Kategori: Framfall

Framfall

Cystocele, rectocele och livmoderprolaps

Den här kategorin innehåller fysioterapeutisk information om hur du som lider av framfall kan hålla dig aktiv utan att förvärra dina symtom. Mycket handlar om att hålla bäckenbotten stark och hantera belastning och tryckökning i buken med god koordination och teknik. I vissa fall kan du behöva tänka om med belastande träning om du får besvär av det, men ofta kan du göra anpassningar som hjälper dig.

Läs gärna vidare om fysioterapeutiska insatser för framfall, och glöm inte att bäckenbottenträningen ofta är den viktigaste komponenten. Mer om bäckenbottenträning finns i en egen kategori.

Inläggen är så långt det går baserade på forskning och vetenskap, i där sådan saknas mer på beprövad erfarenhet. Kom ihåg att inga råd du kan läsa på nätet ersätter en individuell bedömning och behandling.

Epi-no och Ani-ball, funkar de?

Epi-no och Ani-ball, funkar de?

För att tillåta passage av fostrets huvud måste bäckenbottens muskler genomgå en dramatisk deformation. Sett i ljuset av detta är det kanske fantastiskt att så få stora bristningar sker. Användandet av uppblåsbara töjningshjälpmedel skulle teoretiskt kunna sträcka ut bäckenbotten och vaginas väggar. Genom upprepad användning är tanken att detta skulle minska risken för att brista under förlossning. Jag fick en fråga och jag har försökt svara. Epi-no och Ani-ball, funkar de?

Jag fick en fråga:

”Jag undrar om du har hört talas om epi-no (en sorts ballong som används för att tänja ut snippan innan förlossning och för knipövningar), och vad du i så fall tycker? Jag har hört både negativt och positivt.”

Forskningen säger

Kan en uppblåsbar vaginal ballong som används under senare delen av en graviditet minska risken för bristningar vid förlossning? Det verkar inte så. Det finns någon enstaka studie som visat att användandet av detta hjälpmedel innan förlossning kunde öka chansen för en intakt mellangård. Denna studie visade också att hjälpmedlet inte skapade någon egen skada på bäckenbotten. En systematisk översikt får 2015 som samlade alla studier som gjorts visade att resultatet av att använda en epi-no inte är signifikant. Det verkar inte hjälpa för att undvika bristningar eller klipp.

Vad jag hittar finns det två olika varianter på marknaden, Ani-ball och Epi-no.

Principen för dessa båda produkter är att de ska skapa en kontrollerad uttänjning av bäckenbotten och stödjevävnad successivt under graviditetens sista veckor för att förbereda för den snabba uttäjningen av förlossningskanalen som sker vid en vaginal förlossning. Här finns ett klipp som visar hur produkten ser ut. Från tillverkarhåll är rekommendationen att  använda produktionen 15-20 miniter dagligen, från och med någon gång i vecka 35-37.

När jag började leta runt om information om detta fann jag lite olika saker:

  1. Reklam
  2. Ett fåtal studier
  3. Kvinnor med goda erfarenheter av produkterna som tipsar andra kvinnor

Kritiken jag hittar kommer från vetenskapligt håll. En översiktsartikel om Epi-No, publicerad 2015 summerar ”Epi-No birth trainer is a device that did not reduce episiotomy rates and had no influence on reducing perineal tears.”.

Tanken med att förebygga skador

Skador i mellangården är den vanligaste komplikationen under vaginala förlossningar, och större skador kan leda till smärta och funktionsnedsättning på lång sikt. Klipp kan användas  för att skydda kvinnan mot förlossningsbristningar. Tanken är att genom att styra skadan i en viss riktning så kan kvinnan besparas analsfinkterrupturer. Barnmorskan kan också minska risken för stora bristningar genom annan behandling – varma handdukar, massage av mellangården, speciella handgrepp och råd om förlossningspositioner. Epi-No utvecklades under början av 2000-talet i Tyskland och syftar till att i förväg hjälpa till att stretcha ut bäckenbottenmusklerna, för att minska risken för skador vid förlossningen. Namnet kommer från ”Episiotomi” som är det medicinska namnet för klipp, och namnet ”Epi-No” syftar till att man genom bruk av produkten skulle kunna förebygga klipp och skador.

Aktuell forskning

Ingen övertygande forskning kan uppvisa något signifikant resultat vare sig till Epi-No’s fördel eller nackdel. De verkar inte göra så stor nytta. Men man har heller inte hittat några direkta nackdelar med användandet heller. Detta har dock inte varit den primära frågeställningen i någon av de studier jag läst.  Jag hittar ingen långtidsuppföljning av effekterna vad gäller töjning på bäckenbotten, bäckenbottenfunktion, inkontinens eller framfall.

Förenat med obehag

Eftersom användandet av Epi-No innebär en ganska distinkt töjning av bäckenbottenmusklerna är detta förenat med ett visst mått av obehag och smärta. Det verkar dock generellt i studierna som att de flesta kvinnorna tål med att självbehandla sig enligt denna metod. Det verkar inte heller finnas någon kortsiktig ökning av riskerna, vad gäller graviditeten och barnets hälsa.

Ingen kritik?

När jag googlar runt i forum hittar jag nästan inga kvinnor som testat som är negativa till produkten. Vad betyder detta? Kanske att det är en toppenprodukt? Eller att en kvinna som köpt en produkt dyrt, men inte tyckt om den kanske inte är så benägen att skriva negativt om den, för att inte framstå som dum? Jag vet inte. Det här med kvinnors egna berättelser om sådana här produkter är svåra att tolka.  Är det gjort så är det ju gjort. En förstfödeska som använde en dylik produkt med stor framgång. Hur vet vi hur det skulle gått annars? En omföderska som använder en vaginalvidgande produkt  – vet vi att skillnad i förlossningsskedet handlar om produkten som sådan, eller bara om att hon är omföderska? Dessutom tillkommer ju våra stora individuella skillnader. Hur vet jag att min kropp kommer reagera som din, och att min förlossning kommer likna den du haft? Jag tänker att vi behöver STORA statistiska underlag för att dra några säkra slutsatser om dessa produkter.

Epi-no och Ani-ball, funkar de?

Något som ändå gör mig tveksam till dessa produkter är den teoretiska förklaringsmodellen.

  • Kommer bäckenbotten och stödjevävnaden verkligen töjas ut av det?

Vi vet att sådan kortvarig stretching som den de flesta av oss sysslar med i samband med träning egentligen inte ger någon muskelförlängande effekt. Men 15-20 minuter har potential att faktiskt förändra muskler och stödjevävnadernas struktur så pass att de blir förlängda.

  • Men vill vi verkligen att bäckenbotten och stödjevävnaderna ska töjas ut?

Jag kan personligen känna mig lite tveksam till att regelbundet stretcha ut bäckenbotten till en storlek motsvarande en bebis huvud. Vi vet att risken för framfall ofta ökar ju fler förlossningar en kvinna genomgår. Och även om en kvinna föder många barn, så har hon förmodligen minst nio månader mellan varje förlossning och den potentiellt traumatiska uttänjningen av bäckenbotten som sker då. Är det bra på lång sikt att under flera veckors tid sträcka ut bäckenbottenmusklerna varje dag? Eftersom vi inte har några långtidsuppföljningar är det svårt att avgöra. Skulle de minska  risken för en förlossningsskada har det ju möjligen goda konsekvenser på lång sikt. Vi har inte fog för att tro att det faktiskt är så. Men om vi trodde det:  uppväger den minskade risken för förlossningsskada faktiskt den uttänjning av bäckenbotten som sker genom behandlingen med redskapet? Jag vet inte.

Epi-no och Ani-ball, funkar de?

Forskningen verkar tveksam till att dessa produkter fungerar. Om vi hade haft statistiska underlag för att tro att användandet av dessa hjälper för att minska risken för bäckenbottendysfunktion på sikt hade det varit en grymt bra sak. Vi vet inte heller vad som händer med en bäckenbotten som tänjts ut med ett medicintekniskt redskap. En utsträckt men hel bäckenbotten har ju för all del en massa återhämtningspotential och kan säkert återgå till tidigare funktion lite lättare än en skadad. Men vi har inga studier som visar på direkta fördelar.

Hur tänker du? 

 

Referenser:

Bäckenbottensäkra squats

Bäckenbottensäkra squats

Tillhör du dem som tycker att den känns tungt för bäckenbotten att göra knäböj? 

Min uppfattning är ju att många av de patienter jag träffar med fördel skulle behöva träna knäböj, (även utan yttre vikt och motstånd) för att få till en god muskelstyrka i låren. Detta hade kunnat underlätta lyft av barn och saker, och i sin tur minskat risken för ryggbesvär. Val av övningar inte helt enkelt, och kroppen är en komplicerad apparat att ta hänsyn till. Många gillar squats, jag gillar squats…. Har du bristande kontroll över musklerna i bäckenbotten, förlossningsskador som inte är optimalt ihopsydda eller framfall kan detta kännas obehagligt.

Kan vi bäckenbottensäkra squats?

Inget är alltid bra eller alltid dåligt, och knäböj är en sådan sak. Vi behöver nyansera och vi behöver individanpassa. Det finns patienter jag avråder från att träna knäböj med belastning, och det finns patienter jag lägger mycket fokus på att träna tillbaks till just denna övning. Vi brukar utgå från lite olika faktorer när vi pratar om bäckenbottenanpassning av träning:

  • Behöver du avlasta helt, sitt ner. Benpress kan då vara ett alternativ till knäböj.
  • Spänn inte bålen mer än du behöver och öka inte buktrycket för mycket.
  • Jämna ut trycket genom en anspänning av bäckenbotten och genom andningen och diafragmas rörelse.

Forskningen

Vi har inte jättemycket forskning som stöd för resonemang om tyngre träning och de råd vi ger, utan vi arbetar mycket på beprövad erfarenhet och utifrån varje individuell patients upplevelser av symtom. En studie från 2017 undersökte trycket inne i buken i olika versioner av de övningar som vanligtvis rekommenderas att ”bäckenbottenanpassas” och man kunde inte se att trycket inne i buken vid knäböj ändrades beroende på benplacering. Det är bland annat vanligt att föreslå en smalare benplacering för kvinnor med tyngdkänsla i bäckenbotten. Här tänker jag att den upplevelse i skillnad som kvinnor kan uppleva vad gäller benplacering vid knäböj kanske inte nödvändigtvis handlar om buktryck, utan om en proprioceptisk känsla av utsträckning som förnimms som obehaglig. I den aktuella studien (referens längre ned) såg man dock att ju högre bålaktivering en övning krävde, desto större buktryck skapades. På så sätt är en planka på fot svårare för bäckenbotten att stå emot jämfört med en planka på knä. Bålens anspänning och position verkar i stort avgöra vilket tryck som skapas och läggs på bäckenbotten. Att hosta framstår i all forskning som fortsatt utgöra den största källan till tryckökning mot bäckenbotten, även jämfört med högintensiv konditionsträning och styrketräning. Högt BMI är fortsatt en orsak till vetenskapligt fastställd ökning av buktrycket/belastning på bäckenbotten.

Här kommer mina tips för dig som knappt vågar göra knäböj för din bäckenbotten

1. Hitta en bra utgångsposition där bålen hålls rak uppåt med en stolt hållning. Knäna och fötterna kan vara på ett bekvämt avstånd, ungefär höftbrett isär.

2. Medan du utför knäböjningen ska du kunna se dina tår över dina knän under hela rörelsen. Tårna och knäna behöver dock inte peka rakt framåt, ifall du känner att du rent anatomiskt hade velat ha dem i någon annan vinkel. Bara tår och knän pekar åt samma håll är det tillåtet att ha dem något vinklade utåt. (Det finns en variation av instruktioner för olika nyanser och syften, men så här är min enklaste förklaring).

bäcken 005

3. Förspänn bäckenbotten och försök hålla spänningen under hela rörelsen.

4. Håll din normala ryggkurva under hela rörelsen. Försök att varken kuta eller svanka mer än normalt. Detta kommer du göra genom en anspänning i bålen. Försök att hitta precis så mycket anspänning du behöver, inte mer.

5. Undvik att gå ner med rumpan/höfterna lägre än dina knän – detta för att minska trycket på bäckenbotten.

6. Andas in när du går ner, andas ut när du går upp.

När är det klokt att helt undvika knäböj som övning?

När du är helt nyförlöst eller om du nyligen opererats för en gynekologisk operation. Tills dess att du varit på återkontroll hos barnmorska/läkare, eller tills du känner att du har ett gott knip som kan motstå tryckökningen som övningen medför.

Vilka är de vanligaste misstagen, med tanke på bäckenbottenhälsan?

Att tappa neutralkurvan i ryggen och att spänna bålen alldeles för kraftigt. Om din bäckenbotten är känslig för belastning kan du också välja att inte gå så långt ner, att inte hålla andan och undvika för tunga vikter (avgörs om du får urinläckage och/eller tyngdkänsla). Du kan också behöva jobba med att utföra rörelsen så pass långtsamt att du hinner koordinera med bäckenbotten.

Hänger du med på hur jag menar och tänker?

Här kommer två klipp med instruktioner. Det första fokuserar mycket på timning av andning.

Det här klippet har ganska dåligt ljud, men om du lyssnar noga så hör Anthony Lo här istället lägga tonvikt på tryckfördelningen i bålen.

Referenser:

Det här är ett inlägg som först publicerades 160122 men som har uppdaterats enligt den senaste forskningen

Forskarkalendern: Förstoppning och tarmtömning

Forskarkalendern: Förstoppning och tarmtömning

Gästblogginlägg av Jenny Sjödahl

Hej!

Jag heter Jenny Sjödahl och arbetar som legitimerad fysioterapeut på Bäckenfunktionsenheten vid Magtarmmedicinska kliniken, Universitetssjukhuset i Linköping. Min fysioterapeutkarriär började dock i primärvården, mer specifikt på Eksjö vårdcentral. I primärvården träffade jag på ett flertal kvinnor med ospecifik ländryggssmärta där det också framkom att de hade besvär med urinläckage. Jag fick fler och fler kvinnor med urininkontinens remitterade till mig. Och det var där mitt intresse för bäckenbotten började på riktigt!

Fast det är en sanning med modifikation…

Eller ja, det började väl egentligen redan i samband med våra samtal runt middagsbordet när jag växte upp. Min gissning är att våra samtal  skiljde sig en hel del från många andra människors middagskonversationer. Jag har en pappa som är kolorektalkirurg som har arbetat med allt från tarmcancer till sfinkterskador. Låt mig säga som så, det har varit en hel del samtal om bajs, tarmar, sårläkning och hemorrojder runt vårt middagsbord. Och då menar jag inte på något ”bajsroligt ha, ha-sätt”. Det handlade om funktionen i de olika delarna av tarmen, vad gallblåsan har för uppgift, varför bajset kan ha så olika konsistens och färg, varför majskorn kan komma ut hela, vad vi har för glädje av våra analkuddar (som sedermera kan bli irriterande och onda hemorrojder) osv. Min mamma har vid fler tillfällen än jag kan minnas spänt ögonen i oss och sagt: nu räcker det, nytt samtalsämne hörrni! Framförallt när vi hade kompisar hemma på middag.

Komplexiteten fascinerar

När jag lämnade Eksjö vårdcentral och det småländska höglandet för att hälsa på hemma i Linköping så fortsatte diskussionerna vid middagsbordet och framför brasan. Vi pratade om svårigheterna att prata om besvär så som inkontinens och hemorrojder. Alla tabun. Hur viktigt det är att vi inom vården ställer frågor om denna typ av symtom. Jag blev också tidigt uppmärksammad på att besvär från bäckenbotten många gånger samexisterar och skapar onda cirklar. Och denna komplexitet fascinerade mig – och gör så än i dag. Mitt intresse för bäckenet och bäckenbotten fortsatte att öka och det resulterade i att jag disputerade vid Linköpings universitet i oktober år 2010 med avhandlingen ”Pregnancy-related pelvic girdle pain and its relation to muscle function”.

Bäckenbottendysfunktion

Urin- och avföringsinkontinens, förstoppning, kraftiga trängningar (urgency) från tarm och blåsa, olika typer av framfall, sexuell dysfunktion samt bäckenbottensmärta är exempel på olika typer av bäckenbottendysfunktioner. Både kvinnor och män i alla åldrar kan drabbas. Orsakerna är många till varför dessa dysfunktioner uppstår och många gånger är det flera faktorer som samverkar. På Bäckenfunktionsenheten träffar vi både män och kvinnor med avföringsläckage, svår förstoppning/tarmtömningssvårigheter, smärta från ändtarmsområdet och svår IBS (en funktionell magtarmsjukdom). Tillsammans med mig arbetar fyra andra fysioterapeuter, undersköterskor och magtarmläkare. Vi har också en dietist och en psykolog som är en del av det team som hjälper människor som har svår IBS och som kommer till oss.  Regelbundet träffas vi på vår behandlingskonferens Forum Pelvicum där vi har möjlighet att diskutera hur vi på bästa sätt kan gå vidare med utredning och/eller behandling. Där finns det också ett samarbete med kolorektalkirurg och gynekolog.

Matens väg genom tarmen

Maten vi äter ska bearbetas och näringsämnen ska tas upp i tunntarmen. Om transporten genom tjocktarmen därefter går för fort får vi diarré. Om transporten däremot går för långsamt får vi hård avföring. Det är en relativt stor variation mellan hur ofta vi bajsar och det finns studier där man frågat helt vanliga människor hur ofta man gör nummer två och allt från 3 gånger per dag till 3 gånger per vecka anses vara lika normalt. Ju mer sällan vi bajsar desto längre ligger det vi ätit kvar i tarmarna. T.ex. om man bajsar 3 gånger i veckan så kommer det kunna samlas upp till 2 dygns måltider i tarmen. I den varma och fuktiga miljön börjar maten lätt att jäsa och förruttna och desto längre det ligger där desto längre fortgår denna process. Därför kan man känna sig uppsvälld och gasig om man bajsar för sällan. Men för en del människor är det fullt tillräckligt att bajsa 3 gånger i veckan och man har inga bekymmer som helst med vare sig gasighet eller uppsvälldhet.

Förstoppning är vanligt!

Cirka 20 % av kvinnorna och 6 % av männen anger att de ibland eller ofta har bekymmer med förstoppning. Försäljningen av laxermedel och andra tarmreglerande läkemedel visar också på hur stort detta problem är. Många gånger är själva tarmtömningen och hur den fungerar viktigare än antalet toalettbesök per vecka för att vi ska känna att vi kan bajsa ordentligt. Att krysta mycket och länge när vi tömmer tarmen, och att inte känna oss färdiga, är tecken på att själva tarmtömningen inte fungerar riktigt så bra som den skulle kunna göra. Unga vuxna fick frågan i en studie vad förstoppning är och drygt hälften (52 %) sa att förstoppning är när man har svårt att få ut bajset, 44 % definierade förstoppning som att ha hårt bajs och endast 34 % definierade det som glesa tarmtömningar. Definitionen på förstoppning sammanfattas därför som att ha glesa tarmtömningar och/eller problem med själva tarmtömningen, t.ex. att det tar lång tid att tömma tarmen, att bajset är hårt, att man inte känner sig färdig på toaletten eller att man krystar för kung och fosterland.

Förstoppning kan därför delas in i två grupper:

  1. långsam tarm (nedsatt peristaltik) – det tar längre tid för bajset att komma ner till rektum och slutstationen.
  2. tarmtömningssvårigheter (”outlet obstruction”) – bajset når rektum och slutstationen men det är svårt att få ut bajset från tarmen.

Och båda typerna av förstoppning kan också finnas samtidigt.

Tarmens arbete påverkas av flera faktorer

En förstoppning som beror på att tjocktarmens rörelser är långsamma gör att innehållet i tjocktarmen ligger kvar en längre tid i magtarmsystemet. Det leder till att man bajsar mer sällan och att bajset blir hårdare. Anledningen till varför tjocktarmen arbetar långsammare kan bero på flera olika faktorer.

Det  kan handla om olika livsstilsfaktorer, bland annat:

  • att vi dricker för lite vatten
  • äter för lite fibrer i kosten
  • är för lite fysiskt aktiva.

Även olika känslor så som oro, stress, depression och ångest kan påverka tarmens rörelser. Känslor påverkar vårt autonoma nervsystem som i sin tur påverkar tarmens nervsystem (brain-gut axeln). Att vi regelbundet struntar i signaler som säger till oss att gå och bajsa, t.ex. att man väljer bort toalettbesök om man inte är hemma vid sin egen toalett eller har svårt att få till tiden då man har en vild 1.5-åring hemma. Vissa läkemedel som t.ex. opiater (morfin) eller kosttillskott som t.ex. järn är också faktorer som påverkar tjocktarmens rörelser.

Tarmtömningssvårigheter

När man har tarmtömningssvårigheter är problemet att det är svårt att få ut bajset trots att det har transporterats genom hela magtarmsystemet ned till ändtarmen. Man kan jämföra det med att ett tåg fullt med passagerare. Tåget med sina passagerare kan rulla in på sin slutstation utan problem men passagerna kommer inte ut genom dörrarna då de inte öppnas. Många gånger samverkar flera olika faktorer till varför man kan ha tarmtömningssvårigheter. Tömningen av tarmen är komplicerad. Det krävs bl.a. en god koordination mellan olika muskler. En vanlig orsak till tarmtömningssvårigheter är därför att bäckenbottenmusklerna har svårt att slappna av ordentligt i samband med tarmtömning vilket försvårar för bajset att lämna tarmen och kroppen.

Jag ska knipa, eller?

Ofta när man pratar om bäckenbottenmusklerna så får vi höra att det är viktigt att vi ”kniptränar”. Dvs. att vi växelvis kontraherar och relaxerar bäckenbottenmusklerna. Vi ska bl.a. knipträna för att slippa läcka från blåsa och tarm och för att få ett bättre sexliv. Detta är ett mycket viktigt. Men vi får inte glömma bort att det är lika viktigt att kunna slappna av i bäckenbottenmusklerna som att kunna spänna dem!! Om vi inte kan slappna av i bäckenbottenmusklerna, i såväl hela bäckenbottenmuskelplattan (levator ani) som ändtarmsmusklerna (analsfinkterkomplexet), så kan vi inte heller tömma tarmen ordentligt.

Varför har jag svårt att slappna av?

Varför man kan ha svårt att slappna av i bäckenbottenmusklerna kan bero på olika saker. Det kan bero på att man har ont i bäckenbotten. Till exempel efter en förlossningsskada eller en analfissur. Det onda gör att man går och spänner bäckenbotten mer eller mindre omedvetet. Tänk att du har ont i nacken, det är då väldigt lätt att axlarna åker upp mot öronen. Motsvarande rörelse kan hända i bäckenbotten. En annan anledning är att man har bekymmer med läckage från blåsa och/eller tarm och hela tiden är lite beredd på en olycka kan ske. Därför småkniper man med bäckenbotten hela tiden. Det gör att musklerna i bäckenbotten då är lite för aktiva och kan få svårare att slappna av när det gäller. Och ibland så vet kan man inte riktigt varför bäckenbottenmusklerna har svårt att slappna av.

Fortsättning följer med praktiska tips i nästa inlägg!

Referenser:

 

Jenny Sjödahl

Jenny Sjödahl. Foto: Emma Busk Winquist

Leg. fysioterapeut, medicine doktor.

Adjungerad universitetslektor

 

Bäckenfunktionsenheten

Magtarmmedicinska kliniken
Universitetssjukhuset i Linköping

Tarmtömningstips

Tarmtömningstips

Jenny Sjödahl som gästbloggar hos oss som en del av forskarkalendern bidrar här med praktiska tips och tankar för dig som har tarmtömningsbesvär.

När det är svårt att få ut bajset

När bajset inte vill komma ut så har vi en tendens att vilja krysta och trycka på. Att regelbundet krysta för kung och fosterland är inte vidare skonsamt för bäckenbotten. Det kan orsaka olika typer av bäckenbottendysfunktioner så som hemorrojder, skador på pudendusnerven, rektala prolapser och analfissurer. Dessutom är det inte vidare effektivt för tarmtömningen eftersom det kraftiga buktrycket gör att bäckenbottenmusklerna spänner sig och ändtarmsöppningen ”stängs till”.  Detta kan i sin tur gör att bajset får svårt, eller ännu svårare, att lämna kroppen. Att krysta fel kan jämföras med när vi kör bil och samtidigt gasar (att jämföra med att vi krystar) och bromsar (att jämföra med att bäckenbottenmusklerna spänns och ändtarmsöppningen stängs till). Då kommer vi ingen vart!

Så vad kan man göra?

Lindrig förstoppning förekommer i hög grad hos i övrigt friska människor. Det brukar då oftast vara av tillfällig karaktär, orsakad av t.ex. ändrad diet, lågt vätskeintag eller minskad fysisk aktivitet. Då kan förstoppningen således avhjälpas med enklare livsstilsförändringar.

Att lyssna på kroppens signaler är viktigt

Förstoppning drabbar inte bara vuxna människor utan också barn och ungdomar. Kanske minns någon mer än jag när TV4:s program Kalla Fakta sände en serie om ”skolsnusket” för några år sedan. Bland annat toalettmiljön granskades. Min gissning är att vi är flera som från vår egen skolgång kan minnas trasiga toaletter, toaletter utan toalettpapper (det kunde istället hänga draperat över elevernas skåp av någon anledning) men också ryckande och dyrkande av låsta toalettdörrar. Jag tror säkert fler än jag också kan ta fram exempel på både en och två offentliga toaletter som är placerade mitt i smeten, utan att ge oss en chans till stund av egen tid. Att som vuxen eller barn inte få lugn och ro på toaletten, eller att ignorera signalen om att vi behöver gå och bajsa, gör att vi kan hamna i en ond cirkel som kan leda till förstoppning eller förvärra den förstoppning vi redan har.

Att prioritera toalettbesöken när vi får signal om att vi är bajsnödiga är viktigt.

Det är också viktigt att vi hittar strategier som stimulerar vårt ”lugn-och-ro system” (parasympatiska nervsystemet) när vi väl sitter på toaletten. Två relativt enkla knep för detta är att man låter toalettbesöket ta lite tid. 10-15 minuter brukar kunna vara en bra riktlinje. Samtidigt är det bra att ta djupa andetag långt ner i magen. Man ska dock också komma ihåg att för långa toalettbesök inte heller är att rekommendera.

Utifrån ett biomekaniskt perspektiv är det som lättast att bajsa när vi sitter på huk.

Detta eftersom den anorektala vinkeln, dvs. vinkeln mellan rektum och ändtarm ökar och tarmen rätas ut. För att påverka den anorektala vinkeln utan att sitta på huk så kan vi placera en pall under våra fötter. Vi vill att knäna ska komma lite högre upp än höfterna. Det kan vara fördelaktigt att samtidigt luta oss framåt och placera våra underarmar på låren/knäna. Vi underlättar då avslappningen i bäckenbotten och den anorektala vinkeln rätas ut. Det finns sk. ”squatty-pots” att beställa på nätet men enligt min erfarenhet så fungerar en badrumspall för barn från IKEA lika bra!

Bildresultat för ikea badrumspall

Krysta rätt!

En bra sittposition, en mjuk och formad avföringskonsistens och lugn och ro i samband med toalettbesök kommer vi ofta långt med. Trots detta så kan vi ändå behöva krysta lite. Det är inte på något sätt fel att krysta så länge rätt teknik används. Ha lite avstånd mellan läpparna och se till att du inte biter ihop käkarna utan är avslappnad i hela kroppen inklusive ansikte och bäckenbotten. När du krystar så ska du vara uppmärksam på vad som händer med din mage. För att göra en så korrekt krystning som möjligt så ska du låta magen puta utåt istället för att dra in den!

Tänk på att inte använda för stor kraft!

Krystningen ska vara så pass mjuk att du fortfarande kan andas under hela momentet och ett knep är att lägga krystningen/trycket nedåt medan du andas ut. Om det är svårt att få till alla delarna dvs. puta med magen, andas under hela momentet och använda en lagom stor kraft, så kan du pröva att säga ”muuuuuu” långt ner i magen med olika stor kraft bakom ljudet och se vad som händer med rörelsen i magen, andningen och till sist själva krystningen.

Be om hjälp om det ändå inte funkar

Om du ändå inte får till en bra tarmtömning, trots att du

  • slappnar av i bäckenbottenmusklerna när du sitter där på toaletten
  • tycker att du får till rätt krystteknik

Då kan du behöva hjälp av någon som är specialiserad på detta med bäckenbottenfunktion.

En fysioterapeut som är specialiserad på bäckenbottenfunktion kan hjälpa dig med bl.a. avslappnings- och koordinationsträning av bäckenbottenmusklerna. Det kan också vara så att du behöver träffa en gynekolog som kan detta med just bäckenbottendysfunktioner för en bedömning då det kan finns strukturella/anatomiska orsaker som kan bidra till att det är svårt att tömma tarmen ordentligt. Exempelvis finns det något som heter rectocele som är som en ficka som kan bukta in i slidan och där kan bajset ”fastna”. Ibland kan dessa behöva åtgärdas kirurgiskt men långt ifrån alla utan man kan många gånger få lite olika knep för att ändå kunna tömma tarmen bra trots sitt rectocele.

Behöver jag vidare hjälp?

Ibland kan det också behövas tarmreglerande läkemedel och detta kan man oftast få hjälp med på sin vårdcentral. Det är också viktigt att påtala ifall dina tarmvanor förändras och inte återgår till det normala. Då bör du uppsöka läkare på vårdcentral för ställningstagande till ev. utredning. Detsamma gäller om du:

  • ser blod eller slem i avföringen
  • har nattliga besvär i form av att du regelbundet får gå upp och bajsa
  • har smärtor som gör att du inte kan sova
  • går ner i vikt ofrivilligt.

Tack för mig och kanske på återseende någon gång, på ett eller annat sätt, någonstans!

Hälsningar Jenny S

Jenny Sjödahl. Foto: Emma Busk Winquist

 

Hur kan jag träna om jag har ett bakre framfall?

Hur kan jag träna om jag har ett  framfall?

En läsare skriver och berättar att hon har ett bakre framfall, och undrar hur hon ska förhålla sig till detta när det kommer till träning. Rectocele är namnet på när ändtarmen buktar fram mot slidan på grund av en försvagning av väggen mellan rectum och vagina. Symtomen av en rectocele kan vara en känsla av tyngd i vagina och en känsla av det är svårt att tömma tarmen helt. Det kan till och med vara obehagligt och göra ont när en bajsar. En del kvinnor får också ont av penetrerande samlag. I svåra fall kan kvinnan få vaginala blödningar, analinkontinens och att buktningen är så stor att den buktar ut genom vaginalöppningen. I detta inlägg ska jag försöka svara på hur du kan förhålla dig till bakre framfall efter förlossning och träning.

Uppkomst

En rectocele kan uppkomma efter en förlossning, framförallt om förlossningen gick väldigt snabbt eller om det var ett stort barn. Dock finns det fall av personer som fått rectocele även utan att ha fött barn alls. Klimakteriet och sänkta östrogennivåer kan också göra att vävnaderna blir mindre elastiska och risken för olika sorters framfall ökar. Kronisk förstoppning, långa perioder av hosta och övervikt ökar också risken.

Behandling

De allra flesta får rådet att jobba med knipövningar när de har framfall. Detta handlar om att en stark bäckenbotten har potential att lyfta up det som buktar så att symtomen blir något mindre. Bäckenbottenträning kommer dock inte fixa eller laga ett framfall. Efter en förlossning kan kroppen själv ”läka ut” en slidväggsbuktning och bäckenbottenträning kan ge lite skjuts i den återhämtningen. Det är också viktigt att försöka hålla avföringen i en smidig konsistens för att slippa att krysta jättemycket eftersom krystandet i sig utgör en kraftig belastning på vävnaderna i och kring bäckenbotten.

Personer med rectocele bör undvika långvarig förstoppning och långvariga hostperioder. Om du röker kan det därför vara viktigt att sluta. Viktnedgång kan också underlätta besvären för den som över överviktig i och med att övervikten innebär en större belastning även på bäckenbotten.

I de fall där ovanstående råd och behandling inte fungerar finns kirurgiska alternativ där skiljeväggen mellan vagina och tarmen förstärks.

bäcken 004
Bäckenorganens ursprungliga position

Jag har ett bakre framfall, hur kan jag träna?

Träning av bäckenbotten syftar till att förbättra muskelstyrkan i bäckenbotten så att stödet till vagina och tarm blir bättre. Därför rekommenderas du ”vanliga” knipövningar som syftar till att stärka upp bäckenbottenmusklerna. Annars kan du med fördel träna kroppen på sätt som är skonsam för resten av kroppen. Se länkar nedan.

Hur ska knipövningar kunna hjälpa?

När du tränar din bäckenbotten blir den starkare och tjockare och håller upp bukorganen på ett bättre sätt. Med korrekt utförda knipövningar kan du får mindre symtom och bättre kontroll över blåsa och tarm. Symtomlindring genom knipövningar och en starkare bäckenbotten hjälper i första hand dem med milda till mellanstora besvär. Även om en kvinna kommer behöva få rectocelen åtgärdad kirurgiskt är knipövningar fördelaktigt. En stark bäckenbotten kommer förbättra prognosen till tillfrisknande efter en operation. Det är därför klokt att träna även innan en operation. Framfall kan dock höra ihop med förlossningsskador som inneburit att muskler faktiskt blivit trasiga. Då fungerar bäckenbottenträning inte optimalt. Då kan det dessutom uppstå muskulära obalanser så att de muskler som faktiskt är hela och jobbar blir överansträngda, och då kan knipen faktiskt både göra ont och inte vara nyttiga. Är du osäker över detta bör du får en muskelfunktionsbedömning av en fysioterapeut som kan ge en individanpassad rådginving om din bäckenbottenträning.

Kan jag träna bort ändtarmsbuktningen?

Tyvärr kommer träningen inte göra väggen mellan ändtarm och vagina starkare. Väl utförd, doserad och anpassad träning kan dock medföra att du inte längre får några symtom av en liten eller mellanstor buktning.

Hur gör jag knipövningar då?


På ren svenska gör du knipträningen genom att första försöka knipa med ändtarmsöppningen, som att du skulle hålla in en fis. Sedan kniper du som att du skulle hålla inne kiss. Och sist försöker du lyfta hela bäckenbotten inåt, uppåt.

I början kan det vara svårt att känna att det händer något alls när du tränar. Ge inte upp, fortsätt ändå. Efter en till två veckor borde kommunikationen mellan hjärnan och musklerna vara så pass tydlig att musklerna kniper när du viljemässigt försöker få dem till det.

Finns det några andra tips?

Ligg ner när du kniptränar till en början, det är lättast att koncentrera dig på att hitta rätt muskler då.

När du står och går, försök att hålla en rak och fin hållning – då spänner du både bålmusklerna och bäckenbottenmusklerna litegrann vilket gör att stödet för underlivsorganen blir bättre.

Knipträna på morgonen, på kvällen kan bäckenbotten vara så uttröttad att det är svårt att utföra effektiv träning.

Hur mycket och hur ofta ska jag träna?

Det verkar finnas många olika bud gällande detta. Trettio knip om dagen utspritt i tre omgångar verkar vara ett generellt råd. Du kan variera utförandet av knipen. Knip snabbt, knip länge, knip med maximal styrka.

Du behöver träna dagligen i minst tre månader innan du kan utvärdera om träningen ger resultat.

Finns det något jag kan göra fel?

Ett vanligt fel är att snarare krysta ut än att lyfta uppåt/inåt. Många har också svårt att andas samtidigt som de kniper. Försök att andas normalt! Det är också lätt att spänna rumpmusklerna och insida lår i ett tappert försök att få bäckenbottenmusklerna att lyda. Slappna av i rumpan och låren! Läs gärna mer här! 

 

Hur ska jag tänka kring annan fysisk träning?

De allra flesta människor bör vara fysiskt aktiva motsvarande minst 30 minuters rask promenad minst 5 dagar i veckan, eller motsvarande fysisk aktivitet. Om trettio minuter är för långt kan du dela upp detta på tre tiominuterspromenader eller två femtonminuterspromenader. Det är den totala tiden som räknas. Skor med bra dämpning och promenader på jämnt underlag kan underlätta.

Hårdare konditionsträning brukar också gå bra, bara den inte medför mycket stötar som bäckenbotten ska parera. Motionscykling eller crosstrainer kan vara sådan träning. Dans, konditionsklasser på gym och gympa kan gärna vara hoppfri för dig som har besvär från underlivet i form av framfall eller svag bäckenbotten. För att minska belastningen på bäckenbotten ska du ha en av fötterna i marken så gott som hela tiden. Simning, vattenlöpning och vattengymnastik är också bra. Vill du gå på löpband är det bäst att inte ha för stor lutning på bandet, då kan du lättast hålla en god hållning.

Tyngdkänsla eller obehag och smärta kan vara en varningssignal som tyder på att belastningen på bäckenbotten kan ha blivit för stor. Känner du så efter ett träningspass bör du korta ner träningen eller se över utförandet.

Bakre framfall efter förlossning och träning

Med ett bakre framfall efter förlossning bör du undvika träning som ökar på dina symtom. Symtomen kommer troligen minska under det första året efter förlossningen. Vi brukar prata utifrån två principer när det gäller anpassning av träning för bäckenbotten: ”Tension to task” och ”Spread the load”. Adekvat anspänning innefattar dels att du måste ha en bäckenbotten som är stark nog för uppgiften, och dels att du inte ska spänna bålens muskler mer än absolut nödvändigt. Att fördela anspänningen handlar om om att dels jämna ut buktrycket i hela bålen men också att använda koordinationen mellan andning och exempelvis lyft för att minska trycket mot bäckenbotten. Allt detta finns mer råd och tips om i flera texter här på BakingBabies.

 

Läs gärna mina inlägg om bäckenbottensäker träning för mer tips.

Bäckenbottensäker konditionsträning

Bäckenbottensäkra squats?

Bäckenbottensäker träning

Och om situps 1 och 2. 

Hur tar jag hand om mina buktande slidväggar efter förlossningen?

 

 

 

Framfall och prolapser

Vad är ett framfall?

Framfall och prolapser

När vi pratar om underlivsregionerna är ett framfall att antningen urinblåsan, ändtarmen eller livmodern har åkt ner från sin ursprungliga position och trycker ner mot vagina. Jag tycker att du ska läsa mer bland annat här om du önskar få mer anatomisk information.

Hur kan det ”åka ner”? 

Livmodern hålls uppe av ligament och blåsan och tarmen stöds av stödjevävnad i vaginas väggar. Alla dessa vilar mot bäckenbotten som fungerar som en lyftande kraft. En skada eller funktionsnedsättning i någon av dessa olika stödjande strukturer kan skapa ett framfall. Observera att ett framfall inte måste höra ihop med en förlossningsskada, det kan uppstå ändå. Förlossningar, kronisk förstoppning, åldrande, kronisk hosta och övervikt kan vara med och bidra.

Många  som har små framfallstendenser eller buktande slidväggar  får informationen att besväret de lider inte av är ett stort hälsoproblem. Det är sant, på ett sätt. Det är  alls inget farligt tillstånd i sig. Det kan till och med bli bättre med tiden, framför allt hos en förhållandevis nyförlöst kvinna.

Men. Besvären är ju just så jobbiga som personen själv upplever dem, varken mer eller mindre.

Jag brukar förklara att framfall inte är farliga eller dåliga, så länge symtomen håller sig i schack. Men om symtomen börjar gnaga på din livskvalitet och din förmåga att vara aktiv eller ha sex, då blir det dåligt på grund av detta.

Framfall kan upplevas genom

  • tyngdkänsla och en känsla av att någonting håller på att falla ut ur slidan,
  • ansträningsinkontinens, trängningar eller urintömningssvårigheter
  • samlagsobehag
  • svårigheter att tömma tarmen

Det finns flera olika tillstånd som kan ge upphov till samma eller liknande symtom. Försök att inte självdiagnostisera dig utifrån den här texten. 

Bäckenbottens roll när det kommer till framfall

  • Bäckenbotten ska hålla underlivsorganen på plats underifrån
  • Tillåta att urin, avföring, bebisar etc kommer ut
  • Tillåta att vissa saker kommer in (penetrerande sex, undersökningsinstrument etc) men annars hålla öppningarna stängda

För att kunna klara av dessa förhållandevis komplexa uppgifter för en muskel behöver bäckenbottenmusklerna både kunna slappna av och kontraheras. Ibland uppstår problem när bäckenbotten blir för spänd, ibland uppstår problem när bäckenbotten blir för svag.

Så hur är det tänkt att bäckenbottenträning ska hjälpa ett framfall?

Vad kan jag mer göra för att minska symtomen?

Bäckenbotten håller uppe, men ett framfall skapas också av att stödjevävnad som ska hålla uppe urinblåsan/livmodern/ändtarmen har försvagats. Bäckenbotten kanske är stark och gör sitt allra, allra bästa, men gravitationen motverkar lyfteffekten. Det är viktigt att veta att bäckenbottenträning inte lagar ett framfall, men symtomen kan ibland bli mindre om du har en stark bäckenbotten som bidrar med stor lyfteffekt.

Att minimera trycket uppifrån är en del av behandlingen.

  • Kanske måste du faktiskt gå ner i vikt.
  • Kanske måste du se till att få en jämn och mjuk konsistens på din avföring så att du inte behöver krysta när du bajsar.
  • Kanske behöver du ändra din lyft- och bärteknik när du tränar eller arbetar för att minska belastningen nedåt mot bäckenbotten

Om framfallet också ger smärta som symtom kan det höra samman med att bäckenbotten försöker överkompensera till den grad att den börjar smärtsignalera. Andra muskelgrupper brukar hoppa på tåget, rumpmusklerna och insida lår kan också vara smärtande och spända. Då kan du behöva komplettera med avslappningsövningar, stretching och massage i viss fall.

Din hållning påverkar också hur dina muskler jobbar, och har du en god hållning optimerar du utgångsläget för bålens och bäckenbottens muskler. De blir funktionellt mer stabila och kommer hjälpa dig bättre. Kanske behöver du tänka på din hållning, från fötterna och ändå upp till huvudet.

En stark och lagom spänd bäckenbotten kan hjälpa till att lyfta upp bäckenorganen och göra så att du får mindre besvär. 

Okej, så hur ska jag göra nudå?

Om du inte redan fått en individuell undersökning och en bedömning av just din muskelfunktion så rekommenderar jag dig att söka hjälp hos en fysioterapeut eller uroterapeut. Efter en sådan bedömning kan du få ett individuellt anpassat träningsprogram, vilket är det allra bästa för att få så god effekt av bäckenbottenträning som möjligt. Jag kan annars rekommendera appen ”TÄT” (itunes) appen ”Tät” (google play)

Mer läsning på BakingBabies

Några korta fakta du inte visste om din bäckenbotten

Några korta fakta du inte visste om din bäckenbotten. Fysioterapeuten berättar:

Bäckenbotten – hur den fungerar

  • Det bästa sättet att beskriva din bäckenbotten är som en korsning mellan en studsmatta och en hängmatta. 

Bäckenbottens slyngformade muskler kan studsa upp och ner samtidigt som vi rör oss. De lyfter samtidigt upp hela bukens innehåll mot tyngdlagen precis som en hängmatta. Det är inte en muskel utan flera stycken som går i olika riktningar och gör lite olika saker. Förutom bäckenbottens lyftkraft har den också en tillstängningsfunktion kring urinrör och analöppning.

bäckenbotten crope

  • Den vanligaste dysfunktionen i bäckenbotten är urininkontinens. 

Om bäckenbottens muskler är för svaga och inte kan hålla emot studsar och tryck med tillräckligt stor kraft kan det hända att bäckenbotten misslyckas med att hålla urinröret stängt i alla lägen. Urin kan läcka ut när trycket ökar i buken (som när vi hostar och nyser) eftersom bäckenbottens styrka inte räcker till att stå emot tryckökningen.

  • Svaghet i bäckenbotten kan bero på många olika saker.

Det är långt ifrån bara förlossningar som ger upphov till försvagad bäckenbotten. Det finns studier på nunnor som visar att de har nästan lika mycket urininkontinens som andra kvinnor när de kommer upp i en viss ålder. Vi får i alla fall anta att dessa nunnor inte fött några barn. En svag bäckenbotten beror på att ”hängmattan” blivit uttänjd och att ”studsmattan” tappat stuns. Graviditet, förlossning, övervikt och långvarig förstoppning kan alla orsaka försvagad bäckenbotten. Uttänjningen och stuns-tappet kan också handla om muskelskador som ej hittats och lagats efter förlossning.

bäcken 004

  • Även om bäckenbottenproblem är vanliga, är det inte normala delar av åldrandet. 

Om du nyser och läcker urin behöver du inte bara rycka på axlarna och tänka att tyvärr har kroppen blivit såhär nu… Bäckenbottenproblem kan och ska behandlas. Om inte tre till sex månaders intensiv bäckenbottenträning ger fullgott resultat ska du träffa en gynekolog som kan göra en bedömning. Det kan finns någon insats, något tarmreglerandeläkemedel eller någon slags kirurgi kan hjälpa dig. Mycket av kvinnors livskvalitet hör ihop med att vara trygg och avslappnad i förhållande till sin kontinens och bäckenbotten. Något annat ska du inte behöva acceptera.

  • Träna bäckenbottenträning i förebyggande syfte kan hjälpa dig att undvika framtida besvär.

Det kan knappast komma som en överraskning – bäckenbottenträning som fungerar gör dig stark, och kan förebygga besvär framöver. Även om du inte har barn, eller ens planerar att skaffa barn, vinner du och din bäckenbotten på att knipa regelbundet. Jag vill förtydliga ”bäckenbottenträning som fungerar”. Om du har en muskelskada i bäckenbotten som inte lagats bra efter en förlossning kan du inte knipa med fullgod effekt.

  • Men att alla ska knipa är en sanning med modifikation

Vi säger ibland slarvigt att alla kvinnor i alla åldrar ska knipa. Men det är inte sant. Kvinnor med slidkramp eller överaktiva bäckenbottnar med mycket smärta kan behöva lägga mycket tid och fokus på att lära sig att slappna av i bäckenbotten. Under tiden kan det vara direkt dumt att knipa en massa. Om du inte vet om du bör eller inte bör knipa kan du behöva en individuell bedömning av din bäckenbotten för att veta.

 

 

De tio viktigaste sakerna en nybliven mamma behöver veta

De tio viktigaste sakerna en nybliven mamma behöver veta

Jag fick ett mejl av en BVC-sköterska som gärna ville kunna prata mer med de kvinnor hon möter om vad som egentligen händer i kroppen och hur graviditet och barnafödande påverkar dem rent fysiskt. Hon önskade en kort sammanställning av vad som är viktigt att veta, och det är ju egentligen et omöjligt uppdrag. Bland annat därför har ju jag och Louise  skrivit en bok om det första året efter graviditet, en bok som kommer ut till våren 2018. Den kommer bli mitt stående bästa tips för att ge till nyblivna mammor… =)

Men om jag ska försöka svara på frågan.

Här kommer de tio viktigaste sakerna en mamma behöver veta.

  • En graviditet påverkar hållningsmuskler och bäckenbotten

Bara att ha varit gravid påverkar kroppen mycket. Det börjar med en hormonell uppmjukning av leder och stödjevävnader och späds på av viktuppgång och magens tillväxt. Bäckenbotten sänks och tröttas ofta ut. Hållningen förändras i takt med magen – kvinnan får ofta en ökad svank, en rundad bröstrygg och skjuter bak ryggen för att hålla balansen med den växande magen. Hållningsförändringarna kan ge ländryggssmärta, nack/skuldersmärta eller spänningshuvudvärk. Dessa förändringar ger sig inte alltid helt automatiskt efteråt, och du kan behöva jobba med din hållning aktivt.

  • Bäckensmärta är vanligt, ofarligt men går inte alltid automatiskt bort efteråt

Bäckensmärta, det som tidigare kallades foglossning, är vanligt. Det drabbar runt 50 % av alla gravida i olika grad. Det är inte farligt, och inga fogar kan ”lossna”, även om det känns så. Fysioterapeuter kan hjälpa dig som har besvär med smärta med både råd, stöd, träning och behandling. En del har god hjälp av kiropraktorsbehandling eller massage. Blir det riktigt jobbigt kan du behöva kryckor eller andra hjälpmedel. Bäckensmärta som inte går över automatiskt ska du söka hjälp för. Det betyder inte att det är något fel på dig, men att du kan behöva hjälp att få smärtorna att gå över.

  • En förlossning påverkar bäckenbotten och kanske hela kroppen

Även en normal och omkomplicerad förlossning sträcker ut bäckenbotten över 200 %. Det är en trött och svag muskel som kommer ut på andra sidan! Ge den tid att läka och återhämta sig. Hela kroppen kan kännas som att den varit inne i en orkan och kastats ut på andra sidan atlanten. Känner du så – ta din tid att vila. Du behöver inte vara trevlig, välklädd eller ha kaffebjudning med släkten innan du själv känner att du orkar.

  • Förlossningsskador kan vara pissjobbiga

Om du spruckit och blivit sydd mycket har din bäckenbotten varit med om ett trauma. Du kan jämföra det med en idrottsskada, en muskel gick av och nu är en lagad. Det gör ont och musklerna kan vara i behov av en längre återhämtning. Appen TÄT är ett bra bäckenbottenträningsverktyg. Orkar din bäckenbotten inte med att stå eller gå länge kan du planera in vila mellan aktiviteter som promenader och matlagning.

  • Ett kejsarsnitt är en stor bukoperation

Det här vet de flesta, men när du väl kommit hem från BB rullar ofta vardagen på som om inget har hänt. Efter en stor operation behöver du kanske prioritera näring och vila till en början. När kroppen känner sig sugen kan du börja med promenader och annan träning.

  • Det är normalt att ha lite ont och läcka lite urin, ett tag.

De första månaderna håller kroppen på för fullt med återhämtning och läkning, samt ommöblering av alla organ tillbaks till ursprungspositionen. Därför kan du behöva förlåta kroppen för lite av varje vad gäller krämpor och urinläckage de första två månaderna. Du ska känna att besvären klingar successivt av, och att du blir bättre för varje vecka. Stannar din återhämtning av kan du behöva hjälp med rehab eller en extra koll av din bäckenbotten.

  • Sömn är kanske viktigare än träning

Här kanske jag borde vara klämkäck och rekommendera frisk luft och promenader före allt annat. Men grejen är att om du sover mindre än sex-sju timmar sammanlagt per dygn under en längre tid kommer hela du och din kropp att börja fungera sämre. Återhämtningen försämras, ditt arbetsminne försämras. Om det står mellan att sova eller träna, och du vet att du har sömnbrist: sov. Träna kan du göra senare.

  • Amning påverkar inte alltid vikten

Alla går inte ner i vikt av att amma. För en del rinner kilona bara av, men för andra tar det längre tid. Det är rekommenderat att någon gång komma ner till din normalvikt, men det är heller inte panikbråttom. Hetsen i vårt samhälle är inte skonsam mot nyblivna mammor. Du kanske inte kommer undan, men försök att inte bli meddragen i vikthetsen. Forskning visar att när barnet fyllt ett kan det finnas någon poäng med att börja prata vikt med mammor. Tidigare än så är inte nödvändigt.

  • Besvär som kvarstår kan du behöva hjälp med

Kvinnor överlag är mer sjukskrivna än män och jag kan inte frångå att jag tror att en del av skillnaderna består i våra olika förutsättningar utifrån att skaffa barn. Om du kommer tillbaks till arbetet efter en föräldraledighet på minushälsa, oavsett om det gäller kropp eller själ, är risken större för sjukskrivning längre fram. Ska du tillbaks till sittande arbete kan du behöva rehab för ländryggssmärta eller spänningar i nacke/axlar redan innan du är där. Har du svårt att hålla fisar under föräldraledigheten kanske inte det känns sådär supermycket bättre av att jobba i kontorslandskap. Ta dig själv på allvar och sök hjälp i tid.

  • Återhämtningen kan ta lång tid

De flesta brukar känna att de landat i kroppen och själen igen när barnet är runt året. Det finns många saker, bland annat slidväggar och magmuskler. som kan ta oerhört lång tid att återhämta sig klart. Även om jag vill trycka på att de som behöver ska söka hjälp, så finns det också många som skulle må bra av att stressa upp sig mindre kring postgraviditetsbesvär. En graviditet tar nio månader, det tar minst samma tid för att kroppen ska återställas.

Det här är en oerhört kort version. I följande inlägg (och ännu fler) finns relaterad och rekommenderad läsning:

Magmuskler, hållning och löpning (efter graviditet)

Graviditet påverkar hållning och gångmönster

Bäckensmärta efter förlossningen; en serie

Maraton vs förlossning enligt Mia

Förlossningsskador grad 1-4

20 tips för att minska risken för ont i kroppen som småbarnsförälder

Tips för enklare bröstpumpning

Råd för dig som spruckit vid en förlossning

11 råd för dig som ska kejsarsnittas

Tema sömn

Vad säger forskningen om viktnedgång efter graviditet?

Nybliven mamma och ont. Vad är normalt och vad är inte normalt

 

Är det något viktigt jag missat? Fyll på i kommentarsfältet!

 

Ett fysioterapeutiskt blogginlägg om bajs

Ett fysioterapeutiskt blogginlägg om bajs

Hur är bajs kopplat till fysioterapi?

Ett fysioterapeutiskt blogginlägg om bajs kommer här. Vi kan inte komma ifrån  att kroppens alla system hör ihop på så många sätt. Och vi vill prata om underlivshälsa kommer vi inte ifrån ämnet bajs.

Vi tar det från början. Förstoppning kan vara en orsak till bäckensmärta och underlivssmärta hos både män och kvinnor. Förstoppning kan också ge upphov till urinläckage och återkommande krystande kan förvärra framfall. Kanske finns det mest troligt en annan grundorsak till besvär och smärtor, men förstoppning kan förvärra redan befintliga besvär och få dem att ”blomma upp” igen efter en tyst period.

Förstoppning

Att ständigt behöva krysta när en ska göra nummer två ökar belastningen på bäckenbotten och risken finns att en kan ådra sig skador som liknar förlossningsskador, både på nerver och stödje-strukturer. Har en person redan en förlossningsskada, då förstår ni att saker kan bli även värre. Det finns vetenskapligt belagda samband mellan förstoppning och urininkontinens, både genom att tarminnehållet faktiskt trycker på urinröret och genom att hela nerv- och muskelkontrollen över bäckenbotten faktiskt blir sämre.

Förstoppning kan beror på många olika saker, och lider du av återkommande besvär med förstoppning tycker jag att du ska uppsöka läkare för att kolla upp eventuella besvär med tarmfunktionen. Funkar tarmarna fint kanske du behöver träffa en dietist och se över hur din kost kan påverka avföringens konsistens. Enkla saker du kan testa själv är att dricka mer vatten, träna och motionera mer och äta mer fibrer.

Det du också ska veta är att de flesta smärtlindrande läkemedel och även antidepressiva är förstoppande. Lider du av förstoppning kan det även vara bra att se över vilka eventuella läkemedel du äter och om du eventuellt behöver kompensera för dess förstoppande effekter med till exempel bulkmedel.

Bristol stool chart

Vad är normalt?

Normal avföring ska vara mellan 3 och 4 på skalan ovan och en person ska behöva tömma tarmen allt mellan tre gånger per dag till tre gånger i veckan. De flesta vuxna får dock tarmtömningsreflex en stund efter frukost varje dag.

Att ha bråttom på morgonen och strunta i tarmtömningsbehovet kan ge upphov till förstoppning. Att inte vilja gå på toaletten på jobbet eller i skolan kan ge samma effekt. Det är inte nyttigt att upprepade gånger negligera sin tarmtömningsreflex. Det sägs att en måste gå på toaletten inom 15 minuter, annars har ”det tåget gått”.

Att sitta korrekt på toaletten kan hjälpa till att tömma tarmen lättare.

Att ha fötterna högt är det första rådet. Detta är för att knäna ska komma över höfterna i höjd, vilket underlättar för tarmtömningen. Att andas lugnt för att stimulera bäckenbottenmusklerna att slappna av kan också hjälpa. Att krysta mjukt på utandning verkar vara det mest skonsamma sättet.

Om vi nu pratar förlossningsskador och bajs så kan ju också problemet finnas i helt andra änden av skalan. En nedsatt sfinkterfunktion i ändtarmen kan ju vara väldigt dålig i kombination med en lös avföring. I detta fall kan en läkare hjälpa med rådgivning vad gäller förstoppande läkemedel. Vanliga läkemedel för så kallad turistdiarré kan användas under längre tid för att hjälpa en person att få fastare avföring vid behov.

Sammanfattningsvis:

För bäckenbottenhälsan på lång sikt och vid behandling av smärtor och inkontinens spelar avföringens konsistens en viktig roll. En person kan behöva uppsöka vård och hjälp om inte enkel egenvård hjälper för att hålla avföringen lagom mjuk och fast.

Läs fler råd här:

Läsarfråga om svårt att bajsa efter förlossning

När tarmen trycks in genom slidväggen

 

Framfall och EDS

Framfall och EDS

Det här inlägget är en del av en serie inlägg jag gjort om EDS och överrörlighetssyndrom. För alla är det inte raka likamedtecken mellan just barnafödande och framfall. Ett framfall kan ju debutera många år efter graviditet och barnafödande.

Vad är framfall?

Det här är ett ämne som jag ägnat hela inlägg åt tidigare. Men kortfattat så innebär ett framfall att någonting har sackat neråt från inuti slidan och i riktning mot vaginalöppningen. Det som sackar neråt kan vara vaginas främre vägg, bakre vägg eller livmodern. Framfall drabbar mellan 30-50% av alla kvinnor.

EDS och överrlighetssyndrom

Som jag tidigare beskrivit i den här serien så finns det dels en faktisk diagnos med undergrupperingar som kallas Ehler Danlos Syndrom (EDS) och som omfattar en funktionsnedsättning i kroppens stödjevävnad. Det finns också överrörlighetssyndrom på ett helt spektrum. Ehler Danlos har visats ha en samsjuklighet och en ökad risk för olika sorters bråck. Stödjevävnaden i bäckenbotten och i vaginas väggar har höga nivåer av kollagen, och en nedsättning i kollagen kan orsaka bäckenbottendysfunktion så som framfall och inkontinens. Kvinnor med EDS får i högre utsträckning framfall än andra.

Vad beror det på?

Det svåra med framfall är att en del kvinnor som har många olika riskfaktorer för att utveckla framfall faktiskt inte drabbas. Och sedan finns det kvinnor som till synes inte har många riskfaktorer alls som drabbas. De kända riskfaktorerna är att ha fött barn, att ha högt BMI, att ha kommit i klimakteriet och att ha genomgått en hysterektomi. Ärftlighet är en inverkande faktor. Det verkar vara så att om din farmor, mormor, mamma eller syster haft framfall så kan detta ha gått i arv till dig.

Vi vet fortfarande lite

Det kan vara så att det är själva utsträckningen under en vaginal förlossning som skapar en förändring i kollagenvävnaden, som liksom aktualiseras på grund av en genetisk defekt. Under utsträckning och återhämtning förändras den lokala kollagenmetabolismen. Att EDS har en samsjuklighet med mag-tarmproblem kan också höra ihop med utvecklingen av framfall. Återkommande förstoppning och att behöva krysta mycket vid tarmtömning är en belastande faktor som inte är fördelaktig när det kommer till framfall. Studier har också visat att kvinnor som har både EDS och framfall i större utsträckning utsträckning än andra har just bakväggsframfall. Rectocele som detta kallas på medicinspråk, hör ofta ihop med just tarmtömningsproblem. Vi vet alltså inte om det är framfallet som ger tarmtömningsbesvär, som resulterar i omfattande krystande. Eller om det är det motsatta, att krystandet förvärrar framfallet.

Vad ska jag göra med den här informationen?

Om du har en ökad risk för framfall genom ditt genetiska arv kan du inte påverka just den saken. Men genom att…

  • hålla avföringen mjuk och smidig
  • hålla en normalvikt
  • ha en stark bäckenbotten

…kan du minska risken för uppkomst av framfall eller minska symtomen av ett befintligt. Du kanske inte heller ska planera en framtid med frekventa tunga lyft om du vet med dig att du har EDS och andra riskfaktorer för framfall.

Borde jag inte föda vaginalt?

Utifrån forskning så finns det faktiskt inte tillräckliga kunskaper för att rakt av avråda från vaginala förlossningar för att minska risken för framfall. 20 år efter barnafödandet är förekomsten av viss bäckenbottendysfunktion lika hos vaginalt förlösta kvinnor som hos kejsarsnittade. Vaginala förlossningar ökar risken för prolaps, men sett över tid jämnar risken för exempelvis urininkontinens ofta ut sig. Du kan med fördel bäckenbottenträna både under och efter graviditet, och försöka hålla bäckenbotten stark genom hela livet. 

Referenser: