inklusive de som opererats och två andra som konstaterades ha en mindre kvarvarande delning.

Som en bäckenfraktur?

I en vetenskaplig artikel menar författarna att behandlingen ska vara så som vid en instabil bäckenfraktur. Om separationen är över 2,5 cm måste även en bedömning av bakre bäckenlederna göras. Detta för att bäckenet normalt ska vara som en stabil ring, och börjar den vara instabil framtill kan det ha hänt något även baktill. De så kallade SI-lederna och deras ligament bör alltså undersökas, framförallt om den främre skadan innebär att ena bäckenhalvan förskjutits framåt. Om rupturen är för stor (över 4 cm), eller om den konservativa behandlingen inte ger tillräcklig effekt (på smärta, gångförmåga och stabilitet) ska bäckenet stabiliseras kirurgiskt. Detta verkar göras med gott resultat, på de fåtal fall som är beskrivna.

Fysioterapi för diagnosen omfattar rörelseträning i säng, triggerpunktspressur, bäckenbottenträning och stretching i det akuta läget och sedan mer aktiv träning. Träningen omfattar:

  • stabiliseringsträning för bålen
  • styrkeökande träning
  • bäckenbottenträning
  • träning för musklerna som fäster in mot bäckenet (insida lår, rumpmusklerna, baksida lår).
  • Två veckor av träning med sjukgymnast räckte för en del för att få positiv effekt på smärtnivån.

Tyvärr är fysioterapiprogrammen mycket dåligt beskrivna i forskningen och det går inte riktigt att dra några slutsatser vilka insatser som ger bäst effekt. Dock verkar det som att rörelse- och stabilitetsträning samt gångträning som sätts igång ca 14 dagar efter förlossningen har god effekt, så pass att kvinnorna som fått fysioterapi uppger minskad smärta 3 månader efter förlossningen.

Här är en snodd bild på bäcken med symfysruptur.

 

I Sverige?

Min gissning är att på varje förlossningssjukhus drabbas minst ett par kvinnor varje år. Redan när kvinnan kommer upp för att sitta och gå efter förlossningen känner hon att det är något som inte stämmer. Möjligen kan smärtan debutera först när smärtlindringen gått ur kroppen. Kvinnan bör få remiss eller rekommendation att träffa fysioterapeut ganska snart efter hemkomsten från BB. Om det inte går att komma till fysioterapeuten kan oftast någon från Rehabmottagningen göra hembesök i det akuta skedet.

När jag pratar med svenska kollegor verkar vi ge ganska lika råd och behandling. Vi rekommenderar drabbade kvinnor att vila mycket de första 4-6 första veckorna. Hon bör förflytta sig i/ur säng ungefär som en kvinna som nyss kejsarsnittats.

Kvinnan använda bäckenbälte och undvika alla lyft. Hon  bör också vara sjukskriven så att partnern kan vara föräldraledig. Kvinnan behöver ibland hjälpmedel som sängryggstöd med elfunktion, glidmatta för att enklare vända i säng, toalettförhöjning etc – allt för att minska belastningen på bäckenet. Efter 4-8 veckor mår de flesta bättre och då fasas hjälpmedlen ur i samma fas som träningen sakta kan stegras.

Frågor, funderingar eller egna erfarenheter? Berätta!

Referenser:

Läsarfråga om bäckensmärta efter graviditet

Läsarfråga om bäckensmärta efter graviditet

”När jag var gravid blev jag rekommenderad att undvika promenader pga kraftig foglossning. Jag kunde knappt gå framåt slutet av graviditeten, så det föll sig ganska naturligt… Nu i juni blir mitt barn ett år och jag har fortfarande bäckensmärta. Jag har provat sjukgymnastik men tyckte att jag blev sämre. Senaste månaderna har jag inte tränat annat än just promenader. Jag kan numera gå 1,5 km (ibland 2 km bra dagar) nästan helt smärtfritt. Ser du nån anledning att inte använda mig av promenader som motion, med målet att successivt öka sträckan? Jag undrar också om jag ska tänka på att hålla en viss anspänning i bäckenbotten (knipa) när jag går?”

Svar

Min devis är alltid ”allt som känns okej är okej” så om du upplever att promenader fungerar bra som motionsform så finns det ingen anledning att sluta. Däremot kan det finnas bonuseffekter av annan behandling för bäckensmärtan. Frågeställaren nämner ”sjukgymnastik” men också att hon blev sämre av detta. Det säger egentligen mig ingenting, för ”sjukgymnastik” är aldrig en ensam grej. Jag gissar att det handlar om övningar som gjorde ont? Det kan handla om en feldosering eller val av fel övningar, inte att hela idén med rehab är bortkastad energi.

Här finns mina råd om bäckensmärta efter förlossning samlade:

Into och tips på var du kan hitta hjälp

Vad är bäckensmärta efter förlossningen egentligen?

Behandling av bäckensmärta efter förlossning

Hur avgör jag vad som är bra och dålig smärta?

Har bäckenbotten något med saken att göra?

Du ska inte knipa medan du promenerar!

Läs gärna inlägget nederst i listan här ovan, ”Har bäckenbotten något med saken att göra?”  och sedan det besläktade inlägget Ska jag knipa medan jag springer? samt Vanliga fel vid bäckenbottenträning. Om du kniper hela tiden under en promenad kan överspänning i bäckenbotten vara en sådan sak som är med och konserverar din smärtproblematik.

Hoppas din återhämtning får fortsatt gå framåt!

Nu är detta inga korta svar utan hänvisning kan ganska mycket vidare läsning. Fråga gärna följdfrågor efter att du läst!

Behandling av graviditetsrelaterad bäckensmärta

Behandling av graviditetsrelaterad bäckensmärta

Vilka är de grundläggande rekommendationerna?

Många kvinnors smärta under graviditeten kommer påverka alla områden i livet. Familjen, arbetet, fritiden – allt blir påverkad. Traditionellt har besöket hos fysioterapeut setts som ett informationsbesök. Kvinnan har fått information, ett blad men hemövningar och rekommendation om bäckenbälte. Detta är i sig inget fel, men det finns många andra behandlingsmetoder som har vetenskapligt stöd och som du som patient aktivt kan efterfråga.

  • Du ska be om en individieull bedömning och behandling

Varje individ är unik i sitt smärttillstånd och val av behandling ska utgå ifrån dig och din situation.

  • Kunskap är viktigt

Att få information om anatomin i bäckenet och vilka strukturer som gör ont hos just dig, och hur du kan minska smärtans inverkan på din vardag kan vara avgörande för hur du kommer må längre fram. Det kan vara viktigt att förstå att du bör undvika och aktiviteter som skapar en ensidig belastning av bäckenet. Det kan vara trappgång, stående cykling och att stå och väga med hela tyngden på en höft. Det kan också vara bra att du får råd kring hur du kan anpassa din vardag och hur du ska hitta en lämplig balans mellan fysisk aktivitet och vila.

  • Hjälpmedel vid behov

Bäckenbälten kan hjälpa många, och blir besvären riktigt jobbiga kan du behöva glidlakan, griptång, kryckor och andra saker. Vid behov har du möjlighet att få hembesök för att se över dina individuella behov utifrån hur ditt hem ser ut.

  • Vägledning till fysisk aktivitet och träning

Gravida kvinnor utan medicinska komplikationer bör röra på sig minst 30 minuter dagligen på en nivå som är minst något ansträngande. Utöver det är rekommendationen att gravida kvinnor ska träna ytterligare 3-5 gånger i veckan i minst 15-30 minuter. Mer om rekommendationerna för gravida här. Dessa rekommendationer gäller alltså alla gravida, även kvinnor med bäckensmärta. Trixet med bäckensmärta är ju att det är rörelser som ofta provocerar smärtan. Du behöver alltså en god dos motivation för att leta sig fram till träningsformer som fungerar. Hos gravida med bäckensmärtor är träning också en del av behandlingen. Dock bör träning för kvinnor med bäckensmärta vara individuellt utprovat av en fysioterapeut (sjukgymnast) och anpassat i dos och frekvens efter din smärta. Det kan vara svårt för att se sambandet mellan besvären och det träningsprogram som sjukgymnasten/fysioterapeuten instruerar. Då behandlingen inte kan komma åt själva hormonförändringen vilken påverkar lederna får fysiotherapeuten istället behandla det som går: de muskler som kan stabilisera bäckenet. Det är sällan träningsprogrammet ger en direkt smärtlindring, men det kan öka blodcirkulationen vilket minskar smärtan. Och på sikt hjälper träningen till att förebygga försämring och återställa den muskulära balansen.

  • Hållningskorrigering

Graviditetens hållningspåverkan kan vara en del av det som drar igång smärtan, och du kan behöva få individanpassade råd om din hållning och arbetsplatsergonomi för att klara att jobba så länge som möjligt under graviditeten.

  • Akupunktur

Akupunktur är av de passiva behandlingsmetoder som visats ha bra behandlingseffekt. Detta kan du efterfråga, men inte alla fysioterapeuter ger akupunkur och därför är det inte något som direkt kan kräva.

bäcken 003

 

 

  • Övriga behandlingalternativ

TENS finns ofta att låna eller hyra, och kan dessutom vara en god hjälp till förlossningssmärtorna under latensfasen.

Bäckenbälten har visats vara effektiva för att minska rörligheten i de bakre bäckenlederna och på så vis även smärta. Min erfarenhet är att bälten är mest effektiva för bakre bäckensmärta. Om smärtan sitter mest framtill i bäckenet är bälte inte alltid effektivt.

Inför förlossningen

Inför förlossningen kan kvinnan rådas att undvika långvariga positioner i gynställning och gärna använda en fyrfotastående position för att minska belastningen på bäckenlederna.

 

 

Alla inläggen i serien:

Tema graviditetsrelaterad bäckensmärta

Graviditetsrelaterade bäckensmärtor, vad gör ont?

Smärtspiralen vid bäckensmärta

Bäckensmärta är inte normalt!

 

Bäckensmärta är inte normalt!

Bäckensmärta är inte normalt.

Att ha bäckensmärta är att vara sjuk?

Ländryggs- och bäckensmärta hos gravida har en konstaterat negativ effekt på funktion och välbefinnande. Smärtan kan påverka allt i det dagliga livet. Det kan vara till synes enkla aktiviteter som orsakar den värsta smärtan. Många upplever att 30 minuters gående eller stående är smärtgenererande. En vanlig föreställning är att graviditetsrelaterad smärta är är normalt och att det inte är nödvändigt att behandla eftersom det går över efter graviditeten. Smärtan under graviditeten är vanlig och inte farlig, men det är inte okej att normalisera ett smärttillstånd på det sättet!

 

Bäckensmärta
En preggomage i vecka 37 som aldrig hade kunnat motionera på annat sätt än genom cykling.

Bäckensmärta är inte farligt, men det är inte heller normalt

Om du hamnar hos en vårdgivare som verkar tycka det, rekommenderar jag dig att byta!

Det här inlägget skrev till en början som en del av flera andra inlägg som en reaktion på hur många slänger sig med meningar som ”graviditet är inte sjukdom”. Jag  funderade över det här med begreppen hälsa, sjukdom och ohälsa i förhållande till graviditeter. Jag skrev om att WHO har formulerat definitionen  att ”Hälsa är ett tillstånd av totalt fysiskt, psykisk och socialt välbefinnande, inte bara frånvaro av sjukdom eller defekt”. Om hälsa är välbefinnande kommer delar av näst in till alla graviditeter innebära en avsaknad av hälsa, och funderade kring detta.Efter en tid tog jag upp ämnet igen, men gick då lite hårdare åt Försäkringskassan och deras regelverk. Jag förargade mig över att ohälsa inte ohälsa, bara för att det infaller under graviditet. Detta enligt försäkringskassans tankesätt.Strax där efter läste jag en artikel om bäckensmärta och sjukskrivningar i Sverige och konstaterade med artikelförfattarna att det är vår kulturella uppfattning om att ”graviditeter inte är en sjukdom” som ställer till det för många kvinnor. Några dagar senare kom jag över en artikel om hur Taiwanesiska kvinnor ser på graviditeter .

Bäckensmärta som inkörsport till annan ohälsa

Jag hittade en annan artikel på ämnet och måste få citera.

Numerous women suffering from pregnancy-related low back pain and pelvic girdle pain experience difficulties performing normal daily activities such as prolonged sitting and/or getting up from a sitting position, turning over in bed, dressing/undressing, walking, lifting and carrying small weights. Also, women with pelvic girdle pain seem to be more afflicted than women with pregnancy-related low back pain and some may become so incapacitated to the extent that there is a need to use crutches and/or wheelchairs. Many women also experience sexual difficulties due to the pain. We have previously reported that 7/10 women with pregnancy-related low back pain/pelvic girdle pain are more likely to have an unsatisfying sexual life during pregnancy compared with women without pain. So when taking into account the decreased functional status of many women suffering from this and that the life-time prevalence of low back pain in Swedish women has been estimated to 66%, and that the prevalence of pregnancy-related low back/pelvic pain during pregnancy is even higher (72%), this condition must instead be considered a complication of pregnancy and a major health issue among women in childbearing age.”

Jag har även läst en artikel som summerar tydligt att graviditeter ofta är inkörsporten till ländryggssmärta

Kvinnor totalt sett drabbas oftare än detta av män. En kan ju undra varför…

”Women are at greater risk for persistent low back pain than men. The point prevelance in low back pain is increased in pregnant women (25 %) comperad with non pregnant women of the same age (6,3 %). Sixteen percent of women with pregnancy-related low back pain report persistent pain 6 years later. Thus pregnancy represents a specific risk for persistent low back pain.”

Nu är det spikat, klart och slutdiskuterat.

Bäckensmärta under och efter graviditet måste anses vara en graviditetskomplikation och innebär en stor negativ hälsopåverkan för kvinnor som drabbas. Det är ohälsa. Punkt.

Med detta inlägg vill jag dock absolut inte skrämma upp någon som lider av   bäckensmärta. läs detta inlägg  så som att jag ondgör mig över vår kulturella syn på graviditeter och bäckensmärta. För mer pedagogiska tips om just detta kan jag rekommendera bland annat dessa klipp:

Tankar och funderingar kring detta? 

 

Alla inläggen i serien:

Tema graviditetsrelaterad bäckensmärta

Graviditetsrelaterade bäckensmärtor, vad gör ont?

Smärtspiralen vid bäckensmärta

Behandling av graviditetsrelaterad bäckensmärta

Smärtspiralen vid bäckensmärta

Smärtspiralen vid bäckensmärta

Jag tänkte förklara lite mer om hur smärtspiralen går  vid bäckensmärta under graviditet.

Det finns ännu inte EN allmänt vedertagen förklaring till varför en del kvinnor får ont i bäckenlederna under graviditet. Troligen är smärtan ”multifaktoriell”, och jag tänkte försöka förklara min syn på saken. Smärtspiralen kan, enligt min erfarenhet, ofta stoppas. Ju tidigare en kvinna med bäckensmärta får hjälp, desto lättare är det att hindra att smärtan ”går bananas”.

pelvis 001

En ökning av rörligheten i bäckenet genom att stödjevävnaden mjukas upp.

Detta kan ske redan tidigt under graviditeten, tack vara den höjning av hormonet relaxin som sker redan under vecka 10-12.

Musklerna runt omkring bäckenet reagerar med att bli extra spända som försvar  (rumpmuskler, höftböjare, quadratus lumborum, ryggradsmuskler etc)

Överspända muskler blir försvagade. De muskler som ansvarar för att bäckenets och ryggens stabilitet klarar inte riktigt av sitt jobb.

Individen får en smygande ökning av balans i bäckenregionen och hållningsförändringar

Allt ovan väger samman som smärta

Smärta föder smärta. Med tiden kan kvinnan få ännu mer muskulärt försvar och kramp-känningar kring rumpmusklerna och/eller insida lår.

Överspänningar ger ytterligare svaghet i musklerna.

Svaga muskler betyder ännu mer hållningsförändringar

Och så blir det mer smärta

Sådär snurrar det kanske på…

Här kommer några tips för att stoppa eller bromsa den negativa spiralen. 

  1. Träna bålstabilitet, ben och rumpa. Jag är helt och hållet övertygad om att lämpliga och lagom doserade träningsövningar utförda en eller två gånger om dagen kommer minska dina besvär. Detta är tipset före allt annat, men du måste alltså lägga ganska mycket krut på egenvård för att besvären ska bli bättre. Det handlar mycket om att öka blodcirkulationen, du måste inte träna dig trött och svettig. Syftet är att mjuka upp!
  2. Se om mjukdelsbehandling för dina överarbetade muskler kan hjälpa. Kan din partner hjälpa med massage? Har du möjlighet kan annan britsbehandling hos någon gravid.-kunnig kroppsterapeut kännas otroligt välgörande.
  3. Jobba med hållningen. Träning och mjukdelsbehandlingar kanske kan hjälpa dig att orka hålla dig i bättre hållning? Tänk på hur du står och rör dig! (Tips finns här).

Vad är det viktigaste?

Nummer 1 är kanske allt du behöver göra, även om det kan kännas tradigt. Ingen lovar att fysioterapi ska vara kul, lååångt ifrån. Men hjälper det, är det kanske förlåtet? Gå till en fysioterapeut och få ett individuellt utformat träningsprogram! De som funkar för någon annan behöver inte avar det som är bäst för dig.

 

Mina övriga tips:

  • Unvik att hamna i icke-neutrala ställningar för ditt bäcken (mer om bäcken-ställningar här). Yoga, utfall, dans är exempel på saker som kan innebära ofördelaktiga vinklingar för ditt bäcken.
  • Testa ett bäckenbälte.
  • Sov i en neutral position för bäckenet. Kuddar mellan knäna och fötterna brukar hjälpa.
  • Rör på dig så mycket du kan, men under din smärtgräns.
  • Tänk på hur du sitter på jobbet och försök få till ett bra svankstöd!

Alla inläggen i serien:

Tema graviditetsrelaterad bäckensmärta

Graviditetsrelaterade bäckensmärtor, vad gör ont?

Bäckensmärta är inte normalt!

Behandling av graviditetsrelaterad bäckensmärta

Graviditetsrelaterade bäckensmärtor, vad gör ont?

Graviditetsrelaterade bäckensmärtor, vad gör ont?

Är du gravid och drabbats av ”foglossning”?

Vi som arbetar inom vården använder inte längre ordet ”foglossning” i och med att det inte egentligen beskriver det som händer. Begreppet i sig känns också lite onödigt skrämmande. Vi vårdgivare kommer däremot förstå vad du menar om du själv använder begreppet.

foglossningljusare

Bäckenlederna

Bäckensymfysen är en unik led som består av en disk inklämd mellan ledytorna framtill på pubisbenen. Den står emot drag- och kompressionskrafter och är kapabel till en liten rörlighet. Under graviditet påverkas disken i symfysen så att leden ökar i bredd och i rörlighet. Symfysen omges av fyra ledband (det övre, det undre, det främre och det bakre) och dessa går ihop med både symfysens marshmallowsliknande disk och muskelsenor från magmusklerna och musklerna på insida lår. Ledbanden i sig själva är ungefär lika tjocka som själva ledytan.

De bakre bäckenlederna  skapar stabila men flexibla förutsättningar för överkroppen att röra sig i förhållande till benen. Lederna gör så att bäckenet inte är en hård ring av ben som lätt bryts utan lederna står också för stötdämpning och kraftfördelning. Bäckenringen ökar med ca 20 mm i omkrets under en livstid. Under graviditet mjukas även ledbanden kring de bakre bäckenlederna upp. Tillsammans med breddökningen av symfysen skapar detta en ökad rörlighet i bäckenet. En ojämn rörlighet i bakre bäckenlederna ger ofta mer symtom än en jämn rörlighetsökning. Man tror i många fall att det inte är själva lederna som smärtsignalerar utan stödjevävnaden runt omkring.

Hormonerna påverkar

Vi vet att graviditetshormonet relaxin gör så att stödjevävnaden remodelleras och att symfysen påverkas. Dock är inte sambandet mellan breddökningen och symtomen självklara. Du  kan ha stor breddökning och lite ont, och tvärt om.

Kvinnor som inte fött barn har slittåligare ledband än kvinnor som fött flera barn och allra svagast är ledbanden hos gravida i slutet av graviditeten. Symfysen breddökas redan tidigt i graviditeten (ca 4 mm i vecka 8) och i slutet av graviditeten kan bredden ha ökats med totalt 7 mm. Under graviditeten blir också ligamenten mer vätskefyllda, tjockare och får ökad blodkärlsförsörjning. Direkt efter en förlossning kan man se slitskador i ledbanden och på ledytorna.

Musklerna påverkas

Även om skelettets stabilitet påverkas under graviditeten kan det likväl vara så att det är en förändrad muskelkontroll och muskelfunktion som blir den stora boven i dramat vad gäller uppkomst av bäckensmärta. Bäckenet överför kraft i rörelserna mellan bål och ben. En försämring av kraftöverföringen ger påverkat rörelsemönster som kan leda till smärta. Muskler på framsida och baksida lår, rumpans muskler samt både mage och ryggmuskler påverkar alla rörelsemomentet kring bäckenet. Till exempel har man sett att kvinnor som lider av graviditetsrelaterad bäckensmärta har en ökad anspänning i rumpmusklerna, men samtidigt har en minskad styrka i samma muskel. Musklerna kan vara fullt upptagna med att klara av de nya förutsättningarna och orsaka spänningar och smärta. Musklerna blir trots detta inte tillräckligt starka. Forskningen är också ganska entydig med att en kvinna behöver en stark bäckenbotten för att kunna hämta kraft att stabilisera sitt bäcken.

Vad är det som gör ont?

Ännu är inte orsaken till bäckensmärta helt fastställd. Hållningsförändringar, drag- och överaktivitet i muskler, ökad rörlighet i bäckenets leder och hormonpåverkan har alla delar i smärtutvecklingen. Vi vet heller inte varför vissa får ont och andra inte!

Jag har bara fått övningar av min fysioterapeut, hur ska det fungera?

Det kan vara svårt för en kvinna med besvär från bäckenlederna under graviditet att se sambandet mellan besvären och det träningsprogram som sjukgymnasten/fysioterapeuten ofta lämnar ut i behandlingssyfte. Då behandlingen inte kan komma åt själva hormonförändringen vilken påverkar lederna får fysioterapeuten istället behandla det som går: de muskler som kan stabilisera bäckenet. Det är sällan träningsprogrammet ger en direkt smärtlindring, men det kan öka blodcirkulationen vilket minskar smärtan. Och på sikt hjälper träningen till att förebygga försämring och återställa den muskulära balansen.

Om en kvinna har haft tidigare besvär med ländryggssmärta och/eller trauma mot bäckenet kan detta vara en riskfaktor för att besvären blir långdragna. Som patient kan man vara noggrann med att ta upp detta med behandlande vårdgivare och på så sätt göra denne uppmärksam på att besvären kanske behöver mer behandling eller förebyggande insatser än hos kvinnor utan tidigare besvär.

Alla inläggen i serien:

Tema graviditetsrelaterad bäckensmärta

Smärtspiralen vid bäckensmärta

Bäckensmärta är inte normalt!

Behandling av graviditetsrelaterad bäckensmärta

Tema graviditetsrelaterad bäckensmärta

 

Tema graviditetsrelaterad bäckensmärta

Inledningen till det här temat var att jag ställde en fråga på instagram:

 

Jag ska hålla en internutbildning för mina kollegor på de fyra olika rehabmottagningar som hör ihop i samma enhet (Rehab Södra) och ställde frågan till våra instagramföljare för att få veta litegrann läget, hur patienter upplever vården kring graviditetsrelaterad bäckensmärta. Det blev ganska dyster läsning, men en bra grund till vad jag känner att vi måste bli bättre på.

Med den här bloggen jobbar jag ju på tre olika sätt:

  1. Ser till att lära mig en himla massa själv för att bli bättre på det jag gör
  2. Vara folkbildande, eftersom pålästa patienter som kräver bättre vård är den största förändringsfaktorn inom vården
  3. Till viss del utmana eller utbilda kollegor

Det här temat blir mycket baserat på de två senare punkterna. Jag kommer publicera ett inlägg som baseras på de riktlinjer som finns för oss fysioterapeuter utifrån hur vi ska behandla graviditetsrelaterad bäckensmärta. Det kan tyckas vara  självklart att alla vårdgivare bör ha koll, men tyvärr är det inte alltid så. Syftet med den här serien är alltså att ge er läsare kunskaper, men också insikter på vad som faktiskt kan vara rimligt att begära om du söker vård hos en fysioterapeut för bäckensmärta under graviditet!

Graviditetsrelaterad bäckensmärta

Det finns olika studier som pekar på olika siffror, men vi brukar tänka att ungefär hälften av alla gravida drabbas av bäckensmärta. Just bäckensmärta definieras som smärta mellan höftbenskammarna och rumpveckan, men eller utan utstrålning i benen. Den kan också förekomma tillsammans med eller ensamt i form av smärta i bäckenets främre led, symfysen. De flesta får debut av det onda mellan graviditetsvecka 12-24. Ländryggssmärta kan vara svårt att skilja från bäckensmärta, men en bra fysioterapeut kan särskilja på detta efter att ha klämt och känt på dig.

Alla inläggen i serien:

Graviditetsrelaterade bäckensmärtor, vad gör ont?

Smärtspiralen vid bäckensmärta

Bäckensmärta är inte normalt!

Behandling av graviditetsrelaterad bäckensmärta

 

Bäckenbälten

Bäckenbälten

På en instagrambild om bäckenbälten fick jag en massa input från olika kvinnor om deras upplevelser av bäckenbälten under och efter graviditet. Det finns en massa kloka erfarenheter där ute, och jag tänkte berätta mina tankar om bäckenbälten.

Så fyller ni på med era erfarenheter och upplevelser, right?

Vad är syftet med bäckenbälten?

Bältet syftar till att ge ett mekaniskt tillskott vad gäller stöd på själva bäckenlederna. Det är alltså INTE ett stöd för magen. Om detta är det du önskar så finns det sådana slags stödgördlar på marknaden, men det är alltså inte samma sak som det som vi fysioterapeuter rekommenderar som stöd för bäckenlederna.

När behövs bäckenbälte?

När du är gravid och en fysioterapeut bedömt att du har bäckensmärta från främre eller bakre bäckenlederna rekommenderas du ofta ett bäckenbälte. Det kan hända att du behöver få annan behandling i första hand, före bäckenbältet. Du kan också behöva få råd om hur bältet ska sitta på just dig. Det händer med jämna mellanrum att vi träffar personer som har fått mer ont av bältet, och då kan detta ibland bero på att det positionerats fel. Bäckenbälte är en kompletterande behandling, och har du fått övningar rekommenderade för dig är dessa alltid minst lika viktiga som bältet. Eller kanske viktigare.

Hur ska jag välja bälte?

Här kommer vi till det svåra! Det finns lite olika bälten på marknaden och vi resonerar lite olika om de flesta. Min egen uppfattning (som jag gärna reviderar om ni övertygar mig till annat) är att de grå/svarta ganska smala och hårda bältena generellt sett ger enormt bra mekaniskt stöd, men att de också är hyfsat obekväma att ha på sig. Därför upplever jag att många köper dem, säger ”aaah, vad skönt” när de tar dem på sig, men sedan använder dem ganska lite. Därför har jag hamnat i att oftare rekommendera bälten av typen som är lite bredare, med dubbla lager och lite mjukare kanter. De är ofta lite mindre hårda och ger därför mindre stöd, men är också bekvämare.

Jag har tänkt att användbarheten över tid slår det något bättre mekaniska stödet från de smalare/hårdare bältena.

Hur ska bältet sitta?

foglossningljusare

Bältet ska sitta så att de håller ihop bäckenlederna. Framtill är det ofta ganska uppenbart, det blir liksom under gravidmagen och tvärs över ljumskarna. Baktill har forskning visat att bältet gärna ska sitta ganska högt, men ändå över bäckenlederna. Det är alltså inte ett extra ländryggsstöd du behöver.

När ska jag ha bältet?

 

  • När du ska stå och gå
  • Korta stunder åt gången, 20 minuter eller så länge det känns bekvämt.
  • Aldrig när du sover

Referenser:

Management of Symphysis Pubis Dysfunction During Pregnancy Using Exercise and Pelvic Support Belts

The mechanical effect of a pelvic belt in patients with pregnancy-related pelvic pain.