Kategori: Bära barn

Bära barn

Inlägg om bärande

Under denna kategori hittar du inlägg om bärande utifrån ett fysioterapeutiskt och ergonomiskt perspektiv. Fokus ligger på bärarens hälsa, och speciellt riktas informationen till dig som nybliven mamma. Bärande är ofta härligt och positivt för barnet, men ibland kan det finnas faktorer utifrån bäraren som behöver tas med i beräkningen. Framförallt handlar det om bäckenbotten, magen och ryggen hos nyförlösta kvinnor.

Inläggen är baserade på vetenskap och beprövad erfarenhet, men råden är generella. Naturligtvis finns inga kategoriska svar för hur just du ska bära ditt barn

Att bära barn är härligt, men tungt! Förhoppningsvis kan informationen här underlätta något för dig.

Vad ska du tänka på innan du köper bärredskap?

Vad ska du tänka på innan du köper bärredskap?

Köp inte bärredskap innan barnet är fött är ett av mina tips.  Alla barn gillar inte samma saker. Även om du hittar ett bärredskap som verkar ergonomiskt perfekt kommer det inte bli använt om det visar sig att barnet inte gillar det. Det är långt ifrån föräldrarna som bestämmer i alla lägen.

Du kan dock börja fundera litegrann på följande frågor

  1. När tänker du dig att du ska bära barnet? I sociala sammanhang? När du går och handlar? På vandringar i naturen? Vill du kunna amma samtidigt?
  2. Hur ofta tror du att du vill bära? Som det vanligaste hjälpmedlet att förflytta bebisen? Utomhus när bebisen inte tål med att ligga i vagnen? Hemma, för att underlätta hushållsarbete?
  3. Vilka ska använda bärredskapet? Kommer du dela med någon annan? Hur stor skillnad är det mellan era kroppar?

Svaren avgör

Ska du bära barnet korta stunder i sociala sammanhang kanske det viktigaste är att det är lätt att ta på och av bärredskapet. Samma sak gäller om du mest behöver ett bärredskap för att hjälpa barnet att komma till ro inför natten. Ska du bära barnet främst när du också ska bära hem matkassar etc. rekommenderar jag att du i första hand ska kunna bära på ryggen. I alla fall om du är den som varit gravid och fött barnet. När det gäller vandringar i natur och på kuperat underlag är bärstol kanske bäst, men först efter det att barnet kan sitta själv. Om du vill kunna amma samtidigt kan det vara lämpligast med en sjal. Ska du bära långa stunder behöver du något som fördelar tryck och belastning jämt, inte främst något som är smidigt att ta på.

Om ni är flera som ska dela på bärredskapet måste anpassningsmöjligheterna vara lätta och passa er båda. Sjalar är ”steglösa” och passar på så vis många olika kroppsformer. Bredden över axlar och höfter kan vara sådana saker som skiljer sig åt så pass att passformen av bärredskapen kan vara olika för olika individer.

Det viktigaste är att bärredskapet håller bebisen nära din egen kropp, det vill säga att hävstången blir så kort som möjligt. Detta minimerar belastningen.

  • Att tänka på med bärselar:

Bärselar är ofta i grunden lätta att justera efter bäraren, men alla selar passar inte alla kroppstyper. Jag har personligen valt att ha en bärsele gjord för den asiatiska marknaden (=kortare medellängd) på grund av min egen längd och mina smala axlar. Ergo-Baby och andra vanligt förekommande selar här i Sverige är ofta mer anpassade för kroppar som är av meddellängd/bredd.

Selar som enbart kan bära på magen kan ha en kortare användningsperiod är selar som tillåter både mag- och ryggbärande.

Min rekommendation är att inte bära i sele mer än högst en timme åt gången  med ett barn som väger upp emot 8-10 kg. När barnets ålder och vädret tillåter är det för ur bäckenbottenhänsyn bättre att bära på ryggen än på magen.

Bärselar med framåtvända barn ger en något längre hävstång för bäraren, vilket gör att det blir tyngre för bäraren att parera tyngdpunkten.  Detta innebär att framåtvända bärselar ofta bör användas kortare tid än andra. Eventuellt bör bäraren minska bärandet i en sådan då barnet når en högre vikt.

  • Att tänka på utifrån din kroppsform

Om du är längre än 175 eller kortare än 160 kan du behöva leta efter en mer anpassad modell av sele, och ibland även sjal. Vi är dock alla så olika så det finns inte så många andra generella råd att ge. Men väger du väldigt lite blir ju också barnet proportionellt tyngre. Detta kan spela roll i hur stora barn du kan bära utifrån ett skonsamhetsperspektiv för din egen kropp. Är du också liten till växten kan barnets längd i magbärande också bli en begränsande faktor. Att hitta ett bärdon som fungerar optimalt utifrån din och barnets kroppar kan vara avgörande för ergonomin, så det är värt att botaniserade i utbudet.

  • Att tänka på med bärstolar:

Bärstolar är stabila och möjliggör ofta ”off-road”-utflykter dit barnvagnar inte kan nå. Har ofta mycket bekvämligheter för barnet så som solskydd och en bra sittyta. Du kan placera barnet i bärstolen innan du sätter på den, viket möjliggör mer ergonomiska lyft. Bärstolar kan vara klumpiga anordningar och är inte alltid ett alternativ för korta små bärstunder.

  • Att tänka på med bärsjalar:

Bärsjalar passar ofta många olika sorters kroppar och passar dessutom om du vill kunna amma i sjalen. Sjalar är små och går lätt att ta med sig vid behov. De kräver dock en del träning innan användning och kan verka lite skrämmande avancerande till en början.

Sjalar möjliggör också bärande snett och på höften. Detta är ofta inte att rekommendera utifrån ett fysioterapeutiskt perspektiv, men kan vara oerhört praktiskt sett ur andra synvinklar.

Elastiska bärsjalar bör ofta inte användas efter att barnet väger mer än 6-7 kg eftersom de då töjs för mycket och orsakar för mycket drag i bärarens skuldror. För bästa komfort bör en sjal vara knuten högre än en bärsele, det vill säga att midjebandet ska sitta just i midjan.

Ringsjalar är förmodligen minst ergonomiska för längre tids bärande, eftersom de innebär snedbelastning. Fördelarna är att de är snabba att hantera. Om du av någon anledning väljer ringsjal, se till att variera sida på vilken belastningen läggs.

 

Referenser:

  1. Increased carrying reduces infant crying: a rondomized controlled trial
  2. The effect of backpack heaviness on trunk-lower extremity muscle activities and trunk posture
  3. The effects of body posture by using Baby Carrier in different ways
  4. Baby carriers: a comparison of traditional sling and front-worn, rear-facing harness carriers
  5. How does the way a weight is carried affect spinal loads?
  6. Effects of walking speeds and carrying techniques on intra-abdominal pressure in women
  7. Structure and function of the abdominal muscles in primigravid subjects during pregnancy and the immediate postbirth period

Alla inlägg finns nu här:

  1. Inledande inlägg. 
  2. Bärandets ergonomi
  3. Nyförlösta kvinnor och bärande
  4. Fysioterapeutens råd om bärande-ergonomi
  5. Avslut på bära-barn-temat

Fysioterapeutens råd om bärande-ergonomi

Fysioterapeutens råd om bärande-ergonomi

Det här är ett inlägg i en pågående serie och jag skulle vilja att du först läser de övriga inläggen om du inte redan gjort det. Här kommer mina råd om bärande ergonomi. Jag har så gott det går försökt bygga mina resonemang på vetenskap. Där det saknas blir det mer fria kliniska resonemang från mig.

  • Tänk på din hållning

När du bär på magen kommer tyngdpunkten i din egen kropp förändras. För att kompensera kommer du aktivera bålmusklerna och rumpmusklerna på ett annorlunda sätt. Detta för att kompensera tyngdpunktsförskjutningen. Du får troligen en ganska lik hållning som du hade under graviditeten. Skillnaden är att du nu inte har barnet inom dig  och graviditeten i sig som möjlig stabiliserande faktor på insidan. Om du inte aktivt tänker på att optimera din hållning när du bär ditt barn kan detta rörelsemönster vara det som bidrar till rygg- och bäckensmärta som inte försvinner.

Det är dock ofta mer ergonomiskt och skonsamt för kroppen att bära med bärredskap än att bära med armkraft. Om du använder sjal är det ledorden ”högt och tight” som gäller. Detta för att minska impakten från tyngdpunktsförskjutningen. Med bärsele ska dess nedre bälte ska istället vara placerat över höftbenskammarna/ländryggen. Observera alltså inte så lågt ner som ett bäckenbälte för bäckensmärta under graviditet!

En bärare med god hållning har en lodlinje mellan öra, axel, höft, knä, fotknöl.

  • Tänk på bärdonets placering

Barnet bör vara placerat i mitten av din egen kropp. Bär med vikten fördelad på båda axlar. Axelbanden ska vara placerade mitt på axlarna. Om de bärs för tätt mot nacken kan de i värsta fall trycka på nerver som går från nacken ut mot axeln. Bredare axelband är att föredra för att fördela tryck och belastning optimalt. Om du bär i sele bör axelbanden vara välvadderade och inte ha sömmar som trycker. Om du bär i sjal bör du se till att sjalen är ordentligt utbredd över axlarna.

Bär barnet så att dess huvud är nedanför din haka så pass att du fritt kan röra huvudet åt alla håll.

Lämplig höjd ger ett bra pussavstånd

Barnet är för högt placerat och bärarens nackrörlighet blir begränsad

För lågt

Om en bärsele är korrekt placerad och designad kommer vikten fördelas mellan bålen och bäckenet, och inte bara uppe i ryggen/skuldrorna. Om bärredskapet har ett band i ryggen mellan axelbanden ska detta gärna sitta över skulderbladen. Det nedre bandet ska sitta så att det fördelar trycket över bäckenet och ländryggen. På den här bilden är barnet är placerat lite för lågt och detta försämrar biomekaniken för bäraren. Höftbandet blir också lutande vilket inte optimerar komforten för ländryggen.

Det är också värt att notera att bärarna på dessa bilder, precis som jag själv, inte är några långa personer. Även när barnet blir placerat besvärande lågt kan de med god vilja pussa barnet. Och även om bebisen hamnar i det högsta laget i sjalen kan bäraren fortfarande ha fri nackrörlighet.

  • Gör skonsamma lyft och förflyttningar

Sitt gärna ner när du tar upp barnet och lär in att göra det mesta av hanteringen av barn och bärredskap i sittande eller från friarställning.

  • Variation är det viktigaste

Om du vet att du själv vill bära ofta och länge, eller barnet kräver detta, rekommenderar jag dig att ha olika sorters bärhjälpmedel att variera mellan. Dina muskler och leder behöver får en variation i belastningen. Jag rekommenderar dig således att variera mellan olika bär-redskap, att inte enbart begränsa dig till sjalar eller selar specifikt.

  • Be om hjälp

Jag vet att det finns Facebook-grupper för det mesta, även för bärande. Ta hjälp av andra föräldrar och be om råd och tips för variation och olika slags bärredskap för olika kroppsformer. Jag fick tips om en sele som passade för min kropp i ett diskussionsforum och är oändligt tacksam för detta!

Jag vet att många fysioterapeuter inte skulle påstå att de ”kan det här med bärredskap” generellt. Men jag VET att våra grundkunskaper vad gäller ergonomisk anpassning räcker långt för att vid behov hjälpa dig och som hur ditt bärredskap kan optimeras för dig. Om du ändå träffar en fysioterapeut av någon anledning: fråga om du får visa ditt bärredskap på och be om tips och hållningsråd.

En brasklapp om säkerhet

Jag skriver inte om barn i regel, men vill som en del av informationen här också lyfta säkerhetsaspekten. Det finns inte jättemycket forsknings om att bära barn, men några av de studier som faktiskt dykt upp de senaste åren handlar om säkerhet. Det handlar om fall av plötslig spädbarnsdöd hos burna barn. Det är inte vanligt, men det finns dokumenterade fall och det är för allvarligt för att inte nämna. Det handlar ofta om bebisar under tre, fyra månader som antingen inte fått luft mellan bärdonet och bäraren, eller som har hamnat i en dålig position med hakan mot bröstet. Det verkar också finnas en temperaturkänslighet där barnen inte ska bli för varma.

”The risk of suffocation is highest when the baby’s nose and mouth are pressed against the adult’s body, preventing the baby from breathing and causing suffocation within minutes. In 5 (26 %) of our patients, the mother reported breastfeeding the baby in the soft carrier during the journey a practice that seems extremely dangerous. The narrow upper airways of neonates collapse readily. Mechanical airway obstruction by forward flexion of the head bringing the chin to the chest has been reported. This mechanism occurs in a car seat, sling, or wrap. Infants differ from adults in that their occiput protrudes behind the spinal line, so that when the posterior aspect of the body is held firmly on a surface or confined tightly in fabric, the head must flex forward. Moreover, the neck muscles are too weak to support the head until 3 months of age, and forward head flexion causing airway obstruction may therefore occur in the sitting position.”.

Här finns bra och lättillgänglig info om bärsäkerhet på svenska. 


Fysioterapeutens råd om bärande-ergonomi

Vilka är dina erfarenheter av att bära barn? Har jag missat något bra ergonomiskt tips?

Tack Elvira, Matilda, Jenny och bebisar för bilderna!

Referenser:

  1. Increased carrying reduces infant crying: a rondomized controlled trial
  2. The effect of backpack heaviness on trunk-lower extremity muscle activities and trunk posture
  3. The effects of body posture by using Baby Carrier in different ways
  4. Baby carriers: a comparison of traditional sling and front-worn, rear-facing harness carriers
  5. How does the way a weight is carried affect spinal loads?
  6. Effects of walking speeds and carrying techniques on intra-abdominal pressure in women
  7. Structure and function of the abdominal muscles in primigravid subjects during pregnancy and the immediate postbirth period
  8. Sudden deaths in adult-worn baby carriers: 19 cases.

Alla inlägg finns nu här:

  1. Inledande inlägg. 
  2. Bärandets ergonomi
  3. Nyförlösta kvinnor och bärande
  4. Vad ska du tänka på när du köper bärredskap?
  5. Avslut på bära-barn-temat

Bärandets ergonomi

Bärandets ergonomi

Att vilja bära och hålla en bebis nära är ett naturligt, mänskligt beteende. Bärredskap hjälper föräldrar och andra som är nära barnet att bära barnet tryggt och bekvämt. Samtidigt får den vuxne händerna fria att utföra andra vardagliga aktiviteter. Win! Barnet mår bra, och den vuxne kan få göra något annat. Att bära kan dock vara tungt, och en del bebisar vill ju bli burna så väldigt mycket! Det finns inte mycket forskning om detta område. Men en gammal studie har faktiskt visat att bebisar som blir burna gråter mindre (1). Bara det är ju en anledning till att bära sin bebis. Över hela jorden har olika kulturers kvinnor hittat på olika praktiska sätt att bära med sig de små. Bärandets historia går långt bak i tiden. Det är naturligt, det är traditionellt och historiskt väl beprövat. Är det alltid bra?

Bärande i förhållande till lodlinjen

Mycket av resonemangen kring hållning och ergonomi utgår från ett begrepp som vi kallar lodlinjen. Det finns egentligen inga enkla förklaringar kring vad som är ”bra” och ”dålig” hållning. Men en grund utgår från en tänkt linje, en som hänger rakt ner från tak till golv. Om vi förhåller oss till denna raka linje kan muskler och skelett hamna i positioner som ger oss minsta möjliga energiförlust och slitage. Sett från sidan ska lodlinjen passera örat, axeln, bakom höften, rakt igenom knäleden och sluta strax framför fotknölen på utsidan. Nacken ska varken vara framåtböjd eller konstigt utsträckt. Skulderbladen ska ligga plant mot ryggtavlan och ryggen ska ha sin naturliga S-form.

Bära på ryggen

Studier om just bärande av barn finns det som tidigare nämnt inte så många. Vetenskap om hur bärande belastning påverkar kroppen finns det dock en del av. Vi vet till exempel att muskelaktiviteten i raka bukmusklerna ökar ju tyngre ryggsäck en person bär. Här kommer vi tillbaks till lodlinjen. Om jag ska parera en tung börda på ryggen kommer musklerna på framsidan få jobba för att parera detta. Detta kan innebära en ökning av svanken och en framåtskjutning av huvudet. Ryggsäcksbärande – eller att bära barn på ryggen – kommer alltså vara belastande för nacken och höfterna framförallt.

wp-1470852295890.jpg

Ryggsäcksforskningen har bland annat konstaterat att packning som väger över 20% av kroppsvikten ger så pass stora hållningsförändringar att de helst bör undvikas. Detta innebär att en person som väger 70 kilo inte bör bära mer än 14 kg(2).

Bära på magen

Att bära på magen kan ge en parerande rörelse bakåt, för att kompensera tyngdökningen på framsidan.

När det kommer till ryggradshälsan är det att föredra att bära på ryggen framför att bära på magen (5). Detta innebär att du som ofta har ont i ryggen förmodligen mår bäst av att bära barn på ryggen istället för magen. Det kan dock vara lämpligare att bära barn på magen av andra rent praktiska skäl.

Optimera din hållning i magbärande

Oavsett bärredskapets design och placering måste du själv tänka på din hållning.

Om du inte aktivt agerar på tyngdpunktsförskjutningen som sker när du bär barnet, kan du behöver luta dig något bakåt för att kunna hålla balansen. I relation till lodlinjen kan du få en ökad svank, en rundning i bröstryggen, översträckta knän och tyngre belastning på hälarna. Om bebisen dessutom skulle vara för högt placerad i bärselen/sjalen kommer du  behöva luta dig bakåt för att kunna röra huvudet. Detta förstärker den hållningsförskjutningarna.

Ett aktivt stående med bärredskap innebär att du aktivt skjuter fram tyngdpunkten något så att du känner att vikten är jämt fördelad mellan hälarna och framfoten. En nyckel till bättre hållning kan vara att placera bröstkorgen över bäckenet och ha en mjuk svikt i knäna när du står. Detta kräver en liten grundaktivering i magmusklerna och skapar kanske ett litet högre buktryck. Om du känner att detta påverkar din bäckenbotten negativt ska du ta en paus.

Olika bärredskap ger olika förutsättningar

I en studie från 2016 (4) jämfördes olika bärredskap och hur dessa påverkade bäraren. Jag kan inte läsa ut exakt vilka fabrikat selarna är ifrån, men enligt bilderna i studien är den en traditionell Baby Björns-liknande variant, en liknande en Ergobaby och en ringsjal. Jag VET inte att det är just dessa märken, men jag kallar dem det för enkelhetens skull, okej?

I denna studie jämfördes kvinnor och män, och muskelaktiviteten hos de olika könen under bärandet. Det fanns signifikanta skillnader i att män fick mer muskelaktivitet i kappmuskeln och erector spinae vid bärandet, oavsett bärredskap. Kvinnor fick istället mer aktivitet i raka bukmuskeln.

wp-1470923150061.jpg

wp-1470923140787.jpg

Min tanke om detta är att kvinnor som bär ett barn generellt hittar tillbaka till en tyngdpunktsförskjutning de hade under graviditeten, ofta med en svag bakåtlutning. Min tolkning är att män inte har samma automatiska hållningsjustering och därför jobbar mer med de muskler som rätt uppochner blir tyngda av bördan.

 

bäcken 006

 

Mer läsning om graviditeters påverka på hållningen finns här. 

Här ska också tilläggas att det inte går att utläsa om detta är en könsskillnad som finns även utan graviditeter inblandade. Kanske har även kvinnor som inte varit gravida eller fött barn generellt ett annat bärande-muskel-rekryteringsmönster än män. Mer forskning behövs innan vi vet.

För båda könen blev belastningen på axlar och rygg högre, ju högre vikt de bar i bärredskapet.

Olika modeller av bärdon

Baby-björnmodellen skapade högst tryck mot axlarna. Ergobaby-modellen skapade minst tryck, ringsjalen mitt emellan. Ergobaby-varianten med vadderade axelband fördelade också trycket bäst. Jag kan tycka att det blir lite konstigt att jämföra en ergobaby-typ av bärredskap med en ringsjal. I min värld hade det varit mer relevant att jämföra en sjal som är knuten över båda axlarna.

Det var också ergobaby-varianten som gav minst trötthet efter bärande, och ringsjalen och baby-björnvarianten gav ungefär lika stor trötthetseffekt.

Baby-björnsmodellen och ringsjalen gav båda minst effekt på hudtemperaturen. Bärselen på grund av tyg som andades (mesh), och ringsjalen på grund av enkelt tyglager av bomull. Varmast var ergobaby-varianten. Detta är väl nackdelen med polstring i axelband och höftbälte.

Slutsats från denna studie var också (4) att bära barn är en förhållandevis tung aktivitet och att när barnets vikt övergår 10 kg bör tiden som den vuxne bär barnet begränsas.

Slutsatser bärandets ergonomi

Baserat på den forskning jag läst är min generella rekommendation att du inte bör bära ett barn som väger över 20% av din kroppsvikt på ryggen och inte över 10 kg på magen. Naturligtvis är detta tidsberoende. Detta kan variera beroende på bärarens egen utgångsvikt och fysik naturligtvis. Men tiden är en viktig faktor. Hur ofta, hur länge. De muskler som belastas är magmuskler, ryggmuskler och musklerna mellan skulderbladen och upp över axlarna. När du börjar bära ska du göra det korta stunder och sedan öka tiden successivt. Detta för att musklerna ska hinna hänga med och bli uthålliga nog för uppgiften. När du bär lägger du på dig en övervikt du eventuellt inte har kroppsliga resurser för att bära. Förutom musklerna handlar det om lederna och en mängd andra faktorer.

Ps: Tack Elvira, Matilda och bebis för bilder!

Ps2: översta bilden är tagen på mitt jobb, men på min lunchrast. Vän av ordning kan vara lugn, jag bloggar inte på jobbet. 

Referenser:

  1. Increased carrying reduces infant crying: a rondomized controlled trial
  2. The effect of backpack heaviness on trunk-lower extremity muscle activities and trunk posture
  3. The effects of body posture by using Baby Carrier in different ways
  4. Baby carriers: a comparison of traditional sling and front-worn, rear-facing harness carriers
  5. How does the way a weight is carried affect spinal loads?
  6. Effects of walking speeds and carrying techniques on intra-abdominal pressure in women
  7. Structure and function of the abdominal muscles in primigravid subjects during pregnancy and the immediate postbirth period
  8. Assessing Infant Carriage Systems: Ground Reaction Force Implications for Gait of the Caregiver.

Nyförlösta kvinnor och bärande

Nyförlösta kvinnor och bärande

Jag har fått en del specifika frågor om kejsarsnitt och bärande. Jag har även en vaginalt nyförlöst bekant som berättat att hon fick framfallskänningar efter att ha burit sitt andra barn i sjal. Hur är det egentligen med nyförlösta kvinnor och bärande? Låt oss se bortom själva förlossningssättet, utan se på den eventuella påverkan på muskelfunktionen. Det är utifrån kroppens funktioner, styrka och eventuell smärta vi har att utgå och det finns få kategoriska svar.

Bålmusklerna efter en graviditet

Vi vet att det tar 4-6 veckor efter en fullgången graviditet innan magmusklerna börjar återta sin forna längd efter att ha varit utsträckta över gravidmagen. Raka bukmusklerna tar fyra veckor på sig att börja hitta sin forna form. Det tar ungefär 8 veckor innan musklerna kan stabilisera ryggraden mer normalt (7). Under tiden fram till denna tidpunkt har den postgravida kroppen minimal stabilitet för ryggraden eftersom både muskler och stödjevävnad är uttänjd och slak. Kvinnor som genomgått ett kejsarsnitt har dels sårläkningen att ta hänsyn till, men också den instabilitet som drabbar alla postgravida kvinnor.

Bäckenbottens roll i barnbärande

bäckenbotten crope

Bäckenbotten är en muskelgrupp som utgör själva botten i bålen. Den hänger som en hängmatta fäst i insidan av bäckenets kanter. Den ger stöd åt de inre organen och bäckenet. Anledningen till att vi teoretiskt vill begränsa lyftande och bärande för nyförlösta mammor är att bäckenbotten inte fungerar optimalt just vid denna tidpunkt i livet.  Bäckenbotten erbjuder kanske helt enkelt inte ett tillräckligt bra stöd för vikt som läggs på den. Graviditeten som sådan gör att bäckenbottens ”hängmatta” blir hängigare och mer sviktande. En vaginal förlossning sträcker ut bäckenbottens muskler upp emot 360 procent. Även om en kvinna inte spruckit mycket har musklerna gått igenom en hel del.

Kvinnor som har blivit förlösta via kejsarsnitt har troligen mer hänsyn att ta till bålen på grund av ett läkande sår på magen. Kvinnor som har förlösts vaginalt har större sannolikhet att ha en uttänjd bäckenbotten som inte svarar bra på en tung belastningsökning. Men generellt sett kommer alla nyförlösta kvinnor kommer vara instabila i ryggen. Alla oavsett förlossningssätt kommer ha en försvagad bäckenbotten.

Bärande och bäckenbotten

En studie från 20015 (6) har jämfört hur bäckenbotten hos kvinnor reagerar på olika varianter av bärande utifrån vad som händer med trycket inne i bålen. Forskarna fann att bärande med sidlik belastning och bärande på ryggen gav minst påverkan i form av tryck emot bäckenbotten. Bärande på magen och med ojämn belastning (som när du bär ett babyskydd i en hand) gav mest tryck neråt.

An external file that holds a picture, illustration, etc.Object name is nihms659949f1.jpg
Bild från studien

Det finns belägg för att alla människor kan behöva anpassa bärandet efter sina förutsättningar. En nyförlöst eller gynekologiskt nyopererad kvinna bör faktiskt kanske undvika långvarigt bärande. Detta bekräftas även av en studie publicead 2018 (9). Den kanske viktigaste påverkbara faktorn för påverkan på bäckenbotten vid bärande är tiden. Bärande i bärredskap inbjuder till mer långvarigt bärande än till exempel armkrafts-bärande, på grund av komforten. På så sätt kan bärredskap ibland innebära att en nyförlöst ”frestas” att bära mer än hon faktiskt bör, även om hon ändå håller sig inom ramarna för att ”inte bära mer än bebisens vikt”. Här är alltså tidsaspekten viktigare än belastningen som sådan.

Kan jag bära bebisen i bärredskap efter ett kejsarsnitt?

Sjal kan vara mer komfortabelt än en sele, eftersom selars höftbälte ofta hamnar över det ömmande ärrområdet. Detta behöver inte vara dåligt i sig. Vissa kan tvärt emot uppskatta stödet som ett höftbälte ger till snittområdet. Sjalar för spädbarn kan knytas i varierande höjd och kan upplevas skönare. Inga eventuella storasyskon ska bäras på minst 8 veckor!

Kan jag bära bebisen i bärredskap efter en vaginal förlossning?

Det här beror också på. Generellt pratas det ju om ”bebisens vikt” som en gräns för hur mycket den nyförlösta kvinnan ska lyfta och bära. Tiden kommer dock in som en begränsande faktor. Upplever du att du får tyngdkänsla från bäckenbotten när du är nyförlöst bör du ta en paus. Korta stunder kan absolut fungera. Om du haft en komplicerad förlossning och eventuellt spruckit mycket kan svullnaden öka av den belastning som bebisen faktiskt utgör. Detta kan vara obekvämt och kan kännas som en återkomst av tyngd- eller svullnadskänsla.

Nyförlösta kvinnor och bärande

Jag vill poängtera att bärandets belastning kan vara hög. Tiden du bär behöver trappas upp så att kroppen hinner med att anpassa sig för belastningen. Belastning som känns för tung, är för tung!

Besvär från bäckenbotten längre fram

Jag anser att det finns vikt-gränser för vad som är rimligt att en kropp ska bära. Bäckenbotten kan vara den begränsande faktorn vad gäller bärande och annan träning. Jag tror också att om alla muskler är någolunda intakta kan dessa också tränas upp att tåla en förhållandevis hög belastning. Bäckenbotten har som bäst grundspänning under perioden efter ägglossningen fram menstruationen. Jag personligen, och många andra som jag träffat, upplever att besvär från bäckenbotten är som värst under ägglossning. Detta kan alltså förklaras av att grundspänningen är något lägre då. Om kvinnan ser ett tydligt mönster kan det alltså vara av intresse att undvika långvarigt och tungt bärande under ägglossning. En del upplever istället mest besvär under menstruation, detta får antas bero på svullnad och ömhet i hela regionen.

Hushålla med resurser

I detta sammanhang bör kvinnan hushålla med bäckenbottens styrka och resurser. Det kan vara klokt att belasta tyngre tidigare på dagen, hellre än sent. Det kan också vara så att kvinnan behöver välja sina tillfällen och spara bäckenbottenstyrkan till den aktivitet hon helst vill utföra, oavsett om det träning, storhandling eller inköp. Detta under en samtidig period av återträning av bäckenbottenstyrkan.

Referenser:

  1. Increased carrying reduces infant crying: a rondomized controlled trial
  2. The effect of backpack heaviness on trunk-lower extremity muscle activities and trunk posture
  3. The effects of body posture by using Baby Carrier in different ways
  4. Baby carriers: a comparison of traditional sling and front-worn, rear-facing harness carriers
  5. How does the way a weight is carried affect spinal loads?
  6. Effects of walking speeds and carrying techniques on intra-abdominal pressure in women
  7. Structure and function of the abdominal muscles in primigravid subjects during pregnancy and the immediate postbirth period
  8. Is there a difference in the electromyographic activity of the pelvic floor muscles across the phases of the menstrual cycle?
  9. Variables Affecting Intra-abdominal Pressure During Lifting in the Early Postpartum Period

Alla inlägg finns nu här:

  1. Inledande inlägg. 
  2. Bärandets ergonomi
  3. Fysioterapeutens råd om bärande-ergonomi
  4. Vad ska du tänka på när du köper bärredskap?
  5. Avslut på bära-barn-temat

En serie om bärandets ergonomi

En serie om bärandets ergonomi

Imorgon börjar jag en ny serie om bärande av barn utifrån ett fysioterapeutiskt perspektiv och med den vuxne i fokus. Jag har INTE läst på mest om barn när det kommer till bärande och hälsa (även om jag gjorde det i ett inlägg för några år sen…).

Vår egen bär-historik inkluderar två barn, elastisk bärsjal, vävd bärsjal, mei tai och en pognae-sele. Jag har försökt att hålla mina egna bär-erfarenheter utanför den här serien av två skäl. Ett är för att jag är under normallängd och har ovanligt icke-breda axlar. Jag upplever att mina egna erfarenheter inte är direkt överförbara till någon annan. Men framförallt för att jag har försökt att förhålla mig till fakta och vetenskap, och inte basera resonemang på mina egna åsikter. Som med allt annat som rör barn och föräldraskap finns det nog med tyckanden även kring detta med bärande.

 

wpid-wp-1411838341966.jpeg
Wilfred i mei tai
wpid-dsc_0218.jpg
Wilfred i en pognae-sele

Kommer vi bära även nästa barn?

Vi kommer definitivt bära Baby Boss och vi ska försöka få hem den elastiska sjal som vi haft utlånad.

Hör gärna av er och resonera vidare med mig om det är något vi tillsammans behöver utforska mer.

Alla inlägg finns nu här:

  1. Bärandets ergonomi
  2. Nyförlösta kvinnor och bärande
  3. Fysioterapeutens råd om bärande-ergonomi
  4. Vad ska du tänka på när du köper bärredskap?
  5. Avslut på bära-barn-temat

Är det dåligt för bäckenbotten att bära mitt barn?

Är det dåligt för bäckenbotten att bära mitt barn?

Att bära barn, bära tungt och att vara nyförlöst eller svag i bäckenbotten.

 

Det är inte jag på bilden, det är en av mina systrar. Men låt oss alldeles så här i början slå fast att jag inte alls är emot att bära barn. Jag har däremot som syfte att folkbilda, och i det här inlägget vill jag dela med mig av en del tankar kring belastningen kring att bära barn när man är nyförlöst.

Känns det inte bra, fortsätt inte

Jag vet mammor som så gärna VILL bära sina barn, att de både ignorera sina egna kroppars signaler och sitt eget bättre vetande. Att bära barn är både praktiskt och mysigt. Men det är också en belastning i kilon och gram, som läggs på bärarens kropp. Belastningen kan kännas för tung. Både för axlar, skuldror och rygg. Och för bäckenbotten.

Belastningen är på riktigt

Medan du bär lägger du på dig ett antal kilo som kroppen kanske inte har resurser för. Lederna ska hålla. Musklerna ska ha uthålligheten. Bäckenbotten ska tåla ytterligare belastning, trots att den nyligen kanske genomgått både en graviditet och en förlossning.

Bärhjälpmedel avlastar, men inbjuder till långvarig belastning

Bärhjälpmedel är hjälpmedel. Det fördelar vikten och det avlastar. Det är skönt att bära med ett bärdon som sitter bra. Kanske för skönt. Det kan inbjuda till en längre tids bärande än vad som faktiskt är bra för dig.

Bärhjälpmedel tillåter aktivitet, när du kanske behöver vila

Ibland kan jag tänka att det är en bra reglering, det här att vissa bebisar nap-nappar sina föräldrar. Det finns en poäng med att tvingas vila och gosa när bebisen ska sova. Du måste inte vara supereffektiv. Kroppen kan behöva pausen!

Vad säger forskningen?

I en studie har man mätt trycket mot bäckenbotten hos kvinnor som lyfter och bär. 46 kvinnor fick ha en vaginal tryckmätare samtidigt som de gick och lyfte på olika sätt och i olika hastigheter. Vikten var samma, men fördelades på olika sätt:

  • 13,6 kg som en ryggsäck
  • 6,8 kg i vardera hand hängande rakt ned
  • 13,6 kg på ena höften
  • 13,6 kg bärandes framtill
  • 6,8 kg på ena höften, den andra 6,8 kg hängandes rakt ned
  • 13,6 kg bärandes ut från kroppen (=den uppskattade vikten av vad ett babyskydd och en bebis vägen, i motsvarande den vinkel som du bär ett babyskydd)

Trycket ökade ju fortare kvinnorna gick

Du som har besvär med bäckenbotten kanske ska undvika att gå raska promenader med bebis i sele. Det visade sig också i studien att bära på höften, att bära på magen och att bära på det sätt som man bär ett babyskydd gav högst tryck mot bäckenbotten. Att bära på ryggen var absolut bäst i det avseendet att det gav lägst tryck mot bäckenbotten.  De sneda/ojämna bärteknikerna kräver kompensatorisk muskelaktivetet för att hålla balansen i bålen, vilket ökar buktrycket.

Trycket mot bäckenbotten vid lyft

Forskarna såg också att trycket blev som högst när vikten plockades upp, mittemellanhög när vikten lades ner, och lägst under tiden kvinnan bar och gick. Lägst tryck under lyft var då testpersonerna lyfte med böjda knäna jämfört med då de lyfta med böjning i höften. Alla måtten på tryckökningarna som skedde var ändå mindre än den tryckökning som sker när en person hostar. Dock så sker aktiviteter som bärande och gående under mycket längre tid än vad en person faktiskt aktivt hostar!

Studiens nästan rara slutsats är följande:

“During potentially high-risk times, such as the postoperative or postpartum periods, is seems prudent, based on biologic plausibility, to limit time spent doing high intra-abdominal pressure activities. Our results suggest that we can recommend that patients evenly distributes their loads when possible, and to limit fast walking in the immediate postoperative period. Finally, research aimed to redesign heavy appliances that are regularly carried, such as car seats is warranted in order to help post-partum women achieve a lower intra-abdominal pressure profile.”

Några kloka tankar från er läsare? 

Referens:

Effects of walking speeds and carrying techniques on intra-abdominal pressure in women.

Mer om bärande och bäckenbotten på BakingBabies:

Lisens berättelse om att bära barn, med/trots reumatisk sjukdom

Lisens berättelse om att bära barn, med/trots reumatisk sjukdom

Upprinnelsen till det här temat kom som ett mejl redan tidigt i våras. Lisen på Babybaby.se hade lite tankar om att skriva om sin egen berättelse, och det blev något av en brevväxling. När vi tog upp kontakten efter en intensiv vår, blev resultatet en serie om reumatism här på BakingBabies. Och att Lisen skriver om sin egen bära-barn-berättelse på BabyBaby.se. Där medverkar jag som en ”expertkommentator”.

Så här första dagen i Reuma-temat vill jag alltså mest att ni ska läsa Lisens berättelse här. 

Saxat från Lisens berättelse

”Allt var bra med kroppen till några dagar efter födseln. Då fick jag otroligt ont i rygg och axlar – pang! Det gjorde så ont att jag vissa morgnar inte kunde lyfta vår bebis från sängen eller skötbordet. Ibland hade jag kanske klarat det om jag hade bitit ihop. Men eftersom det gjorde så ont blev jag rädd att tappa lillan. Jag tror att kroppen protesterade så här högljutt av flera skäl. Dels det reumatiska, som sannolikt var en förvärrande faktor och multiplicerade påfrestningen på kroppen flera gånger om. Men jag tror också att kroppen helt enkelt var ovan, oavsett sjukdomsläge. Jag sysslade plötsligt med en helt ny typ av belastning, nämligen att konstant forsla runt drygt tre kilo bebis. Inte mycket, kan tyckas. Men hanterar man dessa tre extra kilon på ett sätt som belastar samma ovana muskler hela tiden utan särskilt mycket variation — ja, då kan det nog göra ont för fler än mig.” 

In och läs hela på BabyBaby.se!

Alla inläggen i serien:

  1. Inledande inlägg
  2. Tips om Lisens berättelse
  3. Gravid med reumatisk sjukdom
  4. Tidigt föräldraskap med reumatisk sjukdom
  5. Amning och reumatisk sjukdom
  6. Reumatism och att bära barn

 

20 tips för att minska risken för ont i kroppen som småbarnsförälder

Fysiopterapeuten berättar hur du får mindre ont som småbarnsförälder.

20 tips för att minska risken för ont i kroppen som småbarnsförälder.

Småbarnsföräldrar gör ofta en massa jobbiga grejer. Lyft, sitter knasigt på golv, bär och kånkar på höften, sover för lite och tränar bara när de hinner. Inget av det är väl direkt optimalt för hälsan. Här har jag samlat en lista på tips för att minska risken för smärta och skador på kroppen till följd av småbarnslivet. 

1.Du vet redan det här, men gör det inte: Lyft med benen, inte med ryggen.

Du gör tillräckligt många dumma böjningar av ryggen ändå på en dag, så försök att spara den så mycket du kan. Du snittar på 10 lyft om dagen, och ett lyft på 10 kg på fel sätt kan öka risken för diskbråck med upp till fyra gånger.

2. Använd skötbordet.

Jag vet en del föräldrar som slutar använda skötbord på grund av rädslan att bebisen ska ramla ner. Lämna såklart inte bebisen på skötbordet. Men tänk också på dig själv. Skötbordet är i en bättre höjd för dig och din rygg. Byt inte blöjor på säng eller golv! Om du är jätteorolig över att barnet ska trilla av skötbordet är det bättre att du har bebisen på vuxensängen medan du står på knä med rak rygg och byter blöja.

3. Tänk på handlederna när du håller och bär din bebis.

Om du böjer handlederna extremt mycket och ofta kan du få ont i dem, bland annat Mb dequervain är en sådan skada. Du som har ont i händerna kan också vid behov undvika pull-up-blöjor då dessa är tyngre för händerna att ta av (om du sliter sönder dem i resåren) och under en period istället använda vanliga blöjor som går att öppna via flikar.

ont i kroppen småbarnsförälder

4. För samma orsak som ovan – var försiktig med tummarna när du lyfter och bär.

Du kan undvika överansträngning av tummen genom att försöka hålla tummen nära resten av handens fingrar när du bär.

5. När du håller bebisen upp mot axeln – håll ryggen rak.

Rak rygg -> mer optimal belastning = mindre risk för skada och smärta.

6. Undvik att bära på höften.

En osymmetrisk belastning är sämre för ryggen. Behöver du en hand fri? Använd bärsele eller sjal så får du två! Det som gör ett bärverktyg bättre för dig är att det ger en sidlik belastning. Mer om bärselar har jag skrivit i en egen serie här.

7. Var medveten om ergonomin när du placerar barnet i bärverktyg (sele/sjal).

Sitt ner om du är ovan eller stå med ett ben upp på en stol så att du kan mellanlanda barnet på ditt knä. Försök att inte göra märkliga vridningar när du ska lyfta in barnet. Tänk också på att den hållning du har medan du placerar barnet i selen inte är den optimala för att spänna till selen för din egen komfort. Sätt i barnet, spänn för säkerhets skull. Justera sedan din hållning och dra till banden en extra gång. Nu blev det troligen bättre!

8. Bär barnet på olika sätt för att få omväxling och vila i musklerna.

En liten bebis kan ligga på mage på din underarm. En bebis med nackkontroll kan du bära framåtvänd, hållen med två händer i grenen. Huvudsaken är att belastningen blir omväxlande för dig. När vi pratar skrivbordsergonomi vill vi gärna att du ska byta ställning var tionde till tjugonde minut. Med barn som belastning är tjugo minuter ofta för länge. Undvik belastningssmärta genom att variera dig!

9. Bär barnet på olika sätt – för att stimulera barnets nackmuskler.

Även barn behöver omväxling och kan behöva hjälp på traven att använda nackens båda sidor lika mycket. Försök att inte fastna i invanda bär-mönster, även för barnets skull!

10. Bär tunga saker nära kroppen.

Undvik att bära ligginsatsen, bilstolar och sådant på en sida, långt ut från kroppen. Detta kallas hävstångsprincipen. Ju längre ifrån kroppens tyngdpunkt du bär, desto tyngre blir belastningen. Mer om hur bärande påverkar kroppen här och här.

11. Undvik att bära mer än du behöver.

Akta dig för att knöla ner för mycket i den stora skötväskan. Gå hellre flera vändor när du ska packa bilen. Har du redan lite skör rygg från dålig sömn och mycket bärande behöver du ofta visa kroppen lite mer omsorg än vanligt.

12. Se till att barnvagnens handtag är inställt efter din egen längd.

Du ska ha axlarna sänkta, armbågarna böjda kring 90 grader och handtaget någonstans strax ovanför din navel. Joggar du med barnvagnen, sänk handtaget något just då. Se till att ni alltid växlar handtagets inställning mellan de olika personerna som kör vagnen, såvida ni inte är av exakt samma längd.

13. Kör barnvagn med axlarna sänkta.

Försök att inte bara kör med armkraft, utan med rätt ergonomi så att en del av kraften kan komma från bålen. Handlederna ska vara i ett neutralläge.

14. Amma och flaskmata mer god ergonomi.

Mer om detta här. Det här är viktigt!

15. Delegera!

Kanske kan barnet bära något från den tunga matkassen du bär? Vi svenskar är apdåliga på att hjälpa föräldrar med barnvagnar, men våga be om hjälp om du behöver, med att hålla upp dörrar, lyfta av vagnen av tåget etc. Att klara allt själv kanske känns bra, men det är inte alltid toppen för din kropp.

16. Spjälsängar är vedervärdiga i ergonomisynpunkt.

wpid-dsc01566.jpg

Försök att ta hjälp av benen, spänna magen och om det kan, be barnet sätta sig eller ställa sig upp när du ska lyfta upp det. Variera också hållet varifrån du lyfter, för att undvika ensidig belastning på ryggen.

17. Undvik att sitta på golv utan stöd för ryggen.

Möblera lekrum och lekhörna så att en vuxen kan få sitta med ryggstöd av vägg. Sittande med dålig hållning är en av de största belastningarna vi utsätter våra ryggar för. Om du sitter utan ryggstöd kommer med med all sannolikhet sjunka ihop efter en stund. Ta det säkra före det osäkra och placera dig själv med en kudde i svanken lutandes mot en vägg, även om det nu bara är 5 minuter lekstunden varar.

18. Vila när du kan.

Jaja, du har hört det förr. Men sömn och återhämtning är viktigt för att kroppen ska kunna få tid till sina reparativa processer. Det finns forskning som visar på att kvinnor som sover dåligt har sämre återhämtning av bäckensmärta efter förlossning. Här får jag som fysioterapeut ofta påpeka att det kanske inte är rimligt att den fysiskt utmattade nyförlösta föräldralediga mamman alltid ska ta alla nätter, om det kanske faktiskt är den arbetande partnern som får mest tid för återhämtning dagtid. Föräldraledighet innebär sällan raster.

19. Motionera när du kan.

Kör ett träningspass utomhus med barn och barnvagn om du inte får till något annat. Kan du träna på vägen till eller från jobbet? Kan du gå av bussen och gå några extra hållplatser bara för att?

20. Sök hjälp när du får ont så att det stör din vardag.

Det är alltid lättare att få god effekt av behandling av smärttillstånd tidigt än då de blivit långvariga. Därför är det ofta bättre att gå till fysioterapeut eller läkare ganska snart efter att besvären debuterat.

Har du redan ont i kroppen?  Läs gärna det jag redan skrivit härVälkommen också att ställa frågor!

Bärselar och ergonomi – barnets perspektiv

Bärselar och ergonomi – barnets perspektiv

Fysioterapeuten förklarar ergonomi i bärsele

Har du också stött på debatten om bärselar, höftvinklar och ryggkurvatur? Som med allt annat gällande barnuppfostran går det hätska debatter om att det är närmast barnmisshandel att använda vissa typer av bärhjälpmedel. Sällan är de de riktiga experterna som har de starkaste åsikterna. Därför tänkte jag ta er genom ett resonemang om bärselar och ergonomi ut i från barnets perspektiv, den här gången.

wpid-wp-1410363545679.jpeg

Vi valde bärsjalar med Wollmar och har med lillebror Wilfred velat bära allt längre upp i ålder (och vikt) och därför med tiden känt behovet av mer stabila bärhjälpmedel. Jag vet att det finns sjalar även för sånt. vi ville testa och satsade först på en mei tai och landade slutligen i en pognae bärsele. Som sjukgymnast/fysioterapeut har jag naturligtvis funderat mycket över detta med bärande utifrån min egen yrkeskunskap. Jag tänkte ta er genom ett resonemang om bärergonomi utifrån barnets vy idag. Bärergonomi för bäraren har jag skrivit mer om här och här.

wpid-img_20150706_164700.jpg

Kritik mot ”icke-ergonomiska selar”

Kritiken i Sverige går ofta hätsk mot bärhjälpmedel av typen ”Baby Björn”. Där bärs barnen ofta med benen liksom hängande rakt ned. Detta ställs i motsats mot så kallade ”ergonomiska” bärselar där barnets knän hamnar högre än rumpan på grund av en bredare och mer skålad sittyta. Med detta sittande medföljer att barnet lättare får en c-formad ryggradskurva. Detta  är teoretiskt sett mer anatomiskt korrekt för bebisar som ännu inte lärt sig krypa. Om jag förstått det rätt får inte barn sin ”normala” S-formade ryggradskurvatur förrän i krypåldern som tidigast. Liksom i debatten om framåtvända och bakåtvända barnvagnar finns även en aspekt på framåtvända respektive bakåtvända barn i bärsele. Om trygghet och att möta världen utanför.

Många experter

Det finns många tyckare och självutnämnda experter på allt inom föräldraskap och babyskötsel. Så även om detta. Det går upphaussade rykten om barn som skadats i icke-ergonomiska bärselar och som behövt opererats. Att barnfått men för livet eftersom den för snäva vinkeln i höfterna skapat något som kallas höftdysplaci. Vad jag hittar på nätet finns tyckare och tänkare som sedan flertalet år hävdat dessa risker och varnat för denna typ av bärselar, men jag hittar inga vetenskapliga bevis för att dessa är skadliga.

Inget vetenskaplig stöd för att vissa selar ger skador

Det har funnits tankar om detta under lång tid. Om det verkligen existerade en stor risk för skada att använda icke-ergonomiska bärselar så hade det hunnits med att bevisas vetenskapligt vid det här laget. Det verkar inte heller som att procenten av  barn som erhåller skador på rygg- och eller höfter har ökat under de senaste decennierna. Detta trots att bärandet i selar har ökat.

Det jag hittar på nätet gällande bärselar och ergonomi för barnet är i första hand baserat på känslomässiga ”fakta” av typen ”skulle du verkligen vilja riskera ditt barns hälsa bara för att du ville bära i fel sorts sele?” För vem som helst är ju svaret nej, ingen vill medvetet skada sitt barn. Än sen då?

När jag letar efter vetenskapliga artiklar i databasen pubmed hittar jag naturligtvis en del om höftdysplaci. Absolut ingenting om detta och bärselar. Min tanke är alltså att bristen på forskning också innebär att den medicinska expertisen uppfattar att detta är ett icke-problem. 

Höftdysplaci

Höftdysplaci är en slags felställning där glappet mellan ledhålan och ledkulan i höften är för stort. En så kallad luxation. Det är detta barnläkarna kollar både på BB och BVC när de tar tag i barnets ben och känner på dem genom att röra på höfterna. Höftluxationen är medfödd och ärftlig i de allra flesta fall, men ibland upptäcks den först sent. Vad jag hittar finns ingen seriös barnläkare eller ortoped som anser att barn utvecklar eller får förvärrad höftdysplaci av vissa sorters bärselar. Det som jag däremot hittar är att barnets ben inte ska liksom pressas samman, som när bebisar lindades förr i Sverige och fortfarande görs i vissa kulturer. Det verkar också som att det är mer ”anatomiskt korrekt” att bära barnet vänt mot bäraren. Ett barn som diagnosticerats med höftdysplaci behandlas med en speciell sorts ställning för benen. Ju tidigare det upptäcks, desto bättre förutsättningar får barnet. Om ditt barn har diagnosticeras med höftdysplaci kommer du få råd och regim gällande bärverktyg och handhavande generelltfrån medicinskt kunnig personal. Dessa råd är gäller inte alla och är inte förebyggande, det vill säga att det inte automatiskt vore bättre för alla barn att behandlas på samma vis.

Grodpositionen

wpid-photogrid_1400915872116.jpg

På grundutbildningen till sjukgymnast/fysioterapeut lärde vi oss att en bebis anatomiskt självvalda och naturliga position för benen är ”grodpositionen”. Jag kan tycka att det finns poäng att inte tvinga barnet i en annan position. När en bebis bärs som vanligt, utan bärhjälpmedel, hänger benen rakt ner på grund av tyngdlagen. Detta kan naturligtvis inte skada barnet. Ett bärverktyg hjälper bäraren att orka bära bebisen i långt mycket längre tid än vad arm-bärande hade tillåtit. Det är väl kanske däri risken ligger. Att tiden+benpositionen+tyngdlagen blir en (risk)faktor. Men jag tänker att tidsfaktorn är ganska självreglerande. Småbebisar bärs inte timme ut och timme in utan behöver få mat och bytas på med jämna mellanrum. Äldre bebisar är tyngre, vilket gör att bäraren inte bär i evigheter av ren självbevarelsedrift. Variation är viktigt för barn. vare sig det handlar om liggandepositioner eller bärande.

Komforten är kanske viktigast?

Komforten för bebis och bärare är det viktigaste kan jag tänka. För bäraren finns det en massa saker att tänka på, axelbredd, längd etc. Samma sak antar jag att gäller för olika barn. Det finns säkert tips på olika forum för hur en kan välja sele utifrån barnets förutsättningar. Jag är fullt nöjd med de sjalar och bärselar jag använt och tycker inte att jag någonsin saknat en icke-ergonomisk bärsele. Vi bär dock långa, långa stunder och använder ofta bärsele istället för vagn under promenader. Därför kan jag ändå anse att det känns befogat att bära i ergonomisk grodposition så långt det är möjligt. Även om jag faktiskt inte tror att jag hade kunnat skada mitt friska barn. Som jag nämnt i tidigare inlägg är också möjligheten att kunna bära på ryggen för oss mycket mer nödvändigt än att kunna bära framåtvänt så som i en Baby Björn.

Bärselar och ergonomi (från barnets perspektiv den här gången)

Jag tänker att olika barn-bärarpar har olika användningsområden för bärsele. Det går inte att vetenskapsbaserat fördöma den ena eller andra. En viss kroppsform på bäraren, ett visst lynne på bebisen och deras gemensamma vardag kommer skapa ett behov av en viss sele.

Men generellt tänker jag ändå – ska du typ bära i timmar – välj en ergonomisk sele där barnet hålls i grodposition och där du så småningom kan bära på ryggen. Ska du gå och fixa och dona lite hemma med ett barn som blir allra gladast av att titta framåt, ja då kan du väl med fördel ha en framåtvänd ”icke-ergonomisk” sele. Var en trevlig internetperson, och döm ingen i vars kropp du inte bor och vars barn du själv inte fostrar.

 

Läsarfråga om bärergonomi

Läsarfråga om bärergonomi

Hur bra är egentligen bärsjalar och bärselar utifrån den vuxnes ergonomi?

Jag fick en fråga av en läsare:

”Min fråga och undran gäller hur anpassad människans kropp är att bära sina barn. Den äldre generationen reagerar starkt när jag både bar mitt spädbarn, och även nu när han är 16 månader och ibland får sitta på höften. Vi ser hur många arter, exempelvis apor, bär på sina barn utan att få skador för detta. Har du information hur pass anpassad människa är, rent biologiskt, att bära sina barn? Efter att ha burit min son (medvetet på ett bra sätt) så känner jag att kroppen är starkare än innan jag fick barn. Ryggen är starkare än någonsin och jag har aldrig ont som jag hade innan graviditeten. Vore väldigt intressant att höra mer om detta!”

Svar:

Människan bär och lyfter genom händerna och armarna som greppar och agerar hävstänger. Belastningen överförs genom armarna till bålen och ryggraden. Jag kommer fokusera på ryggen i sammanhanget av att bära barn. Det finns såklart aspekter på detta vad gäller axelbesvär, handledssmärta etc.

Ryggradens är en stapel av kotor och diskar. När belastningen kommer rakt uppifrån (lyft med rak rygg, bära ryggsäck etc) tål ryggraden en viss mängd belastning, men så fort man lägger till ett vridmoment eller snedbelastar så finns risk för skada och överbelastning.

Att ofta utföra tunga lyft eller att under längre tid arbeta med ryggen lutad framåt, bakåt eller åt sidorna ökar risken för besvär från ländryggen. Alla positioner som avviker från normalposition ökar risken, framförallt om de kombineras med tunga lyft. Orsaken kan ligga i att belastningen inte födelas jämnt över diskarnas strukturer.

Det handla om biomekanik

wpid-wp-1410363545679.jpegHur tungt det är att bära barn handlar bland annat om hävstänger. Tänk på en gungbräda. Ett tyngre barn kan ”väga lika” som ett lättare barn om det tyngre barnet sitter närmare gungbrädans mitt. Att bära ett barn långt ifrån kroppen kommer vara oergonomiskt och tungt, att bära ett barn nära kroppens egen tyngdpunkt kommer vara lättare. Ett bärverktyg som för barnet nära kroppen kommer således underlätta bärandet.

Så länge belastning fördelas över ett flertal ryggradssegment är varje leds stabiliserande strukturer, tillsammans med ledens undertryck, tillräckligt för att stabilisera och förhindra att en enskild led överbelastas. Detta är fördelen med bärsjal/sele. Trycket från bördan kommer nära kroppens ”center of gravity” och fördelas genom axelremmarna över ryggen på ett jämnt sätt. Att bära på höften är en sned belastning som jag direkt vill avråda ifrån, även om jag själv vet att det är praktiskt omöjligt att inte göra då och då.

I frågan funderar läsaren om djur och deras förmåga att bära sina barn.

Utan att vara någon zoologisk expert (men efter att ha googlat en del) tänker jag såhär:

1. Apor bär inte upprätt läge, de bär inte framförallt medan de går på två ben.

2. Djurbarn lär sig röra sig självständigt enormt mycket tidigare än människobarn (babianungar kan gå självständigt redan vid 6 veckor).

3. Gorillor och chimpanser är minst dubbelt så starka som människor på grund av annan komposition av muskelfibrer.

4. Vi har faktiskt ingen aning om hur ont de har i ryggen. Och de lever runt 40-50 år, de kommer inte behöva sin rygg i det dubbla antalet år, som vi människor.

5. Vi skiljer oss också från aporna genom våra sittande levnadsvanor, vilket sliter på vår rygg oändligt mycket mer. Belastningen på ryggen är som störst vid sittande, sedan minskande i stående för att vara som lägst i liggande.

Vi är dåligt anpassade till tunga lyft

Människan är generellt dåligt anpassad till att lyfta och bära tungt upprepade gånger. Det är bara att ta en liten runt-surfning på Arbetsmiljöverket för att se att tunga lyft och bärande är en stor riskfaktor för människors hälsa.

Jag anser också att man som förälder ska se sitt bärande och lyftande i ljuset av ett arbetsmoment. Vi kan göra ett litet räkneexempel. Din bebis väger 10 kg och du lyfter den ca 40 gånger om dagen, det blir en totalt belastning på 400 kg som din ryggrad ska hantera. Om lyften alltid är ergnomiskt korrekta och bärandet sedan sker i en upprest och stadig position är det ingen arbetsmiljömässig fara att lyfta/bära 400 kg. Men om du måste böja dig framåt, lyfta från golv eller från andra ergonomiskt dåligt anpassade platser hade dessa 400 kg klassats som en arbetsmilöfara om lyften hade skett på en arbetsplats. Det är ett kärt besvär, det här med att lyfta och bära sina barn. Men ändå, det är ett tungt arbete! Dock är lyft med vridmoment en mycket större riskfaktor för smärta i ryggen än vad upprätt bärande är. En professionell gissning är att det är värre för ryggen att lyfta in en barnvagn i bil med vridmoment och allt, än att bära sitt barn några timmar med ett bra bärhjälpmedel.

Generationsfråga?

Jag tror att det kan vara en generationsfråga, det här att många reagerar på att barn blir burna. Det handlar kanske också lite om uppfostringsfilofosi? Var det inte många som fick rådet att enbart amma sina barn var fjärde timme för ett gäng decennier sedan? Barn som bara ska ammas var fjärde timme blir nog inte burna, direkt (det skulle mamman aldrig stått ut med i och med att barnet förmodligen måste ha gråtit något hejdlöst, eller? Mina barn har i alla fall aldrig någonsin klarat sig utan mat i tre-fyra timmar, inte jag själv heller för den delen.)

Läsaren beskriver att hon känner sig starkare och har mindre ont i ryggen sedan hon fick barn.  Generellt handlar det dock inte om regelrätt muskelstyrka (som definieras av hur mycket man orkar lyfta en gång) utan om muskeluthållighet, hållning och nervanpassning.

Man blir bra på det man tränar, och bär man ofta kommer musklerna anpassas och bli uthålliga, man kommer själv få en medvetenhet om sin hållning (man bär ju inte mycket om det gör ont, då slutar man ju) och kroppens kommunikationssystem mellan hjärna-nerv-muskel kommer skötas mer effektivt för den givna uppgiften (bärandet i den här kontexten).

Arbetsmiljöverket skriver också följande:

Gynnsam belastning karaktäriseras av återkommande variation, balans mellan aktivitet och återhämtning samt begränsning i tid. Vad som är gynnsam belastning kan vara mycket olika för olika personer, beroende på deras individuella förutsättningar och känslighet. Att förebygga och minska risken att drabbas av belastningsbesvär innebär att man anpassar och varierar belastningen i fråga om arbetstyngd, arbets takt och att olika kroppsdelar aktiveras. Belastningar stärker kroppen, om man inte belastar mer än vad man förmår, och varierar belastningen så att man tillåter återhämtning.

Jag tror att man väljer att bära sitt barn för att man samtidigt vill kunna vara rörlig och aktiv själv och att man därigenom skyddar sig själv litegrann från belastningsbesvär genom att man spontant ändrar ställning ofta.

Slutsatser:

  • Människan är generellt dåligt anpassad till tung, upprepad belastning i bärande, lyftande.
  • Man orkar ofta bära sitt barn mycket längre tid och högre upp i åldrarna med ett bärverktyg. (Jag är personligen ett dåligt exempel på detta eftersom jag inte är bekväm med att bära ett för stort barn, eftersom jag själv är så kort. Jag tycker att jag liksom får barn över hela kroppen, och det blir snarare ett hinder för rörelse).
  • Sned belastning som att bära på höften är generellt en dålig idé. Om man nu vill göra det kan man vara noga med att variera sida ofta.
  • Det är rätt stor skillnad mellan människor och apor i förutsättningarna att orka bära sina barn
  • Jag är trots allt en bära-barnförespråkare, men anser att det är viktigt med lyft- och bärergonomi.

Referenser:

Lite referensläsning finns här och här .

 

Mer läsning på Bakingbabies:

Att bära barn, bära tungt och att vara nyförlöst eller svag i bäckenbotten

Att undvika ont i nacken och huvudvärk

Bärselar och ergonomi (från barnets perspektiv den här gången)

Småbarnsergonomi

Vad ingen berättade för Quasimodo