Kategori: Graviditet

Fysioterapi, motion och träning under graviditet

Under den här kategorin hittar du information träning och om de förändringar som kroppen genomgår. Om du har besvär med bäckensmärta under graviditet rekommenderas också kategorin som handlar om just detta.

Alla gravida rekommenderas att både konditionsträna och styrke/uthållighetsträna  som en del av en hälsosam livsstil. Regelbunden träning bibehåller dessutom en god allmän kondition och kan vara ett bra sätt att förbereda kroppen inför själva förlossningen. Motion och träning är  i de flesta fall ofarligt för den gravida kvinnan och fostret och innebär inga risker. Bäckenbottenträning är viktigt både under och efter graviditet, för mer information om detta läs mer under kategorin med samma namn.

Vill du veta mer om träning efter förlossning och kejsarsnitt, läs mer i kategorin ”Postpartumträning”

Hyperemesis-dagen

this wont cure hg cracker original

Idag är det en dag för att uppmärksamma Hyperemesis Gravidarum.

Det är något jag ägnat ett antal inlägg åt vid det här laget.

Gå gärna in på helpher.org för att lära dig mer! Bland annat dessa fakta har jag hämtat därifrån:

  • Hyperemesis Gravidarum är en graviditetskomplikation som karaktäriseras av viktnedgång, otillräcklig nutrition och vätskebrist beroende på illamående och kräkningar.
  • Det handlar inte om ”morgonillamående” hos en frisk gravid. Det är en distinkt diagnos som har allvarliga och hänsynslösa symtom som kan påverka både mamma och barn.
  • 18 % av alla kvinnor som haft HG lider av posttraumatisk stress efter graviditeten.

Här finns mina inlägg om ämnet:

Läsarberättelse: Linnea, psykolog, berättar om hyperemesis gravidarum

Läsarberättelse om hyperemesis gravidarum

Hyperemesis Gravidarum; allvarligt graviditetsillamående

 

 

Sömn under graviditeten

Sömn under graviditeten

Första trimestern

Redan under första trimestern ändras kroppen och många havande blir väldigt trötta tidigt i graviditeten. Den plötsliga tröttheten förklaras bland annat av höga progesteronnivåer, som orsakar trötthet och slöhet. Kroppens förändringar kan också börja göra väsen av sig redan tidigt, med en utveckling som stör dina normala sovställningar. Brösten kan bli väldigt ömma, och om du är van att sova på magen kan det blir svårt redan tidigt. Det kan vara bra att försöka vänja kroppen vid att sova på sida, gärna vänster sida.

Andra trimestern

Under andra trimestern börjar livmodern vara en större inverkansfaktor på blåsan, och det kan finnas anledning till att gå upp och kissa nattetid. I andra trimestern upplever många att den förlamande tröttheten från graviditetens början lugnar ner sig. Om du mår bra i kroppen kan fysisk träning vara ett sätt att bli trött på ett bra sätt, och på så sätt underlätta nattsömnen. Nattliga kramper i fötter och vader kan uppstå. Mot detta kan du se över om du behöver ett tillskott av magnesium och fundera över om du dricker för lite vatten under dagen. Vi brukar också rekommendera att stretcha vaderna och fötterna innan sänggåendet.

Tredje trimestern

Under tredje trimestern brukar magen vara i vägen för det helt oproblematiska sovandet. Höggravida har färre perioder med djupsömn och vaknar oftare under natten än andra individer. Oftast rekommenderar vi att du sover på sida med kuddar mellan knän och fötter och kanske också en kudde bakom ryggen. Blåsan får allt högre tryck mot sig och kan vara anledning till att du behöver gå och kissa flera gånger per natt. Se över ditt vätskeintag och se om det finns anledning att styra om så att du dricker mer på dagen än på kvällen. Halsbränna, kramper och snarkningar kan nu börja vara riktigt jobbiga störningsmoment. Så även barnets alla rörelser. Fråga din barnmorska om lämpliga läkemedel mot halsbränna!

Du behöver sova, åtminstone hjälpligt

Sömnbristen börjar för de flesta havande redan under graviditeten. Ofta kan det verka så oändligt dåligt planerat att börja den typ jobbigaste fysiska upplevelsen och den mest intensiva tiden i livet med redan dåliga förutsättningar vad gäller sömn och energinivåer. Om du har för ont för att sova och känner dig helt slut inför en kommande förlossning rekommenderar jag att du tar upp detta med din barnmorska, som kanske också får boka en tid hos läkare åt dig. Ibland finns det lösningar! Våga be om hjälp! Sömnkvaliteten under graviditetens senare del kan påverka risken för utvecklingen av postpartumdepression. Om du vet att du möjligen har en ökad risk för postpartumdepression kan det vara extra viktigt att se över vad som kan göras för att optimera sömnen under graviditeten.

Inläggen i serien i ordning

Läsarfråga om ordinerat sängläge under graviditet

Läsarfråga om ordinerat sängläge under graviditet

Ordinerat sängläge under graviditet

Läsarfråga 1: Man hör ibland om gravida som blir ordinerade sängläge. Hur vanligt är det? Jag har en känsla av att det är vanligare i typ USA, stämmer det? Och varför ska kvinnan ligga till sängs?

Läsarfråga 2: Jag fick nyligen barn i v 29, utan förvarning. Det var varken havandeskapsförgiftning eller infektion, moderkakan var ok. Därmed finns det en risk att även nästa graviditet skulle bli kortare, enligt läkaren jag fick träffa för uppföljning. Jag frågade specifikt om träning och då sa hen att vid en eventuell graviditet kunde jag träna som vanligt fram till första sammandragningen och därefter inte alls. Det var också ganska troligt att det därefter skulle bli sängläge. Men det lät lite luddigt…Min fråga är nu: vet man någonting om samband mellan träning (rimlig mängd etc.) då det finns en högre risk att föda tidigt? Och finns det något sätt att förbereda kroppen på sängläge en längre tid?

Och, bonusfråga: Läkaren nämnde att det eventuellt fanns en koppling mellan att få barn tidigt och ha ”hjärtformad” livmoder, något som var ärftligt. Hur mycket varierar livmödrar i form? Och finns det annat som påverkas av formen på ens livmoder?

 

 Intressanta frågor det här!

Faktum är att det finns en svensk artikel från Läkartidningen  som tar upp ämnet. I den artikeln nämns först av allt att sängvila rekommenderats historiskt sett för ett stort antal sjukdomstillstånd – varav de allra flesta rekommendationerna reviderats kraftigt fram till modern tid. Enligt samma artikel uppges att upp emot 18 procent av alla kvinnor i USA rekommenderas sängvila någon gång under graviditeten, vilket måste skilja sig mycket mot siffrorna i Sverige. Sängläge rekommenderas kvinnor med hotande missfall, flerbörd, havandeskapsförgiftning, prematura sammandragningar med eller utan påverkan på livmoderhalsen och prematur vattenavgång.

I Sverige verkar sängvila ordineras kvinnor som drabbats prematur vattenavgång, ju tidigare i graviditeten desto större chans för ordinerad sängvila. Efter vecka 34 får de flesta igångsättning istället. Fördelarna med ordinerad sängvila är enligt artikeln i läkartidningen tveksamma, men de efterfrågar större studier på detta. Sängläge är inte enbart fördelaktigt då ökar risken för både blodpropp och ger upphov till förlorad muskelmassa. En Cochranestudie från 2014 konstaterade att evidensen för sängläge som behandling är vag och att det troligen finns fördelar med att minska på ordinerandet av detta.

Enligt en förhållandevis liten men intressant studie kan kvinnor som blivit ordinerade sängläge för att undvika risken för prematurförlossning med fördel träna vattengymnastik, utan att öka risken för förtida förlossning.

En annan studie från 2015 drar slutsatsen att det inte finns vetenskapliga belägg vare sig för eller emot sängvila för kvinnor gravida med bara ett barn som riskerar att föda för tidigt (gissar att flerbördsgraviditeter kan vara annorlunda?). Men även i denna studie efterfrågas mer forskning.

Livmoderformer

En följdfråga gällde det här med livmoderformer. Normalt ska livmodern vara päronformad, men vissa individer har en annorlunda form på sin livmoder. Förekomsten är lite oklar, eftersom många inte märker det alls. Jag hittar siffror på allt mellan en av 20 och en av 100 personer med livmoder. En av 13 som söker hjälp för infertilitet verkar ha en annorlunda form på livmodern, men det behöver inte vara synonymt att livmoderformen påverkar fertilitet eller graviditetsutfall. Hjärtformad livmoder, som frågeställaren undrar över, kallas bikornat livmoder och detta verkar var mycket ovanligt. Denna slags livmoderform kan göra det trångt för fostret på ett sätt som kan trigga igång för tidig förlossning.

Träningsprogram under ordinerat sängläge

På amerikanska sidor hittar jag flera träningsprogram för dem som fått ordinerad sängvila under graviditeten. Jag tror att det är så pass ovanligt här att det kallas in en fysioterapeut i de individuella fall som krävs, men jag vet inte.Att ha god muskelfunktion och mycket muskelmassa innan sängläget gör ju att den muskelmasseförlust som sker kanske inte påverkar din funktion så mycket.

 

Att vara rekommenderad sängläge under en graviditet bör inte innebära full inaktivitet. Inaktiviteten i sig innebära risk för ohälsa. Den motion du kan få till kan bidra till både optimera fysisk hälsa, men också hjälpa dig psykiskt. Fysisk aktivitet kommer hjälpa dig att hålla dina leder rörliga, hålla igång blodcirkulationen och minska förlusten av muskelmassa. Att hålla blodcirkulationen igång är det viktigaste för att förebygga blodproppar, och att undvika förlust av muskelmassa är viktigt på grund av föräldraskapet som väntar dig.

Gör alla övningar långsamt. Lyssna på kroppen. Dela upp träningen över dagen. Undvik att hålla andan, ta i så tungt att du nästan krystar och får sammandragningar. Doseringen vid varje övning gäller bara om du samtidigt mår bra medan du tränar. Börjar det kännas tungt kan du minska på antalet.

Bäckenbotten och bål

  • Bäckenbottenträning. Knip med bäckenbotten so matt du ska hålla in en fis och hålla in kiss. Lyft bäckenbotten något uppåt/inåt i kroppen. Ingen rörelse ska synas utanpå kroppen, du ska alltså inte lyfta rumpan eller knipa ihop insida lår. Håll ett par sekunder och släpp. Upprepa 10 repetitioner i 3 omgångar.
  • Djupandning. Håll händerna på nedre delen och på sidan av dina revben och andas djupt. Känn att revbenen expanderar i sidled när du andas. Försök få med bäckenbotten så att du kniper på utandning och släpper bäckenbotten på inandning. Upprepa 10 repetitioner i 3 omgångar.
  • Bäckentippning. Ligg på rygg med böjda knän och fötterna i madrassen. Tippa bäckenet så att du växlar mellan att ha en kraftig svank och en svank som är helt utplånad och pressad ner i madrassen. Gör rörelsen mjuk, det ska inte göra ont. Upprepa 10 repetitioner i 3 omgångar.
  • Knäfällning. Ligg på rygg med böjda knän och fötterna i madrassen. Fäll båda knäna åt höger sida, och sedan åt vänster sida. Andas långsamt medan du fäller knäna och drar upp dem igen. Upprepa 10 repetitioner i 3 omgångar.

Armar

  • Knäpp händerna i nacken och fäll ut armbågarna. Dra ihop dem igen, och sära på dem igen. Upprepa 10 repetitioner i 3 omgångar.
  • Ligg på rygg med böjda knäna och armarna längs sidorna. Spänn magens och ryggens muskler och dra ihop skulderbladen. Försök hålla kvar den spänningen medan du sträcker armarna långsamt upp över huvudet. Upprepa 10 repetitioner i 3 omgångar.
  • Knyt och spreta med händerna. Böj och sträck i armbågarna. Håll handen upp mot taket och rita en cirkel. Upprepa varje rörelse på var sida, 10 repetitioner i 3 omgångar.

Nacke/axlar

  • Dra in hakan mot bröstkorgen, frammana dubbelhakor. Rulla huvudet försiktigt åt sidorna. Upprepa 10 repetitioner i 3 omgångar.
  • Dra upp axlarna mot öronen. Rulla axlarna framåt och bakåt. Upprepa 10 repetitioner i 3 omgångar.

Ben och fötter

  • Ligg på rygg med raka ben. Rulla fötterna först åt ena hållet 10 gånger och sedan åt andra hållet 10 gånger.
  • Ligg på rygg med raka ben. Pumpa fötterna kraftigt uppåt och nedåt. Detta ska ske minst 10 gånger i timmen!
  • Ligg på rygg med raka ben. Böj ett knä i taget och dra foten så långt in mot rumpan du kan. Sträck sedan benet så mycket att hälen lyfter lite från underlaget. Upprepa 10 repetitioner i 3 omgångar, per ben.

Kondition

Om du får sitta upp i sängen kan du promenera med fötterna i sittande, och på så sätt få en lättare konditionseffekt.

Övriga tips:

  • Gummiband som fästs i sängramen eller i något annat kan användas som ett motstånd för armarna för att röra armarna i olika riktningar. Om du får sitta upp är rodd en bra gummibandsövning
  • Om du får stå på alla fyra är katten/kon en skön övning som bibehåller rörlighet i ryggen.

 

 

Läsarberättelse om psykisk ohälsa under graviditet

Läsarberättelse om psykisk ohälsa under graviditet

Elins berättelse om depression under graviditet

Elin: 

Jag vill börja med att berätta att mina erfarenheter är ifrån en graviditet då jag bodde i utlandet. I landet där jag bodde land är tillgången till stöd för vid psykisk ohälsa var mycket dålig. I alla fall dålig för de som inte är höginkomsttagare. Jag tror däremot att själva  själva upplevelsen är något flera personer kan identifiera sig med.

När du väntade ditt första barn mådde du inte så bra, berätta!

Under min första graviditet fick jag en graviditetsdepression. Jag har inte haft några särskilda besvär med psykisk ohälsa tidigare. Inte något utöver det som jag ansett hanterbart. Därför vart det extremt tydligt för både mig och min partner när jag började må dåligt. Jag tror att det började när jag var cirka 8 veckor gravid, alltså mycket tidigt. Jag blev bara sämre och sämre ju längre tid det gick. När jag började må dåligt trodde jag att det var en del av graviditeten och att det hängde mycket ihop med illamåendet i början. Men tyvärr så gick det inte över när illamåendet försvann. Jag mådde bara sämre och sämre för varje vecka som gick. Min depression gestaltade sig i nedstämdhet, men framförallt i repetitiva negativa oroliga tankar som jag inte kunde bli av med. Det var som om min hjärna inte kunde sluta tänka dessa negativa tankar.

De tog över mitt liv mer och mer.

Ju längre graviditeten gick så kunde jag till slut inte tänka på annat. Det gick så långt att de även invaderade mina drömmar vilket i sin tur fick mig att sova sämre och sämre. Detta gjorde  i sin tur  att mitt humör blev värre och värre. Jag kände mig som världens sämsta samb. Mycket av min ilska och nedstämdhet tog jag ut på honom. Framförallt kände jag mig som världens sämsta mamma, innan jag ens hade blivit mamma. Det var som om jag inte kunde ta hand om mitt barn redan innan hen var här, och det fick mig att må superdåligt. Allt detta blev bara en enda stor negativ spiral som jag inte själv kunde ta mig ut. I början var det som sagt hanterbart. När jag mådde som allra värst, kunde jag ha dagar då jag knappt tog mig ur sängen.

Vad behövde du för hjälp? Fick du den hjälpen du behövde?

Vi började söka hjälp när jag var gravid i vecka 20, innan dess hade jag fortfarande bra dagar. Situationen blev värre för varje vecka som gick. Vi kände att det inte var hanterbart och att vi behövde hjälp. Redan innan vecka 20 började vi söka på information själva, och hittade inte mycket att gå på. Vi hittade mest information från andra mammor i forum, men inte någonting om hur man skulle söka hjälp. Ordet graviditetsdepression är något jag inte ens hittade då, utan något jag läst mer om nu i efterhand. Vi började med att vända oss till vår barnmorska. Hon hänvisade oss att ta kontakt med en psykolog, men inte någon särskild. På grund av det landet vi bodde i, var det inte förrän jag var 7 månader gravid som vi faktiskt hittade någon som jag kunde träffa. Jag fick träffa en jättetrevlig kvinna som egentligen fokuserade på personer med alkoholmissbruk, något jag inte har haft problem med, men hon var den enda person i ”närområdet” som tog  emot vår försäkring. Därför fick det duga. Hon var väldigt trevlig och så, men hon hade ju ingen erfarenhet med att arbeta med personer med mina besvär. Men jag tror att vetskapen om att jag nu äntligen fick hjälp, minskade stressen och fick mig att må bättre. Hon hjälpte mig definitivt, och jag är otroligt tacksam för detta.

Utvecklades det till en postpartumdepression? Varför tror du att det inte blev så?

Det var inte förrän mitt barn föddes som jag faktiskt började må mycket bättre. För mig utvecklades min depression inte till en postpartumdepression, men jag vet att detta är extremt vanligt. Ärligt talat vet jag inte varför. Kanske hade jag bara hade tur, eller så var det för att jag veckovis träffade en psykolog redan innan födseln. Jag vet inte om alla kvinnor med graviditetsdepression får hjälp under graviditeten, eller vet att de kan söka hjälp. Men eftersom så många personer med graviditetsdepression får en postpartumdepression, så är det otroligt viktigt att dessa kvinnor får hjälp redan under graviditeten!

Har du känt av det dåliga måendet någonting sedan dess?

Efter förlossningen tog det lång tid för mig att känna mig ”normal” igen. Jag ville inte ta någon sorts medicin under graviditeten, men valde att göra detta när mitt barn var 6 månader gammalt och jag minskade amningen. Medicinen och veckovisa möten med psykologen gjorde mycket stor skillnad för mig. Jag tog medicin i mindre än ett år, men det var någon sorts boost för mig att hjälpa mig på rätt spår. Även efter jag mådde bättre, så behövde jag och min partner ändra tillbaka våra beteenden från hur vi hanterade vissa situationer under den period jag mådde som sämst. Detta var jättesvårt, för vi var båda mycket stressade över att något skulle kunna trigga igång depressionen igen. Jag hade även mycket skuldkänslor för att min sambo hade behövt leva med mig när jag var så arg och mådde så dåligt. Allt detta tog tid att bearbeta bort. Idag mår jag 99% bra. Men visst har jag jobbiga dagar, som påminner om den tiden under graviditeten, dock ytterst sällan. Det som har fungerat för mig är att känna de saker som jag vet triggar mina negativa känslor och försöka styra dem åt ett annat håll. Ibland hjälper det att sova, ibland att träna. Men jag har alltid kontakt med en psykolog, även om det bara egentligen är vetskapen om att jag kan ringa och boka en tid om jag känner behov av det.

Nu är du gravid igen. Hur mår du nu? Tänker du på något speciellt kring graviditet och tiden efteråt?

Det tog några år innan jag vågade bli gravid igen, och detta i stor del på grund av det som hände under förra graviditeten. Jag har varit jätterädd att samma sak skulle hända igen. Inför denna graviditet har jag verkligen laddat genom att träffa en psykolog regelbundet och pratat om denna rädsla och andra metoder för att bearbeta stress och negativa tankar. Jag har även tränat mycket mer för att jag mår mycket bättre psykiskt om jag är mer fysiskt aktiv. För mig har detta gjort stor skillnad, jag blir mycket gladare när jag tränar. Denna graviditet mår jag jättebra, och det känns så skönt!

Har du några tips eller tankar du vill dela med dig till andra som mår psykiskt dåligt under graviditeten?

Mår man psykiskt dåligt, även lite dåligt, under graviditeten, sök hjälp. Prata med din barnmorska. Om du har någon psykolog du träffat tidigare, prata med den personen. Mitt tips är att göra det även om du bara har lite oro, gå och få hjälp att hantera den, så kanske du slipper att det blir något större besvär. Man ska inte behöva må psykiskt dåligt, och det är lika bra att bearbeta eventuell stress eller oro, så att man orkar med all det fysiskt jobbiga med graviditeten.

För de som har mått dåligt under en tidigare graviditet och är oroliga inför en ny, så vill jag bara säga att det går att må bättre under nästa graviditet! Bearbeta den stress och oro som du känner, och försök förbereda dig psykiskt inför den kommande. Det finns också många mindfulnessövningar som alla säkert skulle må bra av att göra

Jag tycker också att det är viktigt att prata om psykisk ohälsa. Jag minns att jag skämdes mycket för det under graviditeten, och ville inte släppa in andra. Detta bidrar till att det blir svårare att söka hjälp och få stöd från familj eller nära vänner. Jag förstår inte varför det ska vara pinsamt att prata om psykiska besvär, jag tror att vi som samhälle behöver vi bli ännu bättre på detta.

Tusen tack för din berättelse, Elin!

Läsarfråga om genitala åderbråck

Läsarfråga om genitala åderbråck

Genitala åderbråck

”Jag undrar över vaginala/geniala åderbråck. Jag fick mitt 3:e barn för 3 månader sedan. Allt gick, precis som tidigare, snabbt och komplikationsfritt. Efteråt har jag däremot upplevt som en tyngdkänsla samt dov smärta i blygdläpparna (inga symptom från vaginalöppningen). Värst var det de första två månaderna, sen lättade värken. Kan dock märka att den återkommer efter ökat buktryck (ex magaktiveringsträning). När jag tittar ser jag inget särskilt avvikande men kanske att kärlen syns tydligare. Min tanke är därför att besvären berott på geniala åderbråck. Försökt hitta info på nätet men hittar inte särskilt mycket. Om ni har tid och lust skulle jag gärna vilja veta lite mer om genitala åderbråck – hur vanligt är det? Vilka symptom kan de ge? Prognos? Något man ska undvika för att inte förvärra besvären? Behandlingsmöjligheter och utfall av dessa?”

Vad är åderbråck?

Åderbråck består av svullna vener som buktar ut nära huden. De ser blålila ut när de finns under vanlig hud. Hemorrojder är en slags anala åderbråck. Åderbråck kan vara helt symtomfria, men de kan också ge en tyngande och värkande känsla. Huden runt omkring kan ibland klia eller bränna. Symtomen ökar oftast allt eftersom dagen går. Många i´får sina första åderbråck i samband med graviditeter, och de som finns kan också förvärras. Allt eftersom livmodern växer ökar trycket mot den stora venen som kallas inferior vena cava, och då ökar trycket generellt i benens vener.

Vener är de blodkärl som transporterar syrefattigt blod tillbaka till hjärtat, och venerna jobbar mot tyngdlagen. När du är gravid ökar den totala blodvolymen, vilket också kan belasta vensystemet något extra. Förekomsten av åderbråck är ärftlig, och de är vanligare hos kvinnor än hos män. Förekomsten verkar öka ju fler graviditeter du har, med åldern och om du är överviktig samt om du står mycket.

Går åderbråck att förebygga eller behandla under graviditet?

  • Konditionsträning som ökar kroppens blodcirkulation kan förebygga eller minimera åderbråcken.
  • Viktuppgången under graviditeten verkar höra ihop med förekomsten, så om du har haft stora besvär kan du möjligen behöva tänka över möjligheterna att hålla viktuppgången inom ett optimalt spann.
  • Håll fötterna högt när du vilar. Undvik att sitta med benen i kors för länge.
  • Sov på vänster sida för att ge maximalt utrymme för blodkärlen på höger sida i magen.
  • Använd stödstrumpor eller stödstrumpbyxor.

Är det farligt med åderbråck?

Åderbråck kan vara irriterande och ibland göra ont, men de är ofarliga. En liten andel av alla som har åderbråck kan också få små blodproppar i de ytliga kärlen på benen. Dessa är vårdkrävande, men inte farliga. Dessa är inte att missta för DVT, djup ventrombos, som är en annan venåkomma som ökar i förekomst under graviditet (1 av 1000 drabbas). Djup ventrombos ger en plötslig smärta och svullnad i benet och du kan ibland samtidigt ha feber. Då ska du söka vård direkt.

Hur blir jag av med mina åderbråck?

De flesta åderbråck försvinner och minskar de första månaderna efter graviditeten, men ibland tar det naturligtvis länge. För vissa försvinner de aldrig, detta är troligare om du fött många barn. För att underlätta återhämtningen kan du fortsätta att använda stödstrumpor elelr stödstrumpbyxor, undvika långvarigt sittande eller stående och hålla benen högt när du får tillfälle.

Vaginala/genitala åderbråck då?

Genitala åderbråck är bråck i småvener i de inre och yttre blygdläpparna, och det drabbar upp emot 10 % av alla gravida kvinnor. De uppstår oftast under andra och tredje trimestern. De uppstår som andra åderbråck oftast under graviditet och hör ihop med ökningen av blodvolymen och en förändring i det venösa återflödet. Som med andra åderbråck ger de ibland inga besvär alls, medan andra får en känsla av tyngd och utfyllnad i vulva. Långvarigt stående, träning och sex kan förvärra känslan. Sex ökar ju som bekant blodflödet i området.

Det finns inga stödstrumpor för vulvor, tyvärr. Råden blir därför:

  • att byta ställning
  • att undvika långvarigt stående
  • att simma som träningsform
  • att ligga med höfterna upp då och då för att öka återflödet till hjärtat från bäckenområdet.
  • Ibland kan också kyla minska obehaget, så att frysa ner bindor med någon matsked vatten i (sådana som de ofta har som smärtlindring på BB) kan vara en bra idé.

Genitala åderbråck och förlossningar

De ska inte påverka förlossningsutfallet alls, om jag har förstått det rätt. Eftersom det venösa återflödet är rätt långsamt så blir blödningar i detta området förhållandevis lättkontrollerade.

Kommer åderbråcken försvinna efter förlossningen?

De flesta genitala åderbråck försvinner spontant inom 6 veckor-4 månader  efter förlossningen. Ju fler graviditeter du genomgått desto mindre sannolikt är det att de försvinner helt.

Läsarens frågor

Jag tror att snäll och successivt ökad generell konditionsträning och att undvika långvarigt stående kan vara en del av din återhämtning. Tyngd och trötthet kring vagina/vulva /bäckenbotten kan ju dock bero på flera andra saker, så om besvären inte går över rekommenderar jag dig att uppsöka en vårdgivare.

 

Läsarberättelse: Linnea, psykolog, berättar om hyperemesis gravidarum

Läsarberättelse: Linnea, psykolog, berättar om hyperemesis gravidarum

Du har erfarenhet av hyperemesis gravidarum, berätta!

Jag födde min älskade dotter i augusti 2013 och hade måttlig-svår Hyperemesis Gravdiarium. På en vecka gick jag ned 7 procent av min kroppsvikt. Jag hade fått tre kg viktuppgång i slutet av sjunde månaden. Jag hade symtom på uttorkning. Jag mådde illa dygnet runt. Kräktes flera gånger om dagen i fem månader. Sista tre månaderna kräktes jag dagligen men hade fler dagar då jag fick behålla medicin. Enda sättet att sluta kräkas var att ta en medicin som blockerade receptorer i area postrema, dvs en medicin som sa till kräkcentrum i min hjärna att sluta kräkas. Medicinen ges även inom psykiatrin, som sömnmedel. Detta gjorde att när kräkningarna upphörde var jag extremt trött. Närmaste liknelsen är väl vinterkräksjuka. Men vid influensa upplever jag att illamående lättar en liten stund direkt efter kräkning.

När man har HG får man ingen paus.

Det svåraste var konstigt nog inte att kräkas, utan kampen för att inte göra det när jag svalt medicinen. Som ett lotteri, lyckades jag kunde jag börja behålla vätska, börja äta. Lyckades jag inte var det soffläge resten av dagen. Tricket var att ligga prick stilla, inte prata, inte ställa sig upp, inte titta in i en rörlig skärm. Denna fysiska husarrest ledde för mig, liksom för många andra kvinnor med HG, till en lindrig depression. Efter förlossningen kände jag en välbekant sensation, hunger. Det hade jag inte känt på åtta månader på grund av det konstanta illamåendet.

Belöningen: 3500 g ren kärlek. Det var värt det, i slutändan.

Du är också snart färdig psykolog, och utifrån din blivande yrkesroll har du intressanta kunskaper. Vilka är de vanligaste missuppfattningarna om HG?

Myt 1) Depression och Stress orsakar HG

Denna myt har florerat i generationer av vårdpersonal vilket har lett till att kvinnor inte alltid fått medicinsk behandling för sina symptom. Det finns ett samband mellan depression och HG. MEN, det är HG som orsakar depression, inte tvärtom! I en relativt ny studie där man faktiskt följde kvinnorna över tid (vilket är det enda sättet att ta reda på vad som orsakar vad) fann man att de gravida kvinnorna hade lägre grad av stress, ångest och depression än genomsnittet när HG symptomen hade minskat. Vilket är helt rimligt med tanke på att HG utöver de svåra fysiska symptomen ofta orsakar  andra symtom. Social isolering, oro för bebisens hälsa, slitningar på relationer, ekonomiska bekymmer och svårigheter att ta hand om eventuella syskon är några. Stress kan dock förvärra illamående och kräkningar när man redan har HG.

Myt 2) Övervikt orsakar HG

BMI är ingen riskfaktor för att få diagnosen. Ej heller socio-ekonomisk status. Däremot är yngre kvinnor oftare drabbade och risken sjunker något med ökande ålder.

Myt 3) Men du är ju inte sjuk, graviditet är ingen sjukdom

Man kan vara gravid OCH sjuk! HG är i allra högsta grad en fysisk sjukdom. På samma sätt som man kan ha tillståndet ”brutet ben” OCH vara förkyld/få en infektion etc etc. HG kan utan behandling leda till svår uttorkning och förändringar i elektrolytbalansen vilket i värsta fall kan vara livshotande.

Vad är det viktigaste som du skulle vilja berätta för vårdpersonal om HG?

Lyssna! Ta dessa kvinnors lidande på allvar och behandla symptomen. Konsekvenser av att inte behandla dessa symptom kan leda till allvarliga
hälsoproblem hos både kvinnorna och deras foster. Det kan också leda till att kvinnorna väljer att avbryta graviditeten i förtid på på grund av HG. Den främsta effekten av HG är att kvinnan får nedsatt livskvalitet med svårigheter att utföra vardagliga aktiviteter på grund av fysiskt nedsatt förmåga.

I första hand:

  • Ge somatisk behandling för att lindra illamåendet, minska kräkningar. Depression, ångest kommer med stor sannolikhet minska i takt med att illamåendet blir bättre och kvinnan kan börja återgå till sitt vanliga liv.
  • Erbjud stödkontakt med kurator.
  • Informera även om ökad risk för förlossningsdepression, vilka symptom man kan få och var man då kan vända sig för att få hjälp av en psykolog.
  • HG kan vara en traumatisk upplevelse. Var observant på PTSD symptom och remittera då till psykolog.

Finns det något du skulle vilja förmedla till andra kvinnor som lider av HG?

Vad ni kämpar! Ni är hjältinnor allihop.

Sök allt stöd ni kan. Det finns en sluten grupp på fb där man kan få stöd av andra som är drabbade av HG.

Lästips: Länken nedan är en guldgruva med, enligt forskning, uppdaterad information om HG:

http://www.helpher.org

Här finns en överlevnadsguide! Information om hur ens nära och kära kan stötta, broschyrer om diagnosen ge till släktingar och vänner.Det finns också framstegsblanketter. HG leder ofta till emotioner som hjälplöshet och hopplöshet, detta kan vara ett verktyg för att uppmärksamma  framsteg!

Linnéa Brenden, psykologkandidat – Stort tack för din berättelse och dina råd! 

Yoga för gravida

Yoga för gravida

Yoga för gravida

Yoga och rörlighetsträning för gravida kan vara fördelaktigt för att träna aktiv avslappning och för att öka kroppsmedvetenheten. Men inte all yoga är bra för alla gravida, och ibland kan det göra mer skada än nytta. Som fysioterapeut är inte yoga mitt främsta kunskapsområde, och här tänker jag att yogainstruktörer och fysioterapeuter skulle kunna samarbeta mycket mer.

Graviditeter kan innebära ländryggs- och bäckensmärta, försvagad bäckenbotten och inkontinensproblematik och nästan alltid förändrad hållning och balans. Alla dessa saker kan vara viktiga att ta hänsyn till när det gäller all träning för gravida, men kanske specifikt viktigt när det kommer till yoga.

8 saker du kan behöva tänka på när du gravidyogar:

  1. Undvik ryggliggande positioner efter första trimestern.

Att ligga på rygg kan skapa tryck mot blodkärl som minskar flödet av blod och syre till både dig och fostret. Har du positioner där du vanligtvis brukar ligga på rygg kan du nu använda kuddar så att du ligger med hjärtat högre än bäckenet. Skulle du bli yr, tappa andan, bli illamående eller få dimsyn ska du genast rulla över på vänster sida och ligga så tills besvären går över.

  1. Att stå länge kan orsaka blodtrycksfall. Stående utmanar också balansen

Detta är ju en av det viktigaste orsakerna till att gravida ska få sitta i kollektivtrafiken, och blodtrycksförändringarna kan komma tidigare än vad magen syns. Senare under graviditeten kan också magens storlek påverka balansen så pass att du inte riktigt klarar av de stående positionerna utan att tappa balansen. Ha gärna en vägg eller en stadig möbel i närheten där du står, så att du vid behov kan ta emot dig.

  1. Ta inte ut dina leder till de maximala ytterlägena hur länge som helst

Under graviditeten mjukas lederna i kroppen upp på grund av de hormonomställningar som ska optimera att barnet så småningom ska kunna passera ut genom ditt bäcken. Detta gör att vissa individer kan ta ut ytterläget i lederna längre än normalt under graviditeten, men att kunna betyder inte att det nödvändigtvis ska göras. Översträck inte lederna bara för att du upplever att det går, utan lyssna noga på kroppens signaler och känn dina gränser.

  1. Tänk lite extra på bäckenet

Bäckenets leder är de som främst påverkas av rörlighetsökningen under graviditeten. Bäckenet kan förenklat uttryckt förklaras som benstruktur med två halvor. Enbensstående övningar och övningar som inkluderar ett stort utrymme mellan benen i någon riktning kan göra att instabiliteten i bäckenet triggar smärta.  Ha bredden av dina höfter eller axlar som riktlinje för placering av dina fötter och gå bara inåt eller utåt i fotplaceringen om du inte får ont av det. Bit inte ihop och fortsätt om du får smärta i bäckenlederna när du tränar yoga under graviditeten, utan modifiera tills det inte längre smärtar.

  1. Undvik yoga i hetta

Ditt hjärta jobbar redan på med att föra runt extra mycket blod till dig och ditt foster. Gravida bör träna i lätta kläder samt tänka på att tillföra vätska under och efter träning. Aktiviteter med hög intensitet i varmt och fuktigt klimat bör undvikas.

  1. Ta andningen som den kommer naturligt för dig

Andfåddhet är ett vanligt symtom under graviditet, och under graviditet bör du undvika andning som innebär att du ska hålla andan eller andas onaturligt snabbt. Träna istället in att andas in och ut långsamt med en medrörelse ända ner i magen, gärna med ett mullrande ljud på utandning. Detta sätt att andas kan också hjälpa dig under förlossningen.

  1. Gå på yogaklasser som är anpassade för gravida eller yoga som du känner väl sedan tidigare

Undvik för kraftfull yoga, yoga i varm temperatur eller för avancerade yogaklasser. Du behöver antingen ha en bra instruktör som kan guida dig igenom vilka övningar som är lämpliga, eller så behöver du ha väldigt god känsla för vilka anpassningar som är nödvändiga själv. Om du är osäker kan du också boka en tid hos en fysioterapeut för att gå igenom de övningar och rörelser du funderar över.

  1. Huvudstående positioner är kontroversiella

Huvudregeln är att om du är van vid dessa och du känner att du klarar av dem med lätthet och normal andning anses de vara säkra. Den stora risken är att falla och omgivningens reaktion kan vara oro med tanke på hur detta skulle kunna påverka barnet. Lyssna på kroppen och ditt sunda förnuft.

I systematiska översikter från 2012 och 2015 granskades det fåtal studier som omfattade gravidyoga som då fanns tillgängliga. Enbart få av dem var randomiserade, kontrollerade studier, så resultatet är generellt sett tunt och ska inte dras för stora växlar på. De få och små studier som finns visar i alla fall att anpassad gravidyoga är okej för både mamma och foster.

 

Referenser:

Systematic review of yoga for pregnant women: current status and future directions.

Effects of yoga intervention during pregnancy: a review for current status.

 

 

HELLP och eklampsi

HELLP och eklampsi

Eklampsi

En komplikation och utveckling av havandeskapsförgiftning är eklamspi, vilket innebär epilepsiliknande kramper som kan vara livshotande för både mor och barn. Detta är mycket sällsynt i länder där det finns välfungerande mödravård. Krampanfallen kan vara koma- eller krampliknande. Det är ännu inte helt känt vad som sätter igång anfallen. 12 % av de graviditetsrelaterade dödsorsakerna världen över beror på eklampsi. Kramperna kan komma under graviditeten, under förlossning eller efter förlossningen. Behandlingen sker via läkemedel och noggrann övervakning på sjukhus så länge tillståndet är akut.

HELLP

Vad är HELLP-syndrom?

HELLP är en förkortning för en grupp med symtom som kan inträffa under graviditet. Det är en ovanlig men allvarlig graviditetskomplikationer. Förkortningen HELLP står för:

  • Hemolys (H) – att röda blodkroppar spricker
  • Elevated liver enzymes (EL) – förhöjda leverenzymer
  • Low platelet count (LP) – lågt antal blodplättar

HELLP drabbar 0,5-0,9 % av alla gravida. Utav alla kvinnor som diagnosticerats med svår havandeskapsförgiftning kommer 10-20 % också få HELLP.

Symtomen på HELLP är obehag i bröstet/bålen på höger sida, huvudvärk, synproblem och illamående och kräkningar. Levern kan också vara förstorad. Den gravida har ofta en mer allmän sjukdomskänsla innan de övriga symtomen uppstår. Vissa individer blöder också från tandkött eller på andra ställen.  De flesta som får HELLP får symtomen mellan vecka 27-37, men det händer att besvären uppstår efter att barnet förlösts.

Vad beror det  på?

HELLP är en variant av havandeskapsförgiftning och orsaker är ännu inte känd. De allra flesta har haft högt blodtryck innan HELLP inträffar. Hemolysen, att röda blodkroppar spricker, sker på grund av förändringar i de minsta blodkärlen.

Behandling

Vid HELLP bör barnet förlösas så snart som möjligt, eftersom leverfunktionen hos modern kan försämras snabbt och detta kan innebära risken för både mor och barn.

Vad händer sedan?

Mamman behöver övervakas i 48 timmar så att alla världen stabiliseras. Barnet behöver sedvanlig vård och omsorg om det är för tidigt fött. Det finns en förhöjd risk att drabbas av HELLP vid nästkommande graviditet om individen redan haft detta en gång, men ofta kommer det i så fall senare i graviditeten och inte lika kraftfullt nästa gång.

Fysioterapi för HELLP och eklampsi

Efter förlossningen bör den drabbade vila och återhämta sig i 4-6 veckor. Sedan kan rehabträning återupptas på samma sätt som för andra nyförlösta.

Referenser:

Träning och havandeskapsförgiftning

Träning och havandeskapsföriftning

Träning och havandeskapsförgiftning

Vi vet med god vetenskaplig grund att träning under en okomplicerad graviditet är bra och nyttigt för både mamma och barn. För icke-gravida personer är också konditionsträning ansett att vara behandlande för högt blodtryck. Forskningen har under en period varit mer tveksam om konditionsträning kan påverka även högt blodtryck under graviditet, och förebygga eller behandla havandeskapsförgiftning. Tidigare avråddes kvinnor med havandeskapsförgiftning från fysisk träning. Nu har det kommer ett antal mindre studier som i alla fall visar på att träning kan ha positiv effekt. De är ännu inte tillräckligt stora eller välgjorda för att kunna med vetenskaplig grund säga att kvinnor med havandeskapsförgiftning ska ha träning som behandling. Det verkar dock finnas tendenser som antyder att detta skulle kunna vara möjligt.

Hur tros träning kunna påverka havandeskapsförgiftning?

Konditionsträning har visat sig minska blodtryck och optimera hjärt-kärlfunktionen hos både friska personer och personer med högt blodtryck. Träning påverkar också insulinkänskligheten och  minskar risken för diabetes.

Fysisk konditionsträning tros kunna minska risken för havandeskapsförgiftning via optimering av tillväxten av blodkärl i och runt moderkakan, genom att minska oxidativ stress, genom att förbättra endotelfunktionen samt stärka kroppens responser mot inflammatoriska processer. Vältränade gravida har visats ha en större andel ”funktionell vävnadsvolym” i moderkakan jämfört med inaktiva gravida. Detta innebär att moderkakan har en större yta som är välfungerande för gas- och näringsutbyte mellan mor och barn.

Hur ska jag träna?

Det kvarstår en del forskning att innan vi vet vilken sorts träning som är bäst för att förebygga och möjligen också behandla havandeskapsförgiftning. Troligen handlar det om något pulshöjande, men ändå lågintensiv konditionsträning så som promenader eller cykling.  I brist på vetenskapliga evidens är rådet att det i varje individuellt fall ska bedöma på vilket vis, och hur mycket, den gravida bör konditionsträna. Detta handlar både om kvinnans egen upplevelse och om vårdpersonalens bedömning.

Min rekommendation är att du i första hand stämmer av med din läkare. Om denna bedömer att det är lämpligt för dig att träna ber du om en remiss/hänvisning till en fysioterapeut. Vi kan sedan ta över och hjälpa dig att hitta en träningsform och nivå av intensitet som du upplever som trygg. Ofta kan vi ta blodtrycket och via olika skattningsskalor få en uppfattning om hur du mår när du anstränger dig. När du lärt dig känna hur det ska kännas i kroppen när du tränar kan du sedan fortsätta på egen hand, men regelbundna uppföljningar hos både fysioterapeut, barnmorska och kanske läkare.

Referenser:

Havandeskapsförgiftning

Havandeskapsförgiftning

Havandeskapsförgiftning

Vad är havandeskapsfögiftning?

Havandeskapsförgiftning är ingen förgiftning alls, utan en del av ett spektrum av graviditetskomplikationer som hör samman med högt blodtryck. De olika fenomenen är bland annat:

  • Kroniskt högt blodtryck, högt blodtryck innan tjugonde graviditetsveckan
  • Graviditetshypertoni – en höjning av blodtryck under senare delen av graviditeten. Hypertoni (diastoliskt blodtryck över 90) förekommer någon gång under graviditeten hos ungefär 10% av svenska kvinnor.  5% har dock så lindrig hypertoni att det inte utgör något problem.Diagnosen graviditetsorsakad hypertoni ställs ej före vecka 20. Vid diastoliskt blodtryck mellan 90 och 100 utan några andra symptom ställs diagnosen först vid upprepad blodtrycksmätning med minst 24 timmars intervall.
  • Havandeskapsförgivning som karaktäriseras av högt blodtryck och protein i urinen.
  • Kroniskt högt blodtryck som övergår i havandeskapsförgiftning.

Pre-eklampsi=havandeskapsförgiftning

Havandeskapsförgiftning karaktäriseras av högt blodtryck och proteiner i  urinen efter graviditetsvecka 20. Symtomen brukar också ge svullna händer och fötter, en snabb viktökning och också svullet ansikte. Detta kan ju dock finnas helt utan att havandeskapsförgiftning föreligger. Om den gravida börjar få besvär med huvudvärk, flimmer för ögonen eller en känsla av att vara mer allmänt sjuk kan detta vara tecken på lite svårare form av havandeskapsförgiftning. Det är den främsta orsaken till både sjuklighet och mödradödlighet i västvärlden och det enda kända botemedlet är att förlösa barnet. Havandeskapsförgiftning drabbar mellan 5-10% av alla gravida, och förekomsten verkar öka i takt med utvecklingen om att gravida kvinnor väger allt mer. Tillståndet kan ge en rad olika komplikationer som kan innebär risk för kvinnans liv. Om tillståndet börjar påverka moderkakans funktion minskar mängden näring till fostret, och då växer inte fostret som det ska. Därför kan kvinnor med havandeskapsförgiftning följas noggrannare än andra vad gäller tillväxten av fostret.

Vad är det som händer i kroppen?

Havandeskapsförgiftning uppstår troligen som en systemtisk reaktion på cellnivå, i det lager som kallas endotelium. Endotelceller täcker blodkärlens insida och utgör en gräns mellan blodet och blodkärlsväggen. Detta skikt är inblandat i många olika processer, och är med och påverkar blodtrycket genom kärlens ihopdragningsfunktion, påverkar blodkoagulationen och har också funktioner som påverka reaktionerna på inflammation i kroppen. Alla dessa endotelceller uppnår tillsammans ungefär 1 kg av vår kroppsvikt! Under havandeskapsförgiftning påverkas dessa celler genom en inflammationsreaktion som leder till att blodkärlek drar ihop sig och skapar ett högre tryck – högt blodtryck. Moderkakans funktion kan påverkas av detta. Moderkakan sitter fast i livmoderväggen, och tar emot näringsämnen och syre från moderns blod, som i sin tur överförs  till fostret. På samma sätt går avfallsprodukter från barnet, över till mammans blod, som sedan moderns kropp processar och gör sig av med.

Behandling och bot

Det kan vara av vikt att undvika andra källor till blodtryckshöjning under graviditeten, så som stress. Ofta får kvinnan blodtryckssänkande läkemedel . De kontroller som görs på mödravården för blodtryck och urin är den viktigaste insatsen för att hitta och behandla havandeskapsförgiftning.

Att förlösa barnet är den enda kända behandlingen som läget är nu, och ofta försvinner symtomen från havandeskapsförgiftningen strax efter förlossningen. Om besvären blir akuta kan detta innebära att barnet får födas för tidigt.

 

Referenser: