Kategori: Framfall

Framfall

Cystocele, rectocele och livmoderprolaps

Den här kategorin innehåller fysioterapeutisk information om hur du som lider av framfall kan hålla dig aktiv utan att förvärra dina symtom. Mycket handlar om att hålla bäckenbotten stark och hantera belastning och tryckökning i buken med god koordination och teknik. I vissa fall kan du behöva tänka om med belastande träning om du får besvär av det, men ofta kan du göra anpassningar som hjälper dig.

Läs gärna vidare om fysioterapeutiska insatser för framfall, och glöm inte att bäckenbottenträningen ofta är den viktigaste komponenten. Mer om bäckenbottenträning finns i en egen kategori.

Inläggen är så långt det går baserade på forskning och vetenskap, i där sådan saknas mer på beprövad erfarenhet. Kom ihåg att inga råd du kan läsa på nätet ersätter en individuell bedömning och behandling.

Läsarfrågor om knip och bäckenbottenskonsam träning

Läsarfrågor om knip och bäckenbottenskonsam träning

Här kommer några svar på knip och bäckenbottenrelaterade läsarfrågor.

Jag har sanslöst svårt att isolera mina ”knipmuskler” och känner att andra muskler träder in och kompenserar när jag gör mina knip. Har du har något tips för att INTE kompensera med andra muskler än bäckenbotten vid knipträning?

De vanligaste knepen jag använder mig av är:

  • Generell avslappning, det vill säga ofta en progressiv avslappning först. Du ligger ner, andas djupt i magen och liksom scannar igenom kroppen. Spänner och slappnar av kroppsdel för kroppsdel. Då brukar det vara lättare att hitta spänningen på rätt ställen sedan. När du först kontrollerat att du slappnat av övriga.
  • Knip med fingret i slidan. Den vanligaste källan till fel är att så gärna vilja få till ett kraftigt och kännbart knip. Att alla möjliga muskler kommer med för att kompensera. Då brukar jag försöka skala av och backa tillbaks. Det får vara en mycket liten spänning med en närmst omärkbar rörelse, bara det (nästan) enbart är bäckenbotten som anspänns.
  • HItta bästa ställningen. Ibland kan det vara att ligga på sida, och ha den övre skinkan nästan vilande i handen. Får du med rumpan när du försöker knipa får du en ombedelbar feddback i handen, och då kan du börja om.

Får du inte till det trots dessa knep skulle jag anse att det är läge att träffa en fysioterapeut som kan guida dig rätt IRL.

 Jag har ett framfall på urinblåsa/rör och buktande slidväggar sedan min förlossning för ett år sedan. Jag har av och till en tyngdkänsla och är superrädd att försämras i min bäckenbottenstatus. Jag har inte börjat träna efter förlossningen utan tänkt invänta resultat av knipträningen dessförinnan. Vad tror du kan kan träna trots att mitt knip ännu är kass och min bäckenbottenstatus generellt är likadan? Innan min förlossning har jag joggat mest men nu vågar jag inte ens gå en rask promenad eller jogga till bussen eftersom jag känner belastningen nedtill.

Utan att känna dig, och helt utan att veta hur mycket du faktiskt har kniptränat: men ett år är lång tid. Vet du med dig att du kniptränat enligt konstens alla regler i 3-6 månader behöver du få en bedömning om något annat ska göras. Du ska vara rädd om din tid. Upplever du inte att det finns en bättring i nära sikte så tycker jag att du ska försöka bli remitterad till ett bäckenbottencentrum (eller skicka egenremiss).

Jag har gjort ganska många olika inlägg här på bloggen om bäckenbottensäker/bäckenbottenskonsam träning, De flesta hittar du via internlänkar i detta inlägg. Cykling, simning, crosstrainer och styrkeövningar i sittande är sådana jag brukar rekommendera. Jag tror också att du eventuellt kan få lite pepp från det här inlägget. Jag skulle också föreslå att du besöker en gynekolog som kan prova ut en prolapsring till dig, det kan vara ett gott stöd.

 

Hoppas dessa svar var vägledande på något sätt! Lycka till! 

 

 

Läsarfrågor om misstänkt främre slidväggsbuktning

Jag fick en son för 3 månader sedan och har efter det fått ett misstänkt cystocele.

Tyvärr vill kvinnokliniken inte göra någon gynbedömning alls innan det gått 6 månader.Vad ska jag göra? Jag skulle gärna vilja få en bedömning nu och tips och råd om hur jag kan fortsätta träna bäckenbotten och lite stöd på vägen. Har inga jättestora besvär, läcker inget och har klarat mig bra på många sätt.

Har du tips om någon bra bäckenbotten-fysioterapeut i min stad?

Mitt första och bästa tips är att ringa till din lokala rehabmottagning och fråga om de känner till någon som jobbar med bäckenbotten. Du kan också kolla på ”sök fysioterapeut” på vårt fack Fysioterapeuternas hemsida.

Är det rimligt att vänta 6 månader efter förlossningen innan jag får en bedömning?

På denna fråga är svaret både ja och nej. Ja, därför att besvären faktiskt kan gå över av sig själv. Nej, därför att det kan vara av vikt att du får ställa alla dina frågor och får vägledning i hur du ska tänka kring fysisk belastning och ansträngning. Vad gäller åtgärder som gynekologen oftast kan bidra med, det vill säga ställningstagande om en eventuellt operation är det kanske rimligt att vänta 6 månader. Det är inte nödvändigt för någon annan anledning. Du skulle kanske ha nytta av att få prova en prolapsring, en contrellebåge eller få råd om en receptfri östrogenkräm. Jag själv vill gärna träffa mina patienter tidigare än sex månader innan. För att börja med bäckenbottenträning och att  jobba upp muskelstyrkan i resten av kroppen. Samt gå igenom lite tips och råd för fysisk träning och ergonomi.

Det som stör är att jag är kissnödig hela tiden och att det buktar och skaver en del, samt att jag har en del blåstömningssvårigheter.

Kvinnor med cystocele, alltså ett framfall eller en buktning av urinblåsans stödjevägg framtill i vagina, har ofta också blåsproblem. Det kan omfatta urinläckage eller svårigheter att tömma blåsan helt. Blåstömningssvårigheter handlar ofta om en mekanisk vinkling i buktningen som gör att det blir svårt för blåsan att tömmas helt. För att underlätta blåstömningen ska du sitta tungt ner på toaringen (alltså inte halvstå som på en ofräsch offentlig toalett). Ha gärna fötterna på en pall om du är kort och ha knäna och höfterna ganska brett i sär. Luta dig lite framåt i höften, men bibehåll en god hållning i ryggen. Slappna av i magen och släpp spänningen i bäckenbotten helt. Andas djupt ner i magen och låt blåstömningen ta den tiden den kräver. Du kan också behöva ”dubbelkissa”. Det innebär att du ställer dig upp efter att du kissat klart (första gången),  rör på dig lite (tänk typ att du rockar rockring…) och sätt dig ner igen och töm resten ur blåsan.

Har märkt att det blir bättre om jag stoppar in en tampong, då blir jag inte lika kissig och det känns som jag orkar hålla upp bäckenbotten på en promenad.

Det är därför jag gissar att du skulle gilla att ha en prolapsring eller contrellebågar. Ring och tjata på gyn om att du behöver hjälp! Tycker absolut att du ska be barnmorska/gyn om råd om östrogenkräm, det kan också hjälpa dig.

Lycka till!

Bäckenbotten och hopp

Bäckenbotten och hopp

Med jämna mellanrum möter jag patienter som hört av någon gynekolog påståendet att ”kvinnor som har fött barn ska aldrig mer hoppa”. Och samtidigt vet jag till exempel min egen mamma. 60 år och med fyra vaginala förlossningar i bagaget som glatt kan hoppa studsmatta med barnbarnen utan besvär. Vad är sant egentligen? Sanningen är att ingen av oss egentligen vet, faktiskt. Idag tänkte jag berätta för er om en ny spännande studie om bäckenbotten och hopp!

Ansträngningsinkontinens och hopp

Ansträngningsinkontinens innebär ofrivillig passage av urin under det att buktrycket ökar. Oftast sker det under när individen hostar, nyser, skratter eller fysiskt anstränger sig. Tidigare har det mest talats om ansträngningsläckage hos äldre kvinnor eller hos de som nyss fött barn. Forskning som framkommit under de senaste åren har visat att ansträngningsinkontinens är vanligt även hos unga kvinnliga atleter. Förekomsten av ansträngningsläckage hos denna grupp är mellan 12,5-80 %.

En hypotes vad gäller bäckenbottens funktion handlar om att den inre av bäckenbottens muskler, levator ani, spelar en signifikant roll vad gäller att bibehålla kontinensen. När buktrycket ökar erbjuder bäckenbotten i allmänhet, och levator ani i synnerhet, en spjärnande supportstruktur som bibehåller stängningen av urinröret genom en anspänning i musklerna. När det kommer till unga atleter saknar dessa de skador mot bäckenbotten som oftast förekommer i samband med vaginala förlossningar. Därför har vi länge inte förstått mekanismen bakom deras urinläckage. Vi vet att ansträngningsinkontinensen kommer av det höga buktryck som de utsätter sig för genom högintensiva idrotter med hopp och löpning. Men vi vet inte riktigt varför de drabbas, när de i alla fall teoretiskt sätt borde ha välfungerande bäckenbottnar.

Ny studie

Det har nu kommit en ny studie där man helt enkelt utgick från MR-undersökningar av kvinnor som hoppar, och sedan gjorde datorsimuleringar av rörelsen som sker inne i bäckenet.  Kvinnorna hoppade från en 30 cm hög låda och landade på ett hårt trägolv, för att simulera de hopp som bollspelande ungdomar utsätts för. I datorsimuleringen kunde man följa den rörelse som bäckenbotten får under ett hopp. I simuleringen ändrade forskarna sedan vävnadernas hållfasthet, för att se hur olika en stram, svag eller väldigt svag bäckenbotten hanterar buktrycket och hoppet.

Vad händer i bäckenbotten under ett hopp?

Det som händer under ett hopp är att bäckenbotten först får en liten framåtlutning. Detta gör att urinblåsan trycks fram emot pubisbenet med accelerationskraften. Under hoppets andra fas börjar blåsan studsa tillbaks med en slags rekylkraft. Här kommer både vaginas framvägg och levator ani-muskulaturen till undsättning för att motverka kraften bakåt. I simuleringen förändrade inte förändring av levator anis funktion den studsande kraften i någon hög grad, vilket är något emot det man tidigare trott.

Rörelsen som sker under ett hopp skiljer sig väldigt ifrån den som sker då individen krystar. Det är den metod som en vi undersökare använder för att se bäckenbottens funktion under ökat buktryck. I en krystning kommer kraften i ett jämnt tryck rakt nedåt, medan ett hopp sker som en rörelse både framåt och bakåt och innebär två separata ökningar av buktrycket. Den första tryckökningen sker när mjukdelarna i ”fritt fall” och trycks fram emot pubisbenet. Den andra tryckökningen sker när blåsan dunsar tillbaks mot vaginas vägg och levator ani. Tryckökningen under hoppen (båda peakarna) var mycket högre än de som uppmätts under en valsalva/krystning.

Vad betyder då detta?

Detta betyder, så som de flesta av oss redan känner – att hopp ger en helt annan påfrestan på bäckenbotten än vad annan buktrycksökning gör. Denna studie visar att en kvinnlig bäckenbotten reagerar väldigt olika på det buktryck som sker under hopp, jämfört med det buktryck som sker under krystning/valsalva/tunga lyft eller andra dagliga aktiviteter. Detta kan vara förklaringen till att en del inte har urinläckage under vardagliga aktiviteter, men under hårdare fysisk ansträngning som inkluderar hopp.

Borde kvinnor inte hoppa?

Jag kommer inte frångå min devis ”allt som känns okej är okej”. Min uppfattning är att kvinnor är mycket kompetenta att själva avgöra vad som är bra för dem. Men personligen har jag alldeles nyligen tagit ett beslut att faktiskt inte hoppa, då jag går på gruppträningspass. Jag har aldrig urinläckage, men gillar inte känslan av svaj som bäckenbotten ändå förmedlar till mig under ett kraftiga hopp. Den största anledningen är någon slags systerskapslojalitet. Om någon annan på gruppträningspasset ser att jag inte hoppar, kanske de själva får modet att avstå. Grupptryckets makt kan inte förringas. Och gruppträningsinstruktörer verkar i regel ha skrämmande liten kunskap om behoven av att anpassa olika instruktioner till målgruppen på passet (det vill säga typ nästan alltid medelålders kvinnor, ju…) så då kan jag göra en liten tyst revolt längst bak. Däremot springer jag ju mycket och ofta, och personligen tror jag att löpning och hopp inte behöver vara riktigt samma sak. Men det kan vi prata mer om vid ett annat tillfälle.

Referenser:

Pelvic floor dynamics during high-impact athletic activities: A computational modeling study.

Urinary incontinence in physically active women and female athletes

 

 

 

Prolapsringar

Prolapsringar

Prolapsringar – vad finns det för information mer än den lilla text som är samma och florerar på internet på alla landsting? Hur vet man att storleken är rätt? Vad gör man med ringen när man har mens? Kan man röra sig och träna som vanligt eller bör man vara lite betänksam med tunga lyft etc ändå? (Jag upplever att det ändå inte går att springa, t ex, med ring fast läkaren sa att det skulle gå, för någon som hon hade hört om).

Prolapsringar eller pessar kan vara utmärkta alternativ till kirurgi, eller ett symtomlindrande hjälpmedel tills dess att kirurgi kan genomföras. Det finns inte någon omfattande forskning på detta, men kliniskt verkar det som att mindre framfall (cystocele, rectocele och livmoderprolaps) kan behandlas med dessa mekaniska stöd.

Vad är egentligen en prolapsring?

En prolapsring, eller pessar som det ofta kallas internationellt, är ett mekaniskt hjälpmedel för att skapa ett stöd i vagina. Syftet är att stötta upp väggarna och de organ som kan sacka neråt, det vill säga urinblåsan, tarmen och/ eller livmodern. De moderna prolapsstöden är oftast gjorda av medicinskt silikon eller plast. De fungerar helt enkelt genom att bara finnas, de tar upp utrymme och förhindrar buktningar och tryck nedåt.

Vem kan ha en prolapsring?

Prolapsringar passar inte alla, och de olika formerna och varianterna av ringar passar olika individer. Först måste framfallet vara tillräckligt låggradigt för att vara hjälpt av en ring. Individen måste också känna att det är okej att ha ett mekaniskt hjälpmedel i vagina, och ska vara bekväm med att ta i och ur ringen för rengöring. En del kvinnor upplever att ringen skaver, en ökad infektionskänslighet vaginalt och att flytningarna ökar. Det finns olika anledningar till att välja prolapsring som behandling – för att kunna skjuta en operation på framtiden, för att underlätta fysisk träning eller under en pågående rehabperiod för bäckenbottenmuskulaturen.

Prolapsringar är oftast inte lämpliga för kvinnor med aktiva vaginala infektioner, sår, blödningar utöver menstruationsblödningar eller vid silikon/latexallergi.

Hur provas en prolapsring ut?

Här i Sverige har jag mest hört om kvinnor som får en prolapsring av sin gynekolog med ett ganska slarvigt utprovningsförfarande, och med knappt någon uppföljning alls. Som jag uppfattat det verkar också många svenska gynekologer hantera ringarna ganska styvmodrligt, och säljer inte heller in idén riktigt till sina patienter. Tveksamma läkare, tveksamma patienter.

Grejen med prolapsringar är att det är en ”trial and error” med dem, och att kvinnan troligen kommer behöva testa lite olika varianter och storlekar innan hon är nöjd. Ger gynekologen upp när kvinnan kommer tillbaks första gången och säger att ringen inte funkade, då blir det ju heller kanske ingenting med den behandlingen. Ringen ska sitta i utrymmet mellan väggen bakom livmodertappen och främre väggen (i riktning mot pubisbenet), och storleken ska vara ”den största som passar in utan att vara obekväm”. Efter ungefär en timmes stående och gående kan ringens passform utvärderas, men det får gärna gå flera dagar.

Olika typer av ringar för olika framfall

En cystocele behandlas ofta med en ring som inte är ihålig, det vill säga som har en perforerad platta i mitten. Vid livmoderframfall används ofta en ring som har ett hål i mitten (ni fattar, donut-liknande). Ansträngningsinkontinens behandlas ofta med en ring med en plupp framtill.

Hur används ringen?

Ringen kan användas dagligen eller bara vid tyngre belastning. Den kan tas ut dagligen, varje vecka eller en gång i månaden och rengöras med tvål och vatten. Ringar som inte har en platta i mitten kan användas vid penetrerande samlag om den inte stör. Kvinnan kan behöva kombinera ringbehandlingen med östrogenkräm. Behandlingen bör följas upp var 3-6 månad.

En ring med bra passform ska inte kännas, och ett obehag under ringanvändning är en signal om att passformen inte är optimal eller att ringen kommit ur läge. En bra ring ska hållas på plats när du går, hostar och är fysiskt aktiv. Den ska heller inte göra att du får svårt att tömma blåsa eller tarm.

Här finns en jättebra guide till hur du sätter in ringen. 

Östrogenkräm och ringar

Kvinnor som ammar och kvinnor i/efter klimakteriet får ofta östrogenkräm förskriven tillsammans med sin ring. Östrogen behövs för att optimera slemhinnorna i vagina, och just under amning och efter menopaus har kvinnor ofta östrogenbrist.

Problem med ringbehandling

De vanligaste komplikationerna med prolapsringar kommer utav att ringens passform inte är optimal. Då kan ringen orsaka skav, förstoppning, ökade flytningar och förändrad lukt.

Sex och prolapsringar

Den som provar ut din ring bör ta upp frågan om sex med dig. Vissa ringar behöver tas ut inför penetrerande samlag. Vissa ringar/stöd kan inte tas ut av användare själv, och dessa är då inte alltid optimala.

Mens och prolapsringar

De flesta verkar mena att du ska kunna ha ringen inne under menstruationen precis som vanligt. Rådet är att ta ut och rengöra ordentligt efter varje menstruation. En del kvinnor låter bli att använda ringen under menstruationen. En del kvinnor upplever också att en menskopp kan ge något av det mekaniska stödet som en prolapsring kan ge, medan andra inte upplever att de ens kan föra in menskoppen och få den på plats.

Träning och prolapsringar

En prolapsring i kombination med en tränad bäckenbotten borde optimera förmågan att träna, men om en individ kan återgå till att slags fysiska aktiviteter är individuellt. Här har jag inget bättre svar än ”det som känns okej, är okej”. Just löpning kan ju handla om många andra faktorer, och att bäckenbotten och koordinationen av dess anspänning under löpsteg behöver tränas tillbaks. Se gärna mitt resonemang om återgång till löpning här, om upptrappning och mina bästa tips. 

Här hittade jag en bra och informativ film och de olika alternativen av prolapsstöd:

 

Referens:

Pessaries (mechanical devices) for pelvic organ prolapse in women.

 

Frågestunden: Framfallsoperationer

​Frågestunden: Framfallsoperationer

Läsarfrågor om framfallsoperationer

Hur vanligt är det med framfallsoperationer på yngre människor och hur ska man hitta andra i samma situation (t ex forum etc) för man kan ju inte vara helt ensam om detta?

Jag kan inte hitta några exakta siffror på detta, men jag träffar ju en del sådana kvinnor så helt ovanligt är det ju inte. Jag tror att det finns Facebookgrupper för detta, både på engelska och svenska. Den jag hittar när jag söker snabbt bara heter ”Pelvic Organ Prolapse Support (POPS), men jag har för mig att jag läst någonstans om att det finns någon svensk grupp också. Någon läsare som vet? I Facebookgruppen för Förlossningsskadade finns också ett bra gäng, både i antal (tyvärr) men bra framförallt pga trevliga och stöttande. I alla grupper jag vet handlar det nog om kvinnor med framfall, både före och efter operation.

Vad är de senaste metoderna och rönen kring operation av framfall, främst på lite yngre människor?

Jag vet inte exakt vilka rön som efterfrågas, men som jag förstått det så har historien gått ungefär som så:

  • Förr opererades framfallen med bara att sy ihop kroppsegen vävnad, men halvbra resultat.
  • Man testade då att använda kirurgisk mesh för att stadga upp slidväggarna med, men resultaten var nästan sämre då meshen började jazza runt och ge upphov till komplikationer
  • Vi verkar vara tillbaks till att det är kroppsegen vävnad som sys ihop, men jag skulle gissa att tekniker, handhavande och också kunskaperna runt omkring gör operationerna mer lyckade idag än vad de var förr i tiden. Trots detta så anses inte framfallsoperationer ha superlång hållbarhet.

Kirurgisk mesh

Operationer med ett nätmaterial infördes med syfte att ge bättre resultat från operationer, men amerikanska läkemedelsverket drog in tillståndet för att dessa fick användas sedan en del patienter fick komplikationer med att nätet eroderade in i annan vävnad och gav upphov till funktionsnedsättning och smärta. När nätet faktiskt sitter bra och inte ger några komplikationer visar några studier det finns en tendens till något färre återfall av dessa framfall, men andra och nyare studier verkar inte hålla med.

Det är viktigt att veta att kirurgisk mesh dock används med gott resultat i inkontinensoperationer.

Utmaningen med att operera och ”bota” framfall

Till att börja med kan det vara en utmaning att hitta ”rätt kandidater” för operation. Graden av framfall behöver inte stämma överens med de upplevda symtomen. Framfallskirurgi syftar till att återställa bäckenorganen till sina ursprungliga positioner och om operationen blir lyckad eller ej avgörs om framfallet försvinner, om symtomen är borta, om patienten är nöjd och om inga komplikationer har uppstått. Det är inte alltid alla dessa parametrar går att uppfylla, men patientens symtom ska vara det viktigaste utfallsmåttet.

Frågor om tiden efter operation

  • Tiden efter operation, vad kan man vänta sig? Jag har hört flera olika saker och vet inte vad som stämmer (allt ifrån att jag aldrig mer kommer kunna lyfta något till att kunna springa igen).

  • Fysisk återhämtning efter operation? Samma där, har hört allt ifrån 1-2 veckor till 2 månader. Har småbarn hemma så lite orolig att inte kunna lyfta den lille alls på flera månader.

Att du har hört så olika beror helt enkelt på att det inte finns något generellt svar. Alla opererande läkare svarar olika, och alla kvinnors förutsättningar är dessutom individuella. Jag har skrivit dessa inlägg om tiden efter gynekologiska operationer, och jag har ”bestämt mig” att de är dessa råd jag utgår ifrån i brist på vetenskapligt grundade restriktioner.

Återgång till träning efter gynekologisk operation; teori

Träningstips efter gynekologisk operation

Där hittar ni det närmaste jag faktiskt kan svara vad du kan vänta dig av tiden efter operationen!

Vet inte om du kan svara på detta men undrar varför läkarna har börjat rekommendera att operera framfall/förlossningsskador innan man skaffar fler barn? Tidigare var rekommendationen att skaffa alla barn först och sedan operera? Finns det någon forskning som tillkommit?Förstår ju att man opererar muskler som är sönder, men framfall?

Ja, så som jag uppfattat det är det inte jättemycket beroende på ny forskning rent medicinskt sett som tillkommit. Jag tror däremot att det handlar om livskvalitet-begreppet och att det har framgått hur dåligt kvinnor kan må av detta. Och att det inte är okej att livet i vissa fall ska sättas på paus tills dess att kvinnan kommit i en ålder då läkarna tycker att det är okej att operera framfallet.

Operation enbart på grund av patientens symtom

Det är möjligt att ha framfall och vara symtomfri, och då behöver detta inte opereras. Istället kan man testa bäckenbottenträning, pessar/ringar och optimering av påverkansfaktorer som övervikt, rökning och förstoppning. Bäckenbottenträning har visat sig minska symtomen från ett framfall, i vissa fall minska graden av framfallet samt förebygga förvärrande. 


Jag undrar också hur man ska prata om förlossningsskador eller som i mitt fall framfall och operation. Du är ju öppen med din men det har inte jag varit… Jag måste ju berätta på jobbet att jag ska vara borta 4-5 veckor och för min familj (inklusive litet och stort barn) vad sjutton berättar man?

Här tar jag gärna in alla kloka läsares svar. Jag har ju varit öppen med min skada från dag ett, och vet liksom inget annat. Men mitt råd, som jag förstår att alla inte pallar, det är att tänka ”hur skulle jag gjort om jag åkt skidor och dragit av massa stabiliserande strukturer i ett knä?”. Då hade du ringt arbetsgivaren och skrivit på Facebook och berättat att ”jag har skadat mig och kommer få opereras för detta inom kort, kommer vara fysiskt konvalecent i 4 veckor och kommer ta det lite lugnt”. Jag fattar att det inte är så du kommer göra, och förespråkar kanske inte direkt det heller. Men så kan du tänka. När du börjar vara öppen och berätta så kommer du få sååå mycket erkännanden från andra, andra har också problem och en del har genomgått operationer och inte pratat om det. Jag använder hastaggen #tillsammansärmanmindreensam på Instagram väldigt frekvent, för att jag tror att det är precis så.

Referenser:

 

r

 

Screena dina kunder för bäckenbottendysfunktion!

Screena dina kunder för bäckenbottendysfunktion!

Ett superviktigt budskap från ”The Physio Detective” -Antony Lo.

Angående bland annat det här med att 96 procent av alla kvinnor på gym har minst en riskfaktor för bäckenbottendysfunktion.

Våga fråga och screena dina kunder för bäckenbottendysfunktion.

Hans budskap är att du alltid, alltid, alltid kan fråga en patient/kund/klient dessa potentiellt känsliga frågor. Påminn dem om att de inte behöver svara om de inte vill. Svaren kan dock vara mycket viktiga för dig, så att du på rätt sätt kan anpassa den fysiska träning du går igenom med personen ifråga. Svarar personen ”JA” på minst två av frågorna bör du också rekommendera personen att söka hjälp hos en fysioterapeut/sjukgymnast riktad mot kvinnors hälsa.

Screena dina kunder för bäckenbottendysfunktion!

Får du ja på flera av frågorna behöver du rekommendera din klient att uppsöka en bäckenbottennischadfysioterapeut.

 

Du som jobbar inom friskvård och träning – dela gärna detta med kollegor.

Tillsammans kan vi alla lyfta kvinnors hälsa! 

Om du jobbar mycket med kvinnor och träning behöver du med all sannolikhet ha ett samarbete med en bäckenbotten-nischad fysioterapeut. Det kan vara värt att ta lite administrativ tid och ringa runt till de rehabmottagningar som finns i närheten av där du jobbar. Fråga vart och till vem du kan hänvisa dina klienter vid behov. Det kommer löna sig för dig i slutänden! Vi från vårt håll vill otroligt gärna rekommendera våra patienter fortsatt friskvårdsträning hos kunniga personer ute i träningsbranschen.

 

 

Bäckenbottenfunktion genom livet

Bäckenbottenfunktion genom livet

Hur förändras bäckenbotten under livet?

Bäckenbottendysfunktion är ett samlingsbegrepp för ansträngningsinkontinens, trängningsinkontinens, överaktiv blåsa, framfall och analinkontinens. Enligt en svensk studie på 5000 kvinnor har 46 % av alla kvinnor som fött barn någon eller några av de olika symtomen för bäckenbottendysfunktion. Vad som påverkar utvecklingen av bäckenbottendysfunktion är naturligtvis väldigt individuellt.

Schematiskt kan påverkansfaktorerna påvisas ungefär så här:

Den här modellen förklarar dock inte varför en viss individ drabbas av bäckenbottendysfunktion och visar inte heller de olika faktorernas olika dignitet i påverkansflödet.

Bäckenbottendysfunktion kan också visas mer schematiskt över ett livsspann.

Bäckenbottenfunktion genom livet

Fas ett står här för predisponerande faktorer som bäckenbottenmuskeltillväxt och troligen även genetik. Fas två står i första hand för förlossningar, operationer och trauman som kan påverka bäckenbotten negativt.  Fas tre för faktorer som påverkar på sikt så som ålder, klimakteriet och livsstilsfaktorer. Dessa livsstilsfaktorer är bland annat tungt fysiskt arbete och tung belastning i form av övervikt.

Nu är detta en kurva som också visar att bäckenbotten återhämtar sig ” normalt” från en vaginal förlossning efter en mer akut dipp nedåt vad gäller funktion. Ordentliga muskelskador vid förlossning som inte lagas korrekt kan naturligtvis innebära att dippen blir mer permanent och förändrar kurvans förlopp. Detta innebär att den inte kommer upp till sin förväntade nivå utan ligger kvar vid dippen och går ner därifrån. Beroende på skadans art så kan också dippen bli så pass djup att den kommer ner till det röda strecket, vid tröskeln för symtom.

Bäckenbottenfunktion genom livet

Det är mycket som kan påverka vår bäckenbottenfunktion till det sämre, men skador kring förlossning är ju den stora avgörande faktorn. Visst blir det tydligt när vi ser på det såhär?

Referenser:

 

 

 

Hur påverkas bäckenbotten av sittande?

Hur påverkas bäckenbotten av sittande?

Sittpositioner och bäckenbotten

Bäckenbotten är den muskulära hängmattan som utgör botten på bålen. Dessa muskler lyfter upp bukinnehållet men är också med och reglerar bålstabiliteten, buktrycket och kontinensen. När vi sitter vilar bäckenbotten ofta lite mot underlaget vi sitter på, men musklerna har ändå en grundaktivitet för att agera lyftande och som en reaktion på bålmusklernas aktivitet. När vi sitter med och utan stöd kommer ryggradens kurvatur att förändras. Som jag skrivit en hel del om tidigare påverkar vår hållning bäckenbotten rejält, och nu har jag läst en studie som har undersökt vad som händer med bäckenbotten när vi sitter med olika sorters hållning i ryggen. Många upplever till exempel ett mindre stöd från bäckenbotten då de hostar framåtböjt sittande och ett bättre stöd från bäckenbotten då de håller en god upprätt hållning. Bäckenbotten är också mer aktiv då du sitter med god hållning och en god grundspänning i bålmusklerna.

Den aktuella studien syftade till att undersöka hur olika sittställningar påverkade aktiviteten i bäckenbotten och bålen hos kvinnor med och utan ansträngningsinkontinens.

 

Thumbnail image of Fig 1. Opens large image
Fig 1 Diagrammatic representation of the upright unsupported (A) and the slump supported (B) sitting postures used in the study.

Studiens resultat

När kvinnor, oavsett vilken grupp de tillhörde (med/utan ansträngninginkontinens) bytte ställning från ihopsjunken till upprätt ökade den muskulära aktiviteten i bäckenbotten. Även i de djupa bålmusklerna förbättrades aktiveringen. Skillnaden mellan de olika grupperna var att kvinnor med ansträngningsinkontinens generellt hade lägre spänningsgrad i bäckenbotten än kvinnorna utan urinläckage. Det som hände under den ihopsjunkna positionen var att alla kvinnor tappade ryggens naturliga svank. Kvinnorna med ansträngningsinkontinens hade till att börja med något mindre ländryggssvank än övriga kvinnor.

Vad betyder detta?

Resultatet av den här studien indikerar att bäckenbotten påverkas av sittande med dålig hållning. Anledningen till detta tros hör ihop med ländryggens svank, och tendensen var alltså sådan att låg aktivitet i bäckenbotten hörde ihop med en utplåning av ländryggens svank. Kvinnor med ansträngningsläckage hade inte samma grad av ländryggssvank som kontrollgruppen. Studien förklarar inte detta samband, men en icke-optimal ryggradskurvatur i stående med en förlust av svank och ökad rundning av bröstryggen har i andra studier visats ha ett samband med framfall. Om det är att hållningen ger en svag bäckenbotten som predisponerar för framfall, eller om det är en minskning av bäckenbottenfunktion och bålstabilitet som bidrar till försämrad hållning står fortfarande oklart.

Sittande med god hållning ökade också aktiviteten i de inre bukmuskellagren hos alla kvinnor. Kvinnor med ansträngningsläckage hade lägre aktivitet i bäckenbotten och högre aktivitet i raka bukmuskeln än kvinnor i jämförelsegruppen.

 

Vi fysioterapeuter försöker ju ofta hjälpa individer att få en muskelstyrka som möjliggör en god hållning. Nu vet vi att även din sittandeergonomi kan påverka din bäckenbottenaktivitet. Kvinnor idag yrkesarbetar i högre utsträckning än tidigare genereationer, och vår livsstil blir allt mer stillasittande. Vi kan inte helt utesluta att detta påverkar bäckenbottenhälsan hos kvinnor idag.

Dagens tips!

Detta gamla inlägg om arbetsplatsergonomi är en rekommendation. 

 

Referenser:

 

 

10 saker du inte visste om fysioterapi för bäckenbotten

10 saker du inte visste om fysioterapi för bäckenbotten

Nuförtiden hittar de flesta av mina patienter mig via bloggen, och därför har också de flesta en liten aning om vad de kan förvänta sig av ett besök hos mig. Men för dig som är hyfsat ny bloggläsare eller så, tänker jag ge en liten introduktion om vad mitt arbete är och inte är. Jag tänker alltid att 90 % av de personer jag träffar inte har någon som helst aning att såna som jag finns, och de 10 % som vet något har ofta inte hela bilden… Därför vill jag idag dela med mig av 10 saker du inte visste om fysioterapi för bäckenbotten.

  • Det är inte bara inkontinenta gamla eller nyförlösta kvinnor som behöver träffa en sån som mig.

Besvär med bäckenbotten kan drabba alla. Besvären kan gälla allt ifrån inkontinens, svårt att kissa, avföringsinkontinens, förstoppning, magsmärtor, bäcken/ländryggsbesvär, samlagssmärta, smärtor i underlivet eller kring svanskotan. Dessa besvär återfinns hos alla olika sorters människor i olika åldrar.

  • Om en person läcker urin är behandlingen inte alltid (ENBART) bäckenbottenträning.

Inkontinens handlar ofta om ett system som inte fungerar optimalt, inte bara enstaka muskler. Om vi ser kroppen som ett system hör magens- och ryggens muskler ihop med höftmusklerna, rumpmusklerna, diafragma och bäckenbotten. Ibland kan fokus därför ligga på at optimera styrka och eller spänningsgrad i andra muskler. Om bäckenbotten istället är överspänd kan det finnas svårigheter att hålla tillbaks urin på samma sätt som när bäckenbotten bara är för svag. Om du har besvär behöver du få en individuell bedömning!

  • Bara för att du redan kniptränat en massa och detta inte hjälp, betyder det inte att en fysioterapeut inte kan hjälpa dig.

Vi har inte pluggat en treårig grundutbildning och genomgått en massa vidareutbildningar bara för att lära dig att knipträna. Fysioterapi för bäckenbotten är så mycket mer än att bara stärka upp en muskelgrupp. Det kommer omfatta träning för ökad rörlighet, avslappning, successiv upptrappning av andra övningar, råd om ergonomi och om toalettvanor. För att bara nämna lite av allt det vi gör och kan.

  • Bara för att din mormor hade framfall och din farfar kronisk förstoppning behöver det inte betyda att du har samma genetiska förutsättningar och att det inte finns något att göra.

Vårt genetiska arv kommer visserligen alltid påverka oss, men det finnas alltid både förebyggande och behandlande åtgärder för att inte få samma besvär som andra familjemedlemmar. Sök hjälp för besvär DU har och följ de individuella råden DU får.

  • Fysioterapi kan hjälpa en person som har konstaterade muskelskador eller framfall och ska opereras.

En operation görs för att rätta till ett anatomiskt problem, men fysioterapi före och efter en operation kan hjälpa till.  Fysioterapi syftar till att optimera funktionen och återhämtningsförmågan i anslutning till kirurgi. Ibland handlar det om bäckenbottenträning, ibland om alla andra omkringliggande faktorer som jag redan nämnt.

  • Bäckenbottenintresserade fysioterapeuter jobbar inte bara med kvinnor.

Det här påståendet är dubbelt. Det är helt sant att det finns långt fler fysioterapeuter som jobbar med kvinnors bäckenbottenbesvär, än med mäns. Och då är ändå bäckenbottenintresserade fysioterapeuter generellt en bristvara. Men teoretiskt sätt finns det alla möjligheter att jobba med bäckenbottenbesvär för män som fysioterapeut. Min ingång till detta är dock kvinnohälsa, och jag tror att det kommer förbli så.

  • Även om en patients besvär kommer från en ”medicinsk orsak” så finns hjälp att få.

Även om det finns konstaterad endometrios, fibromyalgi eller andra kroniska diagnoser så finns det alltid saker att behandla. Vi kanske inte kan få bort alla besvär, men symtomlättnad från någon del kan bidra med ökad hälsa i alla fall. Jag brukar ofta säga till mina patienter att jag behandlar deras symtom, inte deras eventuella diagnos.

  • Du kan inte som fysioterapeut gå en universitetskurs i bedömning och behandling av bäckenbotten och sedan bara jobba som det. Tyvärr är det inte så.

wpid-wp-1439996815383.jpeg

Däremot går de flesta av oss någon slags vidareutbildning i detta, en kurs som också inkluderar att vi ÖVAR PÅ VARANDRA. Det krävs en del på det personliga planet för att bli en sån som jag.

  • En fysioterapeut som gör vaginala eller anala undersökningar är inte knäpp.

wpid-img_20150821_082443.jpg

Jag önskade att det här var självskrivet. Tyvärr är det mest i fysioterapeutkretsar den här skepticismen dyker upp. För mig är logiken enkel. Vi jobbar med muskulära, skelettala och neuromuskulära system överallt annars i kroppen för att optimera funktion och rörelseförmåga. Jag jobbar enligt precis samma principer som alla andra kollegor, bara att jag måste palpera de aktuella områdena genom en kroppsöppning. Att jag inte ryggar tillbaks för det intima i detta är en annan sak, och det är kanske däri det ”knäppa” ligger. Men eftersom patienterna gärna väntar i veckor eller månader bara för att få en sån här bedömning är jag ändå rätt övertygad att behovet av fler av oss är enormt.

  • Det finns alltid något att förändra vi kan göra.

Bara för att du alltid varit förstoppad, aldrig kunnat knipa av strålen eller alltid haft lite ont när du haft sex, behöver det inte betyda att det alltid måste vara så. Du kan alltid förändra någon vana, lägga till eller ta bort, som kan ge utslag på ditt mer generella mående. Om du söker hjälp, glöm inte att nämna de där bekymren som du tror att du behöver leva med för alltid.

Har jag missat några viktigt? Är det något du undrar? 

 

Framfall och sex

Framfall och sex

Framfall och sex – Fysioterapeuten resonerar

Påverkan på den sexuella identiteten

Framfall kan påverka en kvinnas uppfattning av kroppen och sig själv när det kommer till sex. En del skäms och oroar sig för samlivet, framförallt om det handlar om en ny relation. Framfall och sex är två saker som absolut inte behöver vara icke-kompatibla och jag ska försöka ta er igenom ett resonemang om detta.

 

Kommer min partner märka?

Om du har ett litet till mellanstort framfall kommer din partner troligtvis inte märka något alls. Inte ens vid penetrerande sex brukar de mindre framfallen vara i vägen. Slidväggarna är normalt så mjuka och eftergivliga att de liksom ”hänger med” i vad som händer. Om samlag inte känns bra för dig är det en annan sak, och det är i så fall en anledning att söka hjälp. Framfallet borde inte påverka din partners upplevelse vid penetrerande samlag

Hur kan sex fungera bra trots framfall?

  • Använd bra glidmedel

Ni kan behöva lite hjälp på traven för att penetration ska fungera bra. Testa dig fram eller fråga om råd på apoteket.

  • Bäckenbottenträna regelbundet

Starka bäckenbottenmuskler kan hjälpa dig att förstärka både känslan av upphetsning och förmågan till orgasm. (Bäckenbottenträning för män kan också hjälpa till med erektionsförmågan, så när det gäller sex gagnas både män och kvinnor av knipövningarna! )

  • Försök slappna av

Oron för att sex inte kommer kännas bra kan leda till att… sex inte känns bra. Om du inte kan komma förbi tankar eller oro rekommenderar jag starkt att du pratar med något om detta. Börja med din partner, en vän eller boka tid hos en bra sexolog.

Kan sex förvärra mitt framfall?

Ett framfall betyder att vaginas väggar buktar nedåt eller att din livmoder har sänkts. Sex kommer inte dra eller pressa ner dessa strukturer ytterligare. Jag funderar över om införandet av större föremål i vagina eller sex som är mer våldsamt kan ha en förvärrande effekt, men har inget bra svar på frågan. Då är det alltså egentligen då inte sex i sig som är problemet, utan uttjänjningen eller våldet.

En del kvinnor upplever inte samlag som bekvämt, och detta kan vara beroende av framfallstyp och svårighetsgrad. Ibland handlar obehaget inte om framfallet i sig, utan om spänningar i bäckenbotten, ärrvävnad efter förlossning eller muskulära triggerpunkter.

Tips för detta finns bland annat här:

Muskelbehandling för en överspänd bäckenbotten

Att träna avslappning i bäckenbotten

Ärrvävnad efter förlossningsskador och gynekologiska operationer

Ibland kan positionen vid penetrerande samlag spela roll. Exempelvis kan sidliggande med ryggen mot partnern minska djupet på penetrationen och minska obehaget.

Framfall och sex

Det finns inga enkla svar, men du ska utgå från att du är facit. Finns det inte sätt att få till att samlag fungerar bra för dig, trots ditt framfall, uppmanar jag dig att boka tid hos en gynekolog.