Kategori: Bära barn

Bära barn

Inlägg om bärande

Under denna kategori hittar du inlägg om bärande utifrån ett fysioterapeutiskt och ergonomiskt perspektiv. Fokus ligger på bärarens hälsa, och speciellt riktas informationen till dig som nybliven mamma. Bärande är ofta härligt och positivt för barnet, men ibland kan det finnas faktorer utifrån bäraren som behöver tas med i beräkningen. Framförallt handlar det om bäckenbotten, magen och ryggen hos nyförlösta kvinnor.

Inläggen är baserade på vetenskap och beprövad erfarenhet, men råden är generella. Naturligtvis finns inga kategoriska svar för hur just du ska bära ditt barn

Att bära barn är härligt, men tungt! Förhoppningsvis kan informationen här underlätta något för dig.

20 tips för att minska risken för ont i kroppen som småbarnsförälder

Fysiopterapeuten berättar hur du får mindre ont som småbarnsförälder.

20 tips för att minska risken för ont i kroppen som småbarnsförälder.

Småbarnsföräldrar gör ofta en massa jobbiga grejer. Lyft, sitter knasigt på golv, bär och kånkar på höften, sover för lite och tränar bara när de hinner. Inget av det är väl direkt optimalt för hälsan. Här har jag samlat en lista på tips för att minska risken för smärta och skador på kroppen till följd av småbarnslivet. 

1.Du vet redan det här, men gör det inte: Lyft med benen, inte med ryggen.

Du gör tillräckligt många dumma böjningar av ryggen ändå på en dag, så försök att spara den så mycket du kan. Du snittar på 10 lyft om dagen, och ett lyft på 10 kg på fel sätt kan öka risken för diskbråck med upp till fyra gånger.

2. Använd skötbordet.

Jag vet en del föräldrar som slutar använda skötbord på grund av rädslan att bebisen ska ramla ner. Lämna såklart inte bebisen på skötbordet. Men tänk också på dig själv. Skötbordet är i en bättre höjd för dig och din rygg. Byt inte blöjor på säng eller golv! Om du är jätteorolig över att barnet ska trilla av skötbordet är det bättre att du har bebisen på vuxensängen medan du står på knä med rak rygg och byter blöja.

3. Tänk på handlederna när du håller och bär din bebis.

Om du böjer handlederna extremt mycket och ofta kan du få ont i dem, bland annat Mb dequervain är en sådan skada. Du som har ont i händerna kan också vid behov undvika pull-up-blöjor då dessa är tyngre för händerna att ta av (om du sliter sönder dem i resåren) och under en period istället använda vanliga blöjor som går att öppna via flikar.

ont i kroppen småbarnsförälder

4. För samma orsak som ovan – var försiktig med tummarna när du lyfter och bär.

Du kan undvika överansträngning av tummen genom att försöka hålla tummen nära resten av handens fingrar när du bär.

5. När du håller bebisen upp mot axeln – håll ryggen rak.

Rak rygg -> mer optimal belastning = mindre risk för skada och smärta.

6. Undvik att bära på höften.

En osymmetrisk belastning är sämre för ryggen. Behöver du en hand fri? Använd bärsele eller sjal så får du två! Det som gör ett bärverktyg bättre för dig är att det ger en sidlik belastning. Mer om bärselar har jag skrivit i en egen serie här.

7. Var medveten om ergonomin när du placerar barnet i bärverktyg (sele/sjal).

Sitt ner om du är ovan eller stå med ett ben upp på en stol så att du kan mellanlanda barnet på ditt knä. Försök att inte göra märkliga vridningar när du ska lyfta in barnet. Tänk också på att den hållning du har medan du placerar barnet i selen inte är den optimala för att spänna till selen för din egen komfort. Sätt i barnet, spänn för säkerhets skull. Justera sedan din hållning och dra till banden en extra gång. Nu blev det troligen bättre!

8. Bär barnet på olika sätt för att få omväxling och vila i musklerna.

En liten bebis kan ligga på mage på din underarm. En bebis med nackkontroll kan du bära framåtvänd, hållen med två händer i grenen. Huvudsaken är att belastningen blir omväxlande för dig. När vi pratar skrivbordsergonomi vill vi gärna att du ska byta ställning var tionde till tjugonde minut. Med barn som belastning är tjugo minuter ofta för länge. Undvik belastningssmärta genom att variera dig!

9. Bär barnet på olika sätt – för att stimulera barnets nackmuskler.

Även barn behöver omväxling och kan behöva hjälp på traven att använda nackens båda sidor lika mycket. Försök att inte fastna i invanda bär-mönster, även för barnets skull!

10. Bär tunga saker nära kroppen.

Undvik att bära ligginsatsen, bilstolar och sådant på en sida, långt ut från kroppen. Detta kallas hävstångsprincipen. Ju längre ifrån kroppens tyngdpunkt du bär, desto tyngre blir belastningen. Mer om hur bärande påverkar kroppen här och här.

11. Undvik att bära mer än du behöver.

Akta dig för att knöla ner för mycket i den stora skötväskan. Gå hellre flera vändor när du ska packa bilen. Har du redan lite skör rygg från dålig sömn och mycket bärande behöver du ofta visa kroppen lite mer omsorg än vanligt.

12. Se till att barnvagnens handtag är inställt efter din egen längd.

Du ska ha axlarna sänkta, armbågarna böjda kring 90 grader och handtaget någonstans strax ovanför din navel. Joggar du med barnvagnen, sänk handtaget något just då. Se till att ni alltid växlar handtagets inställning mellan de olika personerna som kör vagnen, såvida ni inte är av exakt samma längd.

13. Kör barnvagn med axlarna sänkta.

Försök att inte bara kör med armkraft, utan med rätt ergonomi så att en del av kraften kan komma från bålen. Handlederna ska vara i ett neutralläge.

14. Amma och flaskmata mer god ergonomi.

Mer om detta här. Det här är viktigt!

15. Delegera!

Kanske kan barnet bära något från den tunga matkassen du bär? Vi svenskar är apdåliga på att hjälpa föräldrar med barnvagnar, men våga be om hjälp om du behöver, med att hålla upp dörrar, lyfta av vagnen av tåget etc. Att klara allt själv kanske känns bra, men det är inte alltid toppen för din kropp.

16. Spjälsängar är vedervärdiga i ergonomisynpunkt.

wpid-dsc01566.jpg

Försök att ta hjälp av benen, spänna magen och om det kan, be barnet sätta sig eller ställa sig upp när du ska lyfta upp det. Variera också hållet varifrån du lyfter, för att undvika ensidig belastning på ryggen.

17. Undvik att sitta på golv utan stöd för ryggen.

Möblera lekrum och lekhörna så att en vuxen kan få sitta med ryggstöd av vägg. Sittande med dålig hållning är en av de största belastningarna vi utsätter våra ryggar för. Om du sitter utan ryggstöd kommer med med all sannolikhet sjunka ihop efter en stund. Ta det säkra före det osäkra och placera dig själv med en kudde i svanken lutandes mot en vägg, även om det nu bara är 5 minuter lekstunden varar.

18. Vila när du kan.

Jaja, du har hört det förr. Men sömn och återhämtning är viktigt för att kroppen ska kunna få tid till sina reparativa processer. Det finns forskning som visar på att kvinnor som sover dåligt har sämre återhämtning av bäckensmärta efter förlossning. Här får jag som fysioterapeut ofta påpeka att det kanske inte är rimligt att den fysiskt utmattade nyförlösta föräldralediga mamman alltid ska ta alla nätter, om det kanske faktiskt är den arbetande partnern som får mest tid för återhämtning dagtid. Föräldraledighet innebär sällan raster.

19. Motionera när du kan.

Kör ett träningspass utomhus med barn och barnvagn om du inte får till något annat. Kan du träna på vägen till eller från jobbet? Kan du gå av bussen och gå några extra hållplatser bara för att?

20. Sök hjälp när du får ont så att det stör din vardag.

Det är alltid lättare att få god effekt av behandling av smärttillstånd tidigt än då de blivit långvariga. Därför är det ofta bättre att gå till fysioterapeut eller läkare ganska snart efter att besvären debuterat.

Har du redan ont i kroppen?  Läs gärna det jag redan skrivit härVälkommen också att ställa frågor!

Vad ska du tänka på innan du köper bärredskap?

Vad ska du tänka på innan du köper bärredskap?

Köp inte bärredskap innan barnet är fött.

Alla barn gillar inte samma saker. Även om du hittar ett bärredskap som verkar ergonomiskt perfekt, om barnet inte gillar det kommer det inte användas. Här är det långt ifrån föräldrarna som bestämmer i alla lägen.

Du kan dock börja fundera litegrann på följande frågor

  1. När tänker du dig att du ska bära barnet? I sociala sammanhang? När du går och handlar? På vandringar i naturen? Vill du kunna amma samtidigt?
  2. Hur ofta tror du att du vill bära? Som det vanligaste hjälpmedlet att förflytta bebisen? Utomhus när bebisen inte tål med att ligga i vagnen? Hemma, för att underlätta hushållsarbete?
  3. Vilka ska använda bärredskapet? Kommer du dela med någon annan? Hur stor skillnad är det mellan era kroppar?

Svaren avgör

Ska du bära barnet i korta stunder i sociala sammanhang kanske det viktigaste är att det är lätt att ta på och av bärredskapet. Samma sak gäller om du mest behöver ett bärredskap för att hjälpa barnet att komma till ro inför natten. Ska du bära barnet främst när du också ska bära hem matkassar etc. rekommenderar jag att du i första hand ska kunna bära på ryggen. I alla fall om du är kvinna och varit den som varit gravid och fött barnet. När det gäller vandringar i natur och på kuperat underlag är bärstol kanske bäst, men först efter det att barnet kan sitta själv. Om du vill kunna amma samtidigt kan det vara lämpligast med en sjal. Ska du bära långa stunder behöver du något som fördelar tryck och belastning jämt, inte främst något som är smidigt att ta på.

Om ni är flera som ska dela på bärredskapet måste anpassningsmöjligheterna vara lätta och passa er båda. Sjalar är ”steglösa” och passar på så vis många olika kroppsformer. Bredden över axlar och höfter kan vara sådana saker som skiljer sig åt så pass att passformen av bärredskapen kan vara olika för olika individer.

Det viktigaste är att bärredskapet håller bebisen nära din egen kropp, det vill säga att hävstången blir så kort som möjligt. Detta minimerar belastningen.

  • Att tänka på med bärselar:

Bärselar är ofta i grunden lätta att justera efter bäraren, men alla selar passar inte alla kroppstyper. Jag har personligen valt att ha en bärsele gjord för den asiatiska marknaden (=kortare medellängd) på grund av min egen längd och mina smala axlar. Ergo-Baby och andra vanligt förekommande selar här i Sverige är ofta mer anpassade för kroppar som är av meddellängd/bredd.

Selar som enbart kan bära på magen kommer ha en kortare användningsperiod är selar som tillåter både mag- och ryggbärande.

Min rekommendation är att inte bära i sele mer än ca 30 minuter med ett barn som väger upp emot 8-10 kg. När barnets ålder och vädret tillåter är det för ur bäckenbottenhänsyn bättre att bära på ryggen än på magen.

Om du är längre än 175 eller kortare än 160 kan du behöva leta efter en mer anpassad modell.

Bärselar med framåtvända barn ger en något längre hävstång för bäraren, vilket gör att det blir tyngre för bäraren att parera tyngdpunkten.  Detta innebär att framåtvända bärselar ofta bör användas kortare tid än andra, och eventuellt bör bäraren sluta innan barnet når en högre vikt.

  • Att tänka på med bärstolar:

Bärstolar är stabila och möjliggör ofta ”off-road”-utflykter dit barnvagnar inte kan nå. Har ofta mycket bekvämligheter för barnet så som solskydd och en bra sittyta. Du kan placera barnet i bärstolen innan du sätter på den, viket möjliggör mer ergonomiska lyft. Bärstolar är ofta klumpga anordningar och är inte ett alternativ för korta små bärstunder.

  • Att tänka på med bärsjalar:

Vad ska du tänka på innan du köper bärredskap?

Bärsjalar passar ofta många olika sorters kroppar och passar dessutom om du vill kunna amma i sjalen. Sjalar är små och går lätt att ta med sig vid behov. De kräver dock en del träning innan användning och kan ofta verkar lite skrämmande till en början.

Sjalar möjliggör också bärande snett och på höften vilket inte är att rekommendera utifrån ett fysioterapeutiskt perspektiv.

Elastiska bärsjalar bör inte användas efter att barnet väger mer än 6-7 kg eftersom de då töjs för mycket och orsakar för mycket drag i bärarens skuldror. För bästa komfort bör en sjal vara knuten högre än en bärsele, det vill säga att midjebandet ska sitta just i midjan.

Ringsjalar är förmodligen minst ergonomiska för längre tids bärande, eftersom de innebär snedbelastning. Fördelarna är att de är snabba att hantera. Om du av någon anledning väljer ringsjal, se till att variera sida på vilken belastningen läggs.

 

Referenser:

  1. Increased carrying reduces infant crying: a rondomized controlled trial
  2. The effect of backpack heaviness on trunk-lower extremity muscle activities and trunk posture
  3. The effects of body posture by using Baby Carrier in different ways
  4. Baby carriers: a comparison of traditional sling and front-worn, rear-facing harness carriers
  5. How does the way a weight is carried affect spinal loads?
  6. Effects of walking speeds and carrying techniques on intra-abdominal pressure in women
  7. Structure and function of the abdominal muscles in primigravid subjects during pregnancy and the immediate postbirth period

Allt eftersom inläggen i serien publiceras kommer länkarna fungera här:

  1. Inledande inlägg. 
  2. Bärandets ergonomi
  3. Nyförlösta kvinnor och bärande
  4. Fysioterapeutens råd om bärande-ergonomi
  5. Vad ska du tänka på när du köper bärredskap?

Fysioterapeutens råd om bärande-ergonomi

Fysioterapeutens råd om bärande-ergonomi

Till en början vill jag att du läser de grundläggande principerna i detta inlägg. 

  • Din hållning

När du bär på magen kommer tyngdpunkten i din egen kropp förändras. För att kompensera kommer du aktivera bålmusklerna och rumpmusklerna på ett annorlunda sätt, för att kompensera tyngdpunktsförskjutningen. Du får troligen en ganska lik hållning som du hade under graviditeten, bara det att du nu inte har barnet som möjlig stabiliserande faktor på insidan. Om du inte aktivt tänker på att optimera din hållning när du bär ditt barn kan detta rörelsemönster vara det som bidrar till rygg- och bäckensmärta som inte försvinner.

Det är dock ofta mer ergonomiskt och skonsamt för kroppen att bära med bärredskap än att bära med armkraft. Om du använder sjal är ledorden ”högt och tight” som gäller, för att minska impacten från tyngdpunktsförskjutningen. En bärseles nedre bälte ska istället vara placerat över höftbenskammarna/ländryggen. Observera alltså inte så lågt ner som ett bäckenbälte för bäckensmärta under graviditet!

Bra
 

En bärare med god hållning. Lodlinje mellan öra, axel, höft, knä, fotknöl. Däremot sitter höftbandet något för högt.

  • Placering

Barnet bör vara placerat i mitten av din egen kropp. Bär med vikten fördelad på båda axlar. Axelbanden ska vara placerade mitt på axlarna. Om de bärs för tätt mot nacken kan de i värsta fall trycka på nerver som går från nacken ut mot axeln. Bredare axelband är att föredra för att fördela tryck och belastning optimalt. Om du bär i sele bör axelbanden vara välvadderade och inte ha sömmar som trycker. Om du bär i sjal bör du se till att sjalen är ordentligt utbredd över axlarna.

Bär barnet så att dess huvud är nedanför din haka så pass att du fritt kan röra huvudet åt alla håll.

Puss
 

Lämplig höjd ger ett bra pussavstånd

för högt
 

Barnet är för högt placerat och bärarens nackrörlighet blir begränsad

För lågt
Barnet är placerat för lågt och detta försämrar biomekaniken för bäraren

Om en bärsele är korrekt placerad och designad kommer vikten fördelas mellan bålen och bäckenet, och inte bara uppe i ryggen/skuldrorna. Om bärredskapet har ett band i ryggen mellan axelbanden ska detta sitta över skulderbladen. Det nedre bandet ska sitta så att det fördelar trycket över bäckenet och ländryggen.

  • Lyft och förflyttningar

Sitt gärna ner när du tar upp barnet och lär in att göra det mesta av hanteringen av barn och bärredskap i sittande.

  • Variation

Om du vet att du själv vill bära ofta och länge, eller barnet kräver detta, rekommenderar jag dig att ha olika sorters bärhjälpmedel att variera mellan. Dina muskler och leder behöver får en variation i belastningen. Jag rekommenderar dig således att variera mellan olika bär-redskap, att inte enbart begränsa dit till sjalar eller selar specifikt.

  • Be om hjälp

Jag vet att det finns Facebook-grupper för det mesta, även för bärande. Ta hjälp av andra föräldrar och be om råd och tips för variation och olika slags bärredskap för olika kroppsformer. Jag fick tips om en sele som passade för min kropp i ett diskussionsforum och är oändligt tacksam för detta.

Jag vet att många fysioterapeuter inte skulle påstå att de ”kan det här med bärredskap” generellt, men jag VET att våra grundkunskaper vad gäller ergonomisk anpassning räcker långt för att vid behov hjälpa dig och som hur ditt bärredskap kan optimeras för dig. Om du ändå träffar en fysioterapeut av någon anledning, fråga om du får visa ditt bärredskap på och be om tips och hållningsråd.

Fysioterapeutens råd om bärande-ergonomi

Vilka är dina erfarenheter av att bära barn? Har jag missat något bra ergonomiskt tips?

Tack Elvira och Vidar för bilderna!! 

Referenser:

  1. Increased carrying reduces infant crying: a rondomized controlled trial
  2. The effect of backpack heaviness on trunk-lower extremity muscle activities and trunk posture
  3. The effects of body posture by using Baby Carrier in different ways
  4. Baby carriers: a comparison of traditional sling and front-worn, rear-facing harness carriers
  5. How does the way a weight is carried affect spinal loads?
  6. Effects of walking speeds and carrying techniques on intra-abdominal pressure in women
  7. Structure and function of the abdominal muscles in primigravid subjects during pregnancy and the immediate postbirth period

Allt eftersom inläggen i serien publiceras kommer länkarna fungera här:

  1. Inledande inlägg. 
  2. Bärandets ergonomi
  3. Nyförlösta kvinnor och bärande
  4. Fysioterapeutens råd om bärande-ergonomi
  5. Vad ska du tänka på när du köper bärredskap?

Nyförlösta kvinnor och bärande

Nyförlösta kvinnor och bärande

Jag har fått en del specifika frågor om kejsarsnitt och bärande. Jag har även en vaginalt nyförlöst bekant som berättat att hon fick framfallskänningar efter att ha burit sitt andra barn i sjal. Hur är det egentligen med nyförlösta kvinnor och bärande? Låt oss se bortom själva förlossningssättet, utan se på den eventuella påverkan på muskelfunktionen. Det är utifrån kroppens funktioner, styrka och eventuell smärta vi har att utgå och det finns få kategoriska svar.

Bålmusklerna efter en graviditet

Vi vet att det tar 4-6 veckor efter en fullgången graviditet innan magmusklerna börjar återta sin forna längd efter att ha varit utsträckta över gravidmagen. Raka bukmusklerna tar fyra veckor på sig att börja hitta sin forna form. Det tar ungefär 8 veckor innan musklerna kan stabilisera ryggraden mer normalt(7). Under tiden fram till denna tidpunkt har den postgravida kroppen minimal stabilitet för ryggraden eftersom både muskler och stödjevävnad är uttänjd och slak. Kvinnor som genomgått ett kejsarsnitt har dels sårläkningen att ta hänsyn till, men också den instabilitet som drabbar alla postgravida kvinnor.

Bäckenbottens roll i barnbärande

bäckenbotten crope

Bäckenbotten är en muskelgrupp som utgör själva botten i bålen. Den hänger som en hängmatta fäst i insidan av bäckenets kanter och det ger stöd åt de inre organen och bäckenet. Anledningen till att vi teoretiskt vill begränsa lyftande och bärande för nyförlösta mammor är att bäckenbotten inte fungerar optimalt just då, och därför inte erbjuder ett tillräckligt bra stöd för vikt som läggs på den. Graviditeten som sådan gör att bäckenbottens ”hängmatta” blir hängigare och mer sviktande. En vaginal förlossning sträcker ut bäckenbottens muskler upp emot 360 procent. Även om en kvinna inte spruckit mycket har musklerna gått igenom en hel del.

Kvinnor som har blivit förlösta via kejsarsnitt har troligen mer hänsyn att ta till bålen på grund av ett läkande sår på magen. Kvinnor som har förlösts vaginalt har större sannolikhet att ha en uttänjd bäckenbotten som inte svarar bra på en tung belastningsökning. Men generellt sett kommer alla nyförlösta kvinnor kommer vara instabila i ryggen, och alla oavsett förlossningssätt kommer ha en försvagad bäckenbotten.

Bärande och bäckenbotten

En studie från 20015 (6) har jämfört hur bäckenbotten hos kvinnor reagerar på olika varianter av bärande utifrån vad som händer med trycket inne i bålen. Forskarna fann att bärande med sidlik belastning och bärande på ryggen gav minst påverkan i form av tryck emot bäckenbotten. Bärande på magen och med ojämn belastning (som när du bär ett babyskydd i en hand) gav mest tryck neråt.

An external file that holds a picture, illustration, etc.Object name is nihms659949f1.jpg
Bild från studien

Enligt mitt resonemang i gårdagens inlägg finns det belägg för att alla människor kan behöva anpassa bärandet efter sina förutsättningar. En nyförlöst eller gynekologiskt nyopererad kvinna bör faktiskt kanske undvika långvarigt bärande. Bärande i bärredskap inbjuder till mer långvarigt bärande än till exempel armkrafts-bärande, på grund av komforten. På så sätt kan bärredskap ibland innebära att en nyförlöst ”frestas” att bära mer än hon faktiskt bör, även om hon ändå håller sig inom ramarna för att ”inte bära mer än bebisens vikt”. Här är alltså tidsaspekten viktigare än belastningen som sådan.

Kan jag bära bebisen i bärredskap efter ett kejsarsnitt?

Sjal kan vara mer komfortabelt än en sele, eftersom selars höftbälte ofta hamnar över det ömmande ärrområdet. Detta behöver inte vara dåligt i sig, vissa kan tvärt emot uppskatta stödet som ett höftbälte ger till snittområdet. Sjalar för spädbarn knyts högre upp och kan upplevas skönare. Inga eventuella storasyskon ska bäras på minst 8 veckor!

Kan jag bära bebisen i bärredskap efter en vaginal förlossning?

Det här beror också på. Generellt pratas det ju om ”bebisens vikt” som en gräns för hur mycket den nyförlösta kvinnan ska lyfta och bära. Tiden kommer dock in som en begränsande faktor, och upplever du att du får tyngdkänsla från bäckenbotten när du är nyförlöst bör du ta en paus. Korta stunder kan absolut fungera, men om du haft en komplicera förlossning och eventuellt spruckit mycket kan svullnaden öka av den belastning som bebisen faktiskt utgör, och detta kan vara obekvämt.

Nyförlösta kvinnor och bärande

Även i detta inlägg vill jag poängtera att bärandets belastning kan vara hög, och att tiden ofta behöver trappas upp så att kroppen hinner med att anpassa sig för belastningen. Belastning som känns för tung, är för tung.

Besvär från bäckenbotten längre fram

Enligt mitt resonemang i det inledande och mer teoretiska inlägget om bärande-ergonomi anser jag att det finns vikt-gränser för vad som är rimligt att en kropp ska bära. Bäckenbotten kan vara den begränsande faktorn vad gäller bärande och annan träning, men jag tror också att om alla muskler är någolunda intakta kan dessa också tränas upp att tåla en förhållandevis hög belastning. Tips om detta här. Bäckenbotten har som bäst grundspänning under perioden efter ägglossningen fram menstruationen. Jag personligen, och många andra som jag träffat, upplever att besvär från bäckenbotten är som värst under ägglossning. Detta kan alltså förklaras av att grundspänningen är något lägre då. Om kvinnan ser ett tydligt mönster kan det alltså vara av intresse att undvika långvarigt och tungt bärande under ägglossning. En del upplever istället mest besvär under menstruation, detta får antas bero på svullnad och ömhet i hela regionen.

Hushålla med resurser

I detta sammanhang bör kvinnan hushålla med bäckenbottens styrka och resurser. Det kan vara klokt att belasta tyngre tidigare på dagen, hellre än sent. Det kan också vara så att kvinnan behöver välja sina tillfällen och spara bäckenbottenstyrkan till den aktivitet hon helst vill utföra, oavsett om det träning, storhandling eller inköp. Detta under en samtidig period av återträning av bäckenbottenstyrkan.

Referenser:

  1. Increased carrying reduces infant crying: a rondomized controlled trial
  2. The effect of backpack heaviness on trunk-lower extremity muscle activities and trunk posture
  3. The effects of body posture by using Baby Carrier in different ways
  4. Baby carriers: a comparison of traditional sling and front-worn, rear-facing harness carriers
  5. How does the way a weight is carried affect spinal loads?
  6. Effects of walking speeds and carrying techniques on intra-abdominal pressure in women
  7. Structure and function of the abdominal muscles in primigravid subjects during pregnancy and the immediate postbirth period
  8. Is there a difference in the electromyographic activity of the pelvic floor muscles across the phases of the menstrual cycle?

Allt eftersom inläggen i serien publiceras kommer länkarna fungera här:

  1. Inledande inlägg. 
  2. Bärandets ergonomi
  3. Nyförlösta kvinnor och bärande
  4. Fysioterapeutens råd om bärande-ergonomi
  5. Vad ska du tänka på när du köper bärredskap?

 

Bärandets ergonomi

Bärandets ergonomi

Att vilja bära och hålla en bebis nära är ett naturligt, mänskligt beteende. Men att bära är tungt, och en del bebisar vill ju bli burna så väldigt mycket! Bärredskap hjälper föräldrar och andra som är nära barnet att bära barnet tryggt och bekvämt, samtidigt som den vuxne får händerna fria att utföra andra vardagliga aktiviteter. Win! Barnet mår bra, och den vuxne kan få göra något annat.  Forskning har faktiskt visat att bebisar som blir burna gråter mindre(1). Bara det är ju en anledning till att bära sin bebis.Över hela jorden har olika kulturers kvinnor hittat på olika praktiska sätt att bära med sig de små, och bärandets historia går långt bak i tiden. Det är naturligt, det är traditionellt och historiskt väl beprövat, men är det alltid bra? Här kommer: Bärandets ergonomi.

Bära på ryggen

Studier om just bärande av barn finns det inte så många, men vetenskap om hur bärande belastning påverkar kroppen finns det en del av. Vi vet till exempel att muskelaktiviteten i raka bukmusklerna ökar ju tyngre ryggsäck en person bär. Detta beror på att kroppens tyngdpunkt förskjuts bakåt med ryggsäckens tyngd, och musklerna på framsidan får jobba hårdare för att parera detta.

wp-1470852295890.jpg

Ryggsäcksforskningen har bland annat konstaterat att packning som väger över 20% av kroppsvikten ger så pass stora hållningsförändringar att de helst bör undvikas. Detta innebär att en person som väger 70 kilo inte bör bära mer än 14 kg(2).

Hållningsförändringarna som blir dåliga är framförallt en ökning av svanken och en framåtskjutning av huvudet. Denna hållning har jag ägnat två hela egna inlägg för ett tag sedan (Vad ingen berättade för Quasimodo och ett inlägg om hållningsrelaterad smärta in nacken). Ryggsäcksbärande – eller att bära barn på ryggen – kommer alltså vara belastande för nacken och höfterna framförallt.

Bära på magen

Att bära på magen kommer ge en parerande rörelse bakåt, för att kompensera tyngdökningen på framsidan.

När det kommer till ryggradshälsan är det att föredra att bära på ryggen framför att bära på magen(5). Detta innebär att du som har en skör rygg, efter ett ryggskott eller om du vet med dig att du har diskproblematik förmodligen mår bäst av att bära barn på ryggen. Det är dock ofta lämpligare att bära barn på magen av rent praktiska skäl.

Optimera din hållning

Oavsett bärredskapets design och placering måste du själv tänka på din hållning. Jag kommer i följande resonemang resonera mest om att bära på magen, eftersom detta är vanligast förekommande.

Om du inte aktivt agerar på tyngdpunktsförskjutningen som sker när du bär barnet, kommer du behöver luta dig något bakåt för att kunna hålla balansen. Detta innebär att du kommer få en ökad svank, en rundning i bröstryggen, översträckta knän och tyngre belastning på hälarna. Om bebisen dessutom skulle vara för högt placerad i bärselen/sjalen kommer bäraren behöva luta sig bakåt för att kunna röra huvudet. Detta förstärker den ”dåliga” hållningen.

För svank
Här står bäraren med kraftig svank och översträckta knän.
Bra
En bättre hållning hos bäraren, selen är något för högt dock.

Ett aktivt stående med bärredskap innebär att du aktivt skjuter fram tyngdpunkten något så att du känner att vikten är jämt fördelad mellan hälarna och framfoten. Du behöver då aktivera magen och ha en liten mjuk svikt i knäna. Din bröstkorg ska vara placerad rakt över dit bäcken.

Olika bärredskap ger olika förutsättningar

I en studie från 2016 (4) jämfördes olika bärredskap och hur dessa påverkade bäraren. Jag kan inte läsa ut exakt vilka fabrikat selarna är ifrån, men enligt bilderna i studien är den en traditionell Baby Björns-liknande variant, en liknande en Ergobaby och en ringsjal. Jag VET inte att det är just dessa märken, men jag kallar dem det för enkelhetens skull, okej?

I denna studie jämfördes kvinnor och män, och muskelaktiviteten hos de olika könen under bärandet. Det fanns signifikanta skillnader i att män fick mer muskelaktivitet i kappmuskeln och erector spinae vid bärandet, oavsett bärredskap. Kvinnor fick istället mer aktivitet i raka bukmuskeln.

wp-1470923150061.jpg

wp-1470923140787.jpg

Min tanke om detta är att kvinnor som bär ett barn generellt hittar tillbaka till en tyngdpunktsförskjutning de hade under graviditeten, ofta med en svag bakåtlutning. Min tolkning är att män inte har samma automatiska hållningsjustering och därför jobbar mer med de muskler som rätt uppochner blir tyngda av bördan.

 

bäcken 006

Mer läsning om graviditeters påverka på hållningen finns här. 

Här ska också tilläggas att det inte går att utläsa om detta är en könsskillnad som finns även utan graviditeter inblandade. Kanske har även kvinnor som inte varit gravida eller fött barn generellt ett annat bärande-muskel-rekryteringsmönster än män. Mer forskning behövs innan vi vet.

För båda könen blev belastningen på axlar och rygg högre, ju högre vikt de bar i bärredskapet. Baby-björnmodellen skapade högst tryck mot axlarna. Ergobaby-modellen skapade minst tryck, ringsjalen mitt emellan. Ergobaby-varianten med vadderade axelband fördelade också trycket bäst. Jag kan tycka att det blir lite konstigt att jämföra en ergobaby-typ av bärredskap med en ringsjal, hade i min värld varit mer relevant att jämföra en sjal som är knuten över båda axlarna.

Det var också ergobaby-varianten som gav minst trötthet efter bärande, och ringsjalen och baby-björnvarianten gav ungefär lika stor trötthetseffekt.

Baby-björnsmodellen och ringsjalen gav båda minst effekt på hudtemperaturen. Bärselen på grund av tyg som andades (mesh), och ringsjalen på grund av enkelt tyglager av bomull. Varmast var ergobaby-varianten. Detta är väl nackdelen med polstring i axelband och höftbälte.

Slutsats från denna studie var också (4) att bära barn är en förhållandevis tung aktivitet och att när barnets vikt övergår 10 kg bör tiden som den vuxne bär barnet begränsas.

Slutsatser bärandets ergonomi

Baserat på den forskning jag läst är min generella rekommendation att du inte böra bära ett barn väger över 20% av din kroppsvikt på ryggen och inte över 10 kg på magen. Detta kan variera beroende på bärarens egen utgångsvikt och fysik naturligtvis. Och säklart är TIDEN en viktig aspekt. Hur ofta, hur länge. De muskler som belastas är magmuskler, ryggmuskler och musklerna mellan skulderbladen och upp över axlarna. När du börjar bära ska du göra det korta stunder och sedan öka tiden successivt, detta för att musklerna ska hinna hänga med och bli uthålliga nog för uppgiften. Samtidigt kan du också må bra av att trappa ner bärandet när barnet börjar bli tyngre.

 

Ps: Tack Elvira och Vidar för bilderna!! 

Ps2: översta bilden är tagen på mitt jobb, men på min lunchrast. Vän av ordning kan vara lugn, jag bloggar inte på jobbet. 

Referenser:

  1. Increased carrying reduces infant crying: a rondomized controlled trial
  2. The effect of backpack heaviness on trunk-lower extremity muscle activities and trunk posture
  3. The effects of body posture by using Baby Carrier in different ways
  4. Baby carriers: a comparison of traditional sling and front-worn, rear-facing harness carriers
  5. How does the way a weight is carried affect spinal loads?
  6. Effects of walking speeds and carrying techniques on intra-abdominal pressure in women
  7. Structure and function of the abdominal muscles in primigravid subjects during pregnancy and the immediate postbirth period

Allt eftersom inläggen i serien publiceras kommer länkarna fungera här:

  1. Inledande inlägg. 
  2. Bärandets ergonomi
  3. Nyförlösta kvinnor och bärande
  4. Fysioterapeutens råd om bärande-ergonomi
  5. Vad ska du tänka på när du köper bärredskap?

En serie om bärandets ergonomi

En serie om bärandets ergonomi

Imorgon börjar jag en ny serie om bärande av barn utifrån ett fysioterapeutiskt perspektiv och med den vuxne i fokus. Jag har INTE läst på mest om barn när det kommer till bärande och hälsa (även om jag gjorde det i ett inlägg för ett tag sen…). Jag kommer också ge er en bra länk till mer läsning om barn och bärande. 

Vår egen bär-historik inkluderar två barn, elastisk bärsjal, vävd bärsjal, mei tai och en pognae-sele. Jag har försökt att hålla mina egna bär-erfarenheter utanför den här serien av två skäl. Ett är för att jag är under normallängd och har ovanligt icke-breda axlar, något som gör att mina erfarenheter inte är direkt överförbara till någon annan. Men framförallt för att jag har försökt att förhålla mig till fakta och vetenskap, och inte basera resonemang på mina egna åsikter.

wpid-20121101_171722.jpg
Wollmar i elastisk bärsjal

 

wpid-wp-1411838341966.jpeg
Wilfred i mei tai
wpid-dsc_0218.jpg
Wilfred i en pognae-sele

Jag har efterfrågat läsarfrågor och tror mig ha fått fram svar på de flesta av dem.

Hör gärna av er och resonera vidare med mig om det är något vi tillsammans behöver utforska mer.

Imorgon kör vi, håll i er nu! Det här kommer bli bra!

 

Allt eftersom inläggen i serien publiceras kommer länkarna fungera här:

  1. Inledande inlägg. 
  2. Bärandets ergonomi
  3. Nyförlösta kvinnor och bärande
  4. Fysioterapeutens råd om bärande-ergonomi
  5. Vad ska du tänka på när du köper bärredskap?

 

Bära-barn-serie på G!

På beställning av en vän håller jag på att fundera över en serie inlägg om att bära barn.

wpid-wp-1412011347166.jpeg

Har du någon fråga om att bära barn, i sjal eller sele?

Ställ din fråga så kanske jag kan svara, efter att ha läst på lite!

wpid-dsc_0218.jpg

Bärselar och ergonomi – barnets perspektiv

Bärselar och ergonomi – barnets perspektiv

Fysioterapeuten förklarar ergonomi i bärsele

Har du också stött på debatten om bärselar, höftvinklar och ryggkurvatur? Som med allt annat gällande barnuppfostran går det hätska debatter om att det är närmast barnmisshandel att använda vissa typer av bärhjälpmedel. Sällan är de de riktiga experterna som har de starkaste åsikterna. Därför tänkte jag ta er genom ett resonemang om bärselar och ergonomi ut i från barnets perspektiv, den här gången.

wpid-wp-1410363545679.jpeg

Vi valde bärsjalar med Wollmar och har med lillebror Wilfred velat bära allt längre upp i ålder (och vikt) och därför med tiden känt behovet av mer stabila bärhjälpmedel. Jag vet att det finns sjalar även för sånt. vi ville testa och satsade först på en mei tai och landade slutligen i en pognae bärsele. Som sjukgymnast/fysioterapeut har jag naturligtvis funderat mycket över detta med bärande utifrån min egen yrkeskunskap. Jag tänkte ta er genom ett resonemang om bärergonomi utifrån barnets vy idag. Bärergonomi för bäraren har jag skrivit mer om här och här.

wpid-img_20150706_164700.jpg

Kritik mot ”icke-ergonomiska selar”

Kritiken i Sverige går ofta hätsk mot bärhjälpmedel av typen ”Baby Björn”. Där bärs barnen ofta med benen liksom hängande rakt ned. Detta ställs i motsats mot så kallade ”ergonomiska” bärselar där barnets knän hamnar högre än rumpan på grund av en bredare och mer skålad sittyta. Med detta sittande medföljer att barnet lättare får en c-formad ryggradskurva. Detta  är teoretiskt sett mer anatomiskt korrekt för bebisar som ännu inte lärt sig krypa. Om jag förstått det rätt får inte barn sin ”normala” S-formade ryggradskurvatur förrän i krypåldern som tidigast. Liksom i debatten om framåtvända och bakåtvända barnvagnar finns även en aspekt på framåtvända respektive bakåtvända barn i bärsele. Om trygghet och att möta världen utanför.

Många experter

Det finns många tyckare och självutnämnda experter på allt inom föräldraskap och babyskötsel. Så även om detta. Det går upphaussade rykten om barn som skadats i icke-ergonomiska bärselar och som behövt opererats. Att barnfått men för livet eftersom den för snäva vinkeln i höfterna skapat något som kallas höftdysplaci. Vad jag hittar på nätet finns tyckare och tänkare som sedan flertalet år hävdat dessa risker och varnat för denna typ av bärselar, men jag hittar inga vetenskapliga bevis för att dessa är skadliga.

Inget vetenskaplig stöd för att vissa selar ger skador

Det har funnits tankar om detta under lång tid. Om det verkligen existerade en stor risk för skada att använda icke-ergonomiska bärselar så hade det hunnits med att bevisas vetenskapligt vid det här laget. Det verkar inte heller som att procenten av  barn som erhåller skador på rygg- och eller höfter har ökat under de senaste decennierna. Detta trots att bärandet i selar har ökat.

Det jag hittar på nätet gällande bärselar och ergonomi för barnet är i första hand baserat på känslomässiga ”fakta” av typen ”skulle du verkligen vilja riskera ditt barns hälsa bara för att du ville bära i fel sorts sele?” För vem som helst är ju svaret nej, ingen vill medvetet skada sitt barn. Än sen då?

När jag letar efter vetenskapliga artiklar i databasen pubmed hittar jag naturligtvis en del om höftdysplaci. Absolut ingenting om detta och bärselar. Min tanke är alltså att bristen på forskning också innebär att den medicinska expertisen uppfattar att detta är ett icke-problem. 

Höftdysplaci

Höftdysplaci är en slags felställning där glappet mellan ledhålan och ledkulan i höften är för stort. En så kallad luxation. Det är detta barnläkarna kollar både på BB och BVC när de tar tag i barnets ben och känner på dem genom att röra på höfterna. Höftluxationen är medfödd och ärftlig i de allra flesta fall, men ibland upptäcks den först sent. Vad jag hittar finns ingen seriös barnläkare eller ortoped som anser att barn utvecklar eller får förvärrad höftdysplaci av vissa sorters bärselar. Det som jag däremot hittar är att barnets ben inte ska liksom pressas samman, som när bebisar lindades förr i Sverige och fortfarande görs i vissa kulturer. Det verkar också som att det är mer ”anatomiskt korrekt” att bära barnet vänt mot bäraren. Ett barn som diagnosticerats med höftdysplaci behandlas med en speciell sorts ställning för benen. Ju tidigare det upptäcks, desto bättre förutsättningar får barnet. Om ditt barn har diagnosticeras med höftdysplaci kommer du få råd och regim gällande bärverktyg och handhavande generelltfrån medicinskt kunnig personal. Dessa råd är gäller inte alla och är inte förebyggande, det vill säga att det inte automatiskt vore bättre för alla barn att behandlas på samma vis.

Grodpositionen

wpid-photogrid_1400915872116.jpg

På grundutbildningen till sjukgymnast/fysioterapeut lärde vi oss att en bebis anatomiskt självvalda och naturliga position för benen är ”grodpositionen”. Jag kan tycka att det finns poäng att inte tvinga barnet i en annan position. När en bebis bärs som vanligt, utan bärhjälpmedel, hänger benen rakt ner på grund av tyngdlagen. Detta kan naturligtvis inte skada barnet. Ett bärverktyg hjälper bäraren att orka bära bebisen i långt mycket längre tid än vad arm-bärande hade tillåtit. Det är väl kanske däri risken ligger. Att tiden+benpositionen+tyngdlagen blir en (risk)faktor. Men jag tänker att tidsfaktorn är ganska självreglerande. Småbebisar bärs inte timme ut och timme in utan behöver få mat och bytas på med jämna mellanrum. Äldre bebisar är tyngre, vilket gör att bäraren inte bär i evigheter av ren självbevarelsedrift. Variation är viktigt för barn. vare sig det handlar om liggandepositioner eller bärande.

Komforten är kanske viktigast?

Komforten för bebis och bärare är det viktigaste kan jag tänka. För bäraren finns det en massa saker att tänka på, axelbredd, längd etc. Samma sak antar jag att gäller för olika barn. Det finns säkert tips på olika forum för hur en kan välja sele utifrån barnets förutsättningar. Jag är fullt nöjd med de sjalar och bärselar jag använt och tycker inte att jag någonsin saknat en icke-ergonomisk bärsele. Vi bär dock långa, långa stunder och använder ofta bärsele istället för vagn under promenader. Därför kan jag ändå anse att det känns befogat att bära i ergonomisk grodposition så långt det är möjligt. Även om jag faktiskt inte tror att jag hade kunnat skada mitt friska barn. Som jag nämnt i tidigare inlägg är också möjligheten att kunna bära på ryggen för oss mycket mer nödvändigt än att kunna bära framåtvänt så som i en Baby Björn.

Bärselar och ergonomi (från barnets perspektiv den här gången)

Jag tänker att olika barn-bärarpar har olika användningsområden för bärsele. Det går inte att vetenskapsbaserat fördöma den ena eller andra. En viss kroppsform på bäraren, ett visst lynne på bebisen och deras gemensamma vardag kommer skapa ett behov av en viss sele.

Men generellt tänker jag ändå – ska du typ bära i timmar – välj en ergonomisk sele där barnet hålls i grodposition och där du så småningom kan bära på ryggen. Ska du gå och fixa och dona lite hemma med ett barn som blir allra gladast av att titta framåt, ja då kan du väl med fördel ha en framåtvänd ”icke-ergonomisk” sele. Var en trevlig internetperson, och döm ingen i vars kropp du inte bor och vars barn du själv inte fostrar.

 

Att bära barn, bära tungt och att vara nyförlöst eller svag i bäckenbotten

Att bära barn, bära tungt och att vara nyförlöst eller svag i bäckenbotten

Är det dåligt för bäckenbotten att bära mitt barn?

Jag skrev för ett tag sedan ett inlägg om bärergonomi som ett svar på en läsarfråga. Det här tangerar samma ämne. Idag hittade jag nämligen en intressant artikel om hur gånghastighet och bärandeposition påverkar  buktryck, och där igenom belastningen på bäckenbotten.

wpid-wp-1407745326594.jpeg

46 kvinnor fick ha en vaginal tryckmätare samtidigt som de gick och lyfte på olika sätt och i olika hastigheter. Vikten var samma, men fördelades på olika sätt:

  • 13,6 kg som en ryggsäck
  • 6,8 kg i vardera hand hängande rakt ned
  • 13,6 kg på ena höften
  • 13,6 kg bärandes framtill
  • 6,8 kg på ena höften, den andra 6,8 kg hängandes rakt ned
  • 13,6 kg bärandes ut från kroppen (motsvarande den vinkel som en bär ett babyskydd)

Trycket ökade ju fortare kvinnorna gick, som väntat kanske.

Det visade sig att bära på höften, att bära framtill och att bära på det sätt som en bär ett babyskydd gav högst tryck. Att bära på ryggen var absolut bäst, om en ser till att det var lägst belastning.

Forskarna såg också att trycket blev som högst när vikten plockades upp, mittemellanhög när vikten lades ner, och lägst under tiden kvinnan bar och gick.

Alla måtten på tryckökningarna som skedde var ändå mindre än den tryckökning som sker när en person hostar. Dock så sker aktiviteter som bärande och gående under mycket längre tid än vad en person faktiskt aktivt hostar.

Studiens nästan rara slutsats var följande:

During potentially high-risk times, such as the postoperative or postpartum periods, is seems prudent, based on biologic plausibility, to limit time spent doing high intra-abdominal pressure activities. Our resultas suggest that we can recommend that patients evenly distributes their loads when possible, and to limit fast walking in the immediate postoperative period. Finally, research aimed to redesign heavy appliances that are regularly carried, such as car seats is warranted in order to help post-partum women achieve a lower intra-abdominal pressure profile. 

Mer om bärande och bäckenbotten på BakingBabies:

20 tips för att minska risken för ont i kroppen som småbarnsförälder

Bärselar och ergonomi (från barnets perspektiv den här gången)

Småbarnsergonomi

Läsarfråga om bärergonomi

Hur tar jag hand om mina buktande slidväggar efter förlossningen?

11 råd för dig som ska kejsarsnittas

Läsarfråga om bärergonomi

Läsarfråga om bärergonomi

Hur bra är egentligen bärsjalar och bärselar utifrån den vuxnes ergonomi?

Jag fick en fråga av en läsare:

”Min fråga och undran gäller hur anpassad människans kropp är att bära sina barn. Den äldre generationen reagerar starkt när jag både bar mitt spädbarn, och även nu när han är 16 månader och ibland får sitta på höften. Vi ser hur många arter, exempelvis apor, bär på sina barn utan att få skador för detta. Har du information hur pass anpassad människa är, rent biologiskt, att bära sina barn? Efter att ha burit min son (medvetet på ett bra sätt) så känner jag att kroppen är starkare än innan jag fick barn. Ryggen är starkare än någonsin och jag har aldrig ont som jag hade innan graviditeten. Vore väldigt intressant att höra mer om detta!”

Svar:

Människan bär och lyfter genom händerna och armarna som greppar och agerar hävstänger. Belastningen överförs genom armarna till bålen och ryggraden. Jag kommer fokusera på ryggen i sammanhanget av att bära barn. Det finns såklart aspekter på detta vad gäller axelbesvär, handledssmärta etc.

Ryggradens är en stapel av kotor och diskar. När belastningen kommer rakt uppifrån (lyft med rak rygg, bära ryggsäck etc) tål ryggraden en viss mängd belastning, men så fort man lägger till ett vridmoment eller snedbelastar så finns risk för skada och överbelastning.

Att ofta utföra tunga lyft eller att under längre tid arbeta med ryggen lutad framåt, bakåt eller åt sidorna ökar risken för besvär från ländryggen. Alla positioner som avviker från normalposition ökar risken, framförallt om de kombineras med tunga lyft. Orsaken kan ligga i att belastningen inte födelas jämnt över diskarnas strukturer.

Det handla om biomekanik

wpid-wp-1410363545679.jpegHur tungt det är att bära barn handlar bland annat om hävstänger. Tänk på en gungbräda. Ett tyngre barn kan ”väga lika” som ett lättare barn om det tyngre barnet sitter närmare gungbrädans mitt. Att bära ett barn långt ifrån kroppen kommer vara oergonomiskt och tungt, att bära ett barn nära kroppens egen tyngdpunkt kommer vara lättare. Ett bärverktyg som för barnet nära kroppen kommer således underlätta bärandet.

Så länge belastning fördelas över ett flertal ryggradssegment är varje leds stabiliserande strukturer, tillsammans med ledens undertryck, tillräckligt för att stabilisera och förhindra att en enskild led överbelastas. Detta är fördelen med bärsjal/sele. Trycket från bördan kommer nära kroppens ”center of gravity” och fördelas genom axelremmarna över ryggen på ett jämnt sätt. Att bära på höften är en sned belastning som jag direkt vill avråda ifrån, även om jag själv vet att det är praktiskt omöjligt att inte göra då och då.

I frågan funderar läsaren om djur och deras förmåga att bära sina barn.

Utan att vara någon zoologisk expert (men efter att ha googlat en del) tänker jag såhär:

1. Apor bär inte upprätt läge, de bär inte framförallt medan de går på två ben.

2. Djurbarn lär sig röra sig självständigt enormt mycket tidigare än människobarn (babianungar kan gå självständigt redan vid 6 veckor).

3. Gorillor och chimpanser är minst dubbelt så starka som människor på grund av annan komposition av muskelfibrer.

4. Vi har faktiskt ingen aning om hur ont de har i ryggen. Och de lever runt 40-50 år, de kommer inte behöva sin rygg i det dubbla antalet år, som vi människor.

5. Vi skiljer oss också från aporna genom våra sittande levnadsvanor, vilket sliter på vår rygg oändligt mycket mer. Belastningen på ryggen är som störst vid sittande, sedan minskande i stående för att vara som lägst i liggande.

Vi är dåligt anpassade till tunga lyft

Människan är generellt dåligt anpassad till att lyfta och bära tungt upprepade gånger. Det är bara att ta en liten runt-surfning på Arbetsmiljöverket för att se att tunga lyft och bärande är en stor riskfaktor för människors hälsa.

Jag anser också att man som förälder ska se sitt bärande och lyftande i ljuset av ett arbetsmoment. Vi kan göra ett litet räkneexempel. Din bebis väger 10 kg och du lyfter den ca 40 gånger om dagen, det blir en totalt belastning på 400 kg som din ryggrad ska hantera. Om lyften alltid är ergnomiskt korrekta och bärandet sedan sker i en upprest och stadig position är det ingen arbetsmiljömässig fara att lyfta/bära 400 kg. Men om du måste böja dig framåt, lyfta från golv eller från andra ergonomiskt dåligt anpassade platser hade dessa 400 kg klassats som en arbetsmilöfara om lyften hade skett på en arbetsplats. Det är ett kärt besvär, det här med att lyfta och bära sina barn. Men ändå, det är ett tungt arbete! Dock är lyft med vridmoment en mycket större riskfaktor för smärta i ryggen än vad upprätt bärande är. En professionell gissning är att det är värre för ryggen att lyfta in en barnvagn i bil med vridmoment och allt, än att bära sitt barn några timmar med ett bra bärhjälpmedel.

Generationsfråga?

Jag tror att det kan vara en generationsfråga, det här att många reagerar på att barn blir burna. Det handlar kanske också lite om uppfostringsfilofosi? Var det inte många som fick rådet att enbart amma sina barn var fjärde timme för ett gäng decennier sedan? Barn som bara ska ammas var fjärde timme blir nog inte burna, direkt (det skulle mamman aldrig stått ut med i och med att barnet förmodligen måste ha gråtit något hejdlöst, eller? Mina barn har i alla fall aldrig någonsin klarat sig utan mat i tre-fyra timmar, inte jag själv heller för den delen.)

Läsaren beskriver att hon känner sig starkare och har mindre ont i ryggen sedan hon fick barn.  Generellt handlar det dock inte om regelrätt muskelstyrka (som definieras av hur mycket man orkar lyfta en gång) utan om muskeluthållighet, hållning och nervanpassning.

Man blir bra på det man tränar, och bär man ofta kommer musklerna anpassas och bli uthålliga, man kommer själv få en medvetenhet om sin hållning (man bär ju inte mycket om det gör ont, då slutar man ju) och kroppens kommunikationssystem mellan hjärna-nerv-muskel kommer skötas mer effektivt för den givna uppgiften (bärandet i den här kontexten).

Arbetsmiljöverket skriver också följande:

Gynnsam belastning karaktäriseras av återkommande variation, balans mellan aktivitet och återhämtning samt begränsning i tid. Vad som är gynnsam belastning kan vara mycket olika för olika personer, beroende på deras individuella förutsättningar och känslighet. Att förebygga och minska risken att drabbas av belastningsbesvär innebär att man anpassar och varierar belastningen i fråga om arbetstyngd, arbets takt och att olika kroppsdelar aktiveras. Belastningar stärker kroppen, om man inte belastar mer än vad man förmår, och varierar belastningen så att man tillåter återhämtning.

Jag tror att man väljer att bära sitt barn för att man samtidigt vill kunna vara rörlig och aktiv själv och att man därigenom skyddar sig själv litegrann från belastningsbesvär genom att man spontant ändrar ställning ofta.

Slutsatser:

  • Människan är generellt dåligt anpassad till tung, upprepad belastning i bärande, lyftande.
  • Man orkar ofta bära sitt barn mycket längre tid och högre upp i åldrarna med ett bärverktyg. (Jag är personligen ett dåligt exempel på detta eftersom jag inte är bekväm med att bära ett för stort barn, eftersom jag själv är så kort. Jag tycker att jag liksom får barn över hela kroppen, och det blir snarare ett hinder för rörelse).
  • Sned belastning som att bära på höften är generellt en dålig idé. Om man nu vill göra det kan man vara noga med att variera sida ofta.
  • Det är rätt stor skillnad mellan människor och apor i förutsättningarna att orka bära sina barn
  • Jag är trots allt en bära-barnförespråkare, men anser att det är viktigt med lyft- och bärergonomi.

Referenser:

Lite referensläsning finns här, här och här.

 

Mer läsning på Bakingbabies:

Att bära barn, bära tungt och att vara nyförlöst eller svag i bäckenbotten

Att undvika ont i nacken och huvudvärk; ergonomiska tips på onsdagar

Om bebisar, sittande och ergonomiska sitsar på barnvagn

Bärselar och ergonomi (från barnets perspektiv den här gången)

Småbarnsergonomi

Sovställningar; ergonomiska tips på onsdagar

Vad ingen berättade för Quasimodo