Kategori: Förlossning och kejsarsnitt

Förlossning och kejsarsnitt

Inlägg om att föda barn

Under denna kategori hittar du inlägg om hur kejsarsnitt går till, tips inför vaginala förlossningar och hur du kan förvänta dig att må efter något av dessa. Du får praktiska tips och råd, men också vägledning om du känner att du inte mår riktigt bra.

Fysioterapi inom förlossning och kejsarsnitt handlar om kroppen, om smärta, om positionering och om hur återhämtningen ska vara efteråt. Här är fokus på ditt mående, inte på barnets.

Fokus ligger på vetenskapligt baserade faktatexter, men en del inlägg är mer resonerande och vägledande utifrån beprövad erfarenhet.

Välkommen att läsa!

Kom på boklansering!

Reklam för vår nya bok!

Boklansering på NK Barn&Baby

Nästa torsdag har vi lansering för nya boken på NK Barn&Baby och ni alla är välkomna! För mer info kan ni leta upp eventet på Facebook, men det är öppet för alla. Det är först till kvarn på förfriskningarna, men alla som får plats är välkomna.

Frågestund

Ni måste inte köpa böcker även om vi såklart gärna både säljer och signerar böcker! Men vi kommer också ha en frågestund och då ska ni såklart komma och passa på att ställa alla era frågor! =) Om du inte känner för att räcka upp handen och ställa frågan då och där kan du göra det nu i kommentarsfältet! Bra va=!

Hoppas vi ses!

Journalen om förlossningsbristning

Denna bild har ett alt-attribut som är tomt. Dess filnamn är Graviditetochförlossning-462x550.jpg

Vad står det egentligen?

Du vet att du sprack lite under förlossningen, men de berättade kanske inte så mycket mer? Så sitter du där hemma med journalerna och försöker fatta vad som hänt dig. Här kommer en lite begreppsguide!

Bristningsdiagnoser och vad de betyder:

Första gradens bristning:

O70.0 = Du har fått en skada i huden på blygdläppar eller i vagina åt något håll. Man har kanske sytt något enstaka stygn. Du har inga konstaterade muskelskador.

Andra gradens bristning

O70.1 = Du har fått en skada på muskler i mellangården, men inte hela vägen till ändtarmen.

Det finns underdiagnoser O70.1a= där delar av mellangården och mindre än 4 cm i vagina brustit och O70.1b där hela mellangården eller djupare än 4 cm gått sönder.  O70.1c innebär att hela mellangården (men inte analsfinktrarna) gått sönder och att du dessutom fått en djup bristning på mer än 4 cm.

Har du bara fått en djup bristning inåt i slidan och inte ut mot mellangården så heter det O71.4.

Sedan kommer analsfinkterskadorna, alltså skador på ändtarmsmusklerna:

O70.2                 skada på mellangård och analsfinkter

 O70.2C              Då är mindre än 50 % av den yttre ringmuskeln skadad.

O70.2D              Då är mer än 50 % av den yttre ringmuskeln skadad.          

O70.2E               Här är mer än 50 % av den yttre ringmuskeln och även lite på den interna ringmuskeln skadade.         

O70.2F               Innebär en ensam skada på den interna sfinktern och en hel yttre ringmuskeln. Det innebär att det varit en djup bristning som inte gått vägen via mellangården utan som skadat interna ringmuskeln längre upp.      

O70.2X               En ospecificead sfinkterskada, används när läkaren inte kan se vilken skada du har exakt. 

Fjärde gradens bristningar

De totala sfinkerrupturerna heter O70.3, då har du en skada hela vägen genom mellangården, båda ringmusklerna och in genom tarmväggen.

Men vad är vad nu då?

Djup vaginalruptur är när bristningen inte nödvändigtvis syns mot mellangården utan bara djupt i slidan men ändå räknas som en grad 2-bristning. Detta är för att bristningen omfattar muskler och stödjevävnad som behöver sys för att du ska återfå bra funktion

Enstaka suturer (stygn) är när man gör en knut efter varje stygn. Det blir lite mer hållbart.

Episiotomi är när de lägger ett klipp. Mer om detta kan du läsa här!

Fascia är stödjevävnad.

Fortlöpande stygn. Med fortlöpande stygn menas att har en knut i början och liksom ”syr på” fram tills slutet där man sätter en avslutande knut. Om det inte är självupplösande tråd så kan man sedan klippa loss en knut och försiktigt dra loss hela tråden. Ibland står det Fl/Fo och det betyder ”Flertal fortlöpande” angående stygnen. Det verkar inte finns någon konsensus om det blir flertal efter 3 eller fem stygn. När det blir många stygn, oavsett om de är fortlöpande eller sys som enstaka suturer så är det inte säkert att man räknar dem. Är det mycket som ska sys så håller man inte räkningen.

Hematom är en blödning, som en slags blåmärke som finns inuti vävnaderna. 

Hymen är slidkransen (det som förr felaktigt kallades mödomshinna), en krans av slemhinneveck som finns ungefär en cm innanför slidmynningen

Inre stygn är sådana som sys så att tråden blir osynlig på utsidan. Det är en speciell teknik och innebär att det yttersta lagret sys, men att det inte blir en ”tråcklad” finish, utan att stygnen just sitter på insidan. Ibland är det så osynligt så att man ser själva såret, men inte tråden och det kan vara lätt att tro att man därför inte blivit sydd alls.

Labia är blygdläppar, det finns labia minora (= de inre) och labia majora (=de yttre blygdläpparna).

Levator Ani är en muskelgrupp som utgör den stora muskelmassan i bäckenbotten och som vidgas ca 300 % under en vaginal förlossning. Det finns också skador på levator aning som uppstår vid förlossning men som inte kommer synas eller märkas då och där, därför kommer dessa sällan eller aldrig med i förlossningsjournalen.

Perineum är avståndet mellan vagina och anus (mellangården) och ”perinealbristning” är en bristning som drabbat mellangården.

Rift /Rifter är mindre sår, oftast bara i slemhinna.

Ruptur är när mjukdelar går sönder, muskel eller fascia.

Sfinkter betyder ringmuskel. Man har en inre och en yttre ringmuskel. Den inre styr kontinensen i vila, och den yttre styr kontinensen när du börjar känna att det trycker på.

Skulderdystoci innebär att barnet fastnar med ena axeln bakom blygdbenet innan bebisen har snurrat klart i bäckenet. Då behöver barnmorskan göra en viss manöver för at få barnet att komma loss. Det här är ganska ovanligt, händer ca 1 barn på 3000. Om barnet fastnar med axeln kan risken för att få en större bristning öka.

Suturer är de stygn som barnmorskan eller läkaren sätter för att hålla samman muskler, slemhinna och hud. De är ofta gjorda av vicryl eller nylon och kan vara absorberbara (att kroppen själv löser upp dem) eller icke-absorberbara (då behöver din barnmorska ta bort dem).

Vagina är slidan.

VE är Vacum Extraktion och innebär att de använder en sugklocka för att hjälpa barnet ut.

Vulva är de yttre könsdelarna.

Yttre press är en teknik där barnmorskan trycker på magen med sin arm eller hand för att hjälpa barnet att sjunka ner och komma ut, samtidigt som kvinnan krystar forcerat.

Fyll gärna på i kommentarsfältet om det är något jag missat!

Mer om stygn finns att läsa här.

Mer om förlossningsskadorna finns att läsa här.

Att förstå sitt partogram

Denna bild har ett alt-attribut som är tomt. Dess filnamn är Graviditetochförlossning-462x550.jpg

En del av en serie inlägg

Jag är inte barnmorska och kan inte allt som en barnmorska kan. Min ingång till den här serien är att förlossningsjournalen ofta är en viktig del i bakgrunden till att mina patienter söker mig. Att jag får förstå vad som hänt hjälper mig att förstå besvären som patienten söker mig för. Att kvinnor själva förstår vad som hände under förlossningen är ofta en viktig del i bearbetningen av något som kanske inte gick helt som det skulle. En del av dokumentationen kring förlossningen är partogrammet, och det kommer jag förklara utifrån min något begränsade kunskap. Fyll gärna på i kommentarsfältet!

Vad är ett partogram?

Partogrammet är en slags dokumentation över vad som händer under din förlossning. Man startar dokumentationen i partogrammet när du läggs in på förlossningen, oavsett om du kommer med värkar och har börjat öppna dig eller om du blir igångsatt.  Det är grafisk kurva över aktiva förlossningsarbetet som avslutas då din moderkaka kommit ut. Den understa kurvan visar hur modermunnen successivt öppnar sig. Den övre kurvan (ringarna) visar hur fostret rör sig nedåt i förlossningskanalen. Där de två kurvorna möts föds barnet!

Texten under kurvorna

Utöver kurvorna så brukar annan viktig information stå med strax nedanför. Det kan handla om läkemedel du fått, om du fått akupunktur och om de lyssnat på barnets hjärtljud. CTG-registrering skriver man också in i partogrammet.

Varför har man partogram?

Partogram-idén är baserat på tanken om att en födsel har en progression med en öppningshastighet på 1 cm i timmen. Efter varje vaginal undersökning där barnmorskan kollar av din öppningsgrad skriver därför hen in detta centimetermått i journalen. Barnmorskan skriver också var barnets huvud är i förhållande till anatomin runt omkring. Det finns också lite olika linjer som utgör gränser, om förlossningen fortskrider för långsamt så passerar man en ”action line”. Då sätter man ofta in insatser så som värkförstärkande dropp.

På senare tid har det kommit lite nyare rön kring det här med öppningshastighet och man menar nu att det oftast tar längre tid för förstföderskor att öppna sig, utan att det är något avvikande. Att öppna sig mellan 3-4 cm eller mellan 4-5 cm kan alltså ta flera timmar. Efter 6 cm kan det gå snabbare.

Måtten på sidan av partogrammet

  • Ovan b.ing står för ”Ovan bäckeningången”.
  • Vid b.ing står för ”Vid bäckeningången”
  • Spin står för ”Spinae” innebär att bebisen är över, precis vid eller nedanför två benutskott som finns inuti bäckenet. När bebisens huvud är nedom spinae är det oftast inte långt kvar.
  • Vid bäckenbotten bankar bebisen på ytterdörren!

Och lite begrepp

Retr betyder retraherad, det innebär att modermunnen är fullt öppen och att det inte finns några kanter kvar. När du är 10 cm öppen kan det fortfarande finnas en kant kvar. Så för att bli helt redo för krystning så inväntar man att du också ska bli fullt retraherad.

Värkarnas styrka kan anges i 1=svag, 2=måttlig och 3=kraftig. Vid 1 kan man fortsätta prata fast man har en värk, vid 2 stannar man ofta upp under värken och möter den, men klarar sig kanske utan smärtlindring. Vid 3 behöver man ofta smärtlindring och kan gå in i sig själv. (Ibland uppges även din uppskattade smärta i siffror 1,2 och 3, då står det på ett annat ställe i journalen).

Partogram är ganska avancerade

Den här informationen täcker inte allt, fyll gärna på i kommentarsfältet!

Att förstå sin förlossningsjournal

Det här är det första inlägget i en serie om förlossningsjournaler. Jag vill kunna hjälpa till så att du själv kan läsa och förstå din journal. Det kommer bli lite blandat text och förklaring, och lite mer som en ”ordbok” och förklaringar för förkortningar som används. Jag vill dock inleda med två viktiga saker:

Prata med en vårdgivare

Det är ALLTID den vårdgivare som har skrivit journalen som har ansvar för att du förstår det som står där. Du har alltid rätt att ringa och få ord och begrepp och händelser förklarade för dig. Det här kan alltså inte alls ersätta riktiga samtal med en vårdgivare.

Jag är inte barnmorska

När jag ”pålyste” på instagram om att jag höll på att skriva den här serien tror jag kanske att det var några barnmorskor som blev lite oroliga? På samma sätt som att jag skulle reagera lite om någon av en annan profession ville ”förklara fysioterapeutjournaler”. Jag hoppas ingen känner att jag stampar in på fel terrirorium. Ni som barnmorskor får OÄNDLIGT gärna fylla på (eller rätta mig!) i kommentarsfältet.

En massa ord och förkortningar

Här kommer nu första hjälp för att förstå din förlossningsjournal. Jag vill också tipsa om Medicinskordbok.se. Imorgon kommer ett inlägg om partogrammet och i övermorgon ett inlägg om ord och begrepp kring förlossningsskador och att bli sydd. Jag har helt enkelt tagit med de begrepp som jag själv ofta sitter och förklarar för patienter när vi går igenom deras journal och som jag kom på. Det finns säkert en rad viktiga saker jag inte tagit med? Fyll på med ord, förklaringar eller frågor om ord i kommentarsfältet!

A till V

Amniotomi är när de tar hål på hinnorna, alltså när barnmorskan hjälper ”ditt vatten att gå”.

Apgar är ett poängsystem för att bedöma hur bebisen mår efter förlossningen.

Asfyxi är syrebrist hos fostret. Hotande asfyxi innebär att fostret visar tecken på att få syrebrist, manifest asfyxi är när det finns konstaterad syrebrist.

Bilateral betyder ”på båda sidor”.

BP är förkortningen för ”beräknad partus” och betyder ”Beräknad förlossning” på medicinspråk.

BPU är den beräknad förlossning (partus) enligt ultraljud.

Cervix är livmoderhalsen (ibland kallad livmodertappen) och är den nedersta och smalaste delen av livmodern. Den är ofta ca 2,5 cm lång och sticker liksom ner i slidan. Den öppnas och vidgas och tänjs ut under förlossning och är i slutet av en förlossning som en lövtunn hinna. När bebisen föds därigenom kan det liknas vid att bebisens huvud dras igenom en polokrage. Efter förlossningen blir cervix åter fast igen, den brukar kännas ungefär som en nästipp.

CTG är förkortningen för ”Cardiotokografi” och är dosorna du får på magen för att kontrollera livmoderns värkarbete och fostrets puls.

Cx  är förkortningen för Cervix, livmodertappen

Deccelerationer innebär tillfälliga sänkningar av bebisens hjärtljud som kan orsakas av värkarna (och att bebisen blir lite klämd) eller av syrebrist. Osynkrona deccelerationer kommer efter en värk och synkrona deccelerationer kommer i samband med en värk, ofta på grund av att syretillförseln stryps åt lite när navelsträngen blir lite ihopklämd.

Ffd  är förkortningen för ”Föregående fosterdel”, den del av barnet som är närmast utgången (den vaginala utgången…).

Gravida betyder det antal gånger du varit gravid. (Du kan vara 5 gravida, 3-para och det innebär att du haft två graviditeter som avslutast med exempelvis missfall).

KAD betyder kvarliggande kateter genom urinröret, en sådan får du inför och efter operationer eller om du av någon annan anledning inte kan eller ska kissa själv. Man tar gärna bort katetern så snart som möjligt för att minska risken för urinvägsinfektioner.

Laktat är ett test som tas från bebisens huvud för att upptäcka när bebisen har mjölksyra eller syrebrist. Väldigt täta eller väldigt långa värkar kan påverka bebisens syresättning negativt.

Mekonium är bebisens första bajs. Är fostervattnet grönt har bebisen bajsat i vattnet i magen.

Modermunnen, portio på medicinspråk, är själva öppningen på livmoderhalsen. Det finns en inre och en yttre öppning. När den inre börjar öppna sig börjar också livmoderhalsen bli kortare. Det är i denna öppning som barnmorskan känner hur öppen du är, och hon avgör också hur lång livmoderhalsen är. Den yttre modermunnen kan vara öppen ett tag innan förlossningen startar, speciellt hos omföderskor.

Palpation innebär att en vårdpersonal gör en bedömning av något genom att känna med sina händer.

Para är det antal barn en kvinna fött. 0-para är du om du inte fött barnet än, du är alltså 0-para hela vägen fram tills att din bebis har kommit ut. Har du fött ett barn är i 1-para, har du fött två barn är du 2-para osv.

Partus betyder förlossning. Partus Normalis betyder normal förlossning

Placenta är moderkakan.

Progress betyder att förlossningen går framåt, att det händer grejer och att värkarna är effektiva.

Primär värksvaghet innebär att livmodermunnen öppnar sig för sakta av någon anledning.

Sekundär värksvaghet är när värkarbetet kommit igång bra först, men sedan avstannar. Åtgärden blir ofta värkförstärkande dropp (se Syntocinon här nedan).

Skalpelektrod är när de av någon anledning behöver följa hur bebisen mår genom en liten elekotrod på huvudet.

Syntocinon är det läkemedel som används i värkförstärkande dropp (syntetiskt oxytocin). Oxytocin ärt det kroppsegna hormet som både är med och bidrar till värkarna, men också sedan frigörs vid amning. När man ger syntetiskt oxytocin är det för att hjälpa till att ge värkarna kraft.

Tappa på urin är när barnmorskan hjälper din blåsa att tömma sig då det av någon orsak inte går att kissa själv. Det finns risker med att få en för full blåsa och därför väljer man att föra in som ett sugrör i blåsan och ”hälla ut” kisset.

UA betyder ”Utan anmärkning” och innebär att något som någon undersökt är precis som det ska vara.

Uretra är urinrör

Uterus är livmodern

VAS handlar om din bedömning om hur ont du har på en skala mellan 0-10.

VU betyder vaginal undersökning. Genom denna kan barnmorskan veta hur öppen du är, hur utplånad kanterna kring modermunnen är och hur bebisens huvud ligger i förhållande till öppningen.

Bäckenbottenutbildning.se

Det här är ett tipsinlägg om en grej som funnits i två år, men som är värd lite extra uppmärksamhet tycker jag. Ni har säkert sett att jag ibland använder denna som referens till en del påståenden? Bäckenbotteutbildning är en GULDGRUVA och jag önskar verkligen att fler, både vårdpersonal och patienter, hittade dit.

Bäckenbottenutbildning

Det ett webbutbildningsprogram för ökad kunskap inom svensk förlossningsvård om förlossningars påverkan på bäckenbottens strukturer. På backenbottenutbildning.se.

Här finns samlade rekommendationer som typ får mig att vilja gråta av glädje.

Bland annat detta:

Bäckenbottencentra med fysioterapeuter, läkare, barnmorskor och/ eller andra relevanta yrkesgrupper ska finnas tillgängliga i varje region för att ge kvinnor med förlossningsskador optimal bedömning och utredning.

Snälla, snälla kvinnosjukvårdssverige, kan ni bara ta och följa detta till punkt och pricka från och med nu? Tack på förhand.

Patientinformation

Det finns även en patientinformation som är superbra. Den finns på många olika språk, sprid den! Där står mycket matnyttigt!

Utbildningsprogrammet

Det här utbildningsprogrammet är så sjukt omfattande, tydligt, enkelt, lättförståeligt och bra. Det finns bakgrundsinfo om förlossningsbristningar, anatomi, och fysiologi. Det finns förslag på organisation och ”vem gör vad”-rekommendationer. Det finns information och rekommendationer om att förebygga och behandla bristningar. De psykologiska aspekterna glöms inte bort heller. Och tydliga råd om uppföljning och framtida graviditeter och förlossningar. Det är _så_bra!

Kunskap är makt

Jag tror inte att det här programmet kommer förvandla hela kvinnosjukvården i en handvändning, även om jag hade önskat det. Men kunskap är makt. Och vi patienter kan sticka den här informationen i handen på våra vårdgivare kan de inte bara lägga huvudet på sned och säga ”men lilla gumman, det ääääär normalt att… (insert valfri yadayada)”. 

Önskar mig en certifiering

Jag hade önskat att de olika förlossningsklinikerna fick genomgå en certifiering för dessa kunskaper, så att man vet att de undersöker, syr och följer upp enligt konstens alla regler. (Då hade man ju också kunnat välja bort sjukhus som inte kan garantera samma kunskapsnivå hos sina anställda.)

Bra sökfunktion

Sidan har en bra sökfunktion och du kan ofta skriva in ett ord som du funderar kring och få fram bra resultat. Använd bäckenbottenutbildning ofta!

Kejsarsnittsträffar

Nu kommer reklam om min verksamhet:

För dig som ska föda med snitt i höst kommer jag och Emma ha kejsarsnittsskola på Arena Motion och Rehab! Det är som kejsarsnittsversionen av en förlossningsförberedande kurs! Träffarna passar också dig som alldeles nyligen har genomgått ett oplanerat snitt.

Datum:

  • 4 september
  • 2 oktober
  • 6 november
  • 4 december

Kejsarsnittsträffar

Fika ingår!

Vi träffas 19-20.15.

Både du och din partner eller andra närstående är välkomna, men alla deltagare behöver betala.

Kejsarfödsel – boken

Om du inte bor i Stockholm eller önskar ännu mer fördjupade kunskaper vill jag också rekommendera boken som också släpps i augusti 2019:

Anmälan till:

mia.fernando@arenamotion.se

Att bara satsa på överlevnad är inte gott nog

Ofta pratas det om målsättningen att det som ska komma ut ur en graviditet och födsel är en frisk mamma och ett friskt barn. När vi inte tänker så mycket på det hela låter det ju bra, klart att alla ska vara friska!

Risky business

Världen över dör 800 kvinnor dagligen i sviter av komplikationer från graviditet och förlossning. Det är ingen ofarlig sak att föda barn. Men i Sverige, där överlevnaden är bland den högsta i världen, ska vi bara nöja oss?

Jag tänker att den friska mamman också gärna ska vara icke-traumatiserad. Hon ska gärna inte åka från BB med självförtroendet i skorna, sänkt av händelser som kan härledas till personal-, tids- och resursbrist.

Ingen prestation, ingen revansch

För ett tag sedan hamnade jag i en diskussion angående tankesättet att ”få en revanschupplevelse” från en efterkommande förlossning efter en skada eller ett trauma. Man kan hävda att detta urspringer från en slags prestationsbaserad syn på förlossningar. En syn som gör att förlossningsskadade och förlossningstraumatiserade personer känner att de gjort ett dåligt jobb, för att det blev som det blev. Vården behöver ta SITT ansvar över förlossningarna, så att kvinnor inte genomlever trauman under sina förlossningar. Det ansvaret kan inte läggas på individen. Det ska inte handla om en ”duktig flicka”-prestation.

Revansch-upplevelse

Jag själv upplevde att det var viktigt att den första födseln efter sfinkterruptursförlossningen skulle vara en revanschupplevelse. Jag ville verkligen inte föda vaginalt pga risken att spricka upp i gamla skadan och få värre problem än innan, men jag ville få en bättre upplevelse av själva ”få bebis”. Det fick jag. Varför var det viktigt? För att läka lite, inombords, tror jag.

Allt kommer till definitioner…

Jag anser att vården behöver styra upp målen så att resurser läggs på att kvinnor också ska kunna komma själsligt friska från BB. Och dessutom, definiera frisk? Nuförtiden vet vi att även kvinnor som fått grad 2-bristningar under förlossningen kan ha stora besvär efteråt. För en tid sedan ansågs en grad 2-skada vara helt inom begreppet ”frisk” efter förlossning. På många håll lever den synen dessutom kvar.

Patientens mål

Inom rehab ska patienten alltid vara med och formulera sitt eget mål. Hur hade det varit om kvinnor fick vara med och sätta sina egna mål kring förlossning också? På riktigt alltså. Inte bara i något förlossningsbrev som ingen läser eller som någon visserligen läser, men inte har resurser att ta hänsyn till.

Vad har du för tankar om det här?

Hur ser du på revansch-förlossningar? Och hur definierar du ”frisk” efter graviditet och förlossning?

TENS under förlossning

En av mina arbetsuppgifter de senaste åren har varit att prova ut och hyra ut TENS-maskiner till gravida inför förlossning. Som fysioterapeut har jag använt TENS en hel del även för andra, kanske främst för gravida med bäckensmärta eller personer med endometrios. Jag testade själv att ha TENS som smärtlindring under förlossningen med Wollmar. Det hjälpte mig definitivt att ha smärtan under kontroll så att vi kunde stanna hemma så länge som möjligt och det fungerade även väl en bra stund även när vi var inne på förlossningen. Idag tänkte jag skriva lite om denna slags smärtlindring, och också nämna lite nya rön om det hela.

Vad är TENS?

TENS står för Transkutan elekrisk nervstimulering. Trankutan betyder att de elektriska signalerna går genom huden. Det är kortfattat en liten dosa, driven av vanliga AA-batterier, som ger en svag elektrisk ström och som påverkar kroppen och smärtupplevelsen. Man använder självhäftande elektroder, ungefär som en slags plåster, dessa placerar du över området där smärtan finns. Den elektriska stimuleringen känns som en slags vibrerande eller surrande och ska aldrig göra ont i sig själv.

Hur funkar det?

Den förklaringsmodell som brukar användas kallas Gate Control-teorin och handlar om att hjärnan inte kan ta in en massa olika känsel-input från samma område. Om du har smärta i samma område som du har TENS-strömmen så kan hjärnan helt enkelt filtrera bort en del av smärtupplevelsen. Det här är inte en vattentät förklaring och den har ifrågasatts av senare forskning. Det finns även förklaringsmodeller för hur TENS funkar som mer omfattar att både smärtstimuli och elektisk nervstimulering påverkar samma kemiska processer och att behandlingen skapar en frisättning av endorfiner. Alltså, att TENS funkar bra som smärtlindring är väl utforskat, utan det är mer förklaringsmodellen för hur det funkar som är lite vag.

Vad säger forskningen?

Det finns ett tjugotal ganska små studier kring ämnet och därför får man vara lite försiktig att tolka resultaten. Men kanske kan TENS

  • Minska antalet kvinnor med intensiv smärtupplevelse under förlossning
  • Öka antalet kvinnor som upplever sig nöjda med sin smärtlindring under förlossning

Många som använt TENS tenderar att använda samma smärtlindringsmetod igen vid en kommande förlossning.

TENS under förlossning

Förlossningssmärta är troligen av den mest intensiva smärtupplevelserna en individ kan ha, och upplevelsen av smärtan påverkas av anatomiska, psykologiska, kulturella, sociala och omgivningsmässiga faktorer. TENS används för att lindra både akut och långvarig smärta på många olika ställen i kroppen. TENS som förlossningssmärtlindring har använts sedan 70-talet och i England har man rapporterat siffror på upp emot 16 % av alla födande kvinnor som använder smärtlindringsmetoden.

Individuella skillnader

En del upplever det som en fantastisk smärtlindringsmetod som räcker länge och väl, andra upplever att det blir ett störmoment eller att TENS:en inte räcker på långa vägar. Upplevelsen av förlossningen kan påverkas kraftigt av känslan av kontroll eller bristande kontroll av händelseförloppet. En TENS kan förstärka känslan av att ha kontroll eftersom den födande själv styr smärtlindringen. Metoden har inga kända biverkningar på mammor eller barn och strömmen går heller inte djupare än ett par centimeter in i kroppen.Dock kan den elektiska stimuleringen störa annan elektrisk utrustning och därför behöver den ofta stängas av när kvinnans värkar och bebisens mående ska monitoreras.

TENS som smärtlindringsalternativ

TENS är ett smärtlindringsalternativ som ofta finns tillgängligt att hyra eller låna från fysioterapeut, barnmorska eller på förlossningskliniken. Det är ett alternativ som kanske allra bäst lämpar sig för timmarna då du är hemma, men kan också fungera väl hela vägen ”in i kaklet” för vissa. Det ger inga biverkningar, kan inte påverka barnet och är ett icke-medicinskt smärtlindringsalternativ.

Var sätter man elektroderna?

Generellt är rekommendationen att sätta elektroderna där det gör ont, alltså över eller strax intill det smärtande området. Under förlossning kan det smärtande området vara lite svårt att komma åt, och man vill också undvika att sätta elektroder från ett och samma elektrodpar rakt över magen. Under förlossning brukar det vara över ryggslutet och ljumskar som elektroderna placeras. Vill du ha stimulering både bak och fram sätter du en elektrod bak och en fram från ett elektrodpar, och de andra på motsatt sida. Den vanligaste elektrodplaceringen i forskning är över ryggen som på bilden här ovan. Avståndet mellan elektroderna ska minst vara 3 cm.

Hur länge kan jag ha på TENS:en?

Om du har fått TENS för något annat smärttillstånd brukar rekommendationen vara 30-60 minuter ett gäng gånger om dagen. Under förlossning kan du ha på TENS:en så längde du vill och det känns bra.

Val av elektrodplaceringar och elektriskt stimuli kan påverka effektiviteten av behandlingen.

I en ny studie har man testat placebo-TENS mot riktig TENS. Man hade två grupper som fick olika varianter av högfrekvent stimulering, vilket också är en stimuleringsform som visat sig vara mest effektiv mot graviditets- och förlossningssmärtor. En grupp fick stimulering med 100 Hz och en fick pulsbreddsmodulerad TENS som varierade mellan 80-100 Hz. En grupp fick bara placebostimulering. Alla grupperna fick behandling 30 minuter efter att de konstaterats vara i aktivt värkarbete och över 4 cm öppnade. De som ville fortsätta fick ha TENS:en längre än så, men studieresultaten gäller bara dessa första 30 minuter. I denna studie såg man att båda TENS-grupperna skattade sin smärta lägre än placebo-gruppen. Bäst resultat såg man i den gruppen som hade pulsbreddsmodulerad TENS. Denne stimulering ger en känsla av att strömmen kommer i mjuka vågor, vilket kan kännas behagligare än vid konstant stimulering. Det här är intressant eftersom den TENS som är specifikt anpassad för förlossningar (via en knapp som kan förstärka stimuleringen vid värkar) inte har ett program som kombinerar en pulsbreddsmodulerad stimulering tillsammans med värk-knappen. Det här hade väl varit intressant om tillverkarna kollade vidare på?

Referenser

Mer läsning på Bakingbabies

Tankar om förlossningssmärtlindring

Är det bättre att föda utan smärtlindring?

Bästa presenten till en nybliven mamma

Jag ställde en fråga på instagram och fick såå många bra svar. Frågan jag ställde var ”Vad är bästa presenten till en nybliven superhjälte/mamma?”. Någon ville gärna ta del av svaren, så jag tänkte att jag sammanställer dem här:

Samlade tips

  • Mammaroll och snippkontroll… (Så fint av alla som svarade det, det värmer!!) (Ps: Jag har nu ett gäng böcker hemma som jag kan sälja, signerade! 120 kr plus frakt, eller om du vill komma till Årsta och hämta!)
  • En påse med choklad, vin, ansiktsmask, nagellack och lyxig tidning
  • Choklad och blommor
  • Livmoderhalsband eller andra smycken
  • SPA-behandling/pedikyr/massage att utnyttja längre fram OCH löfte om barnvakt
  • Lyxig duscholja/foam  eller något parfymfritt att smörja sig med
  • Mat! Att få fylla på depåerna med rejäl och lagad mat i trevligt sällskap/Färdiglagad mat att fylla frysen med
  • En lyxig fruktkorg och goda drycker, särskilt om hon ammar
  • Choklad och fika. Bullar, bärpaj, kladdkaka eller något annat?
  • Ost, marmlead och kex
  • Egentid/att få sova
  • Presentkort på latte på närmaste café
  • Tala om att just jag aldrig kommer döma, komma med pekpinnar eller ge o-ombedda råd
  • Tips på härliga och ärliga instakonton att följa
  • Pilatesboll så att hon kan studsa barnet utan att anstränga sina obefintliga magmuskler för mycket

Fick du någon present när du var nyförlöst?

Berätta gärna och fortsätt dela med er av tips!

Andra tips till nyblivna mammor

Checklista för nyblivna mammor

De tio viktigaste sakerna en nybliven mamma behover veta

Med fokus på kvinnors upplevelser av att föda barn

Med fokus på kvinnors upplevelser av att föda barn

Jag har läst avhandlingen ”Förlossningsrädsla – med fokus på kvinnors upplevelser av att föda barn” av Christina Nilsson. En oerhört intressant avhandling, som jag uppfattar har lite samma ton som den avhandling som Lina Palmer skrivit om amning utifrån ett existentiellt perspektiv. Båda  liksom osar av respekt för kvinnor och deras upplevelser, vilket kanske är något som jag allra mest efterlyser generellt inom vården.

Så här skriver författaren i introduktionen:

”Den svenska förlossningsvården är medicinskt säker, mödra- och spädbarnsdödligheten ligger på en låg nivå i ett internationellt perspektiv. Varför finns det ändå kvinnor som är rädda för att föda? Den medicinska tryggheten finns, men har barnaföderskor också andra behov? Kan vården medverka till negativa förlossningsupplevelser? Vilka behov har födande kvinnor om vi frågar dem? Frågorna ledde sedermera till ett intresse för barnaföderskans livsvärld, en magisteruppsats och till föreliggande avhandling.”

Jag känner henne inte, men jag älskar henne för det här: ”har barnaföderskor också andra behov?”. Så vettig frågeställning.

Förlossningsrädsla

I resultatet så beskrivs förlossningsrädsla som ”att förlora sig själv som kvinna i en ensamhet”. Här tänker jag på Emma som jobbar som doula, hur mycket hennes jobb utgörs av att inte låta den födande förloras i en ensamhet. I avhandlingen står också detta:

”Att som kvinna förlora sig själv innebär för både förstföderskan som står inför sin första förlossning och för omföderskan att självkänslan i relation till barnafödande rubbas, att bilden av sig själv som barnaföderska samt förtroende och tillit till den egna förmågan att föda barn förändras… Lyckas inte detta rubbas självkänslan och en känsla av misslyckande vänds inåt som ger känslan av att vara svagare och sämre än andra kvinnor”

Här tänker jag igen på parallellen till amning och existens, hur det beskrivs att amningssvårigheter också kan påverka identiteten som mamma. När amningen upplevs svår kan det trigga igång en krisreaktion som försvårar moderskapet. Jag skrev mer om detta här. Det finns så mycket i barnafödande och amning som verkligen kan trigga igång kriser hos oss!

Rädslan efteråt

En tidigare förlossning kan av en kvinna med (kvarvarande/förvärrad/nydebuterad) förlossningsrädsla skapa känslor av att inte ha varit på plats i förlossningsrummet och en känsla av att ha en ofullbordad förlossningsupplevelse. Det här känner jag igen från SÅ MÅNGA förlossningsskadade jag träffat. Med ”att inte vara på plats i förlossningsrummet” menas alltså  en känsla av att vara utanför, utan att till fullo kroppsligen medverka i förlossningen, och en känsla av att saker bara händer. Om känslan av kontakten med barnet som ska födas förloras, förlorar också förlossningen sin innebörd och mening. Den ofullbordade förlossningsupplevelsen omfattar känslor av ensamhet, tomhet och förlust samt en upplevelse av att inte själv föda barnet, utan en känsla av att bli förlöst. Att själv vara på plats innebär också en upplevelse av att barnmorskan också är där, är stödjande och närvarande och tillgänglig.

Sambandet mellan förlossningsrädsla och förlossningsupplevelsen

Ett år efter förlossning hade 15 % av kvinnorna i studien rädsla vid tanken på eventuellt kommande förlossningar. Ett år efter förlossning var också sambandet mellan förlossningsrädsla och upplevelsen av en tidigare förlossning som negativ starkare. Det var alltså inte för alla som intrycken och känslorna bleknade, så länge det fanns en ”eventuellt ytterligare förlossning” i världsbilden.

I ett längre tidsperspektiv

I avhandlingen  nämns att ”förlossningsrädslan läker” men också att rädslan minskar i betydelse då graviditet och barnafödande inte längre är något på tapeten. Ärren efter tidigare svåra förlossningsupplevelser kan kan fortfarande smärta om det blir berörda av något som påminner om de gamla upplevelserna. Sammanfattningvis skriver författaren att ”varje förlossning är en berättelse som lever kvar, förlossningsrädsla är sammanbunden med den barnafödande tider och förlossningsupplevelserna är centrala livserfarenheter”. Det här perspektivet är så viktigt.

Väcker vidare tankar

Författaren ställer en rad frågor i diskussionsdelen som är superintressanta.

Denna avhandlings resultat indikerar dock att det är viktigt att problematisera förlossningsrummet utifrån frågeställningar som: Är det så att företeelser, händelser och upplevelser i förlossningsrummet skapar förlossningsrädsla och därmed ett onödigt lidande hos kvinnor? Lämnas kvinnor alltför ensamma i förlossningsrummet? Har vi en alltför ensidig fokusering på de medicinska/biologiska aspekterna av förlossning? Har barnaföderskorna reducerats till objekt? Vem har makten över förlossningsrummet?”

Det här tycker jag är så otroligt viktiga frågor. I min egen förlossningsupplevelser har jag definitivt händelser som skedde inne på förlossningsrummet som jag upplever som traumatiska. Ensamheten är absolut en av de sakerna, ensamhet mest som i frånvaron av närvarande barnmorska.

Kliniska implikationer

Avhandlingen är ju skriven av en barnmorska och forskningsresultatet riktas till barnmorskor och andra aktörer inom förlossningsvården, med rekommendationer om att skapa förutsättningar för både medicinsk och känslomässig trygghet under förlossningen, att vården måste individanpassas och att kvinnor måste få påverka sin egen vård. Samt att barnmorskor måste få möjligheten att finnas till för kvinnor under förlossningen. 

Vad tänker du när du läser detta? Berätta!

Om du upplevt att vår blogg varit dig till stor hjälp får du gärna donera! Använd i så fall QR-koden nedan eller Swisha till nummer 1236340384 med valfri summa. Om du inte kan är det såklart lugnt, du kan istället visa tacksamhet genom att berätta om oss för dina vänner eller dela vår sida på sociala medier. Tack!