Kategori: Förlossning och kejsarsnitt

Förlossning och kejsarsnitt

Inlägg om att föda barn

Under denna kategori hittar du inlägg om hur kejsarsnitt går till, tips inför vaginala förlossningar och hur du kan förvänta dig att må efter något av dessa. Du får praktiska tips och råd, men också vägledning om du känner att du inte mår riktigt bra.

Fysioterapi inom förlossning och kejsarsnitt handlar om kroppen, om smärta, om positionering och om hur återhämtningen ska vara efteråt. Här är fokus på ditt mående, inte på barnets.

Fokus ligger på vetenskapligt baserade faktatexter, men en del inlägg är mer resonerande och vägledande utifrån beprövad erfarenhet.

Välkommen att läsa!

Skyddar kejsarsnitt mot inkontinens?

Skyddar kejsarsnitt mot inkontinens?

I och med Socialstyrelsens senaste rapport har det i en del kretsar blivit fortsatta diskussioner angående det här med snitt versus vaginala födslar utifrån kvinnohälsa. Vad gäller risk förlossningsskador är ju vaginala förlossningar ensamt anklagade. Vad gäller framfall ökar risken också efter vaginala förlossningar, men du är inte utan risk bara för att du blir kejsarsnittsförlöst. Att bara vara kvinna är en riskfaktor i sig. Och när det gäller inkontinens är det mycket, mycket mer ”jämställt” mellan de olika förlossningssätten efter ett visst antal år.

wpid-IMG_20120801_154348.jpg

Jag blir alltid lika förvånad över hur tvärsäkert folk uttalar sig om detta avancerade ämne. Alltså, i flera diskussioner jag sett blandas all bäckenbottendysfunktion ihop helt och det blir en aning onyanserat.

Kejsarsnitt eller vaginala förlossningar?

För gravida kvinnor som står inför att få ut sitt barn på ett eller annat sätt kan det verka som att vården alltid förespråkar vaginala förlossningar, så länge det inte föreligger någon mycket specifik komplikation. För många anställda inom vården kan det nog tvärt om verka som att många gravida kvinnor tar för lätt på kejsarsnittsalternativet, som att det generellt vore ett säkrare eller lättare alternativ. Det finns många olika aspekter på detta såklart, men som den bäckenbottennörd jag är tänker jag ta upp lite vad forskningen säger om de olika förlossningssätten utifrån risken att utveckla inkontinens.

Skiljer på ansträngnins och trängningsläckage

Det här inläggat handlar om ansträngningsinkontinens som sker vid ökat buktryck (hopp, hosa, lyft, nysning etc). Det sker oftast på grund av bristande stöd för urinrör och blåsa i muskler eller stödjevävnad. Trängningsinkontinens är läckage som sker vid en plötslig kissnödighet och kan orsakas av överaktiv blåsa, eller av andra störningar eller sjukdomar. Denna sorts läckage har alltså helt andra uppkomstmekanismer som det här inlägget inte tar upp.

Graviditeten i sig är en riskfaktor

Även om du enbart fått ett barn och blivit förlöst via kejsarsnitt kan du drabbas av ansträngningsinkontinens efter graviditeten. Detta på grund av att graviditeten i sig är en större riskfaktor än själva förlossningssättet. En del menar att enbart graviditeter är orsaken till mer än 50 procent av all ansträngningsinkontinens. Led du av inkontinens under graviditeten är risken stor att du också kommer lida av detta efteråt.

Det jämnar ut sig

Det verkar som att för kvinnor som enbart förlöses via kejsarsnitt är risken att få inkontinens mindre än för dem som enbart förlöses vaginalt. Kvinnor som inte har varit gravida alls har naturligvis minst risk av alla. Planerade kejsarsnitt minskar risken mer än  vad akuta kejsarsnitt gör. Bara att ha varit i aktivt förlossningsarbete ger påverkan på bäckenbotten.

Dock verkar dessa skillnader enbart hålla fram till ungefär 50-årsåldern eller efter klimakteriet. Sedan jämnar besvären ut sig, oavsett förlossningssätt. Det verkar också som att skillnaderna bara gäller dem som har fött högst två barn, efter två graviditeter och förlossningar/snitt är risken mer jämnt fördelad.

Oavsett förlossningssätt verkar också

  • övervikt
  • fler barn än två och
  • hög ålder vid första förlossningen

öka risken för inkontinens på sikt.

Åldern är den största boven i dramat

Även hos äldre nunnor som inte varit med om förlossningar, är inkontinensen vara ungefär likvärdig som hos jämngamla kvinnor som fött barn enligt en studie. Det verkar alltså som att i slutänden är det tyngdlagen, våra förhållandevis breda bäckenöppningar som och hormonerna som ökar risken för inkontinens.

Innan klimakteriet verkar kvinnor som fött många barn har större besvär än kvinnor som fött få eller inga barn. Förlossningssätt påverkar inte i så stor utsträckning som man skulle kunna tro. Graviditeter i sig är den största riskfaktorn för inkontinens hos kvinnor under 50 år.

Dock är det stor skillnad i början

Den största skillnaden i förekomsten av inkontinens efter förlossningssätten verkar finnas det första året. Då är förekomsten hos vaginalförlösta kvinnor störst. Efter mer än två graviditeter/förlossningar/snitt finns det inte längre någon skillnad.

Kan kejsarsnitt minska risken för inkontinens?

Ja:

  • för en del kvinnor
  • i ganska liten utsträckning
  • för en period i livet.

Och efter klimakteriet drabbas kvinnor ganska lika, oavsett förlossningssätt.

Urinläckage och livskvalitet

Jag tror att det är jobbigt att drabbas av urinläckage när än i livet det händer. Jag tror inte att det känns ”mer okej” att drabbas bara för att man är äldre, exempelvis. Urinläckage påverkar livskvaliteten i stor utsträckning och oavsett när man drabbas finns ofta behandling att få! Du ska alltså inte behöva lida i många år innan du får vård, råd och behandling. Det här är inte ett inlägg som normaliserar förekomsten av urinläckage, hoppas ni förstår det.

Hur tänker du om detta?

 

Referenser:

 

Läsarfråga om träning efter graviditet och förlossning.

Hur kan jag stegra min träning efter graviditeten?

Läsarfråga om träning efter graviditet och förlossning.

Fråga:

Jag fick mitt tredje barn för snart fyra månader sedan. Det är ganska stor åldersskillnad mellan nummer två och nummer tre, 5,5 år. När minstingen var ungefär två månader hade jag en magmuskeldelning på ca 2 cm över naveln och ca 3 cm under, jag har inte mätt sedan dess (kan inte mäta själv) men det känns inte som att det har “gått ihop” än. Jag använder mammamage-appen och gör yoga och till viss del muskelträning i maskiner. Tränar kanske inte så ofta men känner att jag är på rätt väg till en starkare kropp. Nu funderar jag på hur jag ska utveckla magmuskelträningen, jag har inte gjort några situps eller andra övningar där man använder de raka magmusklerna. Men har precis börjat köra lite halvplanka, med böjda knän. Vad tror du om detta?
Sedan undrar jag hur man bör tänka kring att börja jogga? Jag känner inte av några bäckenbottenrelaterade problem och har tränat mycket knipövningar. Har inte fått några underlivsskador vid någon av förlossningarna men förstår att området såklart har varit under påfrestning och inte bör pressas i onödan. Bör jag vänta med att jogga ett tag till?

Svar: 

Om jag förstår dig rätt så har du alltså burit och fött tre barn vaginalt. Du nämner inget om det så jag gissar att du har mått hyfsat okej i bäckenleder, inte har några förlossningsskador eller andra besvär från kroppen mer än det där med magen.

Jag vill alltid i första hand rekommendera folk med besvär och frågor och funderingar att faktiskt vända sig till en fysioterapeut IRL för att få en hands on-bedömning och individuella råd. Men nu frågar du mig, och jag svarar gärna!! Bara en liten disclaimer så, att mina svar här kan såklart inte ersätta råd du får efter en bra bedömning av en fysioterapeut.

Det är svårt att uttala mig om dina magmuskler utan att själv känna på dem, men utifrån detta brukar tänka:

  •  en magmuskeldelning är inte en ”kvarvarande magmuskeldelning” förrän det gått cirka ett år efter förlossningen. Kroppen får nio månader på sig i förändningen under graviditeten, och kräver minst samma tid för återhämtning. Tänk dig att de raka magmusklerna ser ut som två fläskfiléer på vardera sidan. De är några cm breda och liksom lite runda i sin form, innan graviditeten. Efter en graviditet blir musklerna något bredare och plattare i formen. Denna förändring är permanent.
  • en magmuskeldelning räknas knappt som en magmuskeldelning om den är på under 2 fingersbredder, det vill säga 2-3 cm. Delningen beror på att senvävnaden mellan de raka bukmusklerna sträcks ut, som ett tyg som tänjs ut. Magmuskelträning kan göra att du aktivt kan dra ihop musklerna, men den återhämtning av senvävnaden måste kroppens återhämtande processer ta hand om.

Baserat på detta resonemang och utifrån att du inte verkar ha några besvär så tänker jag så här: Du behöver inte bekymra dig om en eventuell magmuskeldelning. Kroppen kommer se lite annorlunda ut efter graviditeterna utan att det är något som är fel eller en funktionsnedsättning.

Jag tycker att det verkar som att du har ett bra upplägg på träningen. Jag är personligen en plankan-förespråkare till viss del, och gillar både plankan och sidoplankan. Du kan läsa lite mer om detta här.

Jag brukar ge råd om stegring av plankan såhär:

wpid-wp-1437245016381.jpeg

  • Börja med plankan mot vägg, 15 sekunder gånger 3. När detta inte är jobbigt längre ökar du
  • Fortsätt med plankan på knä och armbågar. 15 sekunder gånger tre. När detta inte är jobbigt ökar du till 30 sekunder.
  • Stegra till plankan på tå och armbågar. Börja med 15 sekunder gånger 2-3. När detta inte känns jobbigt ökar du till 30 sekunder.
  • Efter att du klarar tåstående planka i 30 sekunder anser inte jag att det är lönt att fortsätta. Då bör du istället lägga till ett rörligt inslag. Typ stå i plankan-position men med raka armar och promenera i sidled, eller stå i plankan-position och dra upp knäna växelvis till magen.

Jag tycker tror inte på ett förbud för situps/crunches

Det finns sällan någon superövning som är överlägsen andra, utan jag tror på en bredd och variation oavsett vad du som motionär tränar. Det finns inget vetenskapligt stöd för att situps/crunches skulle vara dåligt för en postpartum-mage. Men heller inget som säger att det skulle vara extra bra.

Baserat på resonemanget där tycker jag också att du skulle kunna testa små situps om du gärna vill det. Jag brukar förespråka att en postpartum-nybörjare gör situps med ett ben rakt och det andra böjt med foten i golvet, detta för att det hjälper dig att hålla en neutral kurva i ryggen. Innan du lyfter huvudet drar du in naveln litegrann. Sedan ska du bara lyfta så mycket att skulderbladen lyfter från golvet, alltså inga stora yviga situps.

Bäckenbotten

Du har rätt i att bäckenbotten varit med om en hel del under graviditeterna och förlossningarna. Det sägs att bäckenbottenmusklerna dras ut till 300% under en förlossning och att de blir tunnare än den finaste carpaccio under själva utdrivningsskedet… Men jag tycker inte att det finns anledning att vara stenhård på någon exakt tid för återhämtning där, det måste ju vara individuellt. Min egen mamma har fött fyra barn vaginalt och har idag vid sextioårsåldern aldrig haft en tillstymmelse till bäckenbottenbesvär. Sedan finns det kvinnor som får inkontinens redan i unga år och utan förlossningar i bagaget. Så det du kan gå på är hur du mår och hur din kropp klarar träning och belastning.

Ett resonemang om hur du kan tänka när du börjar med jogging/löpning finns i en hel serie inlägg här. 

Läs mer om återhämtning och träning efter graviditet på Bakingbabies:

Prehab inför kejsarsnitt

Prehab inför kejsarsnitt

 

Det finns ingen specifik forskning om prehab efter kejsarsnitt, bara så ni vet. Forskningen jag läst inför det här inlägget gäller prehab inför bukoperationer generellt. Det är viktigt att veta att kvinnor som står inför att göra ett kejsarsnitt inte är ”den normala patienten”, när det kommer till forskning kring prehab inför bukkirurgi. Alltså: de flesta patienter som opereras är ju sjuka. Många gravida som kejsarsnittas är ju helt friska.

Prehab handlar om att optimera en patients preoperativa fysiska status. Man vill maximera kroppens kapacitet att hantera den stress som omfattande kirurgi sätter på kroppen. Den förberedelse som man utför i form av prehab kan alltså betala sig främst i vad gäller påskyndad och förenklad återhämtning postoperativt. Från början kommer prehab-konceptet från idrottsmedicinen, där man tänker att optimal träning kan förebygga eventuella senare skador.

Fysiska förutsättningar

En individs fysiska förutsättningar kommer påverka utfallet av en operation. God kondition, god muskelstyrka och muskeluthållighet och rörlighet är alla faktorer som kan spela roll i återhämtningen efter kirurgi.

Vad är prehab inför bukkirurgi?

Prehab inför bukkirurgi handlar oftast om konditionsökande träning för att optimera hjärt-kärlfunktionen inför en operation som kräver sövning och immobilisering en tid efter operationen. På så sätt skiljer sig ändå kejsarsnitt från en del andra operationer. De flesta kejsarsnittade har i regel inte många riskfaktorer som ökar risken för hjärt-kärlhälsan i samband med operation, utöver graviditeten som sådan. Och dessutom görs ju alla snitt som möjligen går, utan att söva patienten. Prehab kan också handla om belastande styrketräning för att optimera muskelmassan, eftersom det liksom ingår i planeringen att den opererade individen kommer röra sig mindre efter operationen.

Hur länge behöver man jobba med prehab?

Studierna som jag har läst verkar mena att prehab kan ge effekt även om det bara utförs sista månaden inför operationen. Annars kanske motion liksom bara ska klassas som goda vanor, liksom. Själva poängen med prehab inför kirurgi är egentligen att det sätts in som en aktiv behandling till personer med riskfaktorer. Det kan liknas vid rökstopp eller nutritionsoptimering.

Hur kan prehab se ut?

Det kan handla om daglig fysisk aktivitet som ger dig en liten pulsökning, eller regelrätt konditionsträning några gånger i veckan. Om du går mindre än 4000 steg per dag innan operationen kan komplikationsriskerna vara högre än om du som rör dig mer än så. Det kan alltså räcka med att du bara ser till att gå en 30-minuters promenad per dag. Vill och kan du träna mer än så kan du anta att allt annat är bra det med, så länge du och bebisen mår bra!

Vad kan prehab bidra med?

Prehab kan minska risken för komplikationer i samband med kirurgi. Den tydligaste effekten ser man på risken för lungkomplikationer efter bukkirurgi, något som gravida och nyförlösta kvinnor ändå sällan är i riskzonen för (i jämförelse med sjuka patienter som opereras för andra skäl).

Jag då?

Jag nämnde i graviditetsdagboken från vecka 22 att jag nu är sjukskriven och ska försöka lägga tid på att rehaba min bäckensmärta och prehaba inför snitt. Det här inlägget skriver jag eftersom jag ville förklara tanken litegrann. Jag förstår att ett kejsarsnitt är en bukoperation med sin alldeles egna uppsättning av risker, och tänker att det är klokt att jobba på att optimera förutsättningarna.

Hur gör jag?

Jag kan inte gå några långa promenader, men jag kan gå till gymmet och cykla. Jag brukar välja intervallprogram på träningscykel och köra ganska intensivt i 30 minuter. Jag ser till att jag blir andfådd och svettig några gånger i veckan, gärna varje dag. Dessutom så jobbar jag med bålmusklerna för stabiliteten och bäckennära muskler för smärtan. Just nu oftast genom att följa något Youtubeklipp med gravidyoga eller gravidpilates och göra det jag kan, och byta ut de övningar jag behöver. Dessutom försöker jag styrketräna överkroppen och underkoppen, oftast sittande för att vara så snäll mot bäckenlederna och bäckenbotten som jag kan. Det är ungefär det!

Tips för dig som lider av förstoppning efter förlossning

Tips för dig som lider av förstoppning efter förlossning

Det är inte så kul att krysta dagarna efter att du krystat ut en bebis

Förstoppning är vanligt förekommande hos nyblivna ammor. Hemorrojder, smärta från klipp och stygn, påverkan från hormoner, järntabletter och smärtlindring kan alla påverka så att avföringen blir trögare än vanligt. Barnmorskorna tipsar gärna om att du som nybliven mamma ska undvika förstoppning, och i matrummet på BB står en skål med plommonguck.

Vad är förstoppning?

Klart du vet att förstoppning är att vara hård i magen. Det är ett tillstånd som hör ihop med smärta och obehag både i magen och när avföringen ska krystas ut. Du kan också ha svårt att känna att du tömmer tarmen helt. Förstoppning beror ofta på en mängd olika orsaker. Graviditeten i sig gör att tarmarna arbetar långsammare, detta beror på hormoner. Det kan ta ett tag för kroppen att ställa om sig efter att barnet väl fötts.

Förstoppning uppstår när avföring stannar i tjocktarmen längre än optimalt. Då kommer tarmen ta tillbaks mer vatten än nödvändigt från avföringsmassan, och avföringen blir hård och svår att få ut.

Efter en förlossning kan också följande saker spela in:

  • du dricker för lite
  • du äter mat med för lite fibrer
  • du är orolig, stressad och har svårt att slappna av
  • du är inte vid din ”hemmatoalett”
  • du går inte när du får tarmtömningssignalen eftersom du har besök på rummet eller en läkartid att passa
  • du får smärtlindring som kan ha förstoppning som biverkan
  • du är orolig för att det ska göra ont när du bajsar, och därför kniper du omedvetet emot

Vad kan du göra?

  • röra på dig så snart du kan det.
  • dricka mer vatten
  • äta mer fibrer, frukt och grönt
  • ta laxerande och/eller konsistensgivande medel efter rekommendation från BB

Tänk också på hur du går på toaletten:

  • gå på toaletten på första signalen från tarmen, undvik att hålla dig
  • ha fötterna på en pall när du bajsar, för att underlätta för bäckenbotten att slappna av
  • luta dig framåt
  • krysta mjukt på utandning
  • slappna av i magen

Konkreta bajstips

  • Spänn magen och slappna av 10 gånger.
  • Krysta mjukt på utandning.
  • Spänn magen och slappna av igen 10 gånger till.
  • Krysta mjukt på utandning.
  • Vänta en liten stund.
  • Upprepa ovan vid behov.

Hoppas dessa tips kan hjälpa! Har du något annat tips får du gärna fylla i, i kommentarsfältet!

 

 

Referenser:

Interventions for preventing constipation after giving birth

Förstoppning 1177

 

Tips och råd på samma tema:

Ett fysioterapeutiskt blogginlägg om bajs

Råd för dig som spruckit vid en förlossning

Hur tar jag hand om mina buktande slidväggar efter förlossningen?

Jo, det är alldeles nödvändigt att skrämma kvinnor!

Jo, det är alldeles nödvändigt att skrämma kvinnor!

Det här är en text som jag skrev som ett svar på en ledartext i DN från några veckor sedan. En Evelyn Schreiber skrev en text som kan sammanfattas med introt

”Att som många gör nu, tala om förlossningsvården enbart i kristermer, är inte bara överdrivet och onyanserat. Det bidrar med onödig extra oro för kvinnor.”

Jag tänker att det naturligtvis finns vettiga nyanser i hennes text. Och det är såklart inte bra att _enbart_ måla upp svensk förlossningsvård som ett härke av kaos. För det är ju inte ens sant. Vi har ju enligt många parametrar faktiskt den bästa förlossningsvården i världen. Jag fattar ju också att det finns kvinnor som blir skrämda av läskiga förlossningsberättelser och medias återberättande om kris och kaos.

Men i alla fall. Jag reagerade och jag skrev ner mina tankar:

Den 1-8 juli är det internationella ”Birth Trauma Awareness week”. Som av en slump skriver Evelyn Schreiber just denna vecka om att vi måste sluta prata om förlossningsvården i kristermer. Att det är överdrivet och onyanserat och bidrar med onödig oro. Och att detta är det sista blivande mammor behöver.

Som fysioterapeut med obstetrik och gynekologi som nisch träffar jag gravida och nyförlösta kvinnor dagligen. De flesta med smärtor och besvär. De är inte få. Jag är kanske också en av dem som kan beskyllas för att beskriva förlossningsvården i kristermer. Jag driver av en Sveriges största hälsobloggar, med kvinnohälsa och förlossningsskador i fokus. Jag har själv en analsfinkterskada med livslånga men efter min första förlossning.

Jag ser det så här:

Det finns ingen stor samhällsförändring som uppkommer ur tystnad. Alla vi som talar vitt och brett om förlossningsskador och problem i förlossningsvården gör det inte av ondska och en vilja att oroa våra medsystrar. Utan för att vi vill driva på en förändring.

Låt oss tala om rädsla.

Det är minst sagt skitläskigt att vara den som berättar om förlossningsskador och anala läckage flera år efter förlossning. Det är läskigt att vara drabbad, att inte veta hur skadan kommer påverka relationen, familjen, arbetslivet och det sociala livet.

Det är såklart också läskigt att vara en födande kvinna i ett samhälle som har en förlossningsvård som beskrivs med kristermer. Men rädsla och oro kan inte vara en rimlig anledning för att samhällsdebatten om förlossningsvården ska tystna. Om vi inte lyssnar på patienter och tar deras upplevelse på allvar, hur ska vi någonsin kunna få förbättringar inom vården?

Att inte prata om baksidan med graviditeter och förlossningar är bara att blunda för ett samhällsproblem.

Det kommer inte försvinna bara för att vi låtsas som att allt är bra. Det kanske får en gravid kvinna att bli något mindre orolig. Men det gör inget bättre för den som faktiskt drabbas av förlossningsskada eller förlossningstrauma. Hon kommer bara sjunka lika djupt ner i den personliga skam- och skulddynga som kvinnor i generationerna före oss gjort.

Om vi tystar kvinnor är vi tillbaks på ruta ett.

Då är vi tillbaks på den plats där det är personens eget fel att den är traumatiserad eller förlossningsskadad. Att förneka att förlossningsskador och förlossningstrauman finns kommer bara leda till fortsatta trauman. Det finns inget annat i livet som potentiellt kan påverka resten av ditt liv på motsvarande sätt, som inte kommer med en enda varningsskylt eller finstilt text. Med kunskap kommer också kraven på en bättre vård.

Det är alldeles nödvändigt att skrämma kvinnor!

Låt oss alla prata mer om förlossningsvården i kristermer. Då driver vi tillsammans på en förändring!

Bör jag ta hänsyn till min bäckenbotten även efter ett kejsarsnitt?

Bör jag ta hänsyn till min bäckenbotten även efter ett kejsarsnitt?

Ja! Redan under graviditeten sänks stabiliteten och stödjefunktionen i bäckenbotten. Det tar ca 12 månader för bäckenbotten att återhämta sig helt och håller från detta, även om du blivit förlöst med kejsarsnitt. Det finns kvinnor som får framfallsproblem även efter kejsarsnitt, även om den totala risken för framfall är mycket högre för vaginalt förlösta kvinnor.

Hur påverkas alltså bäckenbotten under graviditeten?

  • Trycket av livmodern och dess innehåll samt din generella viktuppgång tynger ner bäckenbotten och orsakar en töjning.
  • Hormonpåverkan från graviditeten kan orsaka en ytterligare uppmjukning på alla vävnader i bäckenområdet.
  • Viss nervpåverkan från snittområdet kan påverka din känsla av kissnödighet eller känslighet i området. Det påverkar ju inte din bäckenbotten i sig, men däremot ditt behov av att behöva en stark bäckenbotten.

På vilket sätt behöver jag ta hänsyn till min bäckenbotten?

Du behöver lära dig att lyssna på kroppens signaler. Om du inte har några som helst negativa signaler från bäckenbotten (tänk dess funktioner kring bajs, kiss, sex och träning) så kan du dock att den nog är rätt bra återhämtad. Men om något inte känns bra, så behöver du ta tag i bekymret. På så sätt kan du behöva bäckenbottenträna eller ta hjälp av en bäckenbottenfysioterapeut ÄVEN om du blivit förlöst med kejsarsnitt.

Tio år efter graviditeten

Ungefär 10 år efter förlossningen så har skillnaden i förekomst av inkontinens jämnat ur sig mellan vaginalt och kejsarsnittsförlösta kvinnor. Vi alla får en viss påverkan av ålder, hormoner och andra faktorer som påverkar vår bäckenbotten till det sämre. Du kommer alltså inte undan risken för bäckenbottenproblem helt bara för att du kejsarsnittats!

Hur ska jag träna min bäckenbotten?

Jag brukar rekommendera att du laddar ner appen TÄT och börjar använda den enligt rekommendationerna. Känner du osäker på om du gör rätt och hur du ska lägga upp din träning kan du boka tid hos en bäckenbottenfysioterapeut.

Alla inläggen i serien

  1. Rehab efter kejsarsnitt – en serie
  2. Kejsarsnittsläkning
  3. När tål jag belastning igen efter ett kejsarsnitt?
  4. Skillnad på träning efter kejsarsnitt och vaginal förlossning?

Skillnad på träning efter snitt och vaginal förlossning?

Skillnad på träning efter snitt och vaginal förlossning?

Det finns väldigt sparsamt med studier som jämför muskelfunktion, uthållighet eller träning för kvinnor som blivit förlösta med snitt jämfört med vaginalt. Nu under våren 2018 har det kommit en studie, ”Impaired Trunk Flexor Strenght, Fatigability, and Steadiness in Postpartum Women”. Denna studie hade som syfte att utröna dels om det var någon skillnad mellan nyförlösta kvinnor och friska kontrollpersoner när det gäller magmusklerna. Man ville också ta reda på om det skiljde sig åt något mellan förlossningssätten.

Stor skillnad till en början

Åtta veckor efter förlossningen var det det stor skillnad mellan grupperna av förlösta kvinnor, där kejsarsnittsförlösta kvinnor hade mycket mer uttröttbara muskler än vaginalt förlösta kvinnor. Efter 26 veckor (alltså ett halvår) kvarstod inte skillnaderna. Däremot fanns det fortfarande skillnader då mellan kvinnorna som fött barn och friska kontrollpersoner. Kvinnor som fött barn var svagare och mer uttröttbara i magmusklerna. Alltså: även på sikt gav graviditeten i sig en nedsättning i magmuskelstyrka. Kort efter förlossningen hade kejsarsnittade kvinnor sämre utgångsläge vad gäller uthållighet, men faktiskt inte vad gällde ren uppmätt styrka. Och efter 6 månader såg man ingen större skillnad mellan kvinnors som blivit förlösta på olika sätt.

Magmuskeldelningar och kejsarsnitt?

Den ovan nämnda studien bekräftar det som flera andra studier också kommit fram till tidigare – att kejsarsnitt faktiskt inte ökar risken att få en bestående magmuskeldelning.

Vad ska jag ta till mig av detta?

Magmuskelstyrka är en faktor för hållning och rörelse generellt. Starkare kvinnor har mindre uttröttbarhet och är mer funktionellt rörliga än svagare kvinnor. I ovan nämnda studie såg man detta genom att också låta testpersonerna genomföra ett 6-minuters gångtest.

Nedsatt muskelfunktion efter 6 månader?

Kanske handlar muskelfunktionen vid 6 månader efter en graviditet inte enbart om en funktionsnedsättning som kommit av graviditeten i sig. Det kan också handla om att postgravida kvinnor av flera olika skäl tränar mindre än annars.

Hur ska jag då träna magen?

Jag är aldrig för förbud eller svartvita svar. Jag anser inte heller att vi har vetenskapligt stöd för att förbjuda eller avråda från vissa övningar (läs plankor eller situps). Däremot förespråkar jag en vettig stegring av träning. Efter en graviditet bör du börja med så låg doserad träning att det kanske känns löjligt, och sedan öka långsamt och successivt. Helst så att du aldrig får ett bakslag i form av smärta, blödning eller någon annan känsla av att kroppen säger ifrån.

Vad ska jag fokusera på?

Fokusera på övningar där du jobbar med fokus på hållning och andning. Börja gärna med övningar där du håller ryggen rak och utsträckt. Du får naturligtvis ha kvar din egen, normala kurva i ryggen. Det vill säga – det finns sällan någon anledning till att pressa ner svanken i ryggliggande övningar, exempelvis.

Gör kejsarsnittet alltså att jag borde tänka på något speciellt när jag tränar?

Både ja och nej. Så som jag nämnt i tidigare inlägg i den här serien så behöver du ta viss hänsyn till läkningen. Men så anser jag att även vaginalt förlösta kvinnor som kan ha bristningar eller större bäckenbottenpåverkan också bör göra. Vi har en studie som pekar på att kejsarsnitt till viss del påverkar magmusklerna, men skillnaderna kvarstår inte efter ett halvår. Jag tänker alltså att alla postgravida kvinnor ska ta rätt mycket hänsyn till kroppen! Det är faktiskt inte så mycket särskilt med just kejsarsnittade.

Att återgå till styrketräning

Jag anser att du kan börja med försiktiga övningar med kroppen som redskap och motstånd ganska tidigt, men undvika saker som lägger tryck mot ärrvävnaden. Om du är osäker rekommenderar jag alltid ett besök till en fysioterapeut före att du börjar chansa på egen hand. En tidsplan finns annars här. Ju tyngre träning du börjar återta, desto mer återhämtning kan du behöva mellan träningstillfällena!

Har du några tips eller erfarenheter du vill dela med dig av?

Berätta gärna!

Alla inläggen i serien

  1. Rehab efter kejsarsnitt – en serie
  2. Kejsarsnittsläkning
  3. När tål jag belastning igen efter ett kejsarsnitt?
  4. Bör jag ta hänsyn till min bäckenbotten även efter snitt?

När tål jag belastning igen efter ett kejsarsnitt?

Efter kejsarsnitt: När tål jag belastning igen?

Det du gör efter kejsarsnittet kan stimulera läkningen eller hämma den. Det handlar mycket om ett begrepp som vi inom fysioterapi ofta formulerar som ”optimal belastning”. Det handlar om att läsa av var i läkningen kroppen befinner sig, och anpassa den fysiska aktiviteten och belastningen efter det.

Under de första dagarna

De första dagarna efter kejsarsnittet är vävnaderna som ska läka i en fas av inflammatorisk reaktion med svullnad runt omkring. Reaktionen är alltså inte dålig, utan handlar om att kicka igång läkningen. Den här fasen pågår upp till en vecka. Under den här perioden kommer ärrvävnaden inte uppnå någon direkt ökning vävnadshållsfasthet.

Andra veckan och framåt

Nu börjar sårytorna få riktig ärrvävnad och tåligheten ökar successivt. Ärret är rött och upphöjt i början. I takt med att ärret blir starkare kommer också ärrvävnaden allt mer börja likna omkringliggande vävnad, och ärret bleknar.

Efter kejsarsnitt

De olika vävnadslagren i magen läker lite olika fort. Stödjevävnad läker och får ungefär 40 % av sin originalstyrka efter två månader. Det tar upp till ett år för maximal läkning. Hud återfår också sin tålighet för belastning långsamt. Efter 10 dagar har ärret mellan 5-10 % av sin hållfasthet. Efter 12 veckor har ärret fått 80% av sin hållfasthet. Det tar upp till ett år för att uppnå full läkning.

Alla dessa veckoangivelser och procentsatser…

När jag börjar prata om detta märker jag att mina patienter ofta blir mer stressade än lugnade. Men tänk så här: All rörelse lägger inte belastning på ärret. Att promenera, knipa och göra mjuka rörelser som inte orsakar tryck eller drag i ärrvävnaden är bara bra. Det finns skäl för att vänta lite längre än de där ”6-8 veckorna” innan du börjar med träning som belastar ärrvävnaden mycket.

Vad ska jag börja med?

Jag tänker att i början så handlar det mer om blodcirkulationsfrämjande rörelser än riktig träning. Då är det också kortare stunder i taget. När de första 6-8 veckorna har gått kan du börja med korta pass ägnade åt träning. I början rekommenderar jag att träningspassen är korta, ungefär 15 minuter.

Hur kommer jag tillbaks till min riktiga träning då?

Jag brukar rekommendera att du inte är på din pregravida träningsnivå förrän det har gått minst 6 månader. Det är inte ovanligt eller orimligt att det tar mycket längre tid än så också. Börja med träning med kroppen som motstånd, gummiband och teknikträning långt före du börjar lägga på vikter och yttre motstånd.

När tål jag belastning igen efter ett kejsarsnitt?

Du förlorar inget på att vänta lite längre, hellre än lite för kort! Det kan kännas som en evighet och veckorna som går är ju en (bebisens hela) livstid. Men du förlorar inget på att vänta någon extra vecka på att börja lyfta tungt, bära runt på storasyskon eller börja med annan hård träning. Din kropp ska hänga med dig resten av livet! När du börjar träna lite hårdare ska du vara smärtfri och kroppen ska svara bra på den aktivitet du väljer.

 

Alla inläggen i serien

  1. Rehab efter kejsarsnitt – en serie
  2. Kejsarsnittsläkning
  3. Skillnad på träning efter kejsarsnitt och vaginal förlossning?
  4. Bör jag ta hänsyn till min bäckenbotten även efter snitt?

Kejsarsnittsläkning

Faktorer som påverkar kejsarsnittsläkning

Alla sorters sår, både naturliga och de som orsakas genom en operation, går igenom ungefär samma läkningsprocess. Så fort en operation är avslutad börjar kroppen processen med att laga ihop ärret. Det är dock en lång resa, på många månader, innan vävnaderna är helt återställda. Hud och stödjevävnad är de starkaste vävnaderna i kroppen, och dessa läker också långsamt. Vävnader kring hand och mage är lite speciella, de läker fortare än andra områden men är å andra sidan inte fullt så starka.

Saker som påverkar sårläkning:

Ålder

Med åldrandet kommer både hud och muskelvävnad att successivt förlora spänst och elasticitet. Nu är sårläkningen kring kejsarsnitt rätt självreglerande just gällande detta. Det kommer av naturliga skäl inte vara några åldringar som föder barn via kejsarsnitt. Däremot kan man ändå anta att det är viss skillnad mellan läkningen hos en 20-åring och en 45-årig nyförlöst kvinna.

Vikt

Feta personer kan ha mycket fettvävnad kring sårområdet som påverkar sårets stängningsförmåga. Fettvävnad har inte superbra blodförsörjning och läker därför lite sämre, och har också en viss ökad infektionsrisk. Det du kan göra för att påverka detta själv är att försöka optimera blodcirkulationen så gott du kan. Se nedan!

Nutrition och vätskestatus

Att inte äta eller dricka bra kan påverka läkningen till det sämre. Det här är också naturligtvis viktigare när det kommer till äldre personer som genomgår någon slags operation. De kan ju ha en riktigt risig nutritionsstatus till att börja med. Men efter en operation kan det vara värt att se till att äta och dricka bra! Om du lidit av hyperemesis gravidarum kan du ju också ha ett lite dåligt utgångsläge nutritionsmässigt. Jag hoppas att du kan börja äta och dricka utan bekymmer efter operationen!

Blodcirkulation

Blodcirkulation är a och o för kroppens läkande processer. De drivs nämligen av syre, och tillgången till syre avgörs av blodcirkulationen. Det är därför som det är viktigt att komma igång med rörelse direkt på BB! Det är därför små övningar i säng och promenader är rekommenderade som lämpliga startalternativ för fysisk aktivitet. Du behöver inte hetsa igång med regelrätt träning, men ju oftare du rör på dig lite desto bättre blir blodcirkulationen.

Vad är speciellt för ärr på magen?

Stygnen i magens stödjevävnad kommer få oerhört mycket belastning på sig om du som nysnittad hostar, kräks eller krystar mycket när du ska bajsa. Nu säger inte jag detta för att du ska bli rädd för att hosta eller bajsa. Men du kan gärna hålla en kudde emot magen när du ska hosta som nysnittad. Och försök för allt vad du är värd att hålla avföringen mjuk och magen igång efter snittet! Det finns en hel del bra tips angående detta i tidigare inlägg här på bloggen;

Har du några erfarenheter av kejsarsnittsläkning som du vill dela med dig av?

Berätta gärna i kommentarsfältet!

 

Alla inläggen i serien

  1. Rehab efter kejsarsnitt – en serie
  2. När tål jag belastning igen efter ett kejsarsnitt?
  3. Skillnad på träning efter kejsarsnitt och vaginal förlossning?
  4. Bör jag ta hänsyn till min bäckenbotten även efter snitt?

Rehab efter kejsarsnitt – en serie

En ny serie om rehab efter kejsarsnitt

En läsare hörde av sig och bad om lite mer konkreta träningstips och råd efter ett kejsarsnitt. Jag har gjort en något diffust ställningstagande till att så sällan jag kan ge konkreta träningsråd här på bloggen. Dels för att det ligger i hela min professions ryggrad att individanpassa träning. Det finns inga standardkroppar som behöver standardträning. Mitt utgångsläge är ofta istället empowerment. Om jag förser dig med information, så filtrerar du den igenom dina egna förutsättningar, och så kokar du själv ner det till något konkret för dig?Det finns en rad träningsbloggar annars. Jag tycker att Uppochhoppa-Sofia skrev några rad vettiga inlägg om träning efter kejsarsnitt när det begav sig för henne 2014. Behöver du mer individuella råd rekommenderar jag alltid IRL-kontakt med en fysioterapeut.

Men frågan fick mig ändå att jobba

Jag har läst på lite ytterligare och letat ny forskning på området. Det händer inte jättemycket, men ändå lite. Jag ska försöka lyfta fram det jag kommit fram till. Och framförallt vill jag försöka förklara och förenkla!

Vad är ett kejsarsnitt egentligen?

Att föda via kejsarsnitt sker genom att en läkare tar sig igenom hud, fettlager, stödjevävnad och in till själva livmodern. Det sker stegvis och försiktigt. Bukmusklerna hålls isär och blåsan trycks ner så att läkaren når in till själva livmodern. Väl inne på plats plockas bebisen och sedan moderkakan ut. Sedan läggs allt på plats igen och man syr ihop, lager för lager. Mer om operationen kan du läsa här.

Allt är grönt efter 6-8 veckor?

Att det är fritt fram med rörelse och träning efter bara ett gäng veckor är en sanning med modifikation. Det här påståendet kommer sig utifrån ett själva operationsärren börjar bli någorlunda stabila vid den här tidpunkten. Och från att de reproduktiva organen då har återgått till sin ungefärligt normala storlek. Men det är lång tid kvar innan kroppen är återställd. Jag kommer återkomma i ett inlägg till hur läkningen går till. Då kommer du får något mer på fötterna vad gäller val av träning och dosering!

Mer läsning på bakingbabies:

Jag har tidigare skrivit mycket om kejsarsnitt, och du hittar mycket om du börjar leta. Två av de mest relevanta inläggen för den här serien är nog dessa:

Referenser till denna nya serie är:

Alla inläggen i serien

  1. Kejsarsnittsläkning
  2. När tål jag belastning igen efter ett kejsarsnitt?
  3. Skillnad på träning efter kejsarsnitt och vaginal förlossning?
  4. Bör jag ta hänsyn till min bäckenbotten även efter snitt?