Kategori: Förlossningsskador

Förlossningsskador

När förlossningen ger dig en skada

Här kan du läsa våra inlägg om förlossningsskador. Inläggen kan vara informativa tipsinlägg till vad du ska fråga på återbesöken och hur det egentligen ska kännas efter en förlossning. Men det finns också mer resonerande inlägg om skador och hur de ska förebyggas och behandlas.

Den fysioterapeutiska inriktningen när det gäller förlossningsskador är funktion. Hur din kropp och bäckenbottens muskler ska fungera för att du ska kunna göra det du vill med livet.

Inläggen baseras på främst vetenskap och har då referenslistor i slutet, men det finns också inlägg av mer åsiksbetonad karaktär. Där vetenskap saknas baserad information på fysioterapeutiskt beprövad erfarenhet.

Se även den mer personligt inriktade katetorin ”Sfinkterruptur” där Mia skriver om sin egen skada.

Vad du som anhörig behöver veta

Random bild på oss, hehe..

Varje sommar får jag mejl och kommentarer från människor som berättar hur semester sliter på deras hälsa på grund av de anhörigas bristande förståelse. Jag tänkte därför ge en lite grundläggande lektion i ”Vad du som anhörig behöver veta om besvär och smärtor från bäckenregionen”. I det här inlägget kommer jag främst rikta mig till dig som är anhörig till en person som fått sina besvär i samband med graviditet och förlossning, men en del av principerna kan överföras rakt till något annat tillstånd i samma region. Jag vet naturligtvis att alla inte lider av exakt allt som kommer här nedan. Och självklart kommer jag inte heller kunna omfatta allas problem i detalj. Ni kommer behöva kommunicera, så att du får en adekvat bild om hur problematiken ser ut för just din anhöriga!

Besvärens art

I bäckenregionen finns leder, muskler och nerver. I bäckenet finns tre leder, dessa kan vara smärtsamma hos under och efter graviditet. Besvär med bäckenlederna ger ofta smärta vid långvarigt stående, gående och vid vissa rörelser. Här finns mer information om bäckensmärta under och efter graviditet. Musklerna kring bäckenet kan  vara smärtgenererande på olika sätt, bland annat beskrivet här. Inuti bäckenet finns bäckenbotten, en grupp muskler som hänger som en hängmatta inuti bäckenet. Denna hängmatta utgör själva botten i bäckenet, och det är bäckenbotten som håller upp hela bukinnehållet mot tyngdlagen. När en kvinna är gravid och föder barn påverkas bäckenbotten i stor utsträckning. Det finns olika slags skador som graderas från 1 till 4 samt levatorskador. Det finns personer som får dessa skador och som blir väl lagade efter en förlossning. Det finns också en stor grupp kvinnor vars skador inte lagas väl, eller som får skador som inte går att laga. Dessa personer får leva med muskelbortfall i bäckenbotten, och detta ger ofta symtom. Övriga muskler får jobba kompensatoriskt, detta kan skapa smärtor och överbelastningsbesvär. Det kan innebära att bäckenbottens kvarvarande fungerande muskler orkar med sitt jobb bra en viss tid, men inte en stund senare. Muskelsvaghet eller muskelbortfall i bäckenbotten ger också ofta upphov till urininkontinens eller anal inkontinens. Rädsla för att läcka och läckage i sig är en känd källa till livskvalitetssänkning för kvinnor. Framfall är en annan slags besvär som drabbas kvinnor och som kan ge en rad olika symtom i form av obehag, tömningssvårigheter eller läckage.

Lite kort fakta

  • Upp till 67 % av alla kvinnor som fött barn lider av någon slags bäckenbottendysfunktion. Bäckenbottendysfunktion är paraplybegreppet som omfattar inkontinens och framfall av olika slag. I den generella kvinnliga befolkningen är en av tre kvinnor drabbade.
  • Kvinnor som har fött barn lider av sänkt livskvalitet på grund av bäckenbottendysfunktion.
  • En stor andel av kvinnor med besvär från bäckenbotten slutar med träning som de egentligen gillar och trivs med, på grund av obehag och rädsla för att kissa på sig eller förvärra sina besvär.
  • Minst 8 % av alla kvinnor har kvar sin bäckensmärta (tidigare kallad foglossning) efter graviditet.

Vad du behöver känna till

Graviditet och förlossning sliter på kroppen. Ibland uppstår regelrätta skador, skador som är att likställa med omfattande idrottsskador. Problemet med kvinnohälsarelaterade skador är att den skadade individen ofta inte får behandling som en viktig fotbollsprofil, utan ibland bemöts slarvigt till och med från vårdens håll. Skador som inte blir behandlade fortsätter ofta att ge problem på lång sikt. Det finns naturligtvis tillstånd som kan självläka, men långt ifrån alla tillstånd försvinner av sig själva med tiden. Smärta föder också smärta. Kroppen försöker ofta kompensera för bortfall med annan spänning, vilket i längden kan leda till andra smärttillstånd.

När jag frågar kvinnor vad de önskar att deras anhöriga ska veta berättar de

  • Att deras hälsotillstånd varierar utifrån menstruationscykel, ansträngningsgrad och dagsform. Deras funktionsnivå kan förändras från dag till annan.
  • Att det inte är självklart att de kan leka med sina barn, springa, gå, stå eller ens blåsa upp ballonger obehindrat.
  • Att hushållsarbete som kräver långvarigt stående eller tyngre lyft kan vara provocerande för besvären.
  • Att de behöver få tid, tillfälle, ro och andra optimala förutsättningar för att kunna tömma tarmen. Förlossningsskador kan ge både svårigheter att hålla avföring, men också att få ut avföring. Om en person inte får bajsa när hon behöver kan det bli svårt att bajsa nästa gång. Avföring som blir kvar i tarmen skapar gaser, gaser som inte alltid (eller ens ofta) går att hålla inne.
  • Att kroniska eller tillfälliga smärtor påverkar både humör, lust att göra saker samt sätter ner orken. Att ha ont gör en trött.
  • Att även om besvären inte syns eller märks, så kan de begränsa individens liv i stor utsträckning.
  • Att en del av den sexuella identiteten kan vara stukad i och med besvären. Att sex som gör ont är väldigt avtändande, och att lusten kan bli nedsatt. Att den sexuella funktionen kan vara nedsätt även om lusten inte är det. Hör ni, här kan det vara så stora skillnader. Prata om det!
  • Att många är traumatiserade av händelseförlopp och tidsperioder av mycket lidande och att de dels kan behöva sörja men också få prata mycket om det hela.
  • Att full fysisk aktivitet en dag kan ge ett smärtpåslag nästa dag.
  • Att lida av smärta och besvär betyder inte att personen ifråga inte är tacksam över ett friskt barn eller något annat. Däremot kan besvären göra att en efterlängtad föräldraledighet upplevs som helt förstörd.
  • Att behov som rör kiss, bajs och  i området aktuell hygien i akuta lägen går före allt annat, även före barnens behov. Det går inte att trösta, snyta eller byta på barn när behoven pockar på akut.
  • Att rädsla för att behöva gå igenom detta igen, eller få förvärrade besvär, kan förhindra önskan om fler barn.
  • Att allt inte blir bra i ett trollslag, bara för att kvinnan går igenom en operation för att fixa problemen. Att rehabperioden kan vara lång, och att allt kan kännas värre än innan under den första månaden.
  • Att hela känslospannet av negativa känslor kan finnas runt hela traumat och att risken för postpartumdepression eller vanlig depression är högre i dessa grupper.
  • Att det kan vara en oerhörd stress att gå stan eller åka på utflykt om inte allt känns okej. Att det är ännu värre att behöva ha stenkoll på alla tillgängliga toaletter inom en viss radie ”ifall att”.
  • Att det kan vara otroligt frustrerande och ledsamt att inte vara sig själv och att inte kunna det en brukade kunna göra med sin kropp. Att det finns en sorg i att ha förlorat en del av sig själv i processen.
  • Att kvinnan ofta skyller alltihop på sig själv och sin (o)förmåga att vara kvinna, gravid, förlöst och sedan mamma.
  • Att det finns en hopplöshet i att inte bli bra bemött, ibland varken inom vården eller av anhöriga. Att få förstår, och att hon ändå blir tvungen att berätta vitt och brett om privata saker i olika sammanhang.

Vad du som anhörig kan göra för att underlätta

  • Hitta ett sätt som fungerar vad gäller kommunikation om dagsform. Vill och kan hon vara aktiv idag? Kräv inga detaljerade rapporter, men lyssna på svaret och ta det i beaktning.
  • När din anhöriga behöver gå på toaletten, samla ihop alla barn och gå åt sidan. Ingen ska knacka på dörren, ingen ska stressa och ingen ska fråga varför det dröjer.
  • Köp bra toalettpapper. Mjukt och ändå tåligt. Ha gärna våtservetter tillgängliga.
  • Om humöret tryter och det inte kan förklaras på annat sätt, fråga om din anhöriga behöver en värktablett, en värmedyna och en stund på soffan.
  • Fråga om personen vill prata om sina besvär, och se till att lyssna. Har ni inte en sådan relation, men personen verkar ha behov av stödjande samtal – se över om du kan hjälpa med barnpassning eller annat och uppmuntra till professionell samtalskontakt.
  • Var en stödjande anhörig vad gäller vårdkontakter. Fråga om du ska följa med. Om det inte är aktuellt, se till att ge ditt bästa av stöd, tröst eller kärlek efteråt. Ingen är så skör som den som precis gått igenom en obehaglig gynundersökning.

Fyll på listan i kommentarsfältet!

Vad kan dina anhöriga göra för att underlätta för dig?

Vad vill du berätta för dina anhöriga?

Tips! Skriv ut och ringa in de saker som du tycker att är extra viktiga för din anhörig att veta. 

Referenser:

5 tips att inte förvärra symtom under semestern

I min värld finns det två sorters förhållningssätt till semester och ledighet. Vissa tar semestern som en anledning att verkligen prioritera sig själv, sin träning och sin fysiska hälsa. Vissa andra ser semestern som ett välkommet avbrott från alla rutiner, träning och rehab inkluderat. Jag tänker att det finns goda skäl till båda synsätten. Veckorna efter semestern träffar jag också patienter som märker av följderna. Några har vilat bort smärta. Någon annan har tränat bort sina problem. Och en grupp har fått förvärrade besvär, eller ett återfall av symtom, efter semestern. Det här inlägget är för dem. Här kommer mina bästa tips för att undvika symtomförvärring under semestern!

 Packa det viktigaste

Om det viktigaste för ditt välmående är något som kan packas med, prioritera då detta. En yogamatta, ett gummiband, bra promenadskor? Packa med dem! Är det fiberkomplement för att få magen att fungera? Glöm dem inte. Är det värmedyna eller ispack? Din avslappningsplaylist eller ett blad med träningsövningar? Packa med dem. Om du ser dem liggandes i packningen kommer de också fungera som påminnelser.

Håll igång vissa rutiner

Jag fattar att själva poängen med semester är att rucka på rutiner och att livet inte ska vara som i vardagssvängen. Men hitta vissa saker behöver du kanske hålla hårt i. Är det en stunds stillhet innan alla andra vaknar? Stretching innan du duschar av dig sanden på kvällen? Är det en rask promenad eller en joggingtur? Är det övningar som du behöver prioritera, även om det finns tusen gånger roligare saker att göra? Identifiera dina ”måste-rutiner” och hitta en lägstanivå att ligga på medan du tar semester från allt annat. Kanske är det dessa som håller symtomåterfallet borta?

Håll magen igång

Nu tänker du genast ”men jag har ONT, Mia, inte tarmproblem”. Men grejen är så här: kapsejsar din mage kommer inget funka. En trög semestermage kan förvärra andra smärtor, framförallt bäckenbotten/bäckenrelaterade sådana. Att krysta en jättemassa är heller inte särskilt skonsamt för alla andra strukturer i området. Den vanligaste orsaken till förstoppning är att vi inte bajsar när vi ska, att vi mer eller mindre medvetet går omkring och håller oss. Och att matvanorna ändras. Jag tänker inte säga något om matvanorna, det ingår väl liksom i begreppet semester. Men håll kanske på tidpunkterna för måltiderna, och försök att ge dig själv utrymme att känna in och reagera på tarmtömningssignalerna. En vanlig ”bajsnödighet” håller i sig i ca 15 minuter, sedan har du missat det tåget. Nästa gång du behöver bajsa har kroppen börjat dra tillbaks vätska från avföringen, och den är hårdare att få ut.

Hitta balansen

Oavsett om du använder semestern till att renovera hela köket, vandra i alperna eller halvligga i en Brassestol på en strand i Skanör behöver kroppen både aktivitet och vila. Alltid. Om du nyligen besegrat en smärtproblematik behöver du gradera den fysiska ansträngningen så att du också hinner med återhämtning. Prioritera att äntligen vila, också från den eländigt tråkiga rehaben som du nyligen avklarat, ta ändå och lägg in små avbrott med mjuka rörelser och promenad. Om du vanligtvis brukar vara stillasittande på ett kontorsjobb hela dagarna kan det komma som en chock för kroppen om du plötsligt blir fysiskt aktiv 24/7 på semestern. För att vara lite smart kanske du ska schemalägga de fysiskt tunga aktiviteterna på förmiddagarna, och lite mer vila på eftermiddagarna. Var smart och lyssna på kroppen!

Få inte panik

Smärta kommer, smärta går. Få inte panik om du börjar känna att symtomen kryper på dig igen, efter en tids bättring. Vägen till symtomfrihet är aldrig spikrak. Försök att tänka positivt – du har redan hittat redskap till bättring och du vet hur de ska användas. Plocka fram allt du lärt dig på vägen, plocka fram alla dina favoriter bland behandlings-/egenvårdsalternativ och kör igång igen. Då kommer du tillbaks på banan på nolltid.

Berätta!

Du som genomgår någon slags rehabprocess. Hur möter du sommarledigheten och vilka är dina bästa tips?

Tipsa på relaterad läsning: Att motivera sig till tråkiga rehabövningar.

Swishdonation
Om du upplevt att vår blogg varit dig till stor hjälp får du gärna donera! Använd i så fall QR-koden ovan eller Swisha till nummer 1236340384 med valfri summa.
Om du inte kan är det såklart lugnt, du kan istället visa tacksamhet genom att berätta om oss för dina vänner eller dela vår sida på sociala medier. Tack!

Rehab efter sfinkterskada

Vad gör jag nu då?

Hur ska jag göra med rehab efter min sfinkterskda? Du har fått en sfinkterskada vid förlossning, du har googlat och nu är du här. Välkommen! Jag som skriver är specialistfysioterapeut inom obstetrik och gynekologi. Det innebär att jag har genomgått en treårig  specialistutbildning efter min grundutbildning till sjukgymnast/fysioterapeut för att kunna just det här ämnet extra bra.

Jag är också en fellow förlossningsskadad mamma. När vårt äldsta barn föddes fick jag en sfinkterskada grad 4, och jag har också genomgått en ytterligare operation utöver den direkt efter förlossningen. Jag har alltså både yrekesmässiga och personliga erfarenheter av just det här ämnet.

Vad är en sfinkterskada egentligen?

En sfinkterskada är när du fått en förlossningsbristning som gått hela vägen bak till, eller igenom, musklerna som omger ändtarmsöppningen. Vanligtvis ingår det i dessa skador att du fått muskelskador även i mellangården. Troligtvis syddes dina skador ihop av en läkare i anslutning till förlossningen. Kort efter en skada och lagning kan man ha symtom som svårigheter att knipa och svårigheter att  hålla emot gaser eller avföring. Du kan också ha väldigt ont, till en början på grund av att det faktiskt är en muskelskada du fått (jämför med en idrottsskada där muskler går av). Efter den första månaden borde de akuta smärtorna ha gått över. Har du smärta kvar då kan det vara på grund av kompensatorisk överspänning i musklerna runt omkring.

Knipövningar, och sen då?

Du har troligtvis fått råd om att knipträna och du har förhoppningsvis också fått en tid bokad med en fysioterapeut för att gå igenom det här med rehab lite extra. Men du sitter säkert där med tusen olika frågor. En de av dem kan jag inte svar på just i det här inlägget (men det finns flera tusen inlägg här på bloggen, så leta kanske vidare…) men just de frågor som gäller knip tänkte jag försöka svara på idag.

Funkar knipträning?

Kvinnor som kniptränar kan få minskade besvär av anala läckage och en starkare bäckenbotten generellt. Om du har svårt att få till träningen och har svårigheter att hitta rätt muskler kan träning med en elektrisk dosa som ger ”biofeedback” hjälpa till och möjligen ge bättre resultat. Deu kan lugnt träna på med ”bara vanlig knipträning” fram tills dina uppföljningsbesök inom vården. Det verkar inte som att effekten av dessa träningshjälpmedel är sådär superstor kort efter förlossningen.

Tid funkar!

Oavsett om du tränar enligt konstens alla regler eller inte så brukar de flesta få minskade symtom med tiden. 12 veckor efter förlossningen brukar många ha bättre upplevd livskvalitet och minskade symtom av sin skada.

Hur ska jag knipträna?

Om du inte fått en individuellt utformat program kan du ladda ner appen TÄT och träna vidare enligt den. Om du inte känner för att använda en app kan du tänka att du ska knipa i  tre omgångar med 8-10 knip som alla varar minst 3 sekunder och upp emot 8, 10, 12 sekunder vardera. Du kan också lägga till några snabba knip och ett avslutande uthållighetsknip, där du håller med mindre kraft mer mycket längre tid – mellan 30 sekunder till två minuter.

Tänk på

Lägg fokus på att slappna av mellan knipen, det är viktigt för att du inte ska överspänna musklerna och riskera att få ont. Du börjar träna knip i liggande. När du blivit starkare kan du träna i sittande, sedan i stående och när du börjar bli riktigt stark kan du utmana dig med att knipa när du göra knäböj, tåhävningar mm.

Det har gått flera veckor och jag är inte bättre!

Om du läcker gaser men annars känner att knipet sakta blir bättre kan du sitta ner i båten ett tag till. Kroppen håller på att läka och din knipträning kan fortfarande ge god effekt. Läcker du däremot avföring ska du ringa tillbaks till kliniken där du födde och be om en ny bedömning. Kanske behöver du då annan behandling än bara tid och knipträning. Har det gått över ett halvår, ett år och du inte upplever att ditt knip eller dina symtom  (även mindre) alls blir bättre ska du också ta ny kontakt med vården!

Frågor, funderingar, egna erfarenheter?

Dela gärna med dig i kommentarsfältet!

Referenser

Swishdonation
Om du upplevt att vår blogg varit dig till stor hjälp får du gärna donera! Använd i så fall QR-koden ovan eller Swisha till nummer 1236340384 med valfri summa.
Om du inte kan är det såklart lugnt, du kan istället visa tacksamhet genom att berätta om oss för dina vänner eller dela vår sida på sociala medier. Tack!

Relaterad läsning på BakingBabies

Kommer en till förlossning förvärra?

Kommer en till förlossning förvärra mina symtom efter en tidigare levatorskada? Svar på läsarfråga kommer här!

Jag har fått konstaterat att levatormuskeln är av på ena sidan. Vi funderar på ett trejde barn. Kommer en ny förlossning orsaka mer skada? Det jag lider av nu är vidhet, trängningar vid löpning, vidhetskänsla vid sex. Jag har stark bäckenbotten för övrigt och de säger att operation inte är ett alternativ. Har du någon fysioterapimottagning som du rekommenderar?

Läsarfråga

Hej!

Jag har skrivit mycket om levatorskador tidigare och jag vill till en början rekommendera läsning av de grundläggande inläggen om levatorskador samt den sammanhållna serien om levatorskador som jag också skrivit:

Här kommer nu kortversionen av svar, du behöver troligen läsa mer i de länkade inläggen för att få en mer omfattande bild.

Låg risk för ny skada

Om du redan har en levatorskada är risken liten att du får en ny muskelskada vid förlossningen. De flesta får också en lättare/snabbare förlossning efter en levatorskada, då motståndet i bäckenbotten är mindre. När det gäller förlossningar är förstås inget garanterat, om barnet skulle råka födas felvänt eller med handen på kinden (eller på något annat sätt blir större i relation till öppningen) så kan det ju förstås ske en ny skada. Det här är förstås ganska osannolikt, men jag vill ändå nämna det.

Högre risk för framfall

En levatorskada ökar risken för framfall, och vi vet också att den generella framfallsrisken ökar ju fler barn vi föder (alltså även om du inte fått någon konstaterad skada). Det går alltså ganska lätt att säga att du troligen inte kommer få någon ny muskelskada, men du är därmed inte garanterad att inte få problem framöver ändå. En graviditet till ökar risken generellt, så ett kejsarsnitt trollar inte bort den riskökningen helt.

Symtom på levatorskada

Vidhetskänsla och att vara ”stor” inuti är en av de vanligaste symtomen vid levatorskada. Trängningarna vid löpning kan bero på det minskade muskelstödet som finns. För detta borde det eventuellt kunna finnas hjälpmedel att sätta in i vagina när du springer, det tycker jag att du ska prata med en vårdgivare om.

Levatorskador går inte att operera

Jag vet inte exakt hur du menar med att de inte vill operera dig för att du är stark i bäckenbotten. En skada där levatorn lossnat delvis från insidan av pubisbenet går inte att laga enligt de kunskaper man har idag. Om det finns samtidiga andra muskelskador kan det ju ibland vara läge att operera dem. Eller är det så du menar, att de inte vill operera andra muskelskador?

Fysiokollegor

Jag rekommenderar fortfarande mina före detta kollegor inom Rehab Södra, se Rehab Dalen, Rehab Farsta och Rehab Södermalm. Fler kollegor finns att hitta här. Det finns många bra, de flesta har dock lång väntetid.

Kommer en till förlossning förvärra?

Jag kan alltså inte ge ett helt hundraprocentigt bra svar på frågan om en till förlossning kommer förvärra dina symtom. Troligen inte, men det finns inga garantier. Du har en ökad risk för att få framfall på grund av skadan, och den risken ökar ju fler barn du bär och föder. Ett framfall kan opereras, muskelskador i mellangården kan opereras om du skulle ha det också, men en levatorskada går inte att fixa.

Hur länge är det normalt att ha ont?

Vid min andra förlossning för ungefär en månad sedan användes sugklocka och jag blev klippt. Jag besväras nu av att det domnar och somnar runt omkring svanskotan och rumpskåran. Jag tycker inte att det blir bättre ju mer tid som går. Kan knappt resa mig från sittande ibland och har väldigt svårt att sitta länge. Vad kan jag göra för att det ska bli bättre? Hur länge är det normalt att ha ont?

Läsarfråga

Hur länge är det normalt att ha ont?

Den här frågan är komplex och det finns många olika saker att ta hänsyn till. Klippet motsvarar en grad 2-bristning och det kan ju naturligtvis göra ont en period. Att svanskotan smärtar efter en förlossning är också förhållandevis vanligt. Även den smärtan kan hänga mer ett tag.

Här finns en rad besläktade inlägg

Hela förlossningen med både sugklocka, klipp och eventuellt ett tryck mot svanskotan vid utdrivningsskedet kan ha skapat en smärtreaktion i bäckenbotten som gör att den också är något överspänd. Överspänningar i bäckenbotten orsakar också ett drag mot svanskotan.

Mina råd

Var så aktiv du ändå kan

Om du orkar kan försiktig allmän rörelse eller korta promenader öka blodcirkulationen och optimera läkningen i området. Små lätta knip, rumplyft, djupandning och magaktivering brukar vara det jag rekommenderar i första skede. Detta tillsammans med dagliga promenader som får bli så korta/långa som du hinner och orkar.

Tok-knip inte

Det är också viktigt att inte gå omkring och knipa hela tiden. Det är viktigt att du faktiskt låter bäckenbotten vila helt mellan varven. Ett knip orsakar också drag i svanskotan, så om du går omkring och kniper hela tiden kan detta orsaka eller förvärra smärtorna.

Dosera belastningen efter vad som känns okej

Så länge sittandet gör ont så kan du försöker varva liggande med stående/gående i första hand. Att sitta snett, konstigt och ansträngt under längre perioder blir ju dåligt för andra ställen i kroppen. Att det domnar kan tyda på att blodcirkulationen i området inte är optimal. Antingen kommer sig detta av att du sitter och spänner dig/bäckenbotten eller för att blodflödet blir strypt genom att du sitter ”konstigt” på något sätt. I detta fall tänker jag att variationen är det viktigaste. Undvik långvarigt sittande på en och samma position i över 10 minuter!

Hur länge kommer du ha ont?

Det går inte att förutsäga hur länge du kommer ha ont. Jag brukar anse att det viktigaste är att du märker en förbättring från vecka till vecka, eller från månad till månad längre fram.

Jag tror att du kan ha god nytta av att läsa länkarna ovan!

Stort lycka till!

Swishdonation
Om du upplevt att vår blogg varit dig till stor hjälp får du gärna donera! Använd i så fall QR-koden ovan eller Swisha till nummer 1236340384 med valfri summa.
Om du inte kan är det såklart lugnt, du kan istället visa tacksamhet genom att berätta om oss för dina vänner eller dela vår sida på sociala medier. Tack!

Perinealkroppsrekonstruktion

Jag ska göra en perinealkroppsrekonstruktion samt åtgärd av bakre slidväggen (rectocele). Hur kommer jag påverkas efteråt? Kommer jag kunna springa, cykla, styrketräna? Måste jag vara försiktig resten av livet? Vill inte förstöra något, just nu kan jag i alla fall springa.

Läsarfråga

Perinealkroppsrekonstruktion

En perinealkroppsrekonstruktion innebär att man försöker återställa anatomin som den var innan en förlossningsbristning. När kvarvarande skador finns på det som kallas ”perinealkroppen” innebär det att du haft en grad 2-bristning som antingen inte sytts ihop alls, eller att det läkt fel på något sätt.

Det innebär att kanske Bulbospongiousus, Transversus Perineii och möjiigen också Levator Anis ”brygga” i mellangården är trasig. Vid perinealkroppsrekonstruktionen försöker man alltså hitta muskeltåtarna igen och sy ihop dem som de satt innan skadan.

En anledning till operation av detta är symtom, som bland annat kan bestå av tyngdkänsla, urininkontinens, smärta, tarmtömningssvårigehter, minskad känsel vid penetration eller smärta vid penetration, minskad förmåga till orgasm eller luftpruttar.

Rectoceleoperation

Ett framfall av den bakre slidväggen kallas rectocele och kan ge tarmtömningsvårigheter och en känsla av att alltid ha något som skaver i slidan. En operation av detta går ofta till som en liten ”tummy tuck”, fast för vaginalväggen. Man tightar helt enkelt till väggen! Det finns en viss risk att en sådan operation ger nya och kvarvarande symtom av smärta vid penetration. Dessa besvär är ofta övergående då ärret mognar och mjuknar med tiden. Man pratar ofta om att framfallsoperationer har ganska stor risk för återfall, men just bakväggsoperationerna tillsammans med lagade muskler i mellangården är ofta stabila och håller längre än exempelvis främre framfallsoperationer.

Innan du opereras bör du ha fått hjälp med att jobba med dina tarmvanor och hur din avföring är. Om du ofta är förstoppad ökad risken för att bakväggen inte kommer hålla sig bra efter operationen.

Efter operationen

Det här är operationer som är väldigt små sett till centimeter-ytan, men i ett område som väldigt tydligt framstår som kroppens ”centrum” när du är nyopererad. Det kan vara svårt att både stå, sitta, ligga och gå när du är precis nyopererad. Du behöver ha smärtlindring, men alvedon eller ipren räcker ofta. Du behöver också ofta ha läkemedel eller kostsom hjälper avföringen att bli mjuk och smidig. Stygnen försvinner successivt under de första veckorna och månaderna. Såret behöver ungefär en månad på sig att läka. Du bör inte lyfta tungt, ha penetrerande sex eller anstränga dig tungt fysiskt de första 4-8 veckorna. Du blir ofta sjukskriven ungefär en månad (mer om du har ett tungt arbete). Det opererade området har ca 80 % av sin tidigare hållfasthet efter 12 veckor, och upp emot 100% när det gått ett år. Skynda alltså långsamt med tung belastning.

Kan jag…

Eftersom operationen syftar till att återställa anatomin och funktionen så som det var innan du fick din förlossningsskada är ju tanken att du ska bli tåligare i bäckenbotten efter operationen än innan. Om du kan springa nu så är det rimligt att tänka att du kan återfå minst samma funktion med tiden.

Läs mer här på BakingBabies

Försiktig resten av livet?

Mitt måtto (förutom att ”vara en besvärlig patient”) är att ”allt som känns bra är bra”. När bäckenbotten har läkt och det har gått ett gäng månader ser inte jag någon anledning att gå runt och vara försiktig. Vi har våra kroppar för att leva med dem. Jag har själv genomgått ett mellangårds- och sfinkterrekonstruktion och springer och tränar obehindrat och utan att vara orolig.

Framfall, muskelskador och värk

Jag drabbades av framfall efter min första förlossning. De första månaderna kände jag bara av ”en tampong på tvären”-känslan. Sen tillkom värk i underlivet på eftermiddag/kväll. Jag sprack ingenting under min förlossning men var 10 cm öppen under mer än 4 timmar. Kan jag ha nervskador? Muskelskador? Kan jag ha skador utan att ha spruckit?

Framfall, muskelskador och värk

En långdragen vaginal förlossning kan ge upphov till både nerv- och muskelskador. Nervskadorna har jag dock en känsla av att ger mer besvär och smärta liksom direkt, inte att de debuterar med smärtbesvär någon månad efteråt. Den slags smärta du beskriver kan vara mer sekundär till något som orsakats av förlossningen:

  • kroppen liksom reagerar på ett trauma med att bäckenbotten får liksom ett kramptillstånd med överspänning
  • musklerna är så svaga att de får värk av att ha jobbat hela dagen
  • att framfallet liksom drar, värker och tynger

Muskelskador av långdragna förlossningar

Ett långt krystskede (eller över huvud taget tiden mellan att du är to cm öppen till att barnet är ute) kan öka risken för den slags muskelskada som kallas levatorskada. Jag har skrivit flera inlägg om denna sorts skador, länkar till dem här under. Dessa muskelskador är sådana som inte syns vid förlossningen och som heller inte får att laga. De ökar också risken för framfall.

Nu kan jag alltså definitivt inte diagnostisera dig med en sådan här skada bara på de få saker du nämner i din fråga. Oavsett så tänker jag att du behöver få träffa en vårdgivare som tar dig och dina behov och besvär på allvar. Du ska inte behöva gå omkring och ha ont! Stå på dig i vårdkontakterna!

Du kan läsa mer på BakingBabies:

Skador som inte syns?

Det finns både ”vanliga” grad 2-4-skador som fortfarande ibland missas vid förlossningar och det finns alltså också levatorskador som inte alls syns vid förlossningen. Med eller utan skador kan man också ha buktande slidväggar och framfall, som både känns och syns.

Jag rekommenderar mer läsning om detta:

Swishdonation
Om du upplevt att vår blogg varit dig till stor hjälp får du gärna donera! Använd i så fall QR-koden ovan eller Swisha till nummer 1236340384 med valfri summa.
Om du inte kan är det såklart lugnt, du kan istället visa tacksamhet genom att berätta om oss för dina vänner eller dela vår sida på sociala medier. Tack!

Screena dina kunder för bäckenbottendysfunktion!

Inlägget avslutas med reklam för vårt mentorskapsprogram.

Att uttala sig om någons bäckenbottenfunktion

Jag ondgör mig ibland över tramsiga uttalanden om bäckenbottenfunktion utifrån vad en personlig tränare upplever sig känna utifrån magen på en kund. Jag hävdar att lika lite som jag kan undersöka någons korsbandsfunktion genom att känna på axeln, så kan dessa känna bäckenbottenfunktionen genom magen. Det är en helt och hållet icke-adekvat bedömning för dig som har bäckenbottenbesvär!

Att prata om generell bäckenbottenfunktion

Däremot är jag alltid OTROLIGT glad och tacksam för när kollegor, kroppsterapeuter, personliga tränare eller andra instruktörer pratar om bäckenbotten med sina patienter eller kunder. Jag hävdar alltså inte att bäckenbotten-området bara är ”mitt”. Utan snarare tvärt om – vi måste bli så många fler som pratar om dessa frågor!

Våga fråga!

Du kan inte kan uttala dig om någons bäckenbottenfunktion utifrån maganspänning. Däremot kan du uttala dig desto säkrare om du bara vet vilka frågor du ska ställa. Frågorna är privata och potentiellt känsliga, men det är oftast bara känsliga för dig som är frågeställare. Det kommer aldrig som en överraskning för personen du jobbar med att du vet att hen kissar, bajsar eller har sex. Du kanske tänker att dessa känsliga ämnen ligger utanför ditt yrkesområde. Ja, kanske? Men då måste du acceptera att du inte ska jobba så mycket med bäckenbotten. Du kan inte få det ena, utan att ta det andra.

Påminn din patient/kund om att de inte behöver svara om de inte vill. Svaren kan vara otroligt viktiga för att du ska veta hur du ska anpassa den fysiska träning du går igenom med personen ifråga. Svarar personen ”JA” på två av de blå frågorna bör du också rekommendera personen att söka hjälp hos en fysioterapeut/sjukgymnast riktad mot kvinnors hälsa.

Du som jobbar inom friskvård

Hur ofta tänker du på huruvida de övningar du rekommenderar kan ge en kvinna urinläckage eller möjligen bidra till ett framfall? Hur skulle du veta om så var fallet? Jag kan garantera: de flesta kommer inte ta upp detta med dig spontant. Om du INTE tänker på dina klienters förmåga att använda bäckenbotten som en del i träningen kan du mycket väl råka förvärra någons symtom utan att ens veta om det själv.

Hur du kan identifiera en bäckenbottendysfunktion!

Kolla av dina kunder med följande frågeformulär.

Screena dina kunder för bäckenbottendysfunktion!

Angående vikt så är BMI relaterat till bäckenbottendysfunktion på gruppnivå.

Får du ja på flera av frågorna behöver du rekommendera din klient att uppsöka en bäckenbottennischadfysioterapeut.

Det kan vara värt att ta lite administrativ tid och ringa runt till de rehabmottagningar som finns i närheten av där du jobbar. Fråga vart och till vem du kan hänvisa dina klienter vid behov. Det kommer löna sig för dig i slutänden! Vi från vårt håll vill otroligt gärna rekommendera våra patienter fortsatt friskvårdsträning hos kunniga personer ute i träningsbranschen. Du kan också hitta en del av oss här.

Inlägg på samma tema:

Och på tal om detta..

Om du är en professionell som jobbar med kvinnor och behöver veta mer om allt detta, så vill jag rekommendera:

Vad ska jag göra efter min förlossningsskada?

Jag fick ett tips om att skriva om alla saker man kan/ska/bör göra när man fått en förlossningsskada. Som när det gäller många andra inlägg så tänker jag inte ensam, utan jag bad några i Facebooksgruppen ”Förlossningsskadad – du är inte ensam” att tänka med mig. Alla tips här kommer inte vara aktuella för alla, men det kan ändå vara en hjälp!

Först av allt vill jag också tipsa om ett gäng inlägg jag skrivit tidigare:

Ta reda på vad som hänt dig

Det kan verka lockande att stoppa huvudet i sanden och inte låtsas om att en skada skett. Men läs genom dina journaler, be att få dem förklarade för dig. Be att få skadan utpekad på en anatomisk modell och be att få namn på de strukturer som skadats. Läs patientinformationen och en massa annan viktig information om din skada på backenbottenutbildning.se. Kunskap är makt!

Se över möjligheten till sjukskrivning

Det är många som får höra att man inte kan bli sjukskriven efter förlossning, och det kan säkert stämma i en del fall. Men om du inte kan utföra de uppgifter du faktiskt har som föräldraledig (läs: ta hand om barnet) så ska du inte heller vara föräldraledig. Prata med läkaren på BB, på barnmorskemottagnignen eller på vårdcentralen för att bli sjukskriven.

Läs noga igenom din journal

Det här är en av de punkter som kommer från tips från flera andra förlossningsskadade. Kolla att det som står i din journal stämmer. Det är alltid lättare att få journalen rättad när det gått bara kort tid efter förlossningen. Har de missat att skriva in något viktigt, eller upplever du att din journal inte stämmer med din upplevelse av förloppet – kontakta kliniken där du födde. Att det står rätt i journalen och att alla viktiga delar är beskrivna är viktiga för de kommande två punkterna.

Anmäl till din gravidförsäkring

Om du hade en betalversion av en gravidförsäkring kan du anmäla din förlossningsskada dit. Om du fick stanna länge på sjukhus kan detta också vara en sak du kan få ersättning för.

Anmäl skadan till LÖF

LÖF är ”Landstingens ömsesidiga försäkringsbolag” och de kan ge ersättning om din skada klassas som vårdskada. Vi är många som anmält dit som bara fått svaret att ”förlossningsskador är förväntade och normala utfall av vaginala förlossningar”. Men vi är också ganska många som inte riktigt är nöjda med detta svar. Oavsett – anmäl dit och se vad som händer.

Kontakta klinikchefen

Om du vill lämna feedback eller klagomål på den vård du fick kring förlossningen eller efteråt ska du i allra första hand kontakta kliniken. Du kan ringa eller skriva brev. Om du vill ha hjälp eller stöd i att ta kontakt med kliniken kan du kontakta Patientnämnden i ditt landsting/din region. Googla patientnämnd och regionen så kommer du hitta.

Anmäl till IVO

IVO har ansvar för allvarligare händelser där du som patient fått permanenta besvär. Ganska många förlossningsskador kan alltså räknas till de skador som ska anmälas till IVO. IVO är en tillsynsmyndighet och har som mål att göra vården säkrare och bättre.

Boka uppföljningsbesök

Eftervården är inte alltid helt hundra, även om det faktiskt håller på att bli bättre. Men du kan behöva ligga på lite själv. Börja med att boka efterkontrollen hos din barnmorska. Boka en tid hos en bäckenbottenfysioterapeut, kolla listan här. Har du behov utöver detta, be kliniken där du födde att fixa en läkartid åt dig. Det kan också finnas möjlighet till samtalsstöd eller kuratorskontakt, antingen via Kvinnokliniken eller vid BVC.

Gå på besök utan bebis/med sällskap

Det här naturligtvis olika för olika individer. Men ett tips är att gå på viktiga vårdmöten utan bebis, ha kanske med dig någon som kan vänta med bebisen i väntrummet. Och ta med en anhörig eller nära vän som kan vara med och vara vid svåra vårdbesök – någon som kan lyssna och hjälpa till att komma ihåg, som kan ställa frågor och vara krävande om du inte orkar vara det.

Gå med i Facebookgruppen

Det finns alltså en fantastisk Facebookgrupp för förlossningsskadade – gå med där och njut av systerskapet!

Ha tålamod

I många fall blir symtomen lättare och lättare med tiden. Se till att inte överbelasta din bäckenbotten, vila när du behöver och ta hjälp. Ha tålamod och försök att inte katastroftänka. Många symtom blir mycket lättare med tiden. Det som inte blir bra ska du söka vidare för. Då ska du istället för att ha tålamod bli en besvärlig patient.

Fler tips eller måsten?

Dela med dig i kommentarsfältet!

Cauda Equina-påverkan vs förlossningsskador

Det här inlägget är ett tänkar-inlägg. Jag har gått och funderat på en grej ett tag, och skriver inlägget helt enkelt eftersom jag hade velat höra fler personers tankar om ämnet. Jag har inga tydliga slutsats-åsikter om ämnet än.

Bakgrunden till min tankar

När man som fysioterapeut (och läkare) pratar om akut ryggsmärta och diskbråck så har vi ett gäng symtom som hamnar under ”röd flagg”. Det betyder att det är något i personens historia eller upplevelse som gör att vi ska dra öronen till oss, och inte bara skicka hem med alvedon och säga ”det går över” och ”gör den här och den här övningen”. (Eller vad man nu rekommenderar för behandling…) Utan vissa saker tyder på annan sjuklighet och kräver andra insatser.

Cauda Equina är en ”röd flagg”

Cauda equina betyder hästsvans på latin och det är namnet på den svans av nervtrådar som fortsätter längst ner i ryggen där ryggmärgens tar slut. Dessa nerver går till underlivet och urinblåsan. Om du vid ett stor diskbråck eller på grund av annan orsak får skada på dessa nerver kan det leda till problem med blås-tarm eller sexualfunktionen. Ett diskbråck som ger upphov till cauda equina-syndrom skall opereras genast, helst inom åtta timmar, eftersom nervskadorna annars kan bli bestående.

Kirurgi för diskbråck eller ryggsmärta är något ganska ovanligt och något man helst undviker i de allra flesta fall. Dels på grund av att operationer alltid innbär risker, men också för att ryggkirurgi sällan gör något underverk för just smärta. Att man opererar ett diskbråck typ direkt vid cauda equina-påverkan är alltså på grund att man vill vara oerhört försiktig med personens funktioner i underlivsregionen.

Varför är man så hänsynsfull till blås-tarm och sexualfunktionen?

Jag är alltså inte dett dugg frågasättande till att man är så noga med att försöka bibehålla blås-, tarm- och sexualfunktionen vid Cauda Equina-påverkan. Missförstå mig inte. Men. Varför finns inte samma ”röd flagg”-system vid förlossningar? Varför väljer man en förhållandevis riskfylld kirurgi framför att riskera underlivsfunktionerna när det gäller diskbråck, men man vill ofta till varje pris undvika ett kejsarsnitt (trots att underlivsfunktionerna kan stå på spel) vid en förlossningssituation? Vad är den stora skillnaden? Berätta för mig, är det mycket mycket värre/mer riskabelt med ett kejsarsnitt jämfört med diskbråckskirurgi?

Vad man kan få för symtom av Cauda Equina:

  • Blåsöverfyllnad och överflödsinkton
  • Förlust av blåskontroll eller nedsatt känsel av att behöva kissa, svag stråle
  • Nedsatt känsel i underlivsregionen
  • Analinkontinens

Låter det här bekant? Jag tycker att det låter väldigt likt ett gäng förlossningsrelaterade symtom…

Är det skillnad?

Läs den frågan med en öppen nyfikenhet nu. Alltså: Är det skillnad på allvarlighetsgrad och livskvalitets-nedsättning för restsymtom av Cauda Equina och på symtomen efter en förlossningsskada? Jag har aldrig träffat någon med restsymtom från Cauda Equina, så jag vet inte. Men om det inte är det – HUR kan attityderna vara så olika?

Undvika operation till varje pris?

Indikationen för sugklocka och akuta kejsarsnitt kan vara ganska lika, det handlar ofta om att det börjar bli ett knepigt läge där bebisen inte mår riktigt bra och där förlossningen inte går riktigt framåt så som man behöver. En sugklocka ökar risken ganska drastiskt för bäckenbottenskador och följdsymtom med nedsättning av blås-tarm och sexualfunktion. Ändå viftas det inte med ”röd flagg” och ändå får man fortsätta med sugklockeförlossningar, trots att risken för att ge mamman bäckenbottenskador och en rad blås-, tarm- eller sexualfunktionsrelaterade symtom ökar drastiskt. Eftersom man ofta vill undvika kejsarsnitt till varje pris.

Missförstå mig inte

Jag tycker inte att man ska besluta om akuta kejsarsnitt alldeles för lättvindigt, och till höger och vänster. Det finns risker med det också. På samma sätt som jag håller med om att det finns ”gula flaggor” för akut ryggsmärta, som absolut inte ska leda till rygg-kiurgi. Men är det så att underlivsfunktionerna prioriteras HELT OLIKA beroende på vilket anledning du söker sjukvården? Om det är så, är inte det lite konstigt?

Jag har inte tänkt färdigt

Så dela gärna med dig av dina tankar kring ämnet!

Om du upplevt att vår blogg varit dig till stor hjälp får du gärna donera! Använd i så fall QR-koden nedan eller Swisha till nummer 1236340384 med valfri summa. Om du inte kan är det såklart lugnt, du kan istället visa tacksamhet genom att berätta om oss för dina vänner eller dela vår sida på sociala medier. Tack!