Kategori: Graviditet

Fysioterapi, motion och träning under graviditet

Under den här kategorin hittar du information träning och om de förändringar som kroppen genomgår. Om du har besvär med bäckensmärta under graviditet rekommenderas också kategorin som handlar om just detta.

Alla gravida rekommenderas att både konditionsträna och styrke/uthållighetsträna  som en del av en hälsosam livsstil. Regelbunden träning bibehåller dessutom en god allmän kondition och kan vara ett bra sätt att förbereda kroppen inför själva förlossningen. Motion och träning är  i de flesta fall ofarligt för den gravida kvinnan och fostret och innebär inga risker. Bäckenbottenträning är viktigt både under och efter graviditet, för mer information om detta läs mer under kategorin med samma namn.

Vill du veta mer om träning efter förlossning och kejsarsnitt, läs mer i kategorin ”Postpartumträning”

Höftböjarmuskeln – orsak till smärta på framsida lår efter graviditet

Höftböjarmuskeln – orsak till smärta på framsida lår efter graviditet

Idag skriver jag om höftböjarmuskeln – orsak till smärta på framsida lår efter graviditet.  Höftböjaren består av två olika muskeldelar. Psoas Major kommer från ryggraden i länden och går framåt och fäster på lårbenet på ett utskott som heter trochanter minor. Iliacus kommer från insidan av höftbenskammen och går ihop med Psoas vid infästningen på lårbenet. Höftböjarens, Iliopsoas, viktigaste uppgift är att böja i höften.

Sittande ett problem

Personer som sitter eller ligger länge och sällan sträcker ut sig i stående kan få förkortningar i höftböjarmuskeln. Detta ses ofta hos sängliggande sjuka personer eller personer som sitter i rullstol. Mindre förkortningar av muskeln kan också ses hos människor som har mer rörliga liv, men som ändå är stilla mycket. En kort iliopsoas ger svårigheter att räta på ryggen, det vill säga muskeln gör det den brukar göra.Den böjer i höften även om du står. På individer med lättare stramheter i muskeln kan förkortningen göra att bäckenet vinklas framåt och svanken ökar.

Graviditet

bäcken 006

I samband med den bäckentippning som graviditet medför kan höftböjaren bli uppretad och öm hos gravida och postgravida. Dock är det svårt att veta vad som är hönan och vad som är ägget här. Förmodligen är det så att bäckenet vinklas framåt av graviditets-, vikts- och hormonella anledningar. En svaghet i höftböjaren kommer till följd av detta.  Muskelsmärta i höftböjarregionen kan därför ses litegrann som en slags ”idrottsskada”. En vävnad som inte klarar av den belastning som den utsätts för sätt skadas och börjar signalera smärta.

Svårdiagnosticerat

Smärta i iliopsoas och i hela ljumskregionen är ofta svårdiagnosticerat eftersom det finns många olika strukturer som kan ge liknande besvär. Inre organ, slemsäckar, höftlederna i sig och musklerna omkring höften på både fram- och baksidan kan alla ge smärtor som fortplantar sig och förläggs i ljumsken och ner mot framsidan av låret. Den största slemsäcken i kroppen ligger också i anslutning till iliopsoas senor och smärta där kan vara närmast omöjligt att särskilja från muskelsmärta. Inflammation i denna slemsäck drabbar ofta unga vuxna. Det är mer vanligt hos kvinnor än hos män och ger smärtor som strålar ner från ljumsken mot låret och ger utslag på samma fysiska tester som smärta i iliopsoas. Orsaken verkar dock vara överansträngning i iliopsoassenorna, vilket gör att behandlingen i slutänden kanske ändå blir densamma.

Muskler som kan behöva undersökas är musklerna på lårets baksida, ryggens bakåtsträckare, rumpmusklerna och de djupa bålstabilisatorerna. Att stärka magmusklerna och de djupa bålmusklerna kan hjälpa till att skapa motvikt mot höftböjarens drag i bäckenet och på så sätt återställa hållning och muskulär balans. Besvär i höftböjaren är aldrig något isolerat problem utan handlar ofta om en muskulär obalans.

Du kan göra ett litet test på dig själv. Lägg dig på golvet med båda benen raka. Ta tag i ena knät och dra det mot bröstet. Om det andra benet lyfts automatiskt kan du ha strama höftböjare. Testa på båda sidor och se om det är någon sidoskillnad.

Hur ska man annars tänka kring smärta i höftböjaren?

Undvik saker som provocerar smärtan för mycket. Gör lätta övningar för att öka cirkulationen i området och stimulera läkning av eventuella mikroskador. Stretcha ut ljumskarna. I takt med att att din rehab går framåt kommer du sedan kunna utsätta vävnaderna för mer och mer belastning.

Varför ger jag så få specifika råd om övningar?

För att du, om du upplever att du har besvär, behöver söka upp en fysioterapeut och få en riktig bedömning och individuellt utformade råd!

Fem tips för dig som är gravid

Fem tips för dig som är gravid

Jag skulle verkligen vilja göra en undersökning – hur många av er upplever att graviditeten är ett helt normalt, friskt och välmående tillstånd? Jag vet att min syn på saken naturligtvis är lite skev -alla gravida jag träffar via jobbet har ju något kroppsligt besvär. De flesta i min privata sfär pratar om sin graviditet med mig när den är tung och jobbig. Men ändå, är det kanske en av tio som glider igenom graviditeten och tycker att det är en piece of cake? Två av tio? Så mycket som 50%?

Ska bli intressant att ser era svar!

Hur upplevde/upplever du graviditeten? Om du haft olika upplevelser av olika graviditeter, svara för första.

View Results

Loading ... Loading ...

Här kommer i alla fall fem tips från mig, angående att göra graviditeten så enkel som möjligt

1) Förstå vad som händer

Du följer säker en massa olika appar och andra informationskällor för att se hur fostret utvecklas och vad som sker inne livmodern. Men att läsa på om vad som händer med din egen kropp kommer att ge dig en ökad förståelse för hur du själv mår. Och kunskap om graviditeten kan optimera dina möjligheter att må bra igenom dessa 40 veckor. Läs på om hållning, om muskler, om blodvolym, om puls, om trötthet. De flesta som upplever graviditeten som mycket tung, jobbig och smärtsam ställer också mycket höga krav på kroppen och blir väldigt frustrerade och besvikna när den inte fungerar som den brukar. Det kan handla om frustration att inte kunna jobba eller träna som vanligt. Jag tänker förstås att kvinnans upplevelse och frustration är adekvat, men att en ökad förståelse för vad som händer kan underlätta. Kroppen kommer förändras!

2) Förekom smärtan

Kroppen genomgår en stor omställning och den ökade vikten är en stor belastning. Genom att hålla dig så aktiv du kan under din smärtgräns, och genom att sluta med saker som faktiskt gör att du mår dåligt kan du undvika att smärtan år bananas. En stark mage och rygg kommer göra det lättare för dig att hålla en god hållning och må bra i kroppen under graviditeten. När graviditetshormonerna sätter igång och mjukar upp kroppen för att förbereda den inför en kommande förlossning är det viktigt med starka muskler som orkar motverka den uppmjukande effekten på kroppens alla leder. Är du van vid att träna – fortsätt som du brukar så länge det funkar, lyssna på kroppen. Inget ska göra ont eller ge obehag! Att träna under graviditeten anses minska risken för diabetes, depression och  högt blodtryck. Mer om träning för gravida här, här och här.

3) Håll magen igång

Långvarig förstoppning är en riskfaktor för bäckenbottenbesvär längre fram. Graviditetshormonet progesteron gör så att glatt muskulatur slappnar av. Glatt muskulatur är motsatsen mot den viljemässigt styrda skelettmuskulaturen och finns bland annat i våra tarmar. På grund av progesteronet kommer matspjälkningen gå något långsammare än vanligt och det finns risk att du drabbas av förstoppning. Förstoppning och mycket krystande på toaletten kan leda till besvär med hemorrojder. Du kan också testa att ha fötterna på en pall när du ska bajsa – att ha knäna högre än höfterna underlättar ofta tarmtömningen. Försök att äta saker som håller din mage igång. Räcker inte det, be din barnmorska eller läkare om råd.

4) Håll bäckenbotten i form

Urinläckage under graviditet är vanligt men inte normalt. Graviditeten blir med tiden tung, även för bäckenbotten som ska bära upp hela bålens vikt inklusive foster, moderkaka och fostervatten mot tyngdlagen. Många gravida upplever svårigheter att hålla helt tätt. Urinläckage under graviditeten är en indikation på att du kan behöva börja knipträna redan nu. Börja knipträna redan nu! Vänta inte tills efter förlossningen. Öva också på att slappna av i bäckenbotten på kommando! Det kan vara en bra mental förberedelse inför förlossningen. Under graviditeten kan det vara så att bäckenbotten är snarare överansträngd och överspänd, än just svag. Fokusera lika mycket på att knipa som att slappna av i bäckenbotten mellan knipen!

5) Använd stödstrumpor

Under graviditeten får du en ökad blodvolym och bebisen kommer öka trycket mot venerna inne i magen. Detta tillsammans med några andra faktorer gör att du kan börja samla vätska i benen. Stödstrumpor hjälper till att minimera svullnad i benen och att pressa blodet tillbaka till hjärtat. Under graviditeten ökar blodvolymen i kroppen och venernas väggar mjukas upp och expanderar något. Därför hamnar en del vätska i fötterna och underbenen, speciellt om du står och gå mycket. Stödstrumporna ska ha ett mjukt tryck (ca 18 mmHg) och hjälper till att motverka tyngdlagen och vätskans strävan neråt i kroppen. För dig som är intresserad har jag skrivit mer om hur kompression funkar här. Ibland finns svullnaden i genitalierna och inte bara i benen. Läs mer om åderbråck i underlivet här. 

Berätta gärna om era tankar och reflektioner i kommentarsfältet! 

 

Forskarkalendern: Upprepade missfall

Forskarkalendern: Upprepade missfall

Gästinlägg av Emma Råsmark Røpke

Vill så gärna ha ett barn – men får endast missfall

En kvinna går framåtböjd av smärta och blöder från sitt underliv. Jag är läkare på gynakuten och tar emot henne på det bästa sätt jag kan. Jag konstaterar att hon har fått missfall. En tom livmoder, som stött ut graviditeten- ytterligare ett missfall. Hon gråter, inte på grund av en fysisk smärta, men av sorgen, tomheten och drömmarna som gått i kras. Avsaknaden av ett önskat barn är så påtaglig.

Jag försöker att ge allt jag kan, men det är ändå omöjligt för mig att ge paret det de allra helst vill ha. Jag försöker förstå känslorna, visa dem empati, lyssna på dem och berätta allt jag vet om missfall. Men hur jag än gör, vad jag än säger, känner jag mig aldrig tillräcklig i dessa lägen. Det jag vill ge de är hopp.

Det är nog från denna vilja att ge hopp min drivkraft kommer ifrån. Det är därför jag forskar och håller på att doktorera inom ämnet upprepade missfall.

Jag heter Emma Råsmark Röpke och är specialistläkare inom Obstetrik och Gynekologi.

Om missfall

Missfall är vanliga, men vi pratar sällan om dem. Ca.15-30% av alla graviditeter slutar i ett missfall. Kroppen stöter bort graviditeten men ändå är det ofta ett ämne som är tabu att prata öppet om. Ett eller två missfall räknas som ”normalt” hos kvinnor som försöker skaffa barn. När man har haft 3 eller flera missfall i följd kallar man det ”upprepade missfall”. Då kan det vara annat än slumpen som gör att en kvinna drabbas.

Utredning

Det är efter tre missfall som man har rätt att bli utredd för om det finns en bakomliggande orsak som kan förklara de upprepade missfallen.

Kända orsaker till upprepade missfall är missbildning av livmodern, kromosomfel hos mamman eller pappan, sjukdom med ökad koagulationstendens sk. thrombofili samt Antifosfolipidsyndrom (APS) med antikroppar i blodet, icke välreglerad diabetes eller för låg ämnesomsättning, ökad ålder, stress, rökning, övervikt och alkohol.

Upprepade missfall är ett svårt tillstånd, framförallt för paret som önskar barn. Det är även en utmaning för vårdpersonalen som tar hand om patienten. I över hälften av tillfällena hittar man nämligen inte någon orsak till varför kvinnan upplever upprepade missfall. Frustrationen är ofta stor då det i just dessa fall inte finns starka vetenskapliga bevis för någon medicinsk behandling som ökar chansen att få ett levande fött barn i nästa graviditet.

Behandlingar för upprepade missfall

Kända orsaker kan ofta behandlas med t.ex. operation, pregenetisk screening, medicinsk behandling för diabetes eller medicinsk behandling mot låg ämnesomsättning. I flertalet av fallen hittas tyvärr ingen förklaring. Kvinnan är då utelämnad till de icke evidensbaserade behandlingarna som oftast ges på vinst eller förlust. Sådan behandling kan bland annat vara blodförtunnande medicin (lågmolekylärt heparin och acetylsalisylsyra), gulkroppshormon (progesteron), immunoglobuliner (antikroppar) och immunisering med pappans celler.

Min forskning om upprepade missfall

Hur många drabbas?

Det finns tyvärr inte många studier som på ett optimalt sätt har undersökt hur många kvinnor som årligen drabbas av upprepade missfall. I vår forskning har vi undersökt antalet kvinnor med upprepade missfall utifrån ett patientregister hos Socialstyrelsen. Att känna till hur många kvinnor som drabbats av upprepade missfall är viktig information för att vi inom sjukvården ska kunna planera och budgetera för rätt insatser. Så att vi i vår tur kan ge de drabbade kvinnorna bästa tänkbara vård. I vår nyligen publicerade studie har antalet kvinnor som varje år drabbas av upprepade missfall ökat med 58% i perioden 2003 till 2012. Vad är orsaken till detta? Är det miljöfaktorer, ändrat immunförsvar hos mamman och ökad frekvens av riskfaktorer till upprepade missfall? Eller är det flera som söker sjukvård vid missfall så att fler diagnostiseras än tidigare? Vad orsaken till ökningen är har vi tyvärr inget enkelt svar på utifrån denna studie utan ytterligare forskning krävs.

Om jag är tidigare drabbad, är det då ökade risker i min nästkommande graviditet?

Viss forskning tyder på att kvinnor med en historia av upprepade missfall kan lida större risk för komplikationer i en senare graviditet. Vi ska undersöka om det är vanligare graviditetskomplikationer hos kvinnor med tidigare upprepade missfall än hos friska kvinnor som föder barn. Komplikationer har visat sig kan vara dålig tillväxt av fostret, för tidig födsel, avlossning av moderkakan, havandeskapsförgiftning och fosterdöd. Moderkakans funktion är nedsatt i alla ovanstående tillstånd. Det finns forskning som tyder på att det är just moderkakan som kan vara boven i dramat vid upprepade missfall.

Resultaten från denna forskning kan vara avgörande i hur vi ska följa graviditeten hos kvinnor med tidigare upprepade missfall för att minska riskerna för sjukt barn och sjuk mamma.

Forskning pågår!

Det är fortfarande många frågetecken inom området upprepade missfall. Jag hoppas att min forskning kan bidra till att sjukvården kommer att ha mer att erbjuda den förkrossade kvinnan som söker hjälp för sina upprepade missfall.

Jag har aldrig själv drabbats av något missfall, men med min forskning på detta område önskar jag en större öppenhet och fokus på ämnet. Jag hoppas att det kan skänka hopp till de kvinnor som drabbas.

Emma Råsmark Røpke

Forskarkalendern: Hopp om behandling för havandeskapsförgivning

Forskarkalendern: Hopp om behandling för havandeskapsförgivning

Gästinlägg av Stefan Hansson

Hej, mitt namn är Stefan Hansson, jag arbetar som överläkare vid kvinnokliniken i Malmö och Lund, SUS samt som professor vid Medicinska Fakulteten, Lunds universitet. I mitt avhandlingsarbete studerade jag hur fostrets hjärna bildas och finjusteras. Sedan 1999 har jag fokuserat min forskning på moderkakans, placentans funktion och därigenom på sjukdomen havandeskapsförgiftning-preeklampsi.

Havandeskapsförgiftning= Preeklampsi

Havandeskapsförgiftning, som på kliniskt språk heter preeklampsi, är ett sjukdomstillstånd som uppkommer i samband med graviditet. Diagnosen ställs i dag genom att för högt blodtryck samt äggvita i urinen upptäcks efter tjugonde graviditetsveckan. Symtombilden är ofta vag men några typiska symptom är svullnad och huvudvärk.

I sin allvarligaste form kan preeklampsi övergå i eklampsi – ett livshotande tillstånd som kännetecknas av epilepsiliknande kramper och generell organsvikt. I Sverige drabbas årligen cirka 5 000 blivande mammor av havandeskapsförgiftning, motsvarande 3–7 % av alla gravida kvinnor. Totalt drabbas årligen ca 10 miljoner kvinnor globalt. Eftersom enda boten idag är att avbryta graviditeten orsakar havandeskapsförgiftning även 15 % av alla för tidiga förlossningar.

Ett stort problem i världen

I Sverige är det sällsynt med komplikationer och dödsfall men globalt sett är havandeskapsförgiftning ett medicinskt problem av enorma proportioner. Tillståndet ligger bakom 76 000 dödsfall bland gravida kvinnor och ca 500 000 barn världen över vilket motsvarar ett maternellt dödsfall var elfte minut. I dag saknas en säker metod för att identifiera riskpatienter tidigt i graviditeten. Efter graviditetsvecka 20 är nuvarande diagnostiska metoder främst baserade på blodtrycksmätning, vilket inte är så specifikt. I dag finns endast symptomatisk behandling att tillgå, vilken främst syftar till att sänka blodtrycket. Den enda behandlingen som botar havandeskapsförgiftning är att avbryta graviditeten genom att förlösa barnet.

Havandeskapsförgiftning drabbar många av kvinnans organ bland annat njurarna

Havandeskapsförgiftning är en sjukdom som drabbar alla organ hos den gravida kvinnan, inte minst njurarna. I samband med en graviditet måste njurarna anpassa sig till en ändrad hormonprofil, en ökad ämnesomsättning i kroppen och större blodvolym. Därför kan även sjukdomar som påverkar njurarna (till exempel diabetes och SLE) öka risken för havandeskapsförgiftning. Det finns därutöver ett tydligt samband mellan njursjukdom – även lindrig sådan – och havandeskapsförgiftning.

Orsaken är okänd

Orsakerna till att vissa kvinnor drabbas av havandeskapsförgiftning är fortfarande okända, därför kallas sjukdomen även för ”de många teoriernas sjukdom”. Första steget i sjukdomsutvecklingen beror på att moderkakan (placentan) inte har anlagts på korrekt sätt. Detta leder till en otillräcklig blodtillförsel som ger upphov till oxidativ stress som i sin tur skadar moderkakan. I ett första steg frigörs komponenter från den dåligt fungerande moderkakan. Bland annat uppstår en ansamling av fritt fosterhemoglobin vars nedbrytningsprodukter är giftiga och ger upphov till inflammation och kärlskada. Vidare minskar produktionen av viktiga tillväxtfaktorer som behövs för att moderkakan och dess blodkärl skall bildas.

Sjukdomens andra steg

Det andra sjukdomssteget uppstår när dessa giftiga ämnen läcker över till mammans blodcirkulation där det uppstår en generell skada på blodkärlen och så småningom på de enskilda organen. De kliniska symptomen uppträder sent i graviditeten och kan snabbt utveckla sig till livsfarliga situationer framför allt när hjärnan svullnar och eklampsi drabbar kvinnan. Symptomen är ofta vaga och diffusa vilket i sig är anledningen till att gravida kvinnor i utvecklingsländer ej söker vård i tid. Tilltagande svullnad och huvudvärk är vanliga tecken.

Kliniska manifest och symtom:

– högt blodtryck
– proteinuri (äggvita i urinen)
– läckande blodkärl vilket ger svullnad
– buksmärtor, huvudvärk, ögonflimmer
– krampanfall (eklampsi) och stroke

Långtidskonsekvenser av genomgången havandeskapsförgiftning:

Havandeskapsförgiftning medför en dubblerad risk för kardiovaskulär sjukdom och stroke senare i livet. Sannolikt beror det på de skador som uppstår på mammans blodkärl och hjärta. Det är därför viktigt att kvinnor som genomgått en graviditet komplicerad av havandeskapsförgiftning regelbundet kontrollerar sitt blodtryck, motionerar regelbundet och undviker rökning.

Världens första läkemedel mot havandeskapsförgiftning

Det saknas fortfarande en farmakologisk behandling för havandeskapsförgiftning. Idag finns endast symptomatisk behandling att tillgå, dvs blodtryckssänkande mediciner samt medicin som förhindrar och bryter eklampsikramperna. Vid Lunds universitet har mina och Bo Åkerströms forskargrupper utforskat en ny sjukdomsmekanism. Ansamlat fritt hemoglobin ger upphov till oxidativ stress som i sin tur är skadligt för kroppens alla celler. Vi har under de senaste åren genomfört flera framgångsrika behandlingsstudier med ett kroppseget protein-alpha-1-microglobulin (A1M) i djurmodeller för havandeskapsförgiftning.

A1M

A1M är ett naturligt, kroppseget protein som finns i alla ryggradsdjur. A1M har många olika funktioner och har visat sig spela en unik roll i kroppens försvar mot oxidativ stress och giftiga ämnen som orsakar inflammation och skador på vävnader.

Här förklarar jag mer:

Det här skulle kunna användas på två sätt:

Om A1M fungerar så bra som vi hoppas kan vi behandla havandeskapsförgiftning på två  olika sätt.
  1. Vi skulle kunna genom mätningar kunna identifiera de kvinnor som är i riskzonen. Tidig behandling skulle kunna förebygga sjukdomsutbrott.
  2. Vi skulle kunna ge behandling för redan etablerad sjukdom och dämpa sjukdomsprogressen.

Förhoppningar för framtiden

Inom A1M Pharma AB  fortsätter vi att utforska och utvärdera A1M:s neutraliserande och läkande effekter och hoppas kunna få fram ett läkemedel som vi kan introducera till patienter.

För dig som vill veta mer!

Fotograf Charlotte Carlberg-Bärg

 

Stefan Hansson

Professor och överläkare i Obstetrik och Gynekologi

 

Forskarkalendern: ätstörningar under graviditet

Forskarkalendern: ätstörningar under graviditet

Gästblogginlägg av David Clinton.

Mitt namn är David Clinton och jag är docent i medicinsk psykologi, leg. psykolog, leg. psykoterapeut och psykoanalytiker. Jag jobbar på Karolinska Institutet och Kunskapscentrum för ätstörningar (KÄTS)[1] i Stockholms läns landsting.

Hur gör man när det krånglar med mat och ätande?

Det är vanligt att det krånglar med mat och ätande under eller efter en graviditet. För vissa blir dock problemen så pass allvarliga att man hamnar i ätstörningar. Men det finns hjälp att få.

En förändrad värld

Att skaffa barn innebär stora utmaningar för alla föräldrar. Det kan gälla hur man ska välkomna det nya livet till världen och familjen, hur föräldrar ska lösa praktiska problem, hur det blir med parrelationen, och inte minst hur den blivande eller nyblivna mamman reagerar i sig själv. En graviditet eller spädbarnstiden kan upplevas som en mycket stressig period i livet med nya och ökade krav från andra och inte minst sig själv. Med alla känslomässiga och kroppsliga förändringar som följer med är det inte konstigt att man får det svårt med att äta.

Ätstörningar i samband med graviditet

Men för vissa blir problemen så pass allvarliga att de får ätstörningar som anorexia nervosa, bulimia nervosa, hetsätningsstörning eller annat. Ätstörningar är mycket allvarliga former av psykisk ohälsa i sig, men de blir extra allvarliga när de sker i samband med en graviditet.

Gravida kvinnor med ätstörningar har en högre risk för kejsarsnitt, missfall, postpartumdepression och en mängd andra komplikationer. Risken för just postpartumdepression är särskilt hög för de med bulimi eller hetsätningsstörning. Efter förlossningen kan det bli svårt att amma och kontakten med spädbarnet kan påverkas. En nybliven mamma med en ätstörning kan vara så upptagen med sitt eget ätande och vikt att hon får svårt att se och uppfatta sitt barns behov av näring och närhet.

Förhållandevis vanliga problem

Allt mer tyder på att dessa problem drabbar många kvinnor. På KÄTS genomförde vi för ett par år sedan en undersökning av hur pass vanliga det kan vara med ätstörningar under och efter en graviditet[2]. Vi undersökte 426 gravida kvinnor som besökte mödravården och 345 nyförlösta kvinnor inom barnavården i Stockholm. Våra uppskattningar var att 5,3 % av gravida och 12,8 % av nyförlösta kvinnor lider av ätstörningar. Det är mycket höga siffror, och framförallt för kvinnor efter graviditeten.

När skammen råder

När man drabbas av ätstörningar är det vanligt att det leder till starka känslor av skam. Och särskilt under eller efter en graviditet. Detta kan göra det mycket svårt att träda fram och berätta om problemen för både sin partner och sjukvården. Det kan då bli en nedåtgående spiral för många under just den tiden att man känner att alla andra förväntar ska vara livets lyckligaste tid.

Hjälp finns

Det finns dock hjälp att få, och det är viktigt att söka hjälp så tidigt som möjligt innan en ätstörning slår sina rötter. Man kan prata med sin MVC-barnmorska eller BVC-sjuksköterska. Då kan man dela med sig av sin oro och får viktiga reflektioner och råd. Om det behövs kan dessa personer ordna en remiss till specialist mödravården eller ätstörningsvården.

Vårdpersonal kan gå en internetutbildning

För att öka kunskap om ätstörningar i samband med graviditet har vi på KÄTS utvecklat en internetbaserad utbildning om ätstörningar i samband med graviditet.[3] Den är kostnadsfri och riktar sig främst till personer som arbetar inom barn- och mödravården, men även andra kan ha glädje av att gå utbildningen. Man lär sig om ätstörningar, tidiga tecken, och hur man kan möta kvinnor som har problem med sitt ätande under eller efter en graviditet. Vi har försökt att göra utbildningen så interaktiv som möjligt och man får möta kvinnor som brottas med sitt ätande i samband med graviditet och bekanta sig med deras berättelser.

Välja bort ensamhet

När man får problem med mat och ätande i samband med en graviditet är det oerhört viktigt att ta dessa problem på allvar. För att kunna få rätt sida på situationen måste man komma ur en ond cirkel så tidigt som möjligt. För att detta ska ske behöver man prata om hur det är. Det kan betyda att man vänder sig till sin partner, en nära vän eller sjukvården. Man kan känna sig rädd för att öppna upp och prata om någonting som upplevs som djupt skamligt. Man kan vara orolig för att bli bemött med fördömande eller oförståelse. Men oftast är dessa rädslor obefogade och andra blir betydligt mer förstående än vi förväntar. Det krävs dock mod att ta första steget.

Kämpa inte ensam!

Var inte tyst! Ensamheten och tystnaden är ätstörningens bästa vänner. Dela med dig av dina rädslor och sök hjälp om du har problem med ätande i samband med din graviditet. Lyssna om du känner någon som lider av sådana svårigheter. Tillsammans kan ni hitta en väg framåt.

 

[1] Hemsida: www.atstorning.se

[2] Brundin Pettersson, C., Zandian, M. & Clinton, D. (2016). Eating disorder symptoms pre- and postpartum. Archives of Women’s Mental Health, 19, 675-80.

[3] Internetbaserad utbildning: utbildning.atstorning.se

Forskarkalendern: Depression under graviditet

Forskarkalendern: Depression under graviditet

MAGDALENA-studien, för dig som är gravid och deprimerad!

Den här texten kommer att handla om att vara deprimerad under sin graviditet. Vi som har skrivit den är alla en del av MAGDALENA-studien. En studie som drivs av Karolinska Institutet, Karolinska Sjukhuset och Internetpsykiatrin. Studien undersöker hur depressionsbehandling under graviditeten hjälper mamman och om den påverkar barnet. MAGDALENA-studien pågår just nu och är öppen för anmälan, läs mer och anmäl dig på www.magdalenastudien.se. Vi tycker att varje familj förtjänar en bra start och allt det stöd som de behöver för att få till den starten. Vi vill att det ska sluta upplevas som skamfullt att må dåligt under sin graviditet. Att kvinnor ska våga söka hjälp och att det ska finnas bra hjälp att få. Detta var några av de saker som motiverade oss att starta MAGDALENA-studien.

En av tio drabbas

Visste du att så många som en av tio gravida lider av en klinisk depression? Det är över 10 000 kvinnor om året bara i Sverige! Att vara deprimerad under graviditeten behöver inte bero på graviditeten i sig. Kvinnan kan ha varit deprimerad redan innan, eller ha utvecklat en depression av en annan anledning under sin graviditet. Att vara deprimerad under sin graviditet upplevs av många som stigmatiserat. Dessutom saknas det information om vad det innebär och hur det kan behandlas. Många inom vården känner heller inte till hur vanligt det är, vilket innebär att det ofta går oupptäckt och obehandlat, åtminstone till efter graviditeten.

Rädsla för läkemedel under graviditeten

En ytterligare anledning till att så få behandlas är att den mest lättillgängliga behandlingen för depression är antidepressiva läkemedel, oftast så kallade SSRI-preparat. Både gravida och läkare vågar sällan sätta in läkemedel under graviditeten för att man är rädd för effekter på fostret. SSRI-preparat har dock visat sig vara säkra för användning i den bemärkelsen, att de inte ökar risken för missbildningar eller medför omedelbara risker för fostret. Allt som vi vet om långsiktiga effekter är baserat på sambandsforskning och det går därför inte att idag uttala sig helt säkert om vilka risker läkemedlet kan föra med sig. Det många tyvärr inte tänker på är att en obehandlad depression är förknippad med en mängd negativa effekter för foster, barn, mamma och partner. Risker såsom för tidig födsel, låg födelsevikt och svårigheter med amning. Vilket även påverkar sådant som anknytning och skapar mycket lidande för hela familjen. Utifrån de studier som har genomförts kan man säga att en obehandlad depression i sig kan ge liknande effekter på fostret som SSRI tros ha. Plus att mamman då med stor sannolikhet istället kommer ha en förlossningsdepression som nyförlöst vilken i sig är farligt både för henne själv och för bebisen. Alltså bör man behandla depression under graviditeten, även om det innebär SSRI-preparat, åtminstone tills vi vet mer och har fler alternativa behandlingar att erbjuda.

Forskning

Innan MAGDALENA-studien startades utfördes en förstudie, där gravida kvinnor genomfört en specialanpassad internetbaserad behandling utifrån Kognitiv Beteendeterapi (KBT) där man tar särskild hänsyn till de tankar, funderingar, besvär och problem som många gravida tampas med. Behandlingen visade goda resultat. För att den internetbaserade KBT-behandlingen ska kunna erbjudas allmänheten krävs dock att den testas i större skala. Samtidigt kommer internet-KBT aldrig kunna täcka allas behov. En del kvinnor kommer inte praktiskt kunna erbjudas eller vilja genomföra KBT. Därför måste vi fortfarande veta mycket mer om läkemedelsbehandlings effekt på depression under graviditeten och påverkan på fostret. I MAGDALENA-studien, som är pågående just nu, är internetbehandling en av delarna som de gravida behandlas med. Den andra delen av behandlingen är läkemedelsbehandling och kvinnorna som deltar slumpas till antingen läkemedelsbehandling eller placebo.

Vad kan man göra själv?

Här under följer lite allmänna tips som kan vara bra att ha med sig under sin graviditet. Olika saker som man genom forskning konstaterat kan påverka måendet till det bättre.

  • Träning

Träning och motion är oerhört viktigt för vår hälsa och vårt välbefinnande. Att motionera är ett bra sätt att höja sitt stämningsläge om man är nedstämd. Att ta sig för att göra någonting som är bra för en, hjälper en slappna av efteråt, ger en något att fokusera på i stunden och frigör lusthöjande hormoner. Under graviditeten kan man behöva förändra hur man tränar men man ska absolut inte känna sig tvungen att helt överge fysisk träning och motion. Prata med din barnmorska om hur just du kan och bör träna. Dock rekommenderas ungefär 30 minuter eller mer av måttlig fysisk aktivitet om dagen, de flesta dagar, förutsatt att man undviker extrem ansträngning, minimerar fallrisk och risk för att skada magen.

  • Att göra sådant som du tycker om fastän du inte orkar

Att känna sig nedstämd kan ha många olika förklaringar. Det kan handla om negativa tankar, för mycket av jobbiga sysslor eller avsaknad av sådant du sedan tidigare uppskattade. Du kan fundera över vad som är plus och och vad som är minus i ditt liv? Hur mycket har förändrats sedan du blev gravid? Är det många saker som placerade sig på pluslistan du inte längre kan göra? Finns det andra gravidvänliga saker du kan ersätta dem med (lägga till gravidvänliga plusaktiviteter?) Vi människor svarar väldigt bra på kortsiktiga belöningar. Det  skulle kunna vara att ligga kvar i soffan för att det är skönt eller att fastna i negativa tankar som man upplever som problemlösande. Sen när vi blivit mer passiva kan det ta emot och kännas oerhört motigt att komma igång igen. Men små steg i rätt riktning kan göra mycket för ett långsiktigt bättre mående.

  • Återhämtning

Många är i perioder under graviditeten nästan outgrundligt trötta och samtidigt sätter beskedet om att en bebis är på väg sätter igång ett myller av aktivitet i hjärnan och även rent praktiskt. Det finns så mycket som ska förberedas, inhandlas, läsas och diskuteras när det gäller det lilla barnet. Många gravida är allt annat än passiva. Det är lätt att man drunknar i allt vad graviditet heter och glömmer bort att ta hand om sig själv. Det är därför extra viktigt att se till att det finns utrymme för aktiviteter som enbart handlar om dig här och nu. Att exempelvis gå på massage eller utöva yoga kan vara sätt att få till avkoppling och återhämtning under graviditeten.

  • Ta hjälp av sin omgivning

Att fundera mer noga på vilka från ens familj, vänner, kollegor, vårdpersonal, grannar och andra man har omkring sig och att ha en åtminstone enkel plan för hur man kan få hjälp av andra kan både vara till praktisk nytta och ge lite sinnesro.

När borde man söka vård och vart vänder man sig?

Om du är gravid och har känt dig nedstämd under två veckor eller mer och samtidigt upplever något eller några av dessa symtom:

  • minskat intresse eller glädje för sådant som du vanligtvis brukar gilla
  • sömn- och aptitförändringar
  • koncentrationssvårigheter
  • brist på energi

Då bör du kontakta din mödravård, en vårdcentral eller psykiatrisk öppenvårdsmottagning. Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller psykiatrisk öppenvårdsmottagning du vill i hela landet. Om du har tankar på att ta ditt liv eller om du mår mycket dåligt och känner att du inte orkar mer ska du söka hjälp direkt på en psykiatrisk öppenvårdsmottagning eller akutmottagning.

MAGDALENA-studien

Om du känner dig nedstämd, bor i Stockholm, är gravid i vecka 9-17 och inte står på antidepressiva läkemedel så kan du få behandling via den studie som nu bedrivs av Karolinska Institutet, Karolinska Sjukhuset och Internetpsykiatrin. Mer information om MAGDALENA-studien hittar du på www.magdalenastudien.se. Sök hjälp här samtidigt som du bidrar till livsviktig forskning!

Författat av

Erik Forsell, leg. Psykolog, doktorand

Mikaela Bergmark, Psykologkandidat

Sandra Frööjd, Psykologkandidat

Katarina Wide, Överläkare, docent

Får jag sova på rygg som gravid?

Får jag sova på rygg som gravid?

Gravida kvinnor och ryggläge

Får jag sova på rygg som gravid? Att hitta en bekväm sovposition för en höggravid kvinna är svårt. Lider hon dessutom av bäckensmärta eller någon annan värk kan nätterna bli en enda lång plåga. Utöver det svåra med att överhuvudtaget hitta en bekväm ställning att sova i,  finns ytterligare en aspekt att ta till sig i sammanhanget. Många gravida kvinnor avråds från att sova på rygg på grund av risken av vena cava-syndrom. Jag hade en patient i veckan som blivit så uppskrämd av sin barnmorska gällande det här med att gravida inte bör sova på rygg, att hon nu fått svårt att sova överhuvudtaget. Det är ju absolut inget bra.

Hur ryggläge påverkar

När en gravid kvinna ligger på rygg kan trycket från magen pressa på de stora venerna som leder tillbaks blod till hjärtat. På så sätt kan liter per minut-volymen minska, och innebära risk för syrebrist för både mamma och barn. Det är blodkärlet ”inferior vena cava” som drabbas av en kompression av livmoderns tyngd. Därför säger man av tradition att ryggliggande ska undvikas både vad gäller vila och träning från och med början av andra trimestern.

Hur känns det

Symtomen på vena cava syndrom är yrsel, illamående, ångestkänslor och ett intensivt behov av att byta ställning och böja på knäna. Vena cava-syndrom infaller oftast under graviditetens sista två delar. Ingen kan egentligen säga hur vanligt förekommande besvären är. Det sker inte ofta, men tillräckligt för att vara känt i medicinsk litteratur. Trycket på blodkärlen orsakar ett blodtrycksfall så stort att kvinnan svimmar på grund av för låg syrehalt i hjärnan. Oftast varnar kvinnans kropp innan något farligt sker, men om kvinnan får för låg syrenivå under en tid, kommer även fostret drabbas. Någon siffra jag sett är att detta i allra flesta fall bara drabbar kvinnor efter vecka 36, men alltså extremt sällan i stort.

Är det farligt?

Får jag sova på rygg som gravid?

Jag tror att det finns oändligt antal med gravida kvinnor som sover tidvis på rygg och problem med detta är extremt ovanligt. Dock hittade jag en studie från modern tid  där en gravid kvinna somnade på rygg och avled i sömnen. Kvinnan var 41 år gammal, led av fetma med ett BMI på 38 innan graviditeten och BMI 43 under graviditeten. På henne gjordes en obduktion. Då sågs en hjärtförstoring och en mycket stor och tung livmoder. Det finns EN sådan studie. Men ändå. Jag har nu läst den och informationen lämnar mig inte oberörd.

De flesta har troligen ett inbyggt skydd

Det tros att flertalet kvinnor är skyddade från vena cava syndrom genom att blodet kan ta andra småkärl på vägen tillbaka till hjärtat. En annan orsak till att vissa kvinna inte kan drabbas är den så kallade”baroreflexen”. Baroreflexen reglerar blodtrycket vid bland annat kroppslägesförändringar. Dessa två inom-kroppsliga egenskaper verkar skyddande. Den gravida kvinnan vet ofta om ifall hon tål ryggliggande läge dåligt och känner instinktivt när det är läge att byta position. Det gemene gravida kvinna behöver veta om är att ryggliggande känns obekvämt bör hon undvika det. Risken att drabbas av vena cava-syndrom verkar vara väldigt, väldigt liten. En skyddande faktor verkar också vara att gå på toaletten minst en gång per natt (alltså att gå upp och röra på sig lite). Tycker inte att någon ska oroa sig mycket för detta. Kanske att det ändå bör göras känt att  gravida kvinnor och speciellt gravida kvinnor med fetma och övervikt bör undvika långvarigt  ryggliggande och istället sova och vila på sida.

Min egen erfarenhet

Jag själv har erfarenhet av vena cava. Jag svimmade ryggliggandes under ett tillväxtultraljud. Då var jag höggravid och låg på en hård brits, med ett litet tryck från ultraljudet på magen. I samma graviditetsvecka och även senare hade jag inte hade något som helst problem att sova lite på rygg i min säng. Där resonerar jag att trycket på magen måste öka om underlaget kvinnan ligger på är hårt, i en mjuk säng fördelas det naturligtvis annorlunda.
Men är dessa tankar något jag vågar hävda för andra? Jag vet inte. Du som gravid kvinna bör nog ändå få information om riskerna på ett sansat sätt, och sedan ta ställning för dig själv – graviditetsvecka för vecka.

Får jag sova på rygg som gravid?

Så länge du inte mår dåligt av det brukar det inte vara något problem. Har du några individuella omständigheter som gör att du sover ovanligt djupt eller om du har ett mycket högt BMI bör du kanske undvika ryggläge mer än andra.

En ny omskriven studien från Storbritannien

I en nypublicerad studie från Storbritannien har man gjort en enkät- och intervjustudie med 291 kvinnor som hade ett dödfött barn och 733 kvinnor som fött levande barn. I denna studie sågs ett samband mellan den position som kvinnan uppgav att hon intog när hon gick till sängs och risken att barnet dog i magen. Bland de foster som avled kunde 3.7 % av dessa dödsfall efter graviditetsvecka 28 kopplas till att modern somnade på rygg. Utifrån denna studie kommer följande råd:

  • Somna på sida
  • Gå tillbaks till sidliggande efter att du har vaknat till på natten
  • Ligga på sida och vila på dagen

Råden betyder inte att du behöver vara rädd för att hamna på rygg omedvetet när du sover. Du kan byta position tillbaks till sidliggande när du vaknar till nästa gång.

Referenser:

 

 

Puls och träning under graviditet

Puls och träning under graviditet

En gravid läsare skrev följande fråga:

”För många år sedan träffade jag någon som hade läst att gravida skulle undvika hög puls och hon hade t o m läst att man inte skulle gå över 120 slag/minut. Eftersom hon var intresserad och använde pulsklocka i kombination med att hon var brevbärare med massor av trappspringning tyckte hon att 120 var en orimlig gräns.Vad säger man om hög puls vid graviditet idag?”

Ja, vad säger vetenskapen om graviditet och puls idag?

Graviditet innebär stora omställningar i kvinnans kropp även vad gäller blodomloppet. Blodvolymen ökar, pulsen går upp och hjärtat pumpar mer blod i varje slag. Blodkärlen mjukas upp något i sina väggar och ger därför ett mindre motstånd, vilket kan ge blodtrycksförändringar. Blodtrycket sänks ofta till en början och uppnår mer normaliserade värden eller höjningar mot slutet. En gravid kvinnas puls ökar eftersom hjärtat behöver pumpa mer blod, enkelt uttryckt. Eftersom det behövs mer blod till livmodern kommer hjärtat i sin tur få jobba hårdare för att skicka tillräckligt med blod till resten av hennes kropp. Pulsen är också beroende av kvinnans ålder och träningsgrad sedan innan graviditeten.

Minut-volym och puls

I mitten av en gravditet är liter per minut-volymen som passerar hjärtat 30-50% större än innan graviditeten. Omställningarna i blodomloppet syftar till att säkra upp blodflödet till både mamma och foster både i vila och under fysisk aktivitet. Att barnet reagerar om kvinnan får en pulsökning är känt, dock håller sig barnets pulsökning till okej nivåer under normal träning i alla studier som undersökt saken. Varken barnets födelsevikt eller mående verkar påverkas av ”normal” träning där kvinnan samtidigt mår bra under träningen. Redan på 90-talet ändrades råden till gravida, där ”American College of Obstetrics and Gynecology” tidigare menat att en gravid kvinna inte skulle gå över en puls på 140 slag i minuten. Detta ändrades till att kvinnor själva får gå på hur de mår medan de tränar. Dock visar senare forskning att gravida kvinnor kan hålla sig inom ett spann på 60-90% av maxpuls utan att påverka barnet negativt. De lägre spannen 60-70% är lämpligast för kvinnor som inte är vana att träna hårt innan graviditeten, och de högre spannen för dem som är vana att träna på hög nivå och vill bibehålla sin träningsnivå så gott det går under graviditeten. Ett snitt på 81% av maxpuls har setts i studier vara helt ofarligt.

Vilopuls inte ett bra mått, skattad ansträngning är det

I och med att även vilopulsen går upp kan det bli förvirrande att ha puls som ett utgångsvärde vad gäller fysisk ansträngningsnivå under graviditet. Rekommendationen är istället att gå efter allmän känsla i kroppen eller ett ”talk test” – träningen ska inte vara mer intensiv än att den tillåter att kvinnan kan prata samtidigt. Senare forskning har visat att kvinnor som konditionstränar under graviditet får minskad vilopuls (vilket är positivt) och man tror att detta kan bidra till att kvinnan i mindre utsträckning drabbas av högt blodtryck och havandeskapsförgiftning. Skattad ansträngning (RPE) förändrades inte under graviditetens gång hos undersökta gravida kvinnor som motionerat på löpband i ett träningslabb, mätt i vecka 20 och 32. Men när forskarna undersökte energiåtgång såg de att ansträngningen upplevdes tyngre för mindre fysisk insats. Detta förklarar att gravida kvinnor drar ner på gånghastigheten. Det verkar bli jobbigare och jobbigare att träna på samma nivå, så det naturliga är att kvinnor sänker sin aktivitetsnivå för samma upplevda ansträngning.

Okej, men hur ska jag som gravid då tänka om jag vill ha koll på pulsen under träning?

Vi utgår från mig som exempel. Jag är 31 år gammal. Det finns som jag förstått det tre olika vedertagna sätt att beräkna maxpuls.

Alternativ 1

kvinnor: 226 – ålder
män: 220 – ålder

Jag som exempelvis (31 år): 226-31=195

Alternativ 2

210 – (0,5 x ålder)

Jag som exempel: 210- (0,5 *31)=194,5

Alternativ 3

208 – (0,7 x ålder)

Jag som exempel: 208 – (0,7*31)=186,3

Alternativ 3 passar kanske bäst för dig som vet med dig att du exempelvis av ärftlighet har låg maxpuls.

Om vi fortsätter med mig som exempel och bara höftar att min maxpuls är 195. Om jag är gravid är det då enligt rekommendationerna okej att ligga mellan 60-90% av maxpuls. I mitt fall blir 60 procent av min maxpuls 117, och 90 procent av min maxouls är 175,5. Om jag ska gör ett talk-test så gissar jag att min puls kommer hamna på ca 75%, det vill säga 146, 25. Om jag skulle vara gravid skulle min puls ligga högre än normalt för motsvarande ansträngningsnivå när jag inte är gravid.

Puls och träning under graviditet

Slutsatsen är att det helt okej för en gravid kvinna att träna och anstränga sig så att pulsen ökar rätt kraftigt. Det är absolut viktigast att lyssna på kroppen. Om du får sammandragningar eller något annat tecken på att kroppen inte mår helt hundra är det läge att sluta. Pulsen är inget superbra mått under graviditetsträning. Det är en källa till information som behöver tolkas på rätt sätt.  Det är aldrig viktigare information än kvinnans allmänna mående.

Referenser

 

Bäckenbotten under graviditet

Tyngdkänsla i bäckenbotten under graviditet

Jag har fått några frågor av läsare om hur bäckenbotten påverkas av en graviditet och tänkte ta mig an dessa idag.

 

Frågor: 

”Jag är gravid i vecka 16 och har ett barn sedan tidigare. Jag vet att trycket ökar på bäckenbotten vid en graviditet och min är nog inte så vältränad från början. Men de senaste veckorna känner jag ofta tyngdkänsla i bäckenbotten utan att jag gjort nåt speciellt ansträngande. Och allra värst är det efter sex. Kan förstå om det känns efteråt men till och med dagen efter. Är det normalt? Försöker göra knipövningar varje dag men det går sådär. Oftast blir det en gång om dagen och ibland glömmer jag helt. Vet att detta bara är mitt ansvar och inget någon annan kan göra åt mig Har skaffat tät-appen och ska försöka följa den tänkte jag. Tacksam för svar/förklaring/tips.”

”Försvagas bäckenbotten mycket redan under graviditeten? Jag är nu gravid i vecka 30 och för har försökt knipa så ofta jag kommer ihåg under hela graviditeten. I princip blir det åtminstone någon gång per dag, ofta fler. Men tycker verkligen att det är plötsligt börjar bli stor skillnad. Tycker uthålligheten är bedrövlig plötsligt.  Och liksom mer svårkontrollerat, och svårare att koncentrera till bara den muskelgruppen på nåt sätt. Allting börjar ju bli tungt, och livmodern gör lite ont varje dag, vag mensvärk liksom. Och jag är fysiskt mycket tröttare, så det kanske bidrar.”

Bäckenbotten påverkas av graviditet

Det vi vet är att att även kvinnor som förlöses med kejsarsnitt drabbas av urininkontinens i nästan samma utsträckning som kvinnor som föder barn vaginalt, med ökad ålder. För framfall vet vi att det är vaginala förlossningar som är den största orsaken, men för andra bäckenbottentrubbel verkar alltså inte kejsarsnitt skydda i någon övertydlig omfattning. Detta leder ju till tanken att graviditeten i sig påverkar bäckenbotten till det sämre. Detta verkar de flesta överens om idag, men själva mekanismen bakom detta är inte helt klarlagd ändå. Troligen är det en kombination av trycket från magen, en graviditets-hormon-cocktail och förändringar i stabiliteten i stödjevävnaden som innebär en utsträckning och försvagning av bäckenbotten. Knipövningar är förstahandsrekommendationen för urininkontinens under graviditet, och det finns vetenskapliga belägg för att det också funkar bra.

Jag brukar ju likna bäckenbottens arbetsuppgifter med en armbrytning.  Bålens tyngd och buktrycket du utvecklar utgör en kraft och bäckenbotten utgör en lyftande motkraft. Under perioder när du går upp vikt och ökar på belastningen på bäckenbotten kommer den inte riktigt hänga med att bli motsvarande stark – och resultatet blir då istället en försvagning. Bäckenbottens hängmatta bli hängigare, bäckenbottens parerande av buktryck blir mindre elastiskt.

Varför urinläckage?

Ansträngningsinkontinens, alltså urininkontinens då det blir ett ökat tryck mot bäckenbotten (som när vi hostar eller nyser) anses vara ett resultat av att bäckenbotten och dess stödjevävnader samt tillhörande nerver får försämrad funktion. Den försämrade funktionen drabbar i det här fallet urinröret och blåshalsen, och resultatet blir urinläckage.

Tyngdkänsla?

Att en kvinna upplever tyngdkänslor i bäckenbotten under graviditet är egentligen inget konstigt. Det brukar dyka upp som symtom senare i graviditeten när magen är stor och tung och tynger nedåt. Men redan tidigt under graviditeten får den gravida en topp av de uppmjukande hormonerna som ska möjliggöra en förlossning senare, och dessa kan påverka så att även stödjevävnaden i bäckenbotten blir lite ”svajigare”. Att försöka motverka uppmjukningen och graviditetens ökade tyngd och belastning på bäckenbotten med knipövningar kan vara en god idé. Speciellt om du faktiskt upplever besvär.

bäcken 004
Bäckenbottens placering i förhållande till organen.

Ökade besvär efter sex?

Det är det här med ökad tyngdkänsla efter sex som får mig att fundera om det kan vara något ytterligare annat med i bilden. Här är min gissning lika god som din. Åderbråck inne i underlivet kan ge motsvarande känsla. Eftersom sex gör att underlivet blir med blodfyllt än vanligt är det den närmaste anledningen jag kan komma på på rak arm, och om det finns åderbråck är det venösa återflödet påverkat och svullnaden kan kännas av längre.

Råd för åderbråck

Åderbråck är en  vidgning av de blodkärl som för blodet tillbaka till hjärtat. Det vanligaste är ju åderbråck i benen och för att minska besvär av dessa brukar rekommenderas generellt stödstrumpor och träning av vadmusklerna för att genom muskelpump pressa tillbaks blod till hjärtat. En person med besvär av bristande venöst återflöde till hjärtat (svullna ben under graviditete som exempel) rekommenderas att ha benen högt i sittande och inte så för långa stunder.

Bäckenbotten går ju inte att ha i högläge direkt, om du nu inte känner för att börja med någon avancerad form av gravidyoga med huvudstående som en del av övningarna =). Jag tänker att det är rimligt att träning av bäckenbottens muskler kan motverka känslan av tyngd även om det skulle bero på åderbråcksbildning.

Bäckenbotten vid förlossning

Det finns inga kända nackdelar med att ha starka bäckenbottenmuskler vid en förlossning. Om inte din barnmorska säger något annat kan du med fördel använda appen TÄT som påminnelse och stöd vid knipträningen. Vissa kvinnor har tendenser att vara överspända i bäckenbotten. Även en överspänd bäckenbotten har också försämrad funktion. Lägg därför precis lika mycket krut på att slappna av mellan knipen som att faktiskt knipa!

Fråga dina barnmorska om råd!

Ett blogginlägg med tips och råd kan på intet sätt ersätta en kontakt med en vårdgivare. Fråga din barnmorska vid nästa besök!

 

 

Lycka till!

Referenser:

 

Hur graviditet påverkar fötter

Hur graviditet påverkar fötter

Kvinnor som har fött barn anses ha en större risk för att utveckla besvär från fötter och ben än kvinnor som inte fött barn. Den ökade muskelmassan i kombination med den ökade relaxinnivån under graviditeten sätter press på både muskler och skelett. Gravida kvinnor får ökad längd, bredd och volym på fötterna under graviditeten. Den ökade bredden förklaras av att hälbenet ändrar ställning i nedåtgående riktning på grund av viktökningen och relaxin-hormonets inverkan. Man har också sett att fotens viktbärande centrum flyttas bakåt för att kompensera för den ökade vikten på magen. Det innebär att en höggravid kvinna ofta står med vikten långt bak på foten och med översträckta knän, för att kompensera magens ”framtunghet”.

Fotvalven förändras

Graviditet medför en förändring i längd hos fotvalvens stabiliserande vävnader. Kvinnor kan alltså få lägre fotvalv av att vara gravida.Fötterna kan också öka i både längd och bredd. I en studie undersöktes gravida kvinnors fötter  i första trimestern samt ca 19 veckor postpartum. Vid uppföljningsbesöket hade kvinnornas hormonnivåer hade återgått till mer normala värden efter graviditeten. Man testade deras generella ledrörlighet och fokuserade framförallt på fotvalvens höjd och flexibilitet. Fotvalven undersöktes i både sittande och stående. Man tittade efter hur mycket fotvalven sjönk ihop när kvinnan bytte ställning från sittande till stående, det vill säga belastade fötterna.

Störst förändring första gången

Analys av undersökningsresultaten visade att kvinnor som varit gravida med sitt första barn fick de största förändringarna. Man såg en kvarvarande minskning av fotvalvens höjd och stabilitet efter graviditeten hos de gravida överlag, men i alla största utsträckning hos förstföderskor. Det fanns inget tydligt samband mellan att stor viktuppgång gav större påverkan på fötterna.

Fötternas förändring verkar dock inte ge tydliga smärtpåslag någon annan stans

I en annan studie har man sett, att även om gravida kvinnors pronation ökar, så har detta inget tydligt samband med smärta i benen.

Borde man alltså rekommendera kvinnor att ha ergonomiska skor och hålfotsstöd under graviditet?

Under mina graviditeter har jag definitivt känt ett behov av bra, ergonomiska skoinlägg och joggingskor med bra dämpning och snörning. Jag har ändå fått förändrad form på fötterna, så jag tror inte att det egentligen kan förebygga så värst mycket av den graviditetsrelaterade förändringen som sker. Min erfarenhet är dock att många patienter med ländryggssmärta under graviditet mår bra av att ha bra skor. Skrota platta, tunna, icke-dämpade skor till fördel för något dämpat och stabilt!

Hur har du upplevt dina fötter under och efter graviditet?

 

Referenser: