Kategori: Graviditet

Fysioterapi, motion och träning under graviditet

Under den här kategorin hittar du information träning och om de förändringar som kroppen genomgår. Om du har besvär med bäckensmärta under graviditet rekommenderas också kategorin som handlar om just detta.

Alla gravida rekommenderas att både konditionsträna och styrke/uthållighetsträna  som en del av en hälsosam livsstil. Regelbunden träning bibehåller dessutom en god allmän kondition och kan vara ett bra sätt att förbereda kroppen inför själva förlossningen. Motion och träning är  i de flesta fall ofarligt för den gravida kvinnan och fostret och innebär inga risker. Bäckenbottenträning är viktigt både under och efter graviditet, för mer information om detta läs mer under kategorin med samma namn.

Vill du veta mer om träning efter förlossning och kejsarsnitt, läs mer i kategorin ”Postpartumträning”

Prehab inför kejsarsnitt

Prehab inför kejsarsnitt

 

Det finns ingen specifik forskning om prehab efter kejsarsnitt, bara så ni vet. Forskningen jag läst inför det här inlägget gäller prehab inför bukoperationer generellt. Det är viktigt att veta att kvinnor som står inför att göra ett kejsarsnitt inte är ”den normala patienten”, när det kommer till forskning kring prehab inför bukkirurgi. Alltså: de flesta patienter som opereras är ju sjuka. Många gravida som kejsarsnittas är ju helt friska.

Prehab handlar om att optimera en patients preoperativa fysiska status. Man vill maximera kroppens kapacitet att hantera den stress som omfattande kirurgi sätter på kroppen. Den förberedelse som man utför i form av prehab kan alltså betala sig främst i vad gäller påskyndad och förenklad återhämtning postoperativt. Från början kommer prehab-konceptet från idrottsmedicinen, där man tänker att optimal träning kan förebygga eventuella senare skador.

Fysiska förutsättningar

En individs fysiska förutsättningar kommer påverka utfallet av en operation. God kondition, god muskelstyrka och muskeluthållighet och rörlighet är alla faktorer som kan spela roll i återhämtningen efter kirurgi.

Vad är prehab inför bukkirurgi?

Prehab inför bukkirurgi handlar oftast om konditionsökande träning för att optimera hjärt-kärlfunktionen inför en operation som kräver sövning och immobilisering en tid efter operationen. På så sätt skiljer sig ändå kejsarsnitt från en del andra operationer. De flesta kejsarsnittade har i regel inte många riskfaktorer som ökar risken för hjärt-kärlhälsan i samband med operation, utöver graviditeten som sådan. Och dessutom görs ju alla snitt som möjligen går, utan att söva patienten. Prehab kan också handla om belastande styrketräning för att optimera muskelmassan, eftersom det liksom ingår i planeringen att den opererade individen kommer röra sig mindre efter operationen.

Hur länge behöver man jobba med prehab?

Studierna som jag har läst verkar mena att prehab kan ge effekt även om det bara utförs sista månaden inför operationen. Annars kanske motion liksom bara ska klassas som goda vanor, liksom. Själva poängen med prehab inför kirurgi är egentligen att det sätts in som en aktiv behandling till personer med riskfaktorer. Det kan liknas vid rökstopp eller nutritionsoptimering.

Hur kan prehab se ut?

Det kan handla om daglig fysisk aktivitet som ger dig en liten pulsökning, eller regelrätt konditionsträning några gånger i veckan. Om du går mindre än 4000 steg per dag innan operationen kan komplikationsriskerna vara högre än om du som rör dig mer än så. Det kan alltså räcka med att du bara ser till att gå en 30-minuters promenad per dag. Vill och kan du träna mer än så kan du anta att allt annat är bra det med, så länge du och bebisen mår bra!

Vad kan prehab bidra med?

Prehab kan minska risken för komplikationer i samband med kirurgi. Den tydligaste effekten ser man på risken för lungkomplikationer efter bukkirurgi, något som gravida och nyförlösta kvinnor ändå sällan är i riskzonen för (i jämförelse med sjuka patienter som opereras för andra skäl).

Jag då?

Jag nämnde i graviditetsdagboken från vecka 22 att jag nu är sjukskriven och ska försöka lägga tid på att rehaba min bäckensmärta och prehaba inför snitt. Det här inlägget skriver jag eftersom jag ville förklara tanken litegrann. Jag förstår att ett kejsarsnitt är en bukoperation med sin alldeles egna uppsättning av risker, och tänker att det är klokt att jobba på att optimera förutsättningarna.

Hur gör jag?

Jag kan inte gå några långa promenader, men jag kan gå till gymmet och cykla. Jag brukar välja intervallprogram på träningscykel och köra ganska intensivt i 30 minuter. Jag ser till att jag blir andfådd och svettig några gånger i veckan, gärna varje dag. Dessutom så jobbar jag med bålmusklerna för stabiliteten och bäckennära muskler för smärtan. Just nu oftast genom att följa något Youtubeklipp med gravidyoga eller gravidpilates och göra det jag kan, och byta ut de övningar jag behöver. Dessutom försöker jag styrketräna överkroppen och underkoppen, oftast sittande för att vara så snäll mot bäckenlederna och bäckenbotten som jag kan. Det är ungefär det!

Nageltrång efter graviditet

Nageltrång efter graviditet

Första gången jag började läsa på om nagelförändringar under graviditet efter förfrågan från en vän så hann jag tänka ”äh, folk tror att ALLT kan skyllas på graviditeter”. Men sen läste jag att 2-40% av alla gravida kvinnor upplever någon förändring när det kommer till naglarna. Och då grävde jag lite vidare, kanske för att vännens tånagel så ut så här:

Nageltrång

Att fötterna förändras lite efter en eller flera graviditeter är ju inte okänt för de flesta. Mitt sätt att visa empati för min vän är att försöka förstå. Så nu har jag läst på om naglar och graviditeter. 

Nagelanatomi

Naglar består av den synliga delen som består mestadels av keratin. Nagelplattan produceras inne under nagelbandet. Nagelbädden är platsen där nageln vilar, och denna avgränsas av nagelveck. Fingernaglar växer ungefär 1 cm på tre månader, tånaglar ungefär en tredjedel av denna hastighet.

Graviditetens påverkan på naglarna

Graviditetshormonerna skapar en rad olika förändringar på huden under graviditeten. Framförallt brukar detta bli tydligt när det kommer till pigmentförändringar. När det kommer till naglar är de vanligaste förändringarna att det uppstår vita fläckar (leukonychia), nageltrång och att naglarna går sönder i skikt i tunna lager (onychoschizia). Utöver detta växer naglarna mer än vanligt under graviditet, vilket kan ge sekundära problem för en del. De vita prickarna uppkommer enligt en studie i vanligtvis i vecka 14-28, men förekommer genom hela graviditeten. Nageltrång och skiktande naglar förekom mest i slutet av graviditeten. Ungefär 40% av alla gravida kvinnor upplever ingen förändring av naglarna, men förekomsten av vita prickar i den studerade gruppen gravida kvinnor var 76% (det vill säga de vita prickarna förekom hos en del även innan graviditeten). Förklaringen tros vara att högre östrogenhalter ökar blodflödet och nageltillväxthastigheten vilket stör nagelbildningen. På samma sätt förklaras den nedsatta nagelkvaliteten som orsakar skiktande naglar med att naglarna växer snabbt och att de dessutom blir mjukare och skörare.

Nageltrång

Nageltrång uppstår när nagelplattan skär in i det yttre nagelvecket. Detta orsakar smärta och inflammation. Besvären kan förvärras av att foten förändrat form under graviditeten så pass att skornas passform inte längre är optimal. Eftersom besvären även ökar på händerna kan detta inte vara hela förklaringen. Det verkar vara som att naglarna kupas lite mer än vanligt och att detta kan ge en mekanisk inverkan på passformen av nagel i nagelbädden. Om naglarna istället buktar inåt kan det vara ett tecken på järnbrist.

Nageltrång efter graviditeter

Jag har alltså inte hittat en massa vetenskapligt stöd för att förekomsten av nageltrång kan öka efter graviditeter. Men när jag nu börjat prata med folk om detta så verkar det ändå inte vara ett okänt fenomen. Det gäller båda händer och fötter. När det gäller fötter kan det handla om en kombination mellan att foten bytt form/storlek, att personen i fråga använder skor som inte längre har optimal passform. Det påstås också vara ärftligt, att en del individer helt enkelt är benägna att få mer nageltrång än andra.

Behandling?

Nageltrång ska i första hand behandlas med förebyggande åtgärder. Det viktigaste är att undvika för trånga skor som pressar ihop tårna. Tånaglar bör klippas rakt och strax utanför nagelbäddsvecken, undvik att runda nageln in mot dessa. Självbehandla inte nageltrång via att gräva eller bända ut nageln. Råd om behandling finns här.

 Min vän med nageltrånget på bilden ovan låter hälsa:

Tån vill vara anonym, men visdom från en med erfarenhet: LÅT DET INTE URARTA. Det är så lätt att glömma bort/inte prioritera sina egna små åkommor med bebis. Men när det blir infekterat och varigt märker du snart hur många gånger på en dag en liten tå slår i saker när du bökar runt i säng, kryper på golv, reser dig från golv med barn, vimsar runt i allmänhet eller fokuserar på att snabbt rädda en spya etc. Sök hjälp om du behöver! På vårdcentralen kan de hjälpa. 

Referenser:

Kan jag springa när jag är gravid?

Kan jag springa när jag är gravid?

Det här är en väldigt intressant fråga som går att se från olika aspekter. Bland annat:

  • Fostrets hälsa
  • Mammans hälsa
  • Mammans bäckenbotten
  • Smärta kring rygg och bäcken

Frågar du mig personligen?

Jag är gravid och jag kan inte springa. Jag fick ont i bäckenet redan tidigt och kände att löpning var en no go zone redan i första trimestern. Nu är raska, långa eller ens vanliga promenader uteslutna. Men för både min och fostrets hälsa är det naturligtvis bra att träna!

Utsikt från en preggomage i gym

Löpning och mammans och fostrets hälsa

Konditionsträning påverkar inte bebisen negativt, snarare tvärt om. Är kvinnan i god kardiovaskulär form kan detta påverka riskerna för viss graviditetskomplikationer till det bättre. Du kan träna på mellan 60-90 % av din maxpuls utan att det kommer påverka barnet negativt. De högre pulsspannen är lämpligare för de riktigt träningsvana. I en studie om självrapporterade löpningsvanor under graviditet har inte visat något samband mellan löpning och risk för tidig födsel eller låg födelsevikt för barnet. I en annan studie kunde man också se att konditionsträning 35-90 minuter 3-4 gånger i veckan var en träningsnivå som låg helt inom det säkra spannet. Det ökade inte risken för tidig förlossning eller låg födelsevikt. Konditionsträning under graviditet hör samman med minskade risker för graviditetsdiabetes och högt blodtryck.

Graviditet, löpning och bäckenbotten

Graviditetens påverkan på stödjefunktionen i och kring bäckenbotten kan förklaras av viktuppgång och hormonella faktorer. Det läggs ett allt högre tryck på bäckenbotten i och med att trycket inne i buken ökar med den växande magen. Det kan innebära en överbelastning på ligamentära strukturer, stödjevävnad och bäckenbottenmuskler. Bäckenbottens stödjande och lyftande funktion är sänkt redan från mitten av graviditeten. En reflektion kring detta är att jag utifrån detta faktiskt anser att det finns skäl för gravida kvinnor att ta det lite lugnt med väldigt bäckenbottenbelastande träning. Löpning, hårda stötar och lyft med väldigt mycket tryck mot bäckenbotten kanske inte är det skonsammaste under graviditet.

I en av studierna när man följt upp självrapporterad löpning under graviditet såg man ett samband mellan löpning under graviditet och behov av sugklocka eller tång. Detta är i sig faktorer som ganska drastiskt ökar risken för stora förlossningsskador. Man diskuterar att detta samband behöver utredas mer, men att det möjligen kan förklaras med ökad spänningsgrad i bäckenbotten hos löpande kvinnor.

Slutsatser

Jag är alldeles för bäckenbotten-medveten för att tycka att gemene kvinna bör börja löpträna under graviditet. Och de flesta med någolunda god kroppskännedom kommer nog också sluta någon gång under graviditeten.

Visst kan vissa elittränade kvinnor fortsätta träna på hög nivå under hela graviditeten. Då ska vi också göra klart en gång för alla att elitsatsningar är ganska långt ifrån friskvård. Det kommer allt mer forskning som tyder på att barnet i magen klarar ganska hård och intensiv träning utan att riskera att få syrebrist etc. Men bara för att det inte är farligt för barnet behöver det ju inte betyda att det samtidigt är helt riskfritt för mamman.

Om du aldrig:

  • läcker urin
  • aldrig från tyngdkänslor i underlivet
  • aldrig får smärtsamma sammandragningar
  • aldrig får ont i bäckenlederna

Kör då på som du brukar, så länge du mår bra av det!

 

Referenser:

 

Levatorskada och ny graviditet

Hur kommer min bäckenbotten påverkas av en ny graviditet?

Det här inlägget är en del av en serie där jag fokuserat lite extra på levatorskador, men viss information kommer vara gångbar för vem som helst som funderar på hur bäckenbotten ska påverkas av en nya graviditet och förlossning.

Det här är inte ett inlägg som syftar till att ge dig svar på om du ska föda vaginalt eller önska föda med snitt. Det är en diskussion som ska tas mellan dig och dina vårdgivare.

Bäckenbotten påverkas av graviditeter i sig

I en studie (1) har man följt påverkan på stabilitet och stödjefunktion för bäckenorganen från och med mitten av graviditeten hos förstföderskor, till ett år postpartum. Vid mätningar i slutet av graviditeten och fram till 6 veckor postpartum såg man att mätpunkterna sänktes och det fanns indikatorer på att stödjefunktionen var sänkt. Efter 6 veckor fram till 6 månader postpartum kunde man se en höjning och ökning av stabiliteten i stort.  Dessa förändringar såg likadana ut för kvinnor som fött via snitt eller vaginalt, men vid en jämförelse var de vaginalt förlösta kvinnornas förändringar kraftigare (större sänkning efter förlossning). Oavsett förlossningssätt hade det mesta återgått till en stabil position 12 månader postpartum,  förutom att livmodertappen fortsatte att vara sänkt hos vaginalt förlösta kvinnor.

Förändringar oavsett förlossningssätt

En annan studie gjord efter samma datainsamling (2) visade att bland förstöderskor hade hade 9 % konstaterade framfall 6 veckor efter förlossningen. De allra flesta hade framfall av främre vaginalväggen. I denna undersökningsgrupp såg man inga signifikanta skillnader mellan vaginalt- och kejsarsnittförlösta föderskor. Det finns studier som påvisar större skillnader mellan vaginalt förlösta och snittade föderskor, så vi kan absolut inte påstå att inverkan på bäckenbotten stödjefunktion är lika vid snitt och vaginal förlossning. Men det här bidrar till en totala bilden av problematiken. Man brukar påstå att den största skadan i regel kommer den första gången Detta innebär att om du önskar föda vaginalt vid en efterföljande förlossning så finns i regel inget hinder för detta. Dina önskemål och tankar ska dock tas med i beräkningen när det gäller val av förlossningssätt.

Graviditet med befintliga symtom av framfall

Många kvinnor med framfall kan uppleva att symtomen ökar i tidig graviditet till följd av en hormonell uppmjukning. Från och med mitten av graviditeten kan framfallssymtom minska då livmodern då vuxit tillräckligt högt upp i magen för att helt enkelt dra upp och lyfta alla potentiellt framfallna strukturer. Detta betyder att vissa känner av en ökning av symtom i början av graviditeten, för att sedan få minskade besvär i takt med att fostret och livmodern växer.

Efter en till graviditet?

Om framfallstendenser kan ses redan i mitten av graviditeten hos förstföderskor, hur kommer då levatorskador in i bilden? Dessa har visats hör ihop med riskfaktorer för framfall på sikt. Men kanske har de faktiskt inte så stor inverkan på de mer akuta symtomen efter förlossning. En uttänjning och uttröttning av bäckenbotten och omkringliggande stödjevävnad sker under graviditeter, oavsett förlossningssätt. Levatorskador där muskeln faktiskt gått sönder återfinns inte hos kejsarsnittade kvinnor. Jag tänker mig att en kvinna med en tidigare konstaterad levatorskada kan vara förberedd på förvärrade symtom kort efter nästa graviditet. Men dessa symtom behöver inte nödvändigtvis betyda att en ytterligare graviditet ”pajat” något.

Spelar åldern in?

Moderns ålder vid första förlossningen kan vara en prediktor för en ökad risk för levatorskada. Detta kan förklaras med att med ökad ålder minskar elasticiteten i bäckenbotten. Därför kan risken för skada öka. Dock sker ju skadan oftast vid första förlossningen. Så att omföderskor av naturliga skäl blir äldre behöver inte öka risken för ytterligare skada. Om jag förstått rätt, förstås.  Risken för levatorskada kan alltså öka med stigande ålder. Det är inte en så stark prediktor att detta ska vara avgörande.

Vad annars spelar roll?

Bebisens storlek och vikt är den tyngst vägande faktorn (haha) om en kvinna kommer drabbas av en levatorskada eller inte. Väldigt långa eller väldigt snabba krystfaser kan också spela in. Kvinnans vikt verkar inte vara en påverkande faktor.

Kommer en till förlossning ge en ytterligare skada?

Det är mycket låg risk att drabbas av en ny skada vid en andra förlossning, risken i en studie konstaterades till bara 0,9 % (6) . Den enda kvinna i denna studie som faktiskt blev drabbad av en ny skada hade haft en krystfas på 5 minuter. Det här betyder att en kvinna som fött barn utan att få en levatorskada har en mycket liten risk att drabbas av en skada vid en andra förlossning.

Referenser:

  1. Change in pelvic organ support during pregnancy and the first year postpartum: a longitudinal study.
  2. Risk factors for anatomic pelvic organ prolapse at 6 weeks postpartum: a prospective observational study.
  3. Does vaginal delivery cause more damage to the pelvic floor than cesarean section as determined by 3D ultrasound evaluation? A systematic review.
  4. Can pelvic floor trauma be predicted antenatally?
  5. Characterizing levator-ani muscle stiffness pre- and post-childbirth in European and Polynesian women in New Zealand: a pilot study.
  6. Longitudinal follow-up of levator ani muscle avulsion: does a second delivery affect it?
  7. Factors that influence the development of avulsion of the levator ani muscle in eutocic deliveries: 3-4D transperineal ultrasound study.

Alla inläggen i serien:

Nej tack, jag går redan på gravidmassage

”Nej tack, jag går redan på gravidmassage”

Det här är ett halvseriöst inlägg. Bara så ni vet. Jag har gått och funderat lite på en grej en tid, och nu sätter jag ord på det. Det började med att jag hamnade i ett sammanhang där jag berättade om vad jag jobbar med. Och den gravida personen jag pratade med bara konstaterade att ”ja, jag går redan på gravidmassage”. (Märk väl, det var inte som att jag försökte ”värva” en patient. Jag har redan väntetid på flera månader till mina nybesök, jag behöver inte jaga patienter.)

I den här situationen händer en massa saker med mig. En massa reaktioner i mig, som säger mer om mig än om personen jag pratade med. Hon är gravid och går på gravidmassage, och är nöjd med det. Jag har INGEN värderad åsikt över själva den grejen.

Det jag vill skriva om nu är MIN reaktion, utifrån mina tankar.

Vi börjar med massage

När jag utbildade mig til fysioterapeut hade pendeln svängt ganska nyligen. Från det att många sjukgymnaster tidigare hade jobbat med mycket britsbehandlingar, massage och tveksamma apparater hade trenden svängt över. Det fnystes en del över britsbehandlande sjukgymnaster då. Det var lite fult och gammaldags, och man jobbade inte evidensbaserat om man jobbade med massage. Så läs det här inlägget utifrån detta, detta är en av de värderingar som jag som sjukgymnast (och ny fysioterapeut) fostrades in i.

Menar du att massage är dåligt?

Gud, nej. Om någon hade frigjort tid och pengar för mig att gå på massage en gång i veckan så hade jag gjort det. Anledningen till att massage delvis ”bannades” från att vara en del av behandlingsarsenalen inom svensk sjukvård är:

  • Det finns bristande evidens för att det hjälper bättre än annan behandling
  • Det har kortvariga effekter.

Nu är det här extremt förenklat. Att det inte finns så mycket evidens för effekten av massage ligger också i själva fenomenet. Forskare är sällan intresserade av att studera massage, och de som jobbar med massage har i regel inte den vetenskapliga utbildningen att bedriva forskning. Dessutom är det svårt att bedriva ”blindad” forskning med massage. Testpersonen vet ju liksom om den får massage eller inte. Vilket också gör det lite svårt att tolka resultaten av en sådan studie. Varken för ländryggssmärta eller hård och spända muskler finns övertygande forskning när det kommer till massagens effekter. Det finns dock ganska starka evidens för goda effekter av massage på ångest och depression, om jag har förstått rätt.

Det tolkas lite nedsättande att likställa fysioterapi med massage

Förstår ni vad jag menar? När många år på högskola och krav på evidensbaserad yrkesverksamhet likställs med det en massageterapeut med några veckors utbildning kan göra. Det är inte en helt smickrande jämförelse.

Har pendeln svängt igen?

Under mina tio år som yrkesverksam tycker jag att yrkeskåren blivit mer öppen för att blanda behandlingstekniker. Ingen skyr längre britsbehandlingar som elden. Men det är heller inte renhårigt att enbart erbjuda patienter massage inom evidensbaserad fysioterapi. För vi har inte forskningen till stöd för det. Och vi har evidens som tyder på mycket bättre effekter av andra behandlingar, för de flesta tillstånd. Jag utför ganska mycket britsbehandlingar. Inte massage så som massage är hos en massageterapeut, men ändå.

Vad är viktigt att veta?

Du ska aldrig enbart ha massage som lösning för ett riktigt medicinskt problem. Om du är osäker om massagen hjälper för ditt tillstånd ska du i första hand besöka läkare eller fysioterapeut för att få vetenskapsbaserade råd. En behandling som du behöver vecka ut och vecka in, utan långvarig lindring är i sanning inte särskilt effektiv. Kanske är du ändå nöjd med resultatet. Du kanske älskar avslappningen det ger, och har pengarna att betala för det. Dåså, njut!

”Jag går redan på gravidmassage”

Jag tänker att många ser en graviditet som en tid att satsa lite extra på sitt eget välmående. Att vara bjussig mot sig själv under en ganska påfrestande tid i livet. Då förstår jag att gravidmassage kan passa som handen i handsken. Gå, ligg på brits, få härlig beröring, lugn- och ro-hormon och en kortvarig uppmjukning. Härligt! När jag googlar och läser på olika hemsidor där gravidmassage erbjuds blir jag dock mörkrädd:

  • Bort med ländryggssmärtan!
  • Hjälper mot foglossning!
  • Tar bort gravid-ischias!
  • Minskar förekomsten hudbristningar!
  • Minskar andra komplikationer både före, under och efter förlossning!

Det är inte efterforskat så att vi har på fötterna att säga att massage inte hjälper för någonting. Men kom igen. Det här är ju bullsh*t. Man kan inte påstå allt det där.

Jag kan inte påstå att det vore är bättre med fysioterapi

Vi kan inte magiskt fixa bort graviditetsrelaterade länd- eller bäckensmärtor. Och vi har inte så himla mycket att komma med när det gäller att minska komplikationer heller. Men skillnaden är ju kanske att vi inte heller påstår detta…

 

 

 

Blåstömningsproblem efter förlossning

Blåstömningsproblem efter förlossning

Problem med urinblåsan efter förlossning

Ibland möter jag kvinnor som har fått besvär med urinblåsan efter förlossning. Ibland handlar det naturligtvis om mer vanligt förekommande inkontinens. Men idag tänkte jag skriva om svårigheter att tömma blåsan eller om nedsatt känsel att känna sig kissnödig.

Svårigheter att tömma blåsan

Svårigheter att tömma blåsan, trots att personen vill och försöker är ett medicinskt problem. Ofta blir detta smärtsamt och kännbart genom en stor urinblåsa som trycker på magen, men en nyförlöst kvinna har ofta smärtlindring vilket gör att detta kan missas. Det kan också handla om en oförmåga att tömma blåsan helt. Detta innebär att efter varje blåstömning kvarstår en mängd urin kvar i urinblåsan, detta kallas residualvolym. Det verkar forskningsmässigt vara något oklart för hur stor residualvolymen ska vara för att det ska klassas onormalt.

Många kvinnor som fött barn får en förändrad känsel kring kissnödighet de första veckorna efter förlossningen. Det verkar som att 10-15 av alla kvinnor har svårt att tömma blåsan efter förlossningen, och kanske 5% av dessa får kvarstående besvär.

Symptom på blåsrubbningar

Akuta symtom är mycket mer tydliga än de mer kroniska varianterna och inkluderar:

  • Svårt att kissa efter förlossningen
  • En känsla av ofullständig tömnad efter att ha kissat
  • Efterdropp efter att ha försökt tömma blåsan
  • Kissnödighet ofta, med små urinmängder varje gång
  • Svag stråle och ibland krävs ansträngning för att tömma helt
  • Kissnödighet även nattetid som inte hör ihop med nattamning
  • Ibland kan det finnas överflödesinkontinens, som för en oinsatt bedömare kan se ut som ansträngningsinkontinens

Det börjar redan under graviditeten

wpid-20120722_110440.jpg

Hormonella förändringar under graviditet medför musklerna i urinblåsan blir svagare. Så länge bebisen ligger inne i magen och trycker på blåsan får den gravida kvinnan faktiskt lite ”hjälp på traven” att tömma urinblåsan helt. Efter förlossningen kan det därför uppstå svårigheter med att tömma blåsan helt och hållet. Jag brukar säga att urinblåsan är en bortskämd typ. En del kvinnor ligger då i riskzonen för att få besvär av detta.

Smärtlindring via ryggen och förlossningen i sig kan påverka

Epidural under förlossning kan blockera normal känsel från urinblåsan. Den ligger liksom inne i det området som smärtlindringen ( och därmed känselnedsättningen) riktas mot. Kvinnor som får epidural bör därför uppmanas att kissa med regelbundna intervall. Om hon inte kan tömma blåsan bör den tömmas via kateter. Efter ett kejsarsnitt kan smärtlindringen kring blåsan sitta i omkring 10 timmar. Helt utan ryggbedövning kan också känseln kring urinblåsan vara störd i upp till sex  till åtta timmar. Därför bör uppmaningen om att kissa med regelbundenhet även finnas kvar efter förlossningen. Om kvinnan inte tömmer blåsan regelbundet under dessa timmar då känseln är nedsatt kan blåsan råka bli överfylld och utsträckt. Följden av detta är att urinblåsan tar en tid på sig att återgå till normal storlek. Ingen kvinna ska gå mer än 6 timmar efter en förlossning utan att kissa eller få en kateter insatt.

Blåsans storlek spelar roll

När blåsan är ungefär halvfull ska hjärnan få signaler om att det är läge att kissa snart. När blåsan är större än vanligt kommer också signalerna inte riktigt när de ska. Detta kan ge upphov till att mönster av att kissa för sällan. Därför är det viktigt att gå och kissa på regelbundna intervall (3-4 timmar emellan), även om blåsan inte signalerar.

Vilka drabbas?

Störst risk för blåsbesvär verkar det vara för kvinnor som först haft en låndragen förlossning som sedan avslutats med kejsarsnitt. Detta verkar handla om att fostret först legat och tryckt länge på muskler, nerver och stödjevävnad – vilket kan störa kommunikationen i urintömningssystemet under förlossningen. Och sedan om att kejsarsnitt och smärtlindring tillsammans med detta kan bidra till en nedsatt förmåga att känna blåsans fyllnad och tömma den helt.

 

Riskfaktorer för blåsbesvär efter förlossning verkar vara :

  • förstföderska
  • instrumentell förlossning (det vill säga med sugklocka)
  • epidural
  • långdragen förlossning
  • skador i mellangården eller sfinkterrupturer

Men det förekommer också kvinnor som får besvär av detta och som inte har någon av dessa kända riskfaktorer.

Långvariga besvär med blåstömning

Teorin är att det är detrusormuskeln som kan gå från överspänd/överansträngd till ofunktionell. Denna muskel har en speciell funktion som bland annat handlar om att släppa på anspänningen när blåsan ska fyllas, och spänna sig för att blåsan ska tömmas. Om detrusormuskeln blir försvagad kan resultatet blir ett långvarigt besvär med att tömma blåsan helt.

Diagnos och behandling

Diagnosen sätts efter en rad undersökningar hos läkare. Behandlingen är ”självkateterisering” för att tömma blåsan och undvika att den blir överfull.

Vad kan man göra för att förebygga och behandla problem?

  • Den viktigaste behandlingen är förebyggande. Det som görs för att skydda en födande kvinna från överfyllnad i blåsan. Hon bör uppmanas att kissa var tredje timme. Om hon inte kan kissa självständigt bör hon tömmas på urin via kateter. För kvinnor med komplikationer eller förlösta via  kejsarsnitt är det lämpligt att följa urinmängderna 8-12 timmar efter förlossningen.
  • Efter förlossningen bör kvinnan rekommenderas att kissa varannan till var tredje timme. Det är också viktigt att den nyförlösta kvinnan undviker att bli förstoppad, även för blåsans bästa.
  • Kvinnor med långvariga besvär med blåstömningen kan lära sig att själv-kateterisera sig för att undvika fortsatta besvär med att blåsan fylls för mycket.
  • Allt eftersom kvinnans blåsa vänjer sig vid att inte vara överfylld och utsträckt kan hon jobba aktivt med att träna upp bäckenbottenmusklerna samt blåsträning. Själva urinblåsans muskelväggar är inte viljestyrda och träningsbara, men bäckenbottenträning och blåsträning kan ha god effekt på kontrollen över området mer generellt.

De flesta blåsbesvär efter förlossning går över av sig själva med tiden och kroppens egna återhätmning.

Besvär som inte går över av sig själva de första veckorna bör undersökas av läkare.

Frågor, funderingar, egna erfarenheter? Berätta!

 

Tips på vidare läsning:

Postpartum bladder dysfunction

Postpartum Bladder Care: Background, practice and complications

Förbereda kroppen inför en graviditet

Förbereda kroppen inför en graviditet

Med regelbundna intervall får jag frågor liknande denna:

”Jag och min pojkvän går i barntankar men då jag är rädd för att ”gå sönder” i kroppen så vill jag förbereda mig på bästa sätt. Hittar dock ingenstans information om hur jag tränar och stärker rätt muskulatur inför graviditet och förlossning utan endast hur jag tränar efter att en eventuell skada redan uppkommit. Man kan förstås aldrig få några garantier för att man helt kan undvika skador på detta sätt, men det skulle lugna iaf mig inför graviditet och förlossning om jag själv gjort allt jag kan för att hjälpa min kropp på traven.”

Det finns inga superbra vetenskapsbaserade råd att ge utifrån den här frågan. Jag ska försöka måla upp en bild och ge ett vägledande svar!

Prehabtanken

Det finns ett begrepp inom rehabvärlden som kallas ”prehab”. Detta begrepp omfattar det som görs i förberedande eller förebyggande syfte. Inom idrottsvärlden handlar det om att förebygga idrottsskador och inom sjukvården ofta om att optimera förutsättningarna inför en planerad operation. Kan vi tala om  prehab inför graviditeter också? Går det?

Vikt och livsstil

Som kvinna bör du ha ett normalt BMI (19-25) för att optimera dina chanser att bli gravid. Det kan ta längre tid för både över- och underviktiga kvinnor att bli gravida. Övervikt hör ihop med en ökad risk för högt blodtryck och diabetes under graviditeten. Vikt och träningsgrad är inte samma sak. När det gäller prehab-tanke tänker jag två saker:

  • Sträva efter att uppnå normalvikt för att optimera förutsättningarna att bli gravid
  • Sträva efter en motionsnivå som varken är för lite eller för mycket.

Kroppsdel för kroppsdel, eller åkomma för åkomma.

När det gäller smärtor och besvär tänker jag att vi behöver stolpa upp kroppens olika områden som kan påverkas av en graviditet.

  • Hållning och skelettet
  • Magmuskeldelning
  • Ländryggssmärta
  • Bäckensmärta
  • Muskelmassan
  • Konditionen
  • Förlossningsskador

Det är det jag kommer på spontant, fyll gärna på med tankar i kommentarsfältet.

Hållning och skelett

Med hormonella förändringar och magens tillväxt händer en hel del saker med kroppen. Framförallt påverkas hållningen så att ryggens S-fom förstärks och bäckenet tippas framåt. Det här är inget farligt eller dåligt. Musklerna som försöker hålla dig en en bra hållning när du rör dig eller jobbar kan bli väldigt trötta. Kvinnor kan också få lägre fotvalv av att vara gravida.Fötterna kan också öka i både längd och bredd.

bäcken 006

För att optimera din hållning och minska risken för trötthetsvärk kan du se till att vara stark i hållningsmusklerna kring rygg, mage och rumpa inför en graviditet. Du behöver en stark bål  som ska klara av att hållningsförändringar och magens tyngd. Exempel på övningar: plankan, sidoplankan, fågelhunden, dead bug och båten. Träna också skuldermusklerna och övre delen av ryggen. Graviditetens hållningsmönster och kommande bärande/ammande/matande kommer gå hårt åt skuldrorna och ryggen. Du kan också tänka på att köpa sköna skor med lite extra utrymme och vid behov också extra fotvalvstöd under en graviditet. Börja redan nu att tänka på hur din arbetsergonomi är, och jobba på din förmåga att hålla en god hållning över tid. Din kropp kommer tacka dig!

Magmuskeldelning

Hos gravida sker delningen av raka bukmuskeln då den växande livmodern sträcker ut de ovanliggande magmusklerna. Att ha en magmuskeldelning är inte synonymt med att vara sjuk, ha en funktionsnedsättning eller något annat problematiskt. Många kvinnor har en delning utan några som helst bekymmer.

bäcken 002

Att ha en bra styrka och uthållighet i de djupa bålmusklerna samt en vältränad bäckenbotten innan och under graviditeten har förmodligen god effekt på återhämtningen, även vad gäller magmusklerna. Vi har inga vetenskapliga grunder för att ge råd som kan förebygga en magmuskeldelning. Dels på grund av att det troligen drabbar alla gravida, och dels på grund av återhämtningen påverkas av en rad oliak faktorer. Gener är en del av detta. Det du kan göra själv är att träna bålen generellt samt om möjligt hålla dig till inom det rekommenderade spannet för viktuppgång. Träna upp bålmusklerna. Både djupa och raka magmusklerna och ryggmusklerna. Du behöver inte en platt mage eller ett sexpack, men du behöver både styrka, uthållighet och förmåga att slappna av i musklerna.

Ländryggssmärta

Mellan 50-70 % av alla gravida får ont i ryggen någon gång och besvären hör ihop med många olika faktorer. Bland dessa är tidigare ryggbesvär en av de saker som påverkar mest. Hållningsförändringarna, den ökade svanken och magens tyngd kan också vara bidragande orsaker. Den främsta förberedelsen här är alltså att ta tag i eventuella ryggproblem du har sedan tidigare. Gå till en fysioterapeut och få bedömning och behandling, råd och övningar. Vardagsmotionera dagligen och träna  både kondition och styrka regelbundet. Bål, rumpa och benstyrka brukar hamna i fokus när vi resonerar kring ländryggssmärta.

Bäckensmärta

Bäckensmärta, alltså det som folk kallar för foglossning, är vanligt och drabbar ungefär hälften av alla gravida. Tidigare trauma mot bäckenet, tidigare bäckensmärta eller ryggont är riskfaktorer för att drabbas.

Det verkar inte vara så enkelt att vältränade kvinnor slipper bäckensmärta. Inte heller verkar vikt eller ålder spela roll. Däremot har man i vissa studier sett att träning av musklerna kring rygg och bäcken är effektiva som behandling mot bäckensmärta. Det kan ju därför tänkas vara logiskt att i förebyggande syfte träna upp dessa. Även här hamnar vi i träning av rumpa, rygg, ben.

Muskelmassan

Att vara gravid innebär inte att du ska sluta träna, men du kommer troligen behöva ändra din träningsvardag på något sätt under graviditetens gång. Du kommer också troligen jobba för att bibehålla muskelmassa snarare än toppa formen, och även detta kan bli svårt. Magmusklernas funktion kommer ändras och rumpans muskler brukar heller inte vara superlätta att hålla helt på samma nivå. Att optimera muskelstyrkan i kroppen inför en graviditet kan bidra till att du känner dig starkare under graviditeten. Viktuppgången blir lättare att bära. Muskelmassa är en färskvara, men ju kortare uppehåll du behöver göra för din ”vanliga träning”, desto mindre muskelmassa kommer du kanske ha tappat när du väl är igång efteråt.

Konditionen

Under graviditeten kommer blodvolymen i kroppen öka och hjärtat kommer behöva pumpa mer blod i varje slag. Blodtrycket, pulsen och andningsfrekvensen kommer öka i samma takt. En gravid kvinna upplever ofta att något som normalt sett inte brukar vara så ansträngande kan kräva mycket mer av flåset. Att ha god kondition inför en graviditet kan underlätta upplevelsen. Det är också möjligt att konditionsträning kan påverka risken för att utveckla havandeskapsförgiftning och högt blodtryck under graviditet till det bättre.

Förlossningsskador

bäcken 004

De studier som gjorts som handlar om att förebygga förlossningsskador handlar allra mest om skador på ändtarmens muskler. Det är inte rimligt att tänka att du själv kan förebygga så att du inte spricker något alls under en förlossning. De allra flesta spricker litegrann (ungefär 80 %) och den största riskfaktorn är att vara förstföderska. Det kommer du liksom inte undan. Det är också så att förlosningsskador drabbar ”rätt orättvist” och även där man inte ser några riskfaktorer alls kan kvinnan drabbas av stora skador. Det är inte möjligt att förebygga förlossningsskador genom prehab. Barnets storlek och vikt är dock en av sakerna som bidrar till bristningar. Inte heller det är en sak du kan påverka enkelt, eftersom det mycket handlar om ärftlighet och medicinska faktorer. Om mamman är överviktig ökar dock sannolikheten att bebisen är stor vid födelsen.

Träna upp bäckenbotten innan graviditeten. Att ha god kontroll över dessa muskler kommer hjälpa dig under graviditeten och kan optimera läkningen efteråt. En gammal myt är att en stark bäckenbotten försvårar förlossningen. Det finns inget vetenskapligt stöd för detta. Möjligen kan istället kvinnor med god kontroll över sin bäckenbotten klara att slappna av under utdrivningsskedet i större utsträckning.

Låter det lockande att bli gravid?

Sanningen är ju den att de allra flesta går igenom graviditeter och förlossningar med hälsan i behåll. Att kroppen förändras lite grann är dock att förvänta!

Ett ”prehab-tänk” inför en graviditet kan säkert göra gott!

De flesta av oss har inte lyxen att kunna planera exakt tidpunkt för en graviditet.  Kanske innebär ett ”prehab-tänk” inför graviditet en ganska lång tid av hälso-optimerande träning? Det kanske ska vara mer en livsstil än ett faktiskt prehabprojekt.

Att kroppen förändras under graviditeten kommer ske vare sig du vill eller inte. Du kan med god medvetenhet förbereda dig för eventuella förändringar. Kom ihåg, sällan drabbas en och samma person av allt. En del pratar om förlossningen som ett maraton, men jag kan tycka att en kan tänka på hela graviditeten+förlossning/kejsarsnitt som en stor fysisk utmaning. Det är bra att vara väl föreberedd!

Prehab också bör involvera partnerns generella och fysiska styrka.

I vårt fall gjorde Joseph illa axeln ungefär en vecka efter förlossningen då jag också fick en stor förlossningsskada. Detta innebar att jag låg sängliggandes med starka smärtor och han gick omkring med ont i ena axeln. Ingen av oss knappt kunde bära vår nyfödda bebis. Otajmat som tusan! 

Hoppas dessa tankar kan vara dig till någon nytta! 

Lycka till! <3

 

 

Flyga under graviditet

Flyga under graviditet

En läsare hörde av sig med en fråga 

”Jag är gravid och vi håller på att planera in en resa när jag är i vecka 24. Har läst lite olika saker om det här med att flyga under graviditet. Vet du någonting om vad reglerna grundar sig på?”

Att flyga som gravid

Det finns inte supermycket forskning på detta ämne, och en del av de studier jag läst är också rätt gamla. Men det jag hittar när jag läser kan sammanfattas så här:

  • Att flyga kommer inte påverka barnet i magen.
  • Du ska helst inte flyga efter vecka 37, framförallt på grund av risken att råda hamna i aktivt förlossningsskede i ett flygplan. Samma gäller för vecka 32 om du är gravid med tvillingar.
  • Långvarigt sittande kan öka svullnaden i benen.
  • Svullna slemhinnor kan göra att du får besvär med ökad smärta i öronen vid lyft och landning eller nästäppa/snuva av den torra luften i planet
  • Långvarigt sittande ökar risken för blodpropp, hos en gravid är blodproppsrisken ca 1/1000
  • Det verkar inte som att ens flygvärdinnor har en ökad risk för graviditetskomplikationer till följd av själva flygandet. Om det uppstår komplikationer handlar det om långa arbetspass, dygnsrytmsförändringar och hård arbetsbelastning.
  • Friska och gravida kvinnor har inga orsaker till att oroa sig över resor med flyg. Kvinnor med hjärt-kärlsjukdomar, kraftig övervikt eller i övrigt ökad risk för blodpropp bör prata med sin barnmorska om eventuell förebyggande behandling inför långresor.

Risken för blodpropp

En blodpropp är en propp av blod som fastnar i ett blodkärl. När en blodpropp sätter sig i en ven hindrar den blodflödet tillbaka till hjärtat. Ett tidigt symtom blir en kraftig svullnad och hårdhet kring stället där proppen sitter, ofta djupt inne i ett ben.  En blodpropp djupt i en ven blir riktigt farlig om en del av proppen lossnar och åker iväg och sätter sig i exempelvis lungorna. Risken att få en blodpropp är faktiskt störst de första veckorna efter en graviditet. På det hela taget är detta mycket ovanligt (1 eller 2 på tusen kvinnor). Proppar i lungorna kan vara livsfarliga, men är alltså ännu mer ovanliga. När en blodpropp har åkt iväg och fastnat i lungorna blir symtomen ofta en plötslig svårighet att andas, bröstsmärta eller tryck över bröstet och svimning och medvetslöshet.Det finns en massa olika individuella faktorer som kan öka risken för blodpropp. Prata med din barnmorska och be henne ta reda på hur det ser ut för just dig utefter dina specifika förutsättningar!

Om du ska resa och vara stilla i mer än fyra timmar ökar risken för blodpropp.

Det är alltså inte, vad jag kan förstå, själva flygandet i sig som ökar risken för blodpropp. Stillasittandet är riskfaktorn. För att minska risken för blodpropp bör du alltså vara så rörlig du kan, både generellt men också specifikt under resor. Du ska använda kompressionsstrumpor för att hjälpa det venösa återflödet till hjärtat och dricka normala mängder med vätska. Under en resa bör du också se till att ha mjuka och löst sittande kläder. Försök att stå och gå minst en gång i timmen. (Jag minns att jag under resan till Sri Lanka i vecka 21-någonting med Wollmar i magen ställde mig och och gjorde tåhävningar en gång i timmen. Se mer om mina erfarenheter av långresa som gravid här).

Anledningar till att resa som gravid…

wpid-20120319_062536.jpgwpid-DSC00788.jpg

wpid-20120306_150727.jpgwpid-20120318_160528.jpg

Prata med in barnmorska om du behöver tänka på något speciellt inför resan.

Hoppas du får en spännande och givande resa! Lycka till!

 

Referenser:

Brännande smärta på utsidan låret under graviditet

Brännande smärta på utsidan låret under graviditet

Det här inlägget handlar om meralgia parestetica, nervsmärtor på utsidan av låret.

Nervsmärta som bränner

Ganska ofta träffar jag gravida patienter med besvär  karaktäriseras av smärta och känsla av domning på utsidan av låret. Detta tror vi kommer till följd av en inklämning av en av nerverna som går till huden på låret genom ljumskarna. Detta besvär kommer ofta under graviditet eller till följd av övervikt. I engelsk litteratur kallas fenomenet för ”Meralgia paraesthetica” som är en sammansättning av de grekiska orden ”meros” som betyder lår och ”algos” som betyder smärta.

Varför uppkommer detta?

Nerverna går genom kroppen och signalerar budskap till och från hjärnan. Vissa sorters nerver är känselnerver, dessa tar in input från huden, muskler och andra vävnader. När du lider av nervinklämning i ljumsken under graviditet handlar det om att nerven inte får tillräckligt med utrymme där den passerar bäckenet .

Bild härifrån

Nervinklämningen kan uppstå på grund av olika orsaker, de vanligaste är:

  • Viktuppgång, graviditet eller vanlig övervikt
  • För tight sittande kläder
  • Olycka, till exempel av kraftigt tryck från bilbältet vid en bilolycka
  • Långvarigt stående eller gående, ibland med yttre tryck mot nerven (har hört att detta oftare drabbar yrken som har skärp med verktyg hängandes tight mot höften)

Under graviditet

Under graviditet tippar bäckenet framåt och kvinnan får en ökad svank, detta tillsammans med mekaniskt tryck från magen kan göra att nerven som passerar genom ljumsken får för lite utrymme (nerver från L2-4) och kläms under inguinalligamentet (som jag också skrivit om här).

Symtomen är vanligen smärta, domningar, stickningar eller brännande känsla på utsidan av låret tillsammans med en överkänslighet för tryck och ibland även vanlig beröring.

Hos fysioterapeuten

Vid undersökning hittar fysioterapeuten ofta en ömhet på och strax nedanför bäckenets mest utstående ställe på framsidan (SIAS) och vid sträckning av höften, inte som vid traditionella bäckensmärtor där smärtan ofta återfinns vid pubisbenet eller baktill där ryggen och bäckenet möts.

Bild härifrån

 

Behandling:

  • Att stå på alla fyra och stretcha ut ryggen som en katt skjuter rygg kan kännas lindrande för en del.
  • Träning anpassad för gravida  av bålmuskulatur, lår och rumpmusklerna, för att öka blodcirkulationen och förhoppningsvis minska smärtan
  • Stretch av höftböjare och rumpmuskulatur
  • Undvika att stå och gå längre stunder
  • Undvika tighta kläder som kan trycka på nerverna
  • TENS kan fungera väl för en del.

 

Besvären försvinner i de allra flesta fall av sig själva efter graviditeten när orsaken till nervinklämningen, det vill säga graviditetsmagen försvinner. Blir besvären långvariga efter en graviditet, eller uppstår utan synlig orsak utan graviditet, kan det finnas skäl att genomgå vidare utredning eftersom det finns en rad olika andra tillstånd som kan ge liknande symtom. Om du är gravid finns dock  oftast inga orsaker till att misstänka någon alternativ orsak till besvären.

Frågor, funderingar eller egna erfarenheter! Berätta!

Referenser:

Höftböjarmuskeln – orsak till smärta på framsida lår efter graviditet

Höftböjarmuskeln – orsak till smärta på framsida lår efter graviditet

Idag skriver jag om höftböjarmuskeln – orsak till smärta på framsida lår efter graviditet.  Höftböjaren består av två olika muskeldelar. Psoas Major kommer från ryggraden i länden och går framåt och fäster på lårbenet på ett utskott som heter trochanter minor. Iliacus kommer från insidan av höftbenskammen och går ihop med Psoas vid infästningen på lårbenet. Höftböjarens, Iliopsoas, viktigaste uppgift är att böja i höften.

Sittande ett problem

Personer som sitter eller ligger länge och sällan sträcker ut sig i stående kan få förkortningar i höftböjarmuskeln. Detta ses ofta hos sängliggande sjuka personer eller personer som sitter i rullstol. Mindre förkortningar av muskeln kan också ses hos människor som har mer rörliga liv, men som ändå är stilla mycket. En kort iliopsoas ger svårigheter att räta på ryggen, det vill säga muskeln gör det den brukar göra.Den böjer i höften även om du står. På individer med lättare stramheter i muskeln kan förkortningen göra att bäckenet vinklas framåt och svanken ökar.

Graviditet

bäcken 006

I samband med den bäckentippning som graviditet medför kan höftböjaren bli uppretad och öm hos gravida och postgravida. Dock är det svårt att veta vad som är hönan och vad som är ägget här. Förmodligen är det så att bäckenet vinklas framåt av graviditets-, vikts- och hormonella anledningar. En svaghet i höftböjaren kommer till följd av detta.  Muskelsmärta i höftböjarregionen kan därför ses litegrann som en slags ”idrottsskada”. En vävnad som inte klarar av den belastning som den utsätts för sätt skadas och börjar signalera smärta.

Svårdiagnosticerat

Smärta i iliopsoas och i hela ljumskregionen är ofta svårdiagnosticerat eftersom det finns många olika strukturer som kan ge liknande besvär. Inre organ, slemsäckar, höftlederna i sig och musklerna omkring höften på både fram- och baksidan kan alla ge smärtor som fortplantar sig och förläggs i ljumsken och ner mot framsidan av låret. Den största slemsäcken i kroppen ligger också i anslutning till iliopsoas senor och smärta där kan vara närmast omöjligt att särskilja från muskelsmärta. Inflammation i denna slemsäck drabbar ofta unga vuxna. Det är mer vanligt hos kvinnor än hos män och ger smärtor som strålar ner från ljumsken mot låret och ger utslag på samma fysiska tester som smärta i iliopsoas. Orsaken verkar dock vara överansträngning i iliopsoassenorna, vilket gör att behandlingen i slutänden kanske ändå blir densamma.

Muskler som kan behöva undersökas är musklerna på lårets baksida, ryggens bakåtsträckare, rumpmusklerna och de djupa bålstabilisatorerna. Att stärka magmusklerna och de djupa bålmusklerna kan hjälpa till att skapa motvikt mot höftböjarens drag i bäckenet och på så sätt återställa hållning och muskulär balans. Besvär i höftböjaren är aldrig något isolerat problem utan handlar ofta om en muskulär obalans.

Du kan göra ett litet test på dig själv. Lägg dig på golvet med båda benen raka. Ta tag i ena knät och dra det mot bröstet. Om det andra benet lyfts automatiskt kan du ha strama höftböjare. Testa på båda sidor och se om det är någon sidoskillnad.

Hur ska man annars tänka kring smärta i höftböjaren?

Undvik saker som provocerar smärtan för mycket. Gör lätta övningar för att öka cirkulationen i området och stimulera läkning av eventuella mikroskador. Stretcha ut ljumskarna. I takt med att att din rehab går framåt kommer du sedan kunna utsätta vävnaderna för mer och mer belastning.

Varför ger jag så få specifika råd om övningar?

För att du, om du upplever att du har besvär, behöver söka upp en fysioterapeut och få en riktig bedömning och individuellt utformade råd!