Kategori: Graviditet

Fysioterapi, motion och träning under graviditet

Under den här kategorin hittar du information träning och om de förändringar som kroppen genomgår. Om du har besvär med bäckensmärta under graviditet rekommenderas också kategorin som handlar om just detta.

Alla gravida rekommenderas att både konditionsträna och styrke/uthållighetsträna  som en del av en hälsosam livsstil. Regelbunden träning bibehåller dessutom en god allmän kondition och kan vara ett bra sätt att förbereda kroppen inför själva förlossningen. Motion och träning är  i de flesta fall ofarligt för den gravida kvinnan och fostret och innebär inga risker. Bäckenbottenträning är viktigt både under och efter graviditet, för mer information om detta läs mer under kategorin med samma namn.

Vill du veta mer om träning efter förlossning och kejsarsnitt, läs mer i kategorin ”Postpartumträning”

Ökad svank och framåttippat bäcken

Ökad svank och framåttippat bäcken

Många går omkring med en aning för mycket svank. Det kan höra ihop med hållningsförändringar som sker under en graviditet och som inte automatiskt går över, det kan handla om en hållning som kommer av ett sittande arbete eller kanske också i vissa fall om ett  rörelsemönster som många lägger sig till med över tid. Det här inlägget ska handla om ökad svank och framåttippat bäcken!

Graviditet och hållning

Under en graviditet kommer den hormonella uppmjukningen och magens vikt göra att bäckenet tippas framåt och att svankens kurvatur ökar. Ganska kort tid efter graviditeten kommer kroppen börja återställa balansen mer till det normala. Den belastning som kroppen får utav att vara nyförlöst och att vårda en nyfödd gör att hållningen får nya utmaningar. I min kliniska erfaenhet är ”normaliserad hållning” något som alla inte får tillbaks helt automatiskt. Jag upplever också att många inte riktigt känner igen sin kropp förrän de har landat i en mer pre-gravidliknande hållning.

Vad är hållning?

Hållning är inte en kroppsposition, utan ett dynamisk rörelsemönster. Det är dock ett slags grundtillstånd. Så fort du hamnar i en viss position kommer kroppen vilja relexmässigt engagera dina muskler till att hamna i ditt grundtillstånd. Hållning är din kropps ”comfort zone”, och som vi alla vet kan detta både vara en trygg hamn men ibland också något som vi skulle behöva utmana oss att komma ifrån.

Vad är dålig hållning?

En dålig hållning kan vara kulturellt värderat. Ni vet vad jag menar va? Någon som har dålig hållning kan anses vara slarvig och oattraktiv, men också flitig och hårt arbetande. Oavsett värderingar så har ”dålig hållning” ett mer biomekaniskt ursprung. Det handlar om kroppens viktfördelning, om hävstänger och om positioner som orsakar onödigt mycket belastning på kroppen.

Spelar hållning någon roll?

Alla som någon gång börjat massera axlarna och nacken efter ett gäng timmars statiskt arbete framför datorn brukar vara medvetna om att hållningen påverkar. Om du har bristande ryggstöd och inte tar bra stöd av golvet brukar din bröstrygg börja sacka ihop efter ett tag. Ryggen mellan skulderbladen börjar sjunka ihop och du får en framåtlutad hållning där nacken automatiskt skjuts framåt. Tyngdpunkten förskjuts och dina muskler får nu jobba hårt för att hålla din blick fäst på datorn framför dig. Tillslut säger musklerna ifrån, och hållningens effekter har kommit ikapp dig. Egentligen är hållningen inte problemet, utan den statiska positionen som du inte orkar hålla.

Belastning versus hållning

Människor kommer i alla former, även sett till hållning. Det är inte så enkelt att alla som har en viss kurvatur i ryggen också har ett smärtproblem. Om du är född med mycket svank, eller har en väldigt rak rygg. Ditt anatomiska grundläge är sällan ett problem. Kroppen anpassar sig. Det är alltså inte hur du är, som är problemet. Det är vad du gör. Upprepade belastningar du inte är stark nog för att utföra kan bli en risk. Statiska positioner där musklerna får för lite cirkulation är också ofta förenat med smärta.

En bra hållning

En bra hållning är ett grundläge där du inte har ont, och en kropp med grundinställningen att rörelse är bra. Istället för att fokusera för mycket på en bra hållning, fokusera mycket på rörelse. Du kan inte ”skärpa dig” till en rakare hållning, men du kan se till att byta position var tionde-var tjugonde minut. Istället för att försöka ta bort det dåliga, lägg till något bra. Lägg till den sortens rörelse som är motsatsen till det du brukar göra. Är sittande i soffan ammandes en bebis det du brukar göra? Då är motsatsen att sträcka i höften, att räta på ryggen och dra ihop skulderbladen. Är att bära barn i sele, med framåtskjuten mage, ryggen något bakåtlutad och axlarna framåtvridna? Då är motsatsen att tippa tillbaks bäckenet, placera bröstkorgen rakt över bäckenet och öppna upp bröstet.

Återställ hållningen efter graviditet

Muskler jobbar som marionetttrådar för att hålla ihop oss och skapa rörelse i skelettet. De muskler som kan hjälpa oss att  tippa bäckenet något bakåt är rumpmusklerna, musklerna i baksida lår samt de raka och sneda bukmusklerna på framsidan. De muskler som gärna är lite extra strama efter en graviditet är de som har varit med och tippat fram bäckenet – höftböjarmusklerna och en del av framsida lår-musklerna på framsidan.  Ryggradsmusklerna (filéerna på var sida om ryggraden) är också ofta lite överansträngda efter senare delen av graviditeten eftersom en höggravid kvinna också lutar en del bakåt för att parera magens vikt. Denna position liknar för övrigt den du slår på när du håller ett barn i famnen.

 

Kompensera med rörelse!

Muskler att stretcha:

  • Höftböjare
  • Framsida lår

Muskler att stärka:

  • Rumpa
  • Baksida lår
  • Skulderbladsmuskler
  • +Hitta balansen med en starkare rumpa och mer en avspänd rygg

DSC03095

 

Referenser

GravidKRAFT – Hälsa genom rörelse och träning

Tips om träning för gravida

GravidKRAFT – Hälsa genom rörelse och träning

Omslag_GravidKRAFT_Framsida2

Det här inlägget är inte ett sponsrat reklaminlägg, även om det kanske kan verka så. Min kollega och vän Emma har gett ut en bok, och jag (och barnen, den lilla detalje var kanske inte helt lyckad…) var på releasefest för den häromdagen. Jag är lyrisk. Det är otroligt svårt att som legitimerad yrkesperson ge ut en bok om träning. Träningsböcker ser ni till höger och vänster överallt, men en evidensbaserad bok om träning för gravida växer inte på träd. Vi är så otroligt inpräntade att träning måste individanpassas, att det ofta tar emot att börja sammaställa generella råd. Men Emma vågade, och hon har gjort det _SÅ BRA_! Allstå så bra att jag blir tårögd och vill att ALLA ska köpa den här boken.

Emma, författare av Gravidkraft

GravidKRAFT – Hälsa genom rörelse och träning

Boken finns nu att köra via förlaget och ”där du hittar böcker”. Den kostar 210 kronor. Tvåhundratio väl investerade kronor!

Råd om gravidträning är svårt

I ena kanten tänker vi att det inte är så avancerat och att allt som funkar i träningsväg är bra träning. I andra änden av spektrat sitter vi tillsammans med en kvinna vars smärtor är så intensiva att hon nu förflyttar sig med rullstol. Vi som legitimerad sjukvårdspersonal sitter med kunskaperna om att anpassa träning till kvinnor med en stor bredd av förutsättningar. Det farliga med träningsböcker är att de ofta  riktar sig till personer i ett visst fack av hälsospektrat. Om person med fel förutsättningar följer dessa så kan träningen i bästa fall sakna effekt, men annars råka ge ännu mer smärtor och besvär.

Boken är så BRA

Emma har lyckats med konststycket att skriva en bok om graviditet, och hur du kan förse kroppen med rörelse, styrka, energi och välmående under hela tiden. Den är fullspäckad av övningar med bild och tydliga förklaringar. Emma har lyckats med att få bokens övningar att vara anpassningsbara för gravida av hela spektrat (även om den naturligtvis inte ger sken av att ersätta fysisk kontakt med en vårdgivare.) Den har också med allt. Ben- och bålstyrkeövningar. Övningar för trötta gravidfötter. Avslappningsövningar inför förlossning. Övningar för bibehållen eller ökad rörlighet. Allt! Dessutom är det välformulerat och evidensbaserat.

Jag är så himla glad för den här boken!

För att den finns, för att den är så bra. För att Emma finns, och för att hon är så bra! Jag kommer låta det här inlägget sitta pinnat högst på på bloggen i några dagar så att ingen som behöver nås av detta tips missar det.

Är du gravid – köp den till dig själv!

Har du en gravid vän – köp den åt henne!

Träna ben under graviditet

Träna ben under graviditet

Kan jag träna ben under graviditeten, trots bäckensmärta eller tung bäckenbotten?

Fick en frågasenaste gravidträningsinlägget:

”Hur bibehålla bestyrka under en graviditet? Jag styrketränar med fria vikter, mycket knäböj och marklyft, men har känt att inget av alternativen funkar så bra från ca halvvägs i mina två graviditeter. Främst är det bäckenbotten som får ta för mycket stryk. Finns det några “säkrare” benövningar där jag kan få belastning på ben utan att påfresta bäckenbotten?”

Först, innan mitt svar kommer en screenshot på en konversation mellan mig och en av våra bästa vänner, nu också en preggo-vän. Jag gav lite gravidmassage och hjälpte henne att stretcha litegrann igår eftermiddag. Idag:

image

… det kan lätt bli så fel.. =)

Svar:

Tack för frågan, kul att få resonera lite mer praktiskt kring val av övningar. Det gillar jag!

Jag anser att för att träning ska vara friskvård och inget annat ska en alltid lyssna på kroppens svagaste länk, och låta den utgöra begränsningen för träning och belastning. Hos gravida och nyförlösta är det ofta en eller båda av följande; Bäckenbotten och/eller bäckenlederna. Smärta i bäckenlederna eller läckage, tyngdkänsla, skavkänsla från underlivet bör vara begränsande faktorer. Sedan handlar det mycket om dos och belastning. En övning som är för tung med yttre motstånd kanske fungerar fint med kroppsbelastning? Eller en övning som inte funkar 15 gånger kanske funkar 5?

Träningsanpassningen för båda dessa är inte alltid exakt lika dan. För en kvinna med överbelastningsbesvär från bäckenbotten kan squats(knäböj) vara väldigt belastande under graviditet. Medan squats med lagom belastning kan funka väldigt länge för en kvinna med bäckensmärta. Det finns individuella skillnader och varje gravid kvinna ska lyssna på sin egen kropp!

Du kan modifiera på olika sätt

Om något känns obehagligt av din vanliga träningsrutin bör du modifiera den. Det finns många olika sätt, mer än att bara sluta med det du gör. Du kan sänka motståndet. Du kan göra färre repetitioner, på fler set om du tål med det. Du kan göra fler repetitioner på färre set. Då får du ofta mer en uthållighetsträningseffekt än styrketräningseffekt, men du kan ofta bibehålla övningen längre.

Om bäckenbotten är ett problem kan du ofta välja bort stående övningar med fria vikter och träna sittande eller i maskin istället.

Benpress i maskin

Bild härifrån

Knästräck i maskin (framsida lår)

Bild härifrån

Hamstringscurl i maskin(baksida lår)

Bild härifrån

Så länge du klarar för magen (blir ju lite obekvämt tilslut) och inte får en massa sammandragningar borde dessa kunna fungera ett bra tag.

Här kommer ett gäng övningar med kroppen som motstånd som också brukar funka bra:

  • När stående knäböj (squats) med eller utan belastning och benpress i maskin  inte funkar längre kan knäböj med ryggen mot vägg fungera som sista anhalt. Det är lätt att tänka att den blir väldigt avlastad, men då är det väl värt att betänka att den gravida kvinnan vid det hunnit gå upp så pass mycket att den ökade kroppsvikten utgör en ganska drastisk ökning av det kroppsegna motståndet…

knäböjboll 001

  • För rumpan och baksida lår har jag gjort denna under mina graviditeter. Här är det värt att betänka att utgångsläget i ryggliggande egentligen ska undvikas för gravida efter vecka 16, men så länge det blir korta stunder i utgångspositionen så tänker jag att det är okej. Det är alltså ett rumplyft med boll mellan knäna Jag brukar instruera 10-15 repetitioner i två set. Blir den för tung går det självklart att göra vanliga rumplyft.

rumplyftboll 001

 

  • Musslan är en övning vi fysioterapeuter ofta instruerar, denär tänkt att rikta sig mot en av de mindre rumpmusklerna, som också ofta är mer i smärtbilden för kvinnor med bäckensmärta. Den övre höften ska peka rakt upp mot taket under hela övningen och fötterna hållas ihop. Jag brukar instruera 15*2 per sida.

musslan

  • Sidliggande höftlyft kan funka bra när bäckenlederna tillåter. Jag brukar instruera ett statiskt sidolyft med höften rakt upp mot taket och foten lite pekandes neråt (hon på bilden har tårna för mycket uppåt för min smak), håll gärna 30-60 sekunder. Eller små lyft upp och ned. Oftare utan gummiband än med.

glutmed 001

 

Träna ben under graviditet

Du ska inte behöva sluta träna när du är gravid, men du kan behöva göra om din träningsrutin utifrån dina förutsättningar. Tveka inte att boka en tid hos en fysioterapeut om du behöver vidare rådgivning eller hjälp!

Berätta, hur tränar (tränade) du ben under din graviditet?

Håravfall efter graviditet

Håravfall efter graviditet

I en Facebook-grupp för föräldrar jag är med i ställdes en fråga om håravfall efter graviditet. De duggade tätt om medhåll om vilken jobbigt problem det är, men få hade några svar. Frågeställaren hade börjat tappa håret då bebisen var tre månader gammal, och upplevde nu att hon hade tappat ungefär hälften av hela hennes totala hårmängd. Hon efterfrågade tips, råd och pepp och fick just detta. Jag går igång på sådant här. Inte för att jag tror att jag kommer komma på någon bra lösning. Hade det funnits en bra lösning  hade den varit allmänt känd vid det här laget.

Men jag blev nyfiken och ville veta mer, och framförallt ville jag veta varför. Är det något den här bloggen har lärt mig, så är det att svar och förklaringar nästan hjälper och lindrar lika bra som en lösning.

Därför: ett inlägg om håravfall efter graviditet

En Mia som höll på med just detta, hårtappning…

 

Alopecia

Håravfall kallas alopecia inom den medicinska världen och är väl känt att höra ihop med postpartumtiden. Andra kända orsaker till håravfall är febersjukdomar, sköldkörtelsjukdomar, järnbrist, svältdieter, allvarlig stress och som en biverkning av vissa läkemedel. Håravfallet efter en graviditet börjar ofta mellan 2-5 månader postpartum. Håravfallet brukar vara tydligast kring pannan. Symtomen håller ofta i sig mellan 3 till 6 månader, och det tar mellan 6-12 månader innan alla hårsäckar har nya hårstrån igen. Håravfall efter graviditet verkar inte höra samman med amning, vitaminbrist under graviditet eller postpartumdepression. Däremot finns många som verkligen lider av sitt håravfall!

Hårets cykel

En genomsnittlig ung person har mellan  80 000 – 160 000 på huvudet hårstrån över hårbotten och det normala håravfallet är ca 100 hårstrån per dag. Håret växer inne i en hårsäck under själva hudytan, och cellerna vandrar utåt och keratiniseras (hårdnar) och dör. Hårsäcken kallas också follikel och livet inne i follikeln är inte alltid samma. Hårsäcken genomgår olika faser. Under tillväxtfasen växer håret aktivt ca 0,3 mm per dygn och under vilofasen vilar hårsäcken från tillväxt i mellan en till tre månader. I normala fall är strax över 90 % av våra huvudhår i tillväxtfasen, och strax över 10 % är i vilofasen. Under en graviditet ökar antalet hårsäckar som är i tillväxtfas och antalet i vila sänks. Efter en graviditets byts detta till det motsatta. Ovanligt många hårsäckar hamnar i vilofasen, upp emot 40 %. Någon mekanism i detta gör också att hårstrån i och runt omkring de hårsäckar som är i vila faller av. En postgravid person kan då tappa runt  400 hårstrån per dag.

Ingen känd behandling

Orsaken är ännu okänd, men många verkar tro att det har att göra med graviditetshormonerna att göra. Eftersom det är ett problem som löser sig av sig självt för de allra flesta är det inget stort område inom forskningen. Det finns inga vetenskapligt fastställda behandlingar. De man har undersökt är olika läkemedel, p-piller, ett visst shampoo, placenta-extrakt och järntillskott. Inget har haft tillräckligt stor effekt för att imponera på vetenskapsvärlden och för att kvala in som en rekommenderad behandling.

Vad kan du göra?

Om du har andra symtom som kan tyda på sköldkörtelbesvär ska du i första hand kolla upp detta. Sköldkörteln kan börja bråka efter graviditeter, och av de gemensamma nämnarna med sköldkörtelbesvär och vanligt håravfall är just… håravfall. Om du slarvar med maten kan du också se till att få i dig gott om näringsriktig mat, och se till att du får i dig både järn och zink.

Ta hand om håret du har kvar

Du kan inte stoppa håravfallet, men kroppen kommer lugna ner och vända detta av sig själv. Ta hand om håret du har kvar med volymökande shampoo. Välj en frisyr som gör att du kan må bra, även om håret beter sig annorlunda än annars.

Har du upplevt detta? Berätta!

Referens:

Postpartum Alopecia

Konditionsträningsalternativ under graviditet 

Konditionsträningsalternativ under graviditet

Min devis är ju allt som oftast att ”det som känns okej, är okej” och att vi måste sluta krångla till det för gravida eller mammor som vill träna. Jag förespråkar alltså sällan några ändringar av träningsupplägg bara för sakens skull. Samtidigt kräver kroppen en hel del anpassningar, och många gravida känner att deras träningsalternativ inte längre passar.

Om du tränade innan graviditeten, fortsätt så. Om du inte tränade tidigare kan graviditeten utgöra en bra anledning att börja. Om du behöver hjälp att justera utförandet av din träning, sök hjälp av en fysioterapeut.

Kom också ihåg att prata med din barnmorska om just din hälsa och hur det känns när du tränar. Ring hellre en gång för för mycket än en gång för lite om du känner dig orolig. Mer läsning om träning under graviditet finns bland annat här. 

På förfrågan kommer här en liten guide över konditionsträningsalternativ:

Crosstrainer

Det här är ofta en bra konditionsträningsmaskin som inte ger så mycket dunsar eller stötar, vilket kan vara bra för dig med smärtor eller känningar av svag bäckenbotten. Samtidigt blir det ofta ganska ”yviga” rörelser av benen, speciellt om du vill ha ut max konditionseffekt. För den del med främre bäckensmärta kan detta bli för krävande och smärtgenererande. Tekniken på crosstrainern kan avgöra lite hur bra träningen upplevs. Det är en träningsform som kräver ganska mycket av hela höftpartiet, så har du muskulära smärtor på utsidan av höften kan crosstrainern vara icke-optimal. Testa dig fram!

Löpband

Fördelen med löpband är att du kan gå eller springa även om du inte har lust att gå ut. För en del med bäckensmärta fungerar också löpband med lite uppförsbacke bättre än promenad på plant underlag.

Löpning

Jag har en väldig massa olika tankar om löpning under graviditet utifrån både bäckenled- och bäckenbottenaspekten. Jag har skrivit spaltkilometer om löpning och bäckenbotten, fråga gärna om det är något specifikt du funderar kring så kan jag hänvisa till andra inlägg. Men grundrekommendationen jag brukar utgå ifrån är att det ska kännas bra. De allra flesta gravida övergår från löpning till någon annan konditionsträningsform någon gång under graviditeten. Lyssna på kroppen. Det ska kännas bra under träningen och eventuella småkrämpor  som träningen medför ska ha gått över inom de första 24 timmarna efteråt.

Promenader

Promenader är ofta det som rekommenderas i det oändliga. Det kan vara fantastiskt härligt om det är fint väder och fin omgivning, men det kan lika väl kännas dystert och påtvingat om inte omständigheterna är bra. Om du har ont i bäckenet kan ett tips vara att faktiskt skrida fram, att se till att rulla av foten och lägga lite kraft på att skjuta iväg från tårna. Detta kommer minska dunsen av hälen i marken och kan underlätta både smärta och i vissa fall känslan av svaj i bäckenbotten.

Roddmaskin

Roddmaskin inkluderar både underkropp och överkropp och är ett bra alternativ för dunsfri konditionsträning. Du har benen parallellt vilket gör att du heler inte utsätter bäckenlederna för den slags rörelser som vi ofta avråder dig med bäckensmärta för. Dock kräver en roddmaskin ganska mycket rörlighet, vilket magen av naturliga skäl kan bli en bromsande faktor för så småningom. När magen börjar kännas i vägen kan du sära något mer på benen och dra handtaget snarare mot bröstet än mot magen.

Simning

Simning är liksom annan vattenträning ofta skön för gravida på grund av flytkraften i vattnet. Crawl fungerar ofta längre som motionsalternativ än bröstsim, i alla fall för den som drabbas av bäckensmärta. Vattenträning kan också vara besvärligt för dem som har lätt att få urinvägsinfektioner. Simning inkluderar muskelgrupper i både över- och underkroppen och är en effektiv träningsform som samtidigt är skonsam mot bäckenbotten.

Skidåkning

Jag är ingen vintersportare alls, men jag har uppfattat det som att många med både bäckensmärta och bäckenbottenbesvär klarar längdskidåkning bättre än vad de själva förväntat sig. Den som har främre bäckensmärta kan vara den som inte kommer älska längdskidåkning. Det som är bra med denna träningsform är att varje steg inkluderar en höftsträckning och ett kraftfullt frånskjut, vilket ofta är nyttiga och bra rörelser för många av oss.

Stationär cykel

Att cykla på en träningscykel på pass eller ensam är ofta en behaglig konditionsträningsform för dig med bäckenbottensvaghet eller smärta från bäckenlederna. Magen kan kännas i vägen under senare delen av en graviditet. Du kan ofta ställa in cykeln lite annorlunda för att skapa mer utrymme. För dig som har ont kring knäskålen kan för mycket cykling kännas jobbigt, men det brukar fungera bra med hänsyn till många andra krämpor.

Trappmaskin

Att gå i trappor är överlag en sak du som lider av bäckensmärta ofta avråds från. Således kanske inte detta är en jättelämplig träningsform för dig som har känningar från bäckenet under en graviditet. Det är en energikostsam träningsform som inte heller innehåller många dunsar. Om du mår bra i bäckenlederna men lite sämre i bäckenbotten kan trappmaskin vara ett alternativ. Även här kan du med ömma knän få känningar. Anpassa träningsdosen så att det känns bra.

Vattengympa

Vattengympa är ofta uppskattat bland gravida som börjar känna sig tunga och orörliga, eftersom vattnet kan ge en känsla av tyngdlöshet. Är det varmt vatten kan du också få en positiv smärtlindrande effekt. Det finns en del av de traditionella vattengymparörelserna som inte är specifikt anpassade för gravida med smärta i bäckenet. Ofta kan din instruktör tipsa om anpassningar.

 

Generella råd

  • Ha en god hållning under hela träningen! Om du tenderar att ”tappa ut” magen och få en ökad svank och rundad bröstrygg kan du tänka att du ska plana ut ryggens kurvor då du tränar.
  • Under en graviditet påverkas ofta din balans till det sämre, så håll i handtagen när du kliver på och av. Fortsätt inte träna om du inte mår bra.
  • Justera intensiteten. Du ska gärna hålla flåset på en nivå så att du fortfarande kan prata lite med en träningskompis.
  • Pulsen är inte en adekvat mätmetod. Eftersom din blodvolym är ökad och din vilopuls är förhöjd kan du inte utgå från pulsen som mått på din träning.

 

Graviditet och förlossning med diskbråck och efter diskbråcksoperation.

Graviditet och förlossning med diskbråck och efter diskbråcksoperation.

Här kommer råd till dig som är gravid och har diskbråck eller har opererats för diskbråck i ryggen. Dessa råd och tips kan inte ersätta en läkares bedömning eller individuella råd från en fysioterapeut!

Det är otroligt vanligt att gravida drabbas av ländryggssmärta, upp till varannan kvinna drabbas. Detta kan bland annat bero på hormonella förändringar och hållningsförändringar. Bebisen i magen och livmoderns tyngd förändrar tyngdpunkten i kroppen. Detta resulterar ofta i att du som gravid kommer få en rad hållningsförändringar för att undvika att falla framåt. Vanliga reaktioner på ”framtungheten” är en ökad ländryggslordos (svank) och en framåttippning av bäckenet. Om svanken ökar kommer ryggraden få reaktioner hela vägen upp, bröstryggens kurva förstärks i samma veva.  Även nacken och skuldrorna kommer åka fram något. Växande bröst påverkar också tyngdpunkten framåt. Ländryggssmärta kan vara besvärligt och jobbigt men är oftast helt ofarligt. Den vanligaste behandlingen är fysioterapi (sjukgymnastik) och råd om rörelse och ibland smärtlindring.

Diskbråck

En förhållandevis vanlig orsak till ländryggssmärta hos befolkningen i stort är diskbråck. En del har diskbråck knappt utan att känna några symtom alls, medan en del personer har jättemycket besvär utan att ha ett diskbråck. Diskbråck blir vanligare med åldern. De allra flesta som får diskbråck har symtom som går över inom 2-3 månader och enbart 10% behöver opereras. Bland gravida kvinnor med ländryggssmärta har en på tiotusen diskbråck.

När det blir akut

Ett stort diskbråck kan orsaka ett så kallat cauda equina-syndrom vilket är ett akut tillstånd och ska helst opereras inom någon eller några dagar. Cauda equinasyndrom innebär att diskbråcket ger upphov till en slags nervskada som ger ischias i båda benen, svaghet i båda benen, bortfall av känsel på insida lår och i underlivet samt plötsligt påkommen urin- och/eller avföringsinkontinens. Om en gravid kvinna får ett cauda equina-syndrom måste det opereras akut, precis som hos en icke-gravid person. Man har sett att dessa sällsynta operationer ändå lyckas bra, utan att riskera barnets hälsa.

Operation under graviditet

När det verkligen behövs är det fullt möjligt att genomgå en diskbråcksoperation under pågående graviditet. Beroende på hur gravid du är kan operationen gå göras i olika positioner, för att undvika press mot fostret och risk för inklämning av blodkärl. Det här har kirurgerna god koll på.

Efter operation

Många som redan haft ett diskbråck och kanske opererats för detta är oroliga för hur en graviditet och förlossning ska påverka deras hälsa och eventuell smärta. En förhållandevis ny studie som jag läst hade följt ett antal gravida kvinnor efter en diskbråcksoperation. Ungefär 50 % av dem hade fött vaginalt och ungefär 50 % av dem hade fött via kejsarsnitt. Andelen kejsarsnitt bestod till största delen av kejsarsnitt på grund av ”vanliga” graviditets- eller förlossningskomplikationer eller anledningar som inte hörde till kvinnans rygghälsa. Några blev dock kejsarsnittade på grund av läkarens bedömning att det var säkrast/bäst i det specifika fallet. Ungefär 50 % av kvinnorna hade fått epidural och dessa visade sig inte ge en ökning av risken för kvarstående smärta efter förlossningen.

Ryggsmärta med samtidig utstrålande smärta i benet var den faktor som hörde samman med störst risk att ha kvarvarande besvär 6 månader efter graviditeten. De olika förlossningssätten verkade dock inte påverka smärtan 6 månader efter. En stor viktuppgång hörde ihop med ökning av ländryggssmärta under graviditeten, men hörde inte ihop med utstrålningen i benet. De allra flesta som hade fått ökade besvär under graviditeten fick också tillbakagång vad gäller besvär och symtom besvär efteråt.

Fysioterapeutiska råd

bäcken 006

Kliniskt sett är det inte mycket som skiljer råden som jag som fysioterapeut ger till en gravid kvinna med ländryggssmärta och en kvinna med ett verifierat diskbråck eller efter en operation. Allt vi har att gå på är symtom. Det finns alltså gravida kvinnor utan diskbråck som har mycket mer ont än en kvinna som en gång haft ett diskbråck. Det jag menar är att om du en gång haft ett diskbråck är du inte dömd för evigt till ryggsmärta. Men kanske gör din historia av ryggsmärta att du behöver vara lite mer uppmärksam på tidiga varningssignaler och lyssna på kroppen när de säger ifrån.

Råd till dig kvinna som är orolig för din rygg inför en graviditet och förlossning:

  • Tänk på hållningen och ta alla chanser du får till att försöka plana ut svanken och du känner att den är väldigt uttalat svankig.  Pressa ryggen mot en vägg med böjda ben, mjukt och försiktigt.  Graviditeten kommer göra att du får en ökad svank och du kan behöva jobba aktivt för att bålmusklerna ska vara så uthålliga de kan att hålla dig en optimal hållning som möjligt.
  • Sluta inte träna dina bålmuskler. Vill du ha ett individuellt anpassat träningsprogram som ska du vända dig till en fysioterapeut.
  • Sitt med en kudde i svanken! Stödet hjälper dig.
  • Undvik att sitta stilla länge i en och samma position för länge. Det gäller även om du sitter väldigt bekvämt. Har du svårt att komma ihåg att byta position på jobbet får du kanske ställa mobillarmet på 10-20 minuter.
  • Undvik att böja dig mycket framåt och sluta med knepiga lyft. Den växande magen kommer ställa till det för dig, även om du har en optimal lyft- och bärteknik inövad sedan tidigare.

Vad gäller förlossning och smärtlindring ska du rådgöra med läkare.

Har du egna erfarenheter av detta?

Fyll gärna på med tips och råd och tankar i kommentarsfältet! Och fråga gärna om något är oklart!

Referenser:

Att träna för två – vad vi vet om gravidträning

Att träna för två – vad vi vet om gravidträning

Hur mycket kan en gravid kvinna träna?

Vad som hon undvika? Vad är det positiva effekterna?

Frågorna är många, och för att vara helt ärlig – svaren är rätt få. Det är kanske bara trettio år tillbaks som kvinnor överhuvudtaget fått rådet att faktiskt träna under graviditeten. Forskningen som gjorts är skamligt långt ifrån heltäckande!

Det som som vi vet är att gravida kvinnor, liksom alla andra, gärna ska träna minst 30 minuter om dagen, gärna alla dagar i veckan. Träningen ska ligga på en lagom nivå och göra personen varm, andfådd och lite svettig men får gärna vara i ett ”prat-tempo”. Det vill säga att kvinnan inte ska vara så andfådd att hon inte kan prata. Detta gäller alla friska kvinnor med en okomplicerad graviditet.

Vad händer i kroppen?

Redan under graviditetens första veckor börjar kvinnans vilopuls att gå upp. En ökning på 15-20 slag i minuten i tredje trimestern är helt normalt. Blodvolymen ökar med 40-50% fram till mitten på tredje trimesten och blodtrycket går upp. Detta tillsammans med många andra hormonella faktorer gör att en gravid kvinna redan tidigt kan känna en kroppslig uttröttbarhet och få lätt att bli andfådd. Den ökade blodmängden gör också att blodflödet ut till huden ökar, därför känner många gravida kvinnor sig väldigt varma och har lätt till att svettas.

wpid-DSC00935.jpg

Hormonella förändringar

De hormonella förändringarna i kroppen kommer också förändra stabiliteten i kroppens ledband och ligament. Uppmjukningen sker speciellt i bäckenet men även på andra ställen i kroppen. Hormonet kallas relaxin och har en första peak i första trimestern och ytterligare en närmare förlossningen. Alla kvinnor får denna hormonökning som i första hand syftar till att vidga bäckenet och underlätta barnets passage genom bäckenet. Dock får inte alla kvinnor smärta från bäckenlederna som kan bli en obehaglig bieffekt.

När livmodern och bebisen växer blir belastningen på tippas bäckenet framåt och skapar en ökning av svanken i ländryggen. Detta kan ge en trötthetsvärk i ländryggen och skarpa smärtor vid vissa rörelser som ofta kommer ifrån utsträckta ligament. För både bäckensmärta och ländryggssmärta har sjukgymnastik visats ha god effekt, ofta i form av övningar som den gravida kvinnan behöver göra hemma dagligen.

Att undvika:

  • All slags träning som ger smärta i rygg eller bäcken bör undvikas. Ofta är detta träning som innebär ensidig belastning, gång med raska och långa steg, träning där benen hålls mycket isär och träning som är tung för ryggen.
  • När det gäller övningar för bålen är det klokt för en gravid kvinna att undvika ryggliggande övningar efter vecka 16 (på grund av risken för vena cava-syndrom, en blodtryckssänkning till följd av att livmodern trycker på blodkärl).

Aktuell forskning

En studie från 2010 undersökte 50 vanliga gravida kvinnor och deras träningsvanor och fann att ju mer intensivt en gravid kvinna tränade, desto lägre var bebisens puls under träningspasset och ju bättre återhämtningsförmåga fick bebisarna gällande sin puls. Hos vuxna vet vi att låg puls och en god återhämtningsförmåga är lika med god kondition. Detta innebär ett visst skydd mot hjärt-och kärlsjukdom. Moderns ålder, vilopuls, BMI och graviditetsviktuppgång påverkade inte, utan det var enbart mammans träning som gav dessa effekter.

När jag födde Wollmar frågade förlossningsläkaren mig om jag hade tränat mycket, när hon kunde konstatera att Wollmar-fostrets puls var låg och stabil, trots en komplicerad och utdragen förlossning. Jag antar att det var bland annat denna studie hon tänkte på då.

En sammanfattning av aktuell forskning vad gäller träning för gravida sammanfattar jag såhär:

  • Om graviditeten är komplikationsfri och kvinnan för övrigt frisk, klarar den gravida kroppen av de fysiologiska kraven som träning på moderat intensitet ställer utan bekymmer.
  • Träning av moderat intensitet är inte en riskfaktor för barnet eller moderns hälsa.

Mer om fysiologiska förändringar och träning för gravida finns här.

Jag gillar inte begreppet ”gravidträning” som en del av ett saluförande. Jag resonerar så här: Om du är en person som brukar träna, fortsätt då att träna det som fungerar av din vanliga rutin. (OBS, undantag om du brukar träna sporter med fysisk kontakt och risk för slag, sparkar; dykning etc som faktiskt kan vara farligt). Allt eftersom graviditeten fortgår och du blir tyngre kommer svårigheterna uppstå, och då får du lösa dem på vägen.

Vad är målsättningen?

Målet med träning som gravid ska vara att om möjligt bibehålla kondition och styrka, inte att maxprestera eller sätta några nya personliga rekord. Du kommer få anpassa dig och bara du accepterar att du får justera träningsprogrammet allt eftersom, kan du fortsätta träna ända in i kaklet. I det här är målet faktiskt själva resan, att kunna fortsätta graviditeten ut, på ett eller annat sätt. Får du ont i kroppen och inget annat funkar tycker jag att du ska testa bassängträning. Och  gör allt annat ont, gör då i alla fall knipövningarna, de är kanske viktigast av allt!

Har du inte tränat alls tidigare, men vill börja under graviditeten?

Då tycker jag att du ska be en fysioterapeut om hjälp för att hitta en lagom nivå.

Ibland liknas förlossningar vid ett maratonlopp. (Här är min egen jämförelse…) Men liknelsen är väl ändå inte helt dum. Och du kan med hundra procents säkerhet inte veta att din vaginala förlossning inte kommer sluta med ett kejsarsnitt.

Just av dessa två anledningar – maratonloppet och den eventuella bukoperationen – tycker jag att du ska träna som gravid. Ju bättre kondition du har desto bättre är förutsättningarna för båda dessa scenarion. Dessutom finns det ju nu också studier som visar att barnets ”kondition” blir bättre om du tränar. Se graviditeten som en pre-hab-period där du tränar för att öka förutsättningar för att orka med, läka fort och minska risken för komplikationer.

Jag skulle också vilja slänga med en liten brasklapp och graviditeter och löpning. 

Under graviditeten mjukas kroppen upp för att förbereda sig för förlossningen. Tyngden i bukhålan ökar och belastningen på bäckenbotten mångfaldigas. Både uppmjukningen och belastningsökningen gör att bäckenbotten blir mer oskyddad och tillsammans med en förlossning ökar risken för besvär från bäckenbotten i form av läckage, framfall etc. Även om resten av kroppen mår tipptopp anser jag i de flesta fall att gravida kvinnor inte bör löpträna i trimester två och tre.

Här vill jag dock vara oerhört ödmjuk för att varje kvinna faktiskt känner sin egen kropp bäst själv.

Lite info om hur löparkroppen förändras under graviditet finns här.

 

Hur har du upplevt träning under graviditet? Berätta!

Gravid med depression?

Gravid med depression?

Här nedan kommer information om en studie som du som gravid, deprimerad och boende i Stockholm kan vara en del av. Texten här under är en hälsning från dem som bedriver forskningen och alltså inte från oss på BakingBabies. Det är inte ett sponsrat inlägg, vi är bara schyssta och sprider informationen.

Magdalenastudien

Tips och info om Magdalenastudien!

Att vara deprimerad under sin graviditet är vanligare än vad många tror. Det är också vanligt att man inte får någon behandling. Är du en av många som lider i det tysta?

Nu genomförs en studie där kvinnor i Stockholm som är deprimerade under sin graviditet erbjuds behandling. 2015 genomfördes en liknande studie av samma forskarteam med goda resultat. Av alla gravida kvinnor kan det vara så många som var tionde som drabbas av depression och trots att det är så vanligt så är det få som pratar om det. Förväntningar, både från en själv och från ens omgivning, om att man snarare borde vara lycklig än ledsen är vanliga och kan vara en av anledningarna till att man inte söker den hjälp som finns.

KBT-behandling

I Magdalena-studien erbjuds du kostnadsfri behandling. Du kan delta om du är gravid och deprimerad samt bor i Stockholm. I studien får du internetförmedlad KBT-behandling som är särskilt anpassad för denna problematik. Förutom internetförmedlad KBT erbjuds du även behandling med antidepressiva eller placebo (sockerpiller) beroende på vilken behandlingsgrupp du lottas in i.

Vill du läsa mer eller anmäla dig till studien?

Gå in på www.magdalenastudien.se eller sök efter Magdalenastudien på Facebook.

 

Överrörlighetsyndrom och barnafödande

Överrörlighetsyndrom och barnafödande

Detta inlägg är en del i en serie om graviditet och barnafödande för dig med EDS och hypermobilitetssyndrom. Det är viktigt att förlossningssjukhuset känner till din diagnos och din sjukhistoria. Innebörden av EDS är fortfarande inte allmänt känt riktigt, så stå på dig. Du kan ha fördel av att be om en bokad tid med barnmorska eller förlossningsläkare i förväg för att planera och väga fördelar och nackdelar med olika alternativ.

Se till att din vårdgivare känner till:

  • Förlossningen kan vara kortare/snabbare än brukligt. Du kan behöva diskutera detta med din barnmorska så att du får vetskap om hur du bäst beter dig när du känner att förlossningen är på gång. Du kanske inte är en av dem som ska vänta längst hemma innan du åker till sjukhuset.
  • Du kan behöva prata med en läkare om du vet med dig att du har en ökad risk för omfattande blodförlust eller en risk för att få problem med hypertrofiska ärr. Det kan behöva tas i beräkning inför val av förlossningssätt. Du som har vaskulära typen av EDS kan ha en ökad risk för allvarliga blödningar i samband med förlossning. För dig kan ett planerat kejsarsnitt vara det lämpliga förlossningssättet.
  • Självabsorberande suturmaterial, alltså den tråd som används för att sy förlossningsbristningar, klipp och vid kejsarsnitt, kan vara icke-optimala för personer med EDS. Detta till följd av den något förlångsammade sårläkningen. Kan detta gälla dig, be barnmorskan eller läkaren att planera så att det finns suturmaterial att använda som håller i 2-3 gånger längre än vanliga trådar.
  • Det kan finnas orsaker till att du behöver en genomgång av smärtlindringsalternativen inför förlossning, eventuell suturering, eventuell epidural och smärtlindring inför kejsarsnitt. Det finns vissa tecken på att personer med EDS inte alltid får full effekt av smärtlindring via epidural. Detta kan behöva bedömas av en läkare på det förlossningssjukhus du väljer.
  • Redan innan förlossningen bör du och dina vårdgivare ha tänkt igenom vilka förlossningspositioner som är lämpliga för dig. Ni kan med fördel testa igenom alla de vanliga positionerna och notera vilka som fungerar för dig.

Tips:

  • Vaginala undersökningar kan göras i sidliggande eller i ryggliggande där du drar upp knäna mot magen, ifall det inte är optimalt att ha benen i vanlig gynposition.
  • En del personer med smärta kring höfter och bäcken uppskattar förlossningsställningar i sidliggande eller på knä med stöd, eller stående på alla fyra.
  • Att faktiskt ligga till sängs och vila större delen av dygnet de första 48 timmarna kan vara en god hjälp för att återhämta dig från smärtan och ansträngningen under förlossningen eller efter kejsarsnittet. Du behöver då göra gymnastiska övningar i liggande för att undvika komplikationer, be om detta från din fysioterapeut redan i förväg. Om det gör för ont att stå och gå direkt efter en förlossning kan du be om en rullstol för förflyttning till och från toalett och dusch.
  • Ta smärtlindring. Det du blir rekommenderad att ta efter förlossning/snitt är okej att ta även om du ammar. Det finns ingen som helst poäng ”att lida igen smärtan”.

En ursäkt

Jag är ledsen över att detta inlägg blir mycket information till dig som patient, som det kan tyckas vara riktad mot vårdgivare. Jag är också precis lika ledsen över att rikta mig till dig med meningen ”se till att din vårdgivare vet”. Men, så som verkligheten ser ut har många vårdgivare mycket liten koll på de smärtor, besvär och risk för komplikationer som kan finnas för dig med EDS och överrörlighetssyndrom. Precis som jag tipsade om i gårdagens inlägg, så kan du redan vid bokning av besök be om en vårdgivare som i alla fall kan tänkas läsa sig in på ämnet.

Egna erfarenheter?

Berätta gärna om dina egna erfarenheter och dela med dig av tips i kommentarsfältet!

Referenser:

Graviditet med överrörlighetssyndrom

Graviditet med överrörlighetssyndrom

För en del, inga problem

Generellt kan de flesta individer med överrörlighetssyndrom bli gravida och få normala graviditeter och förlossningar. Det är dock viktigt att känna till och vara uppmärksam på de olika möjliga komplikationerna som kan uppstå. Framförallt gäller uppmaningen att vara uppmärksam alltså vårdgivare. Gravida gör ju bäst i att försöka att inte stressa upp sig i onödan, men att lyssna på kroppen och söka hjälp om något inte känns som det borde.

Både individuellt och diagnosberoende

De olika typerna av EDS och individer med besvär inom  det som klassas som ”generaliserat hypermobilitetsspektrum” har olika riskbilder. Den vaskulära formen av EDS verkar kunna höra ihop med en ökad risk för hjärt-kärlkomplikationer under graviditet och förlossning. I en svensk registerstudie publicerad nu 2017 visade resultaten att gravida med överrrörlighetssyndrom generellt inte  hade någon ökad risk för prematur förlossning, kejsarsnitt, dödföddhet eller låg Apgarpoäng vid födseln. I andra studier har risken visats vara större för spontan abort under tidig graviditet, men det är inte några stora skillnader mellan denna patientgrupp och friska kvinnor. Frånsett graviditeter så återfinns en del andra gynekologiska besvär hos personer med EDS – ovanligt omfattande blödningar och samlagssmärtor. Det verkar också som att personer med EDS har en ökad känslighet för hormonvariationer, med ökade besvär under pubertet, före menstruation och under postpartumperioden.

Vanligt förekommande besvär

Illamående

Kvinnor med EDS kan vara känsligare för hormonomställningar än andra, och hormonomställningen i början av en graviditet kan vara en del av förklaringen för uppkomsten av graviditetsillamående. Att hålla ett jämt blodsocker kan hjälpa, men annars är det inte mycket i egenbehandlingsväg som hjälper. Prata med din barnmorska om besvären blir svåra, det finns läkemedel att få. Läs med om allvarligt graviditetsillamående här.

Bråck

Nedsättningen av kollagen i blodkärl påverkas hos personer med EDS under graviditeten och ökar risken från åderbråck, bråck i underlivet och hemorrojder. Under graviditeten ökar nivåerna av progesteron, ett hormon som mjukar upp glatt muskulatur och blodkärl.

  • För åderbråck är det viktigt att fortsätta motionera. Promenader och vattenträning är lämpligt. Att ha benen upp när du kan och använda stödstrumpor är också rekommenderat.
  • Hemorrojder sköts bäst genom att undvika förstoppning. Ät mycket fiber, drick lagom med vätska och motionera är råden för detta. Bäckenbottenträning kan hjälpa med blodcirkulationen i området. Järntabletter bidrar gärna till hård avföring, och om dessa inte fungerar för dig bör du fråga din barnmorska om alternativ. Det finns salvor och andra läkemedel för hemorrojder, fråga din vårdgivare om dessa vid behov.
  • Bråck i underlivet kan vara väldigt smärtsamma. Knipövningar kan förbättra blodcirkulationen. Undvik långtvarigt stående om du kan. Fler råd finns här.

Halsbränna

Många individer med EDS har halsbränna även som icke-gravida och symtomen kan förvärras under graviditeten. Här gäller de vanliga råden att undvika stark mat, koffein, citrusfrukter med mera, samt att äta lite och regelbundet. Du kan också undvika att äta sent på kvällen och vila liggandes på vänster sida efter maten. Fråga din barnmorska om råd vad gäller läkemedel.

Huvudvärk och tinnitus

Huvudvärk och tinnitus förekommer regelbundet hos många personer med EDS. Hormonella förändringar och hållningsförändringar kan ge alla gravida huvudvärk, och spä på redan befintliga problem. Att ta pauser från arbetet, dricka tillräckligt och vid behov ta smärtlindrande läkemedel (fråga din barnmorska) kan vara en hjälp mot huvudvärken. Sök vård om du har tinnitus som inte hjälper med de egenvårdsalternativ du känner till. Det finns fysioterapeuter som är extra bra på tinnitus.

Svullnad

Svullnad i händer och fötter är vanligt under graviditet, och en ökad mjukhet i blodkärlen hos en person med EDS kan förstärka detta. Vila ofta med benen högt och undvik att sitta med benen i kors. Stödstumpor och pausgympa kan också hjälpa mot svullnaden. Med svullnaden kan du också få karpaltunnelsyndrom. Sök hjälp hos en arbetsterapeut (på närmaste rehabmottagning) om du upplever att du får domningar och stickningar ut i hand och fingrar.

Graviditetsrelaterad smärta i leder och muskler

Du som är gravid och har EDS i grunden kan ha en ökad risk för smärta i rygg och leder under graviditeten. Lederna i en gravid kvinnas kropp mjukas alltid upp, alltså även hos friska gravida kvinnor. Detta är en del av kroppens förberedelse inför förlossning. Detta innebär dock att en tidigare överrörlighet kan förvärras under graviditeten. Det finns dock dem som istället mår mycket bättre än normalt medan de är gravida. Du kommer inte i förväg kunna veta hur din kropp ska reagera. Det finns ingenting som tyder på att allmän motion och träning som känns bra för dig skulle vara dåligt. De generella råden vad gäller fysisk aktivitet för gravida gäller också dig. Däremot kan du planera in att ta det lugnare under graviditeten än annars och undvik aktiviteter som du vet att komma göra extra ont. Undvik ”onödig belastning” av smärtande kroppsdelar. Sitt ner när du lagar mat och när du klär på dig ifall du har smärta i bäckenet.

Vanligt förekommande besvär

Både ländryggssmärta och bäckensmärta är vanligt förekommande problem under graviditet, även för friska individer. Att redan i förväg vara överrörlig kan vara en riskfaktor för att få ont. Ta kontakt med en fysioterapeut och be om råd vad gäller bäckenbälten och annan behandling. Jag har skrivit mycket om bäckensmärta under graviditet. För dig som har EDS finns det vissa saker som är speciella, men du kan ändå ha nytta av att läsa in dig på ämnet. Ofta kan ländryggssmärta lugnas av motion, specifika övningar och att hålla koll på hållningen. Råd och tips om detta kan du få av en fysioterapeut.  En kudde i svanken när du sitter kan vara ett skönt stöd. Du bör också använda stabila och bra skor med god dämpning.

Här kommer mina specifika tips för dig:

  • Boka en tid hos en fysioterapeut ganska omgående när du får veta att du är gravid. Be i förväg fysioterapeuten läsa in sig på EDS och berätta redan när du bokar att du förväntar dig stöd och uppföljning regelbundet.
  • Få tag i en TENS-maskin, bäckenbälte och eventuellt hjälpmedel för hemmabruk i form av dynor, kryckor och annat. Du har rätt att få hembesök av både fysioterapeut och arbetsterapeut om du så behöver. En del hjälpmedel får du hyra, andra får du köpa och ibland finns andra hjälpmedel till låns. Det är olika i alla landsting.
  • Undvik långvariga statiska positioner och ensidiga belastningar.
  • Fortsätt motionera så gott du kan, så länge du kan.
  • Berätta noga för barnmorskan hur det känns i ditt bäcken och dina höfter när du gör rörelsen som krävs för en gynundersökning. Är detta märkbart svårt eller smärtsamt kan de behöva veta det i förväg inför förlossningen.

Många individer med EDS har redan en rad med strategier för att klara av smärtan i vardagen. Här är några exempel:

  • Massage
  • Varma bad
  • Värmekuddar
  • Försiktig och mjuk stretching, gärna utprovad av fysioterapeut
  • TENS
  • Vattengymnastik
  • Graviditetspilates eller gravidyoga
  • Midfullness och avslappning
  • Distraktion i form av hobbies, musik, skapande etc

EDS och psykiskt mående i samband med graviditet och postpartumtid

Det är i den generella befolkningen relativt vanligt med depression både under och efter graviditet. Personer med EDS kan också ha en ökad benägenhet till ångest och depression, på grund av en rad olika orsaker. Berätta gärna detta för din barnmorska så att hon kan följa ditt mående med omsorg under hela graviditeten och även efteråt. Om du vet att du tidigare lidit av någon form av psykisk ohälsa finns det en ökad risk att detta kommer åter i samband med de omställningar i livet som nalkas. Det finns läkemedel som fungerar både under graviditet och vid amning, prata med läkare om detta vid behov!

För att optimera ditt psykiska mående kan du:

  • Äta regelbundet, helst näringsriktig kost
  • Vara utomhus i frisk luft och dagsljus varje dag
  • Motionera regelbundet
  • Lär dig någon teknik för avslappning och kroppskännedom. (Det finns fysioterapeuter som är jätteduktiga på detta!)
  • Vakna och gå och lägg dig på regelbundna tider.

Har du egna erfarenheter eller andra tips? Berätta gärna!

Referenser: