Kategori: Graviditet

Fysioterapi, motion och träning under graviditet

Under den här kategorin hittar du information träning och om de förändringar som kroppen genomgår. Om du har besvär med bäckensmärta under graviditet rekommenderas också kategorin som handlar om just detta.

Alla gravida rekommenderas att både konditionsträna och styrke/uthållighetsträna  som en del av en hälsosam livsstil. Regelbunden träning bibehåller dessutom en god allmän kondition och kan vara ett bra sätt att förbereda kroppen inför själva förlossningen. Motion och träning är  i de flesta fall ofarligt för den gravida kvinnan och fostret och innebär inga risker. Bäckenbottenträning är viktigt både under och efter graviditet, för mer information om detta läs mer under kategorin med samma namn.

Vill du veta mer om träning efter förlossning och kejsarsnitt, läs mer i kategorin ”Postpartumträning”

Blåstömningsproblem efter förlossning

Blåstömningsproblem efter förlossning

Problem med urinblåsan efter förlossning

Ibland möter jag kvinnor som har fått besvär med urinblåsan efter förlossning. Ibland handlar det naturligtvis om mer vanligt förekommande inkontinens. Men idag tänkte jag skriva om svårigheter att tömma blåsan eller om nedsatt känsel att känna sig kissnödig.

Svårigheter att tömma blåsan

Svårigheter att tömma blåsan, trots att personen vill och försöker är ett medicinskt problem. Ofta blir detta smärtsamt och kännbart genom en stor urinblåsa som trycker på magen, men en nyförlöst kvinna har ofta smärtlindring vilket gör att detta kan missas. Det kan också handla om en oförmåga att tömma blåsan helt. Detta innebär att efter varje blåstömning kvarstår en mängd urin kvar i urinblåsan, detta kallas residualvolym. Det verkar forskningsmässigt vara något oklart för hur stor residualvolymen ska vara för att det ska klassas onormalt.

Många kvinnor som fött barn får en förändrad känsel kring kissnödighet de första veckorna efter förlossningen. Det verkar som att 10-15 av alla kvinnor har svårt att tömma blåsan efter förlossningen, och kanske 5% av dessa får kvarstående besvär.

Symptom på blåsrubbningar

Akuta symtom är mycket mer tydliga än de mer kroniska varianterna och inkluderar:

  • Svårt att kissa efter förlossningen
  • En känsla av ofullständig tömnad efter att ha kissat
  • Efterdropp efter att ha försökt tömma blåsan
  • Kissnödighet ofta, med små urinmängder varje gång
  • Svag stråle och ibland krävs ansträngning för att tömma helt
  • Kissnödighet även nattetid som inte hör ihop med nattamning
  • Ibland kan det finnas överflödesinkontinens, som för en oinsatt bedömare kan se ut som ansträngningsinkontinens

Det börjar redan under graviditeten

wpid-20120722_110440.jpg

Hormonella förändringar under graviditet medför musklerna i urinblåsan blir svagare. Så länge bebisen ligger inne i magen och trycker på blåsan får den gravida kvinnan faktiskt lite ”hjälp på traven” att tömma urinblåsan helt. Efter förlossningen kan det därför uppstå svårigheter med att tömma blåsan helt och hållet. Jag brukar säga att urinblåsan är en bortskämd typ. En del kvinnor ligger då i riskzonen för att få besvär av detta.

Smärtlindring via ryggen och förlossningen i sig kan påverka

Epidural under förlossning kan blockera normal känsel från urinblåsan. Den ligger liksom inne i det området som smärtlindringen ( och därmed känselnedsättningen) riktas mot. Kvinnor som får epidural bör därför uppmanas att kissa med regelbundna intervall. Om hon inte kan tömma blåsan bör den tömmas via kateter. Efter ett kejsarsnitt kan smärtlindringen kring blåsan sitta i omkring 10 timmar. Helt utan ryggbedövning kan också känseln kring urinblåsan vara störd i upp till sex  till åtta timmar. Därför bör uppmaningen om att kissa med regelbundenhet även finnas kvar efter förlossningen. Om kvinnan inte tömmer blåsan regelbundet under dessa timmar då känseln är nedsatt kan blåsan råka bli överfylld och utsträckt. Följden av detta är att urinblåsan tar en tid på sig att återgå till normal storlek. Ingen kvinna ska gå mer än 6 timmar efter en förlossning utan att kissa eller få en kateter insatt.

Blåsans storlek spelar roll

När blåsan är ungefär halvfull ska hjärnan få signaler om att det är läge att kissa snart. När blåsan är större än vanligt kommer också signalerna inte riktigt när de ska. Detta kan ge upphov till att mönster av att kissa för sällan. Därför är det viktigt att gå och kissa på regelbundna intervall (3-4 timmar emellan), även om blåsan inte signalerar.

Vilka drabbas?

Störst risk för blåsbesvär verkar det vara för kvinnor som först haft en låndragen förlossning som sedan avslutats med kejsarsnitt. Detta verkar handla om att fostret först legat och tryckt länge på muskler, nerver och stödjevävnad – vilket kan störa kommunikationen i urintömningssystemet under förlossningen. Och sedan om att kejsarsnitt och smärtlindring tillsammans med detta kan bidra till en nedsatt förmåga att känna blåsans fyllnad och tömma den helt.

 

Riskfaktorer för blåsbesvär efter förlossning verkar vara :

  • förstföderska
  • instrumentell förlossning (det vill säga med sugklocka)
  • epidural
  • långdragen förlossning
  • skador i mellangården eller sfinkterrupturer

Men det förekommer också kvinnor som får besvär av detta och som inte har någon av dessa kända riskfaktorer.

Långvariga besvär med blåstömning

Teorin är att det är detrusormuskeln som kan gå från överspänd/överansträngd till ofunktionell. Denna muskel har en speciell funktion som bland annat handlar om att släppa på anspänningen när blåsan ska fyllas, och spänna sig för att blåsan ska tömmas. Om detrusormuskeln blir försvagad kan resultatet blir ett långvarigt besvär med att tömma blåsan helt.

Diagnos och behandling

Diagnosen sätts efter en rad undersökningar hos läkare. Behandlingen är ”självkateterisering” för att tömma blåsan och undvika att den blir överfull.

Vad kan man göra för att förebygga och behandla problem?

  • Den viktigaste behandlingen är förebyggande. Det som görs för att skydda en födande kvinna från överfyllnad i blåsan. Hon bör uppmanas att kissa var tredje timme. Om hon inte kan kissa självständigt bör hon tömmas på urin via kateter. För kvinnor med komplikationer eller förlösta via  kejsarsnitt är det lämpligt att följa urinmängderna 8-12 timmar efter förlossningen.
  • Efter förlossningen bör kvinnan rekommenderas att kissa varannan till var tredje timme. Det är också viktigt att den nyförlösta kvinnan undviker att bli förstoppad, även för blåsans bästa.
  • Kvinnor med långvariga besvär med blåstömningen kan lära sig att själv-kateterisera sig för att undvika fortsatta besvär med att blåsan fylls för mycket.
  • Allt eftersom kvinnans blåsa vänjer sig vid att inte vara överfylld och utsträckt kan hon jobba aktivt med att träna upp bäckenbottenmusklerna samt blåsträning. Själva urinblåsans muskelväggar är inte viljestyrda och träningsbara, men bäckenbottenträning och blåsträning kan ha god effekt på kontrollen över området mer generellt.

De flesta blåsbesvär efter förlossning går över av sig själva med tiden och kroppens egna återhätmning.

Besvär som inte går över av sig själva de första veckorna bör undersökas av läkare.

Frågor, funderingar, egna erfarenheter? Berätta!

 

Tips på vidare läsning:

Postpartum bladder dysfunction

Postpartum Bladder Care: Background, practice and complications

Förbereda kroppen inför en graviditet

Förbereda kroppen inför en graviditet

Med regelbundna intervall får jag frågor liknande denna:

”Jag och min pojkvän går i barntankar men då jag är rädd för att ”gå sönder” i kroppen så vill jag förbereda mig på bästa sätt. Hittar dock ingenstans information om hur jag tränar och stärker rätt muskulatur inför graviditet och förlossning utan endast hur jag tränar efter att en eventuell skada redan uppkommit. Man kan förstås aldrig få några garantier för att man helt kan undvika skador på detta sätt, men det skulle lugna iaf mig inför graviditet och förlossning om jag själv gjort allt jag kan för att hjälpa min kropp på traven.”

Det finns inga superbra vetenskapsbaserade råd att ge utifrån den här frågan. Jag ska försöka måla upp en bild och ge ett vägledande svar!

Prehabtanken

Det finns ett begrepp inom rehabvärlden som kallas ”prehab”. Detta begrepp omfattar det som görs i förberedande eller förebyggande syfte. Inom idrottsvärlden handlar det om att förebygga idrottsskador och inom sjukvården ofta om att optimera förutsättningarna inför en planerad operation. Kan vi tala om  prehab inför graviditeter också? Går det?

Vikt och livsstil

Som kvinna bör du ha ett normalt BMI (19-25) för att optimera dina chanser att bli gravid. Det kan ta längre tid för både över- och underviktiga kvinnor att bli gravida. Övervikt hör ihop med en ökad risk för högt blodtryck och diabetes under graviditeten. Vikt och träningsgrad är inte samma sak. När det gäller prehab-tanke tänker jag två saker:

  • Sträva efter att uppnå normalvikt för att optimera förutsättningarna att bli gravid
  • Sträva efter en motionsnivå som varken är för lite eller för mycket.

Kroppsdel för kroppsdel, eller åkomma för åkomma.

När det gäller smärtor och besvär tänker jag att vi behöver stolpa upp kroppens olika områden som kan påverkas av en graviditet.

  • Hållning och skelettet
  • Magmuskeldelning
  • Ländryggssmärta
  • Bäckensmärta
  • Muskelmassan
  • Konditionen
  • Förlossningsskador

Det är det jag kommer på spontant, fyll gärna på med tankar i kommentarsfältet.

Hållning och skelett

Med hormonella förändringar och magens tillväxt händer en hel del saker med kroppen. Framförallt påverkas hållningen så att ryggens S-fom förstärks och bäckenet tippas framåt. Det här är inget farligt eller dåligt. Musklerna som försöker hålla dig en en bra hållning när du rör dig eller jobbar kan bli väldigt trötta. Kvinnor kan också få lägre fotvalv av att vara gravida.Fötterna kan också öka i både längd och bredd.

bäcken 006

För att optimera din hållning och minska risken för trötthetsvärk kan du se till att vara stark i hållningsmusklerna kring rygg, mage och rumpa inför en graviditet. Du behöver en stark bål  som ska klara av att hållningsförändringar och magens tyngd. Exempel på övningar: plankan, sidoplankan, fågelhunden, dead bug och båten. Träna också skuldermusklerna och övre delen av ryggen. Graviditetens hållningsmönster och kommande bärande/ammande/matande kommer gå hårt åt skuldrorna och ryggen. Du kan också tänka på att köpa sköna skor med lite extra utrymme och vid behov också extra fotvalvstöd under en graviditet. Börja redan nu att tänka på hur din arbetsergonomi är, och jobba på din förmåga att hålla en god hållning över tid. Din kropp kommer tacka dig!

Magmuskeldelning

Hos gravida sker delningen av raka bukmuskeln då den växande livmodern sträcker ut de ovanliggande magmusklerna. Att ha en magmuskeldelning är inte synonymt med att vara sjuk, ha en funktionsnedsättning eller något annat problematiskt. Många kvinnor har en delning utan några som helst bekymmer.

bäcken 002

Att ha en bra styrka och uthållighet i de djupa bålmusklerna samt en vältränad bäckenbotten innan och under graviditeten har förmodligen god effekt på återhämtningen, även vad gäller magmusklerna. Vi har inga vetenskapliga grunder för att ge råd som kan förebygga en magmuskeldelning. Dels på grund av att det troligen drabbar alla gravida, och dels på grund av återhämtningen påverkas av en rad oliak faktorer. Gener är en del av detta. Det du kan göra själv är att träna bålen generellt samt om möjligt hålla dig till inom det rekommenderade spannet för viktuppgång. Träna upp bålmusklerna. Både djupa och raka magmusklerna och ryggmusklerna. Du behöver inte en platt mage eller ett sexpack, men du behöver både styrka, uthållighet och förmåga att slappna av i musklerna.

Ländryggssmärta

Mellan 50-70 % av alla gravida får ont i ryggen någon gång och besvären hör ihop med många olika faktorer. Bland dessa är tidigare ryggbesvär en av de saker som påverkar mest. Hållningsförändringarna, den ökade svanken och magens tyngd kan också vara bidragande orsaker. Den främsta förberedelsen här är alltså att ta tag i eventuella ryggproblem du har sedan tidigare. Gå till en fysioterapeut och få bedömning och behandling, råd och övningar. Vardagsmotionera dagligen och träna  både kondition och styrka regelbundet. Bål, rumpa och benstyrka brukar hamna i fokus när vi resonerar kring ländryggssmärta.

Bäckensmärta

Bäckensmärta, alltså det som folk kallar för foglossning, är vanligt och drabbar ungefär hälften av alla gravida. Tidigare trauma mot bäckenet, tidigare bäckensmärta eller ryggont är riskfaktorer för att drabbas.

Det verkar inte vara så enkelt att vältränade kvinnor slipper bäckensmärta. Inte heller verkar vikt eller ålder spela roll. Däremot har man i vissa studier sett att träning av musklerna kring rygg och bäcken är effektiva som behandling mot bäckensmärta. Det kan ju därför tänkas vara logiskt att i förebyggande syfte träna upp dessa. Även här hamnar vi i träning av rumpa, rygg, ben.

Muskelmassan

Att vara gravid innebär inte att du ska sluta träna, men du kommer troligen behöva ändra din träningsvardag på något sätt under graviditetens gång. Du kommer också troligen jobba för att bibehålla muskelmassa snarare än toppa formen, och även detta kan bli svårt. Magmusklernas funktion kommer ändras och rumpans muskler brukar heller inte vara superlätta att hålla helt på samma nivå. Att optimera muskelstyrkan i kroppen inför en graviditet kan bidra till att du känner dig starkare under graviditeten. Viktuppgången blir lättare att bära. Muskelmassa är en färskvara, men ju kortare uppehåll du behöver göra för din ”vanliga träning”, desto mindre muskelmassa kommer du kanske ha tappat när du väl är igång efteråt.

Konditionen

Under graviditeten kommer blodvolymen i kroppen öka och hjärtat kommer behöva pumpa mer blod i varje slag. Blodtrycket, pulsen och andningsfrekvensen kommer öka i samma takt. En gravid kvinna upplever ofta att något som normalt sett inte brukar vara så ansträngande kan kräva mycket mer av flåset. Att ha god kondition inför en graviditet kan underlätta upplevelsen. Det är också möjligt att konditionsträning kan påverka risken för att utveckla havandeskapsförgiftning och högt blodtryck under graviditet till det bättre.

Förlossningsskador

bäcken 004

De studier som gjorts som handlar om att förebygga förlossningsskador handlar allra mest om skador på ändtarmens muskler. Det är inte rimligt att tänka att du själv kan förebygga så att du inte spricker något alls under en förlossning. De allra flesta spricker litegrann (ungefär 80 %) och den största riskfaktorn är att vara förstföderska. Det kommer du liksom inte undan. Det är också så att förlosningsskador drabbar ”rätt orättvist” och även där man inte ser några riskfaktorer alls kan kvinnan drabbas av stora skador. Det är inte möjligt att förebygga förlossningsskador genom prehab. Barnets storlek och vikt är dock en av sakerna som bidrar till bristningar. Inte heller det är en sak du kan påverka enkelt, eftersom det mycket handlar om ärftlighet och medicinska faktorer. Om mamman är överviktig ökar dock sannolikheten att bebisen är stor vid födelsen.

Träna upp bäckenbotten innan graviditeten. Att ha god kontroll över dessa muskler kommer hjälpa dig under graviditeten och kan optimera läkningen efteråt. En gammal myt är att en stark bäckenbotten försvårar förlossningen. Det finns inget vetenskapligt stöd för detta. Möjligen kan istället kvinnor med god kontroll över sin bäckenbotten klara att slappna av under utdrivningsskedet i större utsträckning.

Låter det lockande att bli gravid?

Sanningen är ju den att de allra flesta går igenom graviditeter och förlossningar med hälsan i behåll. Att kroppen förändras lite grann är dock att förvänta!

Ett ”prehab-tänk” inför en graviditet kan säkert göra gott!

De flesta av oss har inte lyxen att kunna planera exakt tidpunkt för en graviditet.  Kanske innebär ett ”prehab-tänk” inför graviditet en ganska lång tid av hälso-optimerande träning? Det kanske ska vara mer en livsstil än ett faktiskt prehabprojekt.

Att kroppen förändras under graviditeten kommer ske vare sig du vill eller inte. Du kan med god medvetenhet förbereda dig för eventuella förändringar. Kom ihåg, sällan drabbas en och samma person av allt. En del pratar om förlossningen som ett maraton, men jag kan tycka att en kan tänka på hela graviditeten+förlossning/kejsarsnitt som en stor fysisk utmaning. Det är bra att vara väl föreberedd!

Prehab också bör involvera partnerns generella och fysiska styrka.

I vårt fall gjorde Joseph illa axeln ungefär en vecka efter förlossningen då jag också fick en stor förlossningsskada. Detta innebar att jag låg sängliggandes med starka smärtor och han gick omkring med ont i ena axeln. Ingen av oss knappt kunde bära vår nyfödda bebis. Otajmat som tusan! 

Hoppas dessa tankar kan vara dig till någon nytta! 

Lycka till! <3

 

 

Flyga under graviditet

Flyga under graviditet

En läsare hörde av sig med en fråga 

”Jag är gravid och vi håller på att planera in en resa när jag är i vecka 24. Har läst lite olika saker om det här med att flyga under graviditet. Vet du någonting om vad reglerna grundar sig på?”

Att flyga som gravid

Det finns inte supermycket forskning på detta ämne, och en del av de studier jag läst är också rätt gamla. Men det jag hittar när jag läser kan sammanfattas så här:

  • Att flyga kommer inte påverka barnet i magen.
  • Du ska helst inte flyga efter vecka 37, framförallt på grund av risken att råda hamna i aktivt förlossningsskede i ett flygplan. Samma gäller för vecka 32 om du är gravid med tvillingar.
  • Långvarigt sittande kan öka svullnaden i benen.
  • Svullna slemhinnor kan göra att du får besvär med ökad smärta i öronen vid lyft och landning eller nästäppa/snuva av den torra luften i planet
  • Långvarigt sittande ökar risken för blodpropp, hos en gravid är blodproppsrisken ca 1/1000
  • Det verkar inte som att ens flygvärdinnor har en ökad risk för graviditetskomplikationer till följd av själva flygandet. Om det uppstår komplikationer handlar det om långa arbetspass, dygnsrytmsförändringar och hård arbetsbelastning.
  • Friska och gravida kvinnor har inga orsaker till att oroa sig över resor med flyg. Kvinnor med hjärt-kärlsjukdomar, kraftig övervikt eller i övrigt ökad risk för blodpropp bör prata med sin barnmorska om eventuell förebyggande behandling inför långresor.

Risken för blodpropp

En blodpropp är en propp av blod som fastnar i ett blodkärl. När en blodpropp sätter sig i en ven hindrar den blodflödet tillbaka till hjärtat. Ett tidigt symtom blir en kraftig svullnad och hårdhet kring stället där proppen sitter, ofta djupt inne i ett ben.  En blodpropp djupt i en ven blir riktigt farlig om en del av proppen lossnar och åker iväg och sätter sig i exempelvis lungorna. Risken att få en blodpropp är faktiskt störst de första veckorna efter en graviditet. På det hela taget är detta mycket ovanligt (1 eller 2 på tusen kvinnor). Proppar i lungorna kan vara livsfarliga, men är alltså ännu mer ovanliga. När en blodpropp har åkt iväg och fastnat i lungorna blir symtomen ofta en plötslig svårighet att andas, bröstsmärta eller tryck över bröstet och svimning och medvetslöshet.Det finns en massa olika individuella faktorer som kan öka risken för blodpropp. Prata med din barnmorska och be henne ta reda på hur det ser ut för just dig utefter dina specifika förutsättningar!

Om du ska resa och vara stilla i mer än fyra timmar ökar risken för blodpropp.

Det är alltså inte, vad jag kan förstå, själva flygandet i sig som ökar risken för blodpropp. Stillasittandet är riskfaktorn. För att minska risken för blodpropp bör du alltså vara så rörlig du kan, både generellt men också specifikt under resor. Du ska använda kompressionsstrumpor för att hjälpa det venösa återflödet till hjärtat och dricka normala mängder med vätska. Under en resa bör du också se till att ha mjuka och löst sittande kläder. Försök att stå och gå minst en gång i timmen. (Jag minns att jag under resan till Sri Lanka i vecka 21-någonting med Wollmar i magen ställde mig och och gjorde tåhävningar en gång i timmen. Se mer om mina erfarenheter av långresa som gravid här).

Anledningar till att resa som gravid…

wpid-20120319_062536.jpgwpid-DSC00788.jpg

wpid-20120306_150727.jpgwpid-20120318_160528.jpg

Prata med in barnmorska om du behöver tänka på något speciellt inför resan.

Hoppas du får en spännande och givande resa! Lycka till!

 

Referenser:

Brännande smärta på utsidan låret under graviditet

Brännande smärta på utsidan låret under graviditet

Det här inlägget handlar om meralgia parestetica, nervsmärtor på utsidan av låret.

Nervsmärta som bränner

Ganska ofta träffar jag gravida patienter med besvär  karaktäriseras av smärta och känsla av domning på utsidan av låret. Detta tror vi kommer till följd av en inklämning av en av nerverna som går till huden på låret genom ljumskarna. Detta besvär kommer ofta under graviditet eller till följd av övervikt. I engelsk litteratur kallas fenomenet för ”Meralgia paraesthetica” som är en sammansättning av de grekiska orden ”meros” som betyder lår och ”algos” som betyder smärta.

Varför uppkommer detta?

Nerverna går genom kroppen och signalerar budskap till och från hjärnan. Vissa sorters nerver är känselnerver, dessa tar in input från huden, muskler och andra vävnader. När du lider av nervinklämning i ljumsken under graviditet handlar det om att nerven inte får tillräckligt med utrymme där den passerar bäckenet .

Bild härifrån

Nervinklämningen kan uppstå på grund av olika orsaker, de vanligaste är:

  • Viktuppgång, graviditet eller vanlig övervikt
  • För tight sittande kläder
  • Olycka, till exempel av kraftigt tryck från bilbältet vid en bilolycka
  • Långvarigt stående eller gående, ibland med yttre tryck mot nerven (har hört att detta oftare drabbar yrken som har skärp med verktyg hängandes tight mot höften)

Under graviditet

Under graviditet tippar bäckenet framåt och kvinnan får en ökad svank, detta tillsammans med mekaniskt tryck från magen kan göra att nerven som passerar genom ljumsken får för lite utrymme (nerver från L2-4) och kläms under inguinalligamentet (som jag också skrivit om här).

Symtomen är vanligen smärta, domningar, stickningar eller brännande känsla på utsidan av låret tillsammans med en överkänslighet för tryck och ibland även vanlig beröring.

Hos fysioterapeuten

Vid undersökning hittar fysioterapeuten ofta en ömhet på och strax nedanför bäckenets mest utstående ställe på framsidan (SIAS) och vid sträckning av höften, inte som vid traditionella bäckensmärtor där smärtan ofta återfinns vid pubisbenet eller baktill där ryggen och bäckenet möts.

Bild härifrån

 

Behandling:

  • Att stå på alla fyra och stretcha ut ryggen som en katt skjuter rygg kan kännas lindrande för en del.
  • Träning anpassad för gravida  av bålmuskulatur, lår och rumpmusklerna, för att öka blodcirkulationen och förhoppningsvis minska smärtan
  • Stretch av höftböjare och rumpmuskulatur
  • Undvika att stå och gå längre stunder
  • Undvika tighta kläder som kan trycka på nerverna
  • TENS kan fungera väl för en del.

 

Besvären försvinner i de allra flesta fall av sig själva efter graviditeten när orsaken till nervinklämningen, det vill säga graviditetsmagen försvinner. Blir besvären långvariga efter en graviditet, eller uppstår utan synlig orsak utan graviditet, kan det finnas skäl att genomgå vidare utredning eftersom det finns en rad olika andra tillstånd som kan ge liknande symtom. Om du är gravid finns dock  oftast inga orsaker till att misstänka någon alternativ orsak till besvären.

Frågor, funderingar eller egna erfarenheter! Berätta!

Referenser:

Höftböjarmuskeln – orsak till smärta på framsida lår efter graviditet

Höftböjarmuskeln – orsak till smärta på framsida lår efter graviditet

Idag skriver jag om höftböjarmuskeln – orsak till smärta på framsida lår efter graviditet.  Höftböjaren består av två olika muskeldelar. Psoas Major kommer från ryggraden i länden och går framåt och fäster på lårbenet på ett utskott som heter trochanter minor. Iliacus kommer från insidan av höftbenskammen och går ihop med Psoas vid infästningen på lårbenet. Höftböjarens, Iliopsoas, viktigaste uppgift är att böja i höften.

Sittande ett problem

Personer som sitter eller ligger länge och sällan sträcker ut sig i stående kan få förkortningar i höftböjarmuskeln. Detta ses ofta hos sängliggande sjuka personer eller personer som sitter i rullstol. Mindre förkortningar av muskeln kan också ses hos människor som har mer rörliga liv, men som ändå är stilla mycket. En kort iliopsoas ger svårigheter att räta på ryggen, det vill säga muskeln gör det den brukar göra.Den böjer i höften även om du står. På individer med lättare stramheter i muskeln kan förkortningen göra att bäckenet vinklas framåt och svanken ökar.

Graviditet

bäcken 006

I samband med den bäckentippning som graviditet medför kan höftböjaren bli uppretad och öm hos gravida och postgravida. Dock är det svårt att veta vad som är hönan och vad som är ägget här. Förmodligen är det så att bäckenet vinklas framåt av graviditets-, vikts- och hormonella anledningar. En svaghet i höftböjaren kommer till följd av detta.  Muskelsmärta i höftböjarregionen kan därför ses litegrann som en slags ”idrottsskada”. En vävnad som inte klarar av den belastning som den utsätts för sätt skadas och börjar signalera smärta.

Svårdiagnosticerat

Smärta i iliopsoas och i hela ljumskregionen är ofta svårdiagnosticerat eftersom det finns många olika strukturer som kan ge liknande besvär. Inre organ, slemsäckar, höftlederna i sig och musklerna omkring höften på både fram- och baksidan kan alla ge smärtor som fortplantar sig och förläggs i ljumsken och ner mot framsidan av låret. Den största slemsäcken i kroppen ligger också i anslutning till iliopsoas senor och smärta där kan vara närmast omöjligt att särskilja från muskelsmärta. Inflammation i denna slemsäck drabbar ofta unga vuxna. Det är mer vanligt hos kvinnor än hos män och ger smärtor som strålar ner från ljumsken mot låret och ger utslag på samma fysiska tester som smärta i iliopsoas. Orsaken verkar dock vara överansträngning i iliopsoassenorna, vilket gör att behandlingen i slutänden kanske ändå blir densamma.

Muskler som kan behöva undersökas är musklerna på lårets baksida, ryggens bakåtsträckare, rumpmusklerna och de djupa bålstabilisatorerna. Att stärka magmusklerna och de djupa bålmusklerna kan hjälpa till att skapa motvikt mot höftböjarens drag i bäckenet och på så sätt återställa hållning och muskulär balans. Besvär i höftböjaren är aldrig något isolerat problem utan handlar ofta om en muskulär obalans.

Du kan göra ett litet test på dig själv. Lägg dig på golvet med båda benen raka. Ta tag i ena knät och dra det mot bröstet. Om det andra benet lyfts automatiskt kan du ha strama höftböjare. Testa på båda sidor och se om det är någon sidoskillnad.

Hur ska man annars tänka kring smärta i höftböjaren?

Undvik saker som provocerar smärtan för mycket. Gör lätta övningar för att öka cirkulationen i området och stimulera läkning av eventuella mikroskador. Stretcha ut ljumskarna. I takt med att att din rehab går framåt kommer du sedan kunna utsätta vävnaderna för mer och mer belastning.

Varför ger jag så få specifika råd om övningar?

För att du, om du upplever att du har besvär, behöver söka upp en fysioterapeut och få en riktig bedömning och individuellt utformade råd!

Fem tips för dig som är gravid

Fem tips för dig som är gravid

Jag skulle verkligen vilja göra en undersökning – hur många av er upplever att graviditeten är ett helt normalt, friskt och välmående tillstånd? Jag vet att min syn på saken naturligtvis är lite skev -alla gravida jag träffar via jobbet har ju något kroppsligt besvär. De flesta i min privata sfär pratar om sin graviditet med mig när den är tung och jobbig. Men ändå, är det kanske en av tio som glider igenom graviditeten och tycker att det är en piece of cake? Två av tio? Så mycket som 50%?

Ska bli intressant att ser era svar!

Hur upplevde/upplever du graviditeten? Om du haft olika upplevelser av olika graviditeter, svara för första.

View Results

Loading ... Loading ...

Här kommer i alla fall fem tips från mig, angående att göra graviditeten så enkel som möjligt

1) Förstå vad som händer

Du följer säker en massa olika appar och andra informationskällor för att se hur fostret utvecklas och vad som sker inne livmodern. Men att läsa på om vad som händer med din egen kropp kommer att ge dig en ökad förståelse för hur du själv mår. Och kunskap om graviditeten kan optimera dina möjligheter att må bra igenom dessa 40 veckor. Läs på om hållning, om muskler, om blodvolym, om puls, om trötthet. De flesta som upplever graviditeten som mycket tung, jobbig och smärtsam ställer också mycket höga krav på kroppen och blir väldigt frustrerade och besvikna när den inte fungerar som den brukar. Det kan handla om frustration att inte kunna jobba eller träna som vanligt. Jag tänker förstås att kvinnans upplevelse och frustration är adekvat, men att en ökad förståelse för vad som händer kan underlätta. Kroppen kommer förändras!

2) Förekom smärtan

Kroppen genomgår en stor omställning och den ökade vikten är en stor belastning. Genom att hålla dig så aktiv du kan under din smärtgräns, och genom att sluta med saker som faktiskt gör att du mår dåligt kan du undvika att smärtan år bananas. En stark mage och rygg kommer göra det lättare för dig att hålla en god hållning och må bra i kroppen under graviditeten. När graviditetshormonerna sätter igång och mjukar upp kroppen för att förbereda den inför en kommande förlossning är det viktigt med starka muskler som orkar motverka den uppmjukande effekten på kroppens alla leder. Är du van vid att träna – fortsätt som du brukar så länge det funkar, lyssna på kroppen. Inget ska göra ont eller ge obehag! Att träna under graviditeten anses minska risken för diabetes, depression och  högt blodtryck. Mer om träning för gravida här, här och här.

3) Håll magen igång

Långvarig förstoppning är en riskfaktor för bäckenbottenbesvär längre fram. Graviditetshormonet progesteron gör så att glatt muskulatur slappnar av. Glatt muskulatur är motsatsen mot den viljemässigt styrda skelettmuskulaturen och finns bland annat i våra tarmar. På grund av progesteronet kommer matspjälkningen gå något långsammare än vanligt och det finns risk att du drabbas av förstoppning. Förstoppning och mycket krystande på toaletten kan leda till besvär med hemorrojder. Du kan också testa att ha fötterna på en pall när du ska bajsa – att ha knäna högre än höfterna underlättar ofta tarmtömningen. Försök att äta saker som håller din mage igång. Räcker inte det, be din barnmorska eller läkare om råd.

4) Håll bäckenbotten i form

Urinläckage under graviditet är vanligt men inte normalt. Graviditeten blir med tiden tung, även för bäckenbotten som ska bära upp hela bålens vikt inklusive foster, moderkaka och fostervatten mot tyngdlagen. Många gravida upplever svårigheter att hålla helt tätt. Urinläckage under graviditeten är en indikation på att du kan behöva börja knipträna redan nu. Börja knipträna redan nu! Vänta inte tills efter förlossningen. Öva också på att slappna av i bäckenbotten på kommando! Det kan vara en bra mental förberedelse inför förlossningen. Under graviditeten kan det vara så att bäckenbotten är snarare överansträngd och överspänd, än just svag. Fokusera lika mycket på att knipa som att slappna av i bäckenbotten mellan knipen!

5) Använd stödstrumpor

Under graviditeten får du en ökad blodvolym och bebisen kommer öka trycket mot venerna inne i magen. Detta tillsammans med några andra faktorer gör att du kan börja samla vätska i benen. Stödstrumpor hjälper till att minimera svullnad i benen och att pressa blodet tillbaka till hjärtat. Under graviditeten ökar blodvolymen i kroppen och venernas väggar mjukas upp och expanderar något. Därför hamnar en del vätska i fötterna och underbenen, speciellt om du står och gå mycket. Stödstrumporna ska ha ett mjukt tryck (ca 18 mmHg) och hjälper till att motverka tyngdlagen och vätskans strävan neråt i kroppen. För dig som är intresserad har jag skrivit mer om hur kompression funkar här. Ibland finns svullnaden i genitalierna och inte bara i benen. Läs mer om åderbråck i underlivet här. 

Berätta gärna om era tankar och reflektioner i kommentarsfältet! 

 

Forskarkalendern: Upprepade missfall

Forskarkalendern: Upprepade missfall

Gästinlägg av Emma Råsmark Røpke

Vill så gärna ha ett barn – men får endast missfall

En kvinna går framåtböjd av smärta och blöder från sitt underliv. Jag är läkare på gynakuten och tar emot henne på det bästa sätt jag kan. Jag konstaterar att hon har fått missfall. En tom livmoder, som stött ut graviditeten- ytterligare ett missfall. Hon gråter, inte på grund av en fysisk smärta, men av sorgen, tomheten och drömmarna som gått i kras. Avsaknaden av ett önskat barn är så påtaglig.

Jag försöker att ge allt jag kan, men det är ändå omöjligt för mig att ge paret det de allra helst vill ha. Jag försöker förstå känslorna, visa dem empati, lyssna på dem och berätta allt jag vet om missfall. Men hur jag än gör, vad jag än säger, känner jag mig aldrig tillräcklig i dessa lägen. Det jag vill ge de är hopp.

Det är nog från denna vilja att ge hopp min drivkraft kommer ifrån. Det är därför jag forskar och håller på att doktorera inom ämnet upprepade missfall.

Jag heter Emma Råsmark Röpke och är specialistläkare inom Obstetrik och Gynekologi.

Om missfall

Missfall är vanliga, men vi pratar sällan om dem. Ca.15-30% av alla graviditeter slutar i ett missfall. Kroppen stöter bort graviditeten men ändå är det ofta ett ämne som är tabu att prata öppet om. Ett eller två missfall räknas som ”normalt” hos kvinnor som försöker skaffa barn. När man har haft 3 eller flera missfall i följd kallar man det ”upprepade missfall”. Då kan det vara annat än slumpen som gör att en kvinna drabbas.

Utredning

Det är efter tre missfall som man har rätt att bli utredd för om det finns en bakomliggande orsak som kan förklara de upprepade missfallen.

Kända orsaker till upprepade missfall är missbildning av livmodern, kromosomfel hos mamman eller pappan, sjukdom med ökad koagulationstendens sk. thrombofili samt Antifosfolipidsyndrom (APS) med antikroppar i blodet, icke välreglerad diabetes eller för låg ämnesomsättning, ökad ålder, stress, rökning, övervikt och alkohol.

Upprepade missfall är ett svårt tillstånd, framförallt för paret som önskar barn. Det är även en utmaning för vårdpersonalen som tar hand om patienten. I över hälften av tillfällena hittar man nämligen inte någon orsak till varför kvinnan upplever upprepade missfall. Frustrationen är ofta stor då det i just dessa fall inte finns starka vetenskapliga bevis för någon medicinsk behandling som ökar chansen att få ett levande fött barn i nästa graviditet.

Behandlingar för upprepade missfall

Kända orsaker kan ofta behandlas med t.ex. operation, pregenetisk screening, medicinsk behandling för diabetes eller medicinsk behandling mot låg ämnesomsättning. I flertalet av fallen hittas tyvärr ingen förklaring. Kvinnan är då utelämnad till de icke evidensbaserade behandlingarna som oftast ges på vinst eller förlust. Sådan behandling kan bland annat vara blodförtunnande medicin (lågmolekylärt heparin och acetylsalisylsyra), gulkroppshormon (progesteron), immunoglobuliner (antikroppar) och immunisering med pappans celler.

Min forskning om upprepade missfall

Hur många drabbas?

Det finns tyvärr inte många studier som på ett optimalt sätt har undersökt hur många kvinnor som årligen drabbas av upprepade missfall. I vår forskning har vi undersökt antalet kvinnor med upprepade missfall utifrån ett patientregister hos Socialstyrelsen. Att känna till hur många kvinnor som drabbats av upprepade missfall är viktig information för att vi inom sjukvården ska kunna planera och budgetera för rätt insatser. Så att vi i vår tur kan ge de drabbade kvinnorna bästa tänkbara vård. I vår nyligen publicerade studie har antalet kvinnor som varje år drabbas av upprepade missfall ökat med 58% i perioden 2003 till 2012. Vad är orsaken till detta? Är det miljöfaktorer, ändrat immunförsvar hos mamman och ökad frekvens av riskfaktorer till upprepade missfall? Eller är det flera som söker sjukvård vid missfall så att fler diagnostiseras än tidigare? Vad orsaken till ökningen är har vi tyvärr inget enkelt svar på utifrån denna studie utan ytterligare forskning krävs.

Om jag är tidigare drabbad, är det då ökade risker i min nästkommande graviditet?

Viss forskning tyder på att kvinnor med en historia av upprepade missfall kan lida större risk för komplikationer i en senare graviditet. Vi ska undersöka om det är vanligare graviditetskomplikationer hos kvinnor med tidigare upprepade missfall än hos friska kvinnor som föder barn. Komplikationer har visat sig kan vara dålig tillväxt av fostret, för tidig födsel, avlossning av moderkakan, havandeskapsförgiftning och fosterdöd. Moderkakans funktion är nedsatt i alla ovanstående tillstånd. Det finns forskning som tyder på att det är just moderkakan som kan vara boven i dramat vid upprepade missfall.

Resultaten från denna forskning kan vara avgörande i hur vi ska följa graviditeten hos kvinnor med tidigare upprepade missfall för att minska riskerna för sjukt barn och sjuk mamma.

Forskning pågår!

Det är fortfarande många frågetecken inom området upprepade missfall. Jag hoppas att min forskning kan bidra till att sjukvården kommer att ha mer att erbjuda den förkrossade kvinnan som söker hjälp för sina upprepade missfall.

Jag har aldrig själv drabbats av något missfall, men med min forskning på detta område önskar jag en större öppenhet och fokus på ämnet. Jag hoppas att det kan skänka hopp till de kvinnor som drabbas.

Emma Råsmark Røpke

Forskarkalendern: Hopp om behandling för havandeskapsförgivning

Forskarkalendern: Hopp om behandling för havandeskapsförgivning

Gästinlägg av Stefan Hansson

Hej, mitt namn är Stefan Hansson, jag arbetar som överläkare vid kvinnokliniken i Malmö och Lund, SUS samt som professor vid Medicinska Fakulteten, Lunds universitet. I mitt avhandlingsarbete studerade jag hur fostrets hjärna bildas och finjusteras. Sedan 1999 har jag fokuserat min forskning på moderkakans, placentans funktion och därigenom på sjukdomen havandeskapsförgiftning-preeklampsi.

Havandeskapsförgiftning= Preeklampsi

Havandeskapsförgiftning, som på kliniskt språk heter preeklampsi, är ett sjukdomstillstånd som uppkommer i samband med graviditet. Diagnosen ställs i dag genom att för högt blodtryck samt äggvita i urinen upptäcks efter tjugonde graviditetsveckan. Symtombilden är ofta vag men några typiska symptom är svullnad och huvudvärk.

I sin allvarligaste form kan preeklampsi övergå i eklampsi – ett livshotande tillstånd som kännetecknas av epilepsiliknande kramper och generell organsvikt. I Sverige drabbas årligen cirka 5 000 blivande mammor av havandeskapsförgiftning, motsvarande 3–7 % av alla gravida kvinnor. Totalt drabbas årligen ca 10 miljoner kvinnor globalt. Eftersom enda boten idag är att avbryta graviditeten orsakar havandeskapsförgiftning även 15 % av alla för tidiga förlossningar.

Ett stort problem i världen

I Sverige är det sällsynt med komplikationer och dödsfall men globalt sett är havandeskapsförgiftning ett medicinskt problem av enorma proportioner. Tillståndet ligger bakom 76 000 dödsfall bland gravida kvinnor och ca 500 000 barn världen över vilket motsvarar ett maternellt dödsfall var elfte minut. I dag saknas en säker metod för att identifiera riskpatienter tidigt i graviditeten. Efter graviditetsvecka 20 är nuvarande diagnostiska metoder främst baserade på blodtrycksmätning, vilket inte är så specifikt. I dag finns endast symptomatisk behandling att tillgå, vilken främst syftar till att sänka blodtrycket. Den enda behandlingen som botar havandeskapsförgiftning är att avbryta graviditeten genom att förlösa barnet.

Havandeskapsförgiftning drabbar många av kvinnans organ bland annat njurarna

Havandeskapsförgiftning är en sjukdom som drabbar alla organ hos den gravida kvinnan, inte minst njurarna. I samband med en graviditet måste njurarna anpassa sig till en ändrad hormonprofil, en ökad ämnesomsättning i kroppen och större blodvolym. Därför kan även sjukdomar som påverkar njurarna (till exempel diabetes och SLE) öka risken för havandeskapsförgiftning. Det finns därutöver ett tydligt samband mellan njursjukdom – även lindrig sådan – och havandeskapsförgiftning.

Orsaken är okänd

Orsakerna till att vissa kvinnor drabbas av havandeskapsförgiftning är fortfarande okända, därför kallas sjukdomen även för ”de många teoriernas sjukdom”. Första steget i sjukdomsutvecklingen beror på att moderkakan (placentan) inte har anlagts på korrekt sätt. Detta leder till en otillräcklig blodtillförsel som ger upphov till oxidativ stress som i sin tur skadar moderkakan. I ett första steg frigörs komponenter från den dåligt fungerande moderkakan. Bland annat uppstår en ansamling av fritt fosterhemoglobin vars nedbrytningsprodukter är giftiga och ger upphov till inflammation och kärlskada. Vidare minskar produktionen av viktiga tillväxtfaktorer som behövs för att moderkakan och dess blodkärl skall bildas.

Sjukdomens andra steg

Det andra sjukdomssteget uppstår när dessa giftiga ämnen läcker över till mammans blodcirkulation där det uppstår en generell skada på blodkärlen och så småningom på de enskilda organen. De kliniska symptomen uppträder sent i graviditeten och kan snabbt utveckla sig till livsfarliga situationer framför allt när hjärnan svullnar och eklampsi drabbar kvinnan. Symptomen är ofta vaga och diffusa vilket i sig är anledningen till att gravida kvinnor i utvecklingsländer ej söker vård i tid. Tilltagande svullnad och huvudvärk är vanliga tecken.

Kliniska manifest och symtom:

– högt blodtryck
– proteinuri (äggvita i urinen)
– läckande blodkärl vilket ger svullnad
– buksmärtor, huvudvärk, ögonflimmer
– krampanfall (eklampsi) och stroke

Långtidskonsekvenser av genomgången havandeskapsförgiftning:

Havandeskapsförgiftning medför en dubblerad risk för kardiovaskulär sjukdom och stroke senare i livet. Sannolikt beror det på de skador som uppstår på mammans blodkärl och hjärta. Det är därför viktigt att kvinnor som genomgått en graviditet komplicerad av havandeskapsförgiftning regelbundet kontrollerar sitt blodtryck, motionerar regelbundet och undviker rökning.

Världens första läkemedel mot havandeskapsförgiftning

Det saknas fortfarande en farmakologisk behandling för havandeskapsförgiftning. Idag finns endast symptomatisk behandling att tillgå, dvs blodtryckssänkande mediciner samt medicin som förhindrar och bryter eklampsikramperna. Vid Lunds universitet har mina och Bo Åkerströms forskargrupper utforskat en ny sjukdomsmekanism. Ansamlat fritt hemoglobin ger upphov till oxidativ stress som i sin tur är skadligt för kroppens alla celler. Vi har under de senaste åren genomfört flera framgångsrika behandlingsstudier med ett kroppseget protein-alpha-1-microglobulin (A1M) i djurmodeller för havandeskapsförgiftning.

A1M

A1M är ett naturligt, kroppseget protein som finns i alla ryggradsdjur. A1M har många olika funktioner och har visat sig spela en unik roll i kroppens försvar mot oxidativ stress och giftiga ämnen som orsakar inflammation och skador på vävnader.

Här förklarar jag mer:

Det här skulle kunna användas på två sätt:

Om A1M fungerar så bra som vi hoppas kan vi behandla havandeskapsförgiftning på två  olika sätt.
  1. Vi skulle kunna genom mätningar kunna identifiera de kvinnor som är i riskzonen. Tidig behandling skulle kunna förebygga sjukdomsutbrott.
  2. Vi skulle kunna ge behandling för redan etablerad sjukdom och dämpa sjukdomsprogressen.

Förhoppningar för framtiden

Inom A1M Pharma AB  fortsätter vi att utforska och utvärdera A1M:s neutraliserande och läkande effekter och hoppas kunna få fram ett läkemedel som vi kan introducera till patienter.

För dig som vill veta mer!

Fotograf Charlotte Carlberg-Bärg

 

Stefan Hansson

Professor och överläkare i Obstetrik och Gynekologi

 

Forskarkalendern: ätstörningar under graviditet

Forskarkalendern: ätstörningar under graviditet

Gästblogginlägg av David Clinton.

Mitt namn är David Clinton och jag är docent i medicinsk psykologi, leg. psykolog, leg. psykoterapeut och psykoanalytiker. Jag jobbar på Karolinska Institutet och Kunskapscentrum för ätstörningar (KÄTS)[1] i Stockholms läns landsting.

Hur gör man när det krånglar med mat och ätande?

Det är vanligt att det krånglar med mat och ätande under eller efter en graviditet. För vissa blir dock problemen så pass allvarliga att man hamnar i ätstörningar. Men det finns hjälp att få.

En förändrad värld

Att skaffa barn innebär stora utmaningar för alla föräldrar. Det kan gälla hur man ska välkomna det nya livet till världen och familjen, hur föräldrar ska lösa praktiska problem, hur det blir med parrelationen, och inte minst hur den blivande eller nyblivna mamman reagerar i sig själv. En graviditet eller spädbarnstiden kan upplevas som en mycket stressig period i livet med nya och ökade krav från andra och inte minst sig själv. Med alla känslomässiga och kroppsliga förändringar som följer med är det inte konstigt att man får det svårt med att äta.

Ätstörningar i samband med graviditet

Men för vissa blir problemen så pass allvarliga att de får ätstörningar som anorexia nervosa, bulimia nervosa, hetsätningsstörning eller annat. Ätstörningar är mycket allvarliga former av psykisk ohälsa i sig, men de blir extra allvarliga när de sker i samband med en graviditet.

Gravida kvinnor med ätstörningar har en högre risk för kejsarsnitt, missfall, postpartumdepression och en mängd andra komplikationer. Risken för just postpartumdepression är särskilt hög för de med bulimi eller hetsätningsstörning. Efter förlossningen kan det bli svårt att amma och kontakten med spädbarnet kan påverkas. En nybliven mamma med en ätstörning kan vara så upptagen med sitt eget ätande och vikt att hon får svårt att se och uppfatta sitt barns behov av näring och närhet.

Förhållandevis vanliga problem

Allt mer tyder på att dessa problem drabbar många kvinnor. På KÄTS genomförde vi för ett par år sedan en undersökning av hur pass vanliga det kan vara med ätstörningar under och efter en graviditet[2]. Vi undersökte 426 gravida kvinnor som besökte mödravården och 345 nyförlösta kvinnor inom barnavården i Stockholm. Våra uppskattningar var att 5,3 % av gravida och 12,8 % av nyförlösta kvinnor lider av ätstörningar. Det är mycket höga siffror, och framförallt för kvinnor efter graviditeten.

När skammen råder

När man drabbas av ätstörningar är det vanligt att det leder till starka känslor av skam. Och särskilt under eller efter en graviditet. Detta kan göra det mycket svårt att träda fram och berätta om problemen för både sin partner och sjukvården. Det kan då bli en nedåtgående spiral för många under just den tiden att man känner att alla andra förväntar ska vara livets lyckligaste tid.

Hjälp finns

Det finns dock hjälp att få, och det är viktigt att söka hjälp så tidigt som möjligt innan en ätstörning slår sina rötter. Man kan prata med sin MVC-barnmorska eller BVC-sjuksköterska. Då kan man dela med sig av sin oro och får viktiga reflektioner och råd. Om det behövs kan dessa personer ordna en remiss till specialist mödravården eller ätstörningsvården.

Vårdpersonal kan gå en internetutbildning

För att öka kunskap om ätstörningar i samband med graviditet har vi på KÄTS utvecklat en internetbaserad utbildning om ätstörningar i samband med graviditet.[3] Den är kostnadsfri och riktar sig främst till personer som arbetar inom barn- och mödravården, men även andra kan ha glädje av att gå utbildningen. Man lär sig om ätstörningar, tidiga tecken, och hur man kan möta kvinnor som har problem med sitt ätande under eller efter en graviditet. Vi har försökt att göra utbildningen så interaktiv som möjligt och man får möta kvinnor som brottas med sitt ätande i samband med graviditet och bekanta sig med deras berättelser.

Välja bort ensamhet

När man får problem med mat och ätande i samband med en graviditet är det oerhört viktigt att ta dessa problem på allvar. För att kunna få rätt sida på situationen måste man komma ur en ond cirkel så tidigt som möjligt. För att detta ska ske behöver man prata om hur det är. Det kan betyda att man vänder sig till sin partner, en nära vän eller sjukvården. Man kan känna sig rädd för att öppna upp och prata om någonting som upplevs som djupt skamligt. Man kan vara orolig för att bli bemött med fördömande eller oförståelse. Men oftast är dessa rädslor obefogade och andra blir betydligt mer förstående än vi förväntar. Det krävs dock mod att ta första steget.

Kämpa inte ensam!

Var inte tyst! Ensamheten och tystnaden är ätstörningens bästa vänner. Dela med dig av dina rädslor och sök hjälp om du har problem med ätande i samband med din graviditet. Lyssna om du känner någon som lider av sådana svårigheter. Tillsammans kan ni hitta en väg framåt.

 

[1] Hemsida: www.atstorning.se

[2] Brundin Pettersson, C., Zandian, M. & Clinton, D. (2016). Eating disorder symptoms pre- and postpartum. Archives of Women’s Mental Health, 19, 675-80.

[3] Internetbaserad utbildning: utbildning.atstorning.se

Forskarkalendern: Depression under graviditet

Forskarkalendern: Depression under graviditet

MAGDALENA-studien, för dig som är gravid och deprimerad!

Den här texten kommer att handla om att vara deprimerad under sin graviditet. Vi som har skrivit den är alla en del av MAGDALENA-studien. En studie som drivs av Karolinska Institutet, Karolinska Sjukhuset och Internetpsykiatrin. Studien undersöker hur depressionsbehandling under graviditeten hjälper mamman och om den påverkar barnet. MAGDALENA-studien pågår just nu och är öppen för anmälan, läs mer och anmäl dig på www.magdalenastudien.se. Vi tycker att varje familj förtjänar en bra start och allt det stöd som de behöver för att få till den starten. Vi vill att det ska sluta upplevas som skamfullt att må dåligt under sin graviditet. Att kvinnor ska våga söka hjälp och att det ska finnas bra hjälp att få. Detta var några av de saker som motiverade oss att starta MAGDALENA-studien.

En av tio drabbas

Visste du att så många som en av tio gravida lider av en klinisk depression? Det är över 10 000 kvinnor om året bara i Sverige! Att vara deprimerad under graviditeten behöver inte bero på graviditeten i sig. Kvinnan kan ha varit deprimerad redan innan, eller ha utvecklat en depression av en annan anledning under sin graviditet. Att vara deprimerad under sin graviditet upplevs av många som stigmatiserat. Dessutom saknas det information om vad det innebär och hur det kan behandlas. Många inom vården känner heller inte till hur vanligt det är, vilket innebär att det ofta går oupptäckt och obehandlat, åtminstone till efter graviditeten.

Rädsla för läkemedel under graviditeten

En ytterligare anledning till att så få behandlas är att den mest lättillgängliga behandlingen för depression är antidepressiva läkemedel, oftast så kallade SSRI-preparat. Både gravida och läkare vågar sällan sätta in läkemedel under graviditeten för att man är rädd för effekter på fostret. SSRI-preparat har dock visat sig vara säkra för användning i den bemärkelsen, att de inte ökar risken för missbildningar eller medför omedelbara risker för fostret. Allt som vi vet om långsiktiga effekter är baserat på sambandsforskning och det går därför inte att idag uttala sig helt säkert om vilka risker läkemedlet kan föra med sig. Det många tyvärr inte tänker på är att en obehandlad depression är förknippad med en mängd negativa effekter för foster, barn, mamma och partner. Risker såsom för tidig födsel, låg födelsevikt och svårigheter med amning. Vilket även påverkar sådant som anknytning och skapar mycket lidande för hela familjen. Utifrån de studier som har genomförts kan man säga att en obehandlad depression i sig kan ge liknande effekter på fostret som SSRI tros ha. Plus att mamman då med stor sannolikhet istället kommer ha en förlossningsdepression som nyförlöst vilken i sig är farligt både för henne själv och för bebisen. Alltså bör man behandla depression under graviditeten, även om det innebär SSRI-preparat, åtminstone tills vi vet mer och har fler alternativa behandlingar att erbjuda.

Forskning

Innan MAGDALENA-studien startades utfördes en förstudie, där gravida kvinnor genomfört en specialanpassad internetbaserad behandling utifrån Kognitiv Beteendeterapi (KBT) där man tar särskild hänsyn till de tankar, funderingar, besvär och problem som många gravida tampas med. Behandlingen visade goda resultat. För att den internetbaserade KBT-behandlingen ska kunna erbjudas allmänheten krävs dock att den testas i större skala. Samtidigt kommer internet-KBT aldrig kunna täcka allas behov. En del kvinnor kommer inte praktiskt kunna erbjudas eller vilja genomföra KBT. Därför måste vi fortfarande veta mycket mer om läkemedelsbehandlings effekt på depression under graviditeten och påverkan på fostret. I MAGDALENA-studien, som är pågående just nu, är internetbehandling en av delarna som de gravida behandlas med. Den andra delen av behandlingen är läkemedelsbehandling och kvinnorna som deltar slumpas till antingen läkemedelsbehandling eller placebo.

Vad kan man göra själv?

Här under följer lite allmänna tips som kan vara bra att ha med sig under sin graviditet. Olika saker som man genom forskning konstaterat kan påverka måendet till det bättre.

  • Träning

Träning och motion är oerhört viktigt för vår hälsa och vårt välbefinnande. Att motionera är ett bra sätt att höja sitt stämningsläge om man är nedstämd. Att ta sig för att göra någonting som är bra för en, hjälper en slappna av efteråt, ger en något att fokusera på i stunden och frigör lusthöjande hormoner. Under graviditeten kan man behöva förändra hur man tränar men man ska absolut inte känna sig tvungen att helt överge fysisk träning och motion. Prata med din barnmorska om hur just du kan och bör träna. Dock rekommenderas ungefär 30 minuter eller mer av måttlig fysisk aktivitet om dagen, de flesta dagar, förutsatt att man undviker extrem ansträngning, minimerar fallrisk och risk för att skada magen.

  • Att göra sådant som du tycker om fastän du inte orkar

Att känna sig nedstämd kan ha många olika förklaringar. Det kan handla om negativa tankar, för mycket av jobbiga sysslor eller avsaknad av sådant du sedan tidigare uppskattade. Du kan fundera över vad som är plus och och vad som är minus i ditt liv? Hur mycket har förändrats sedan du blev gravid? Är det många saker som placerade sig på pluslistan du inte längre kan göra? Finns det andra gravidvänliga saker du kan ersätta dem med (lägga till gravidvänliga plusaktiviteter?) Vi människor svarar väldigt bra på kortsiktiga belöningar. Det  skulle kunna vara att ligga kvar i soffan för att det är skönt eller att fastna i negativa tankar som man upplever som problemlösande. Sen när vi blivit mer passiva kan det ta emot och kännas oerhört motigt att komma igång igen. Men små steg i rätt riktning kan göra mycket för ett långsiktigt bättre mående.

  • Återhämtning

Många är i perioder under graviditeten nästan outgrundligt trötta och samtidigt sätter beskedet om att en bebis är på väg sätter igång ett myller av aktivitet i hjärnan och även rent praktiskt. Det finns så mycket som ska förberedas, inhandlas, läsas och diskuteras när det gäller det lilla barnet. Många gravida är allt annat än passiva. Det är lätt att man drunknar i allt vad graviditet heter och glömmer bort att ta hand om sig själv. Det är därför extra viktigt att se till att det finns utrymme för aktiviteter som enbart handlar om dig här och nu. Att exempelvis gå på massage eller utöva yoga kan vara sätt att få till avkoppling och återhämtning under graviditeten.

  • Ta hjälp av sin omgivning

Att fundera mer noga på vilka från ens familj, vänner, kollegor, vårdpersonal, grannar och andra man har omkring sig och att ha en åtminstone enkel plan för hur man kan få hjälp av andra kan både vara till praktisk nytta och ge lite sinnesro.

När borde man söka vård och vart vänder man sig?

Om du är gravid och har känt dig nedstämd under två veckor eller mer och samtidigt upplever något eller några av dessa symtom:

  • minskat intresse eller glädje för sådant som du vanligtvis brukar gilla
  • sömn- och aptitförändringar
  • koncentrationssvårigheter
  • brist på energi

Då bör du kontakta din mödravård, en vårdcentral eller psykiatrisk öppenvårdsmottagning. Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller psykiatrisk öppenvårdsmottagning du vill i hela landet. Om du har tankar på att ta ditt liv eller om du mår mycket dåligt och känner att du inte orkar mer ska du söka hjälp direkt på en psykiatrisk öppenvårdsmottagning eller akutmottagning.

MAGDALENA-studien

Om du känner dig nedstämd, bor i Stockholm, är gravid i vecka 9-17 och inte står på antidepressiva läkemedel så kan du få behandling via den studie som nu bedrivs av Karolinska Institutet, Karolinska Sjukhuset och Internetpsykiatrin. Mer information om MAGDALENA-studien hittar du på www.magdalenastudien.se. Sök hjälp här samtidigt som du bidrar till livsviktig forskning!

Författat av

Erik Forsell, leg. Psykolog, doktorand

Mikaela Bergmark, Psykologkandidat

Sandra Frööjd, Psykologkandidat

Katarina Wide, Överläkare, docent