Kategori: Gynekologisk operation

Fysioterapi i samband med gynekologisk operation

Om du genomgår en gynekologisk operation kan du behöva en rehabperiod efteråt. Det är många som inte tänker på hur både funktions- och rörelseförmåga påverkas av gynekologiska tillstånd och operationer. Ökad blodcirkulation genom försiktigt anpassad och väl doserad träning kan optimera läkning efter en operation, och en successiv återgång till fysisk belastning kan hjälpa dig att hitta tillbaka på ett skonsamt sätt.

I denna kategori hittar du information om träning och fysisk belastning efter operationen. Det är inte alltid du rekommenderas kontakt med fysioterapeut efteråt, men du kan med fördel efterfråga detta själv.

Direkt efter en operation rekommenderas du att börja med fotpump och djupandning, senare kan du börja aktivera bål- och bäckenbottenmuskulatur. Läs mer i inläggen för vidare råd. Inläggen baseras så gott det går på vetenskap, men där det saknas istället på fysioterapeutisk beprövad erfarenhet.

En serie om bäckenbotten och träning

En serie om bäckenbotten och träning

En del av den internationella debatten

Den senaste tiden har debatten varit rätt livlig kring begreppet ”bäckenbottenskonsam träning” i de internationella kretsarna av fysioterapeuter som jobbar med bäckenbotten. Några av ”de stora” har gått ut med inlägg som signalerar att de verkligen inte tror på att det finns bäckenbottenskonsam träning, och att alla övningar och all slags träning kan anpassas för att passa alla olika individer. Och att det som generellt rekommenderas vara skonsamt för bäckenbotten precis lika gärna kan vara problematiskt för en viss individ, för att instruktionen blir eller uppfattas fel.

Vad är bäckenbottenvänlig träning?

Begreppen ”bäckenbottenvänlig” eller ”träning som är skonsam för bäckenbotten” betyder att terapeuten har tagit hänsyn till tryckökningen mot bäckenbotten i övningen. Och det är VERKLIGEN meningsfullt, eftersom många individer dels inte alls vet hur de ska förhålla sig till sin bäckenbotten själva, och dels för att många instruktörer och tränare inom friskvårdsbranschen inte har en susning heller. Begreppet bäckenbottenvänlig handlar alltså om att någon har tänkt lite åt dig.  Det innebär inte en begränsning som du alltid behöver förhålla dig till. Det innebär inte heller en garanti att allt kommer passa dig som handen i handsken.

Det handlar om HUR du utför övningar, och inte exakt vilka du gör. Tekniken är a och o.

Jag är en person som ganska ofta slänger mig med begreppet ”bäckenbottenskonam träning”, av lite olika skäl. Dels för att det finns enkla och vettiga sätt att minska på trycket mot bäckenbotten, anpassningar som kan vara viktiga för:

  • Personer med framfall och buktande slidväggar i väntan på operation eller som väljer att inte opereras över huvud taget.
  • Personer med defektläkta förlossningsskador där bäckenbotten faktiskt inte har förutsättningarna för att ge ett fullgott stöd.
  • Personer med levatorskador där bäckenbotten faktiskt inte har förutsättningarna för att ge ett fullgott stöd.
  • Personer med överrörlighetssyndom som också inkluderar en ökad svajighet i bäckenbotten.
  • Personer med mycket övervikt, där bäckenbotten redan står under en hög belastning i enbart vardagsbelastning.

Om du passar in i någon av dessa kategorier

Om din personliga tränare eller gruppträningsinstruktör får dig att göra saker som innebär att du får symtom från bäckenbotten bör du stanna upp och säga nej. Du behöver ha någon som vet hur hen kan anpassa träningen vid behov. Träning har potential att förvärra dina symtom av bäckenbottendysfunktion/framfall/smärta/inkontinens och du har rätt att få kompetent hjälp, inte minst om du betalar dyrt för den. Men oavsett vad jag skriver för tips om träning som är skonsam för bäckenbotten, och oavsett vad din peppiga personliga tränare rekommenderar dig att göra – du behöver gå till hur det känns i DIN KROPP. Allt som känns okej är okej. Allt som inte känns okej är inte okej just nu, men det betyder inte att det aldrig kommer vara det.

Generella råd är sällan gott nog

I diskussionen som pågår just nu, där det rackas ner litegrann på begrepp som bäckenbottenvänlig/skonsam träning, kan jag i stort hålla med. Jag är väldigt lite för generella råd till stora grupper med enorma skillnader individer emellan. Men grejen är ju att här i Sverige är vi bäckenbottennischade fysioterapeuter så enormt få. Den stora massan kan omöjligen  få den individuella bedömningen och behandlingen som de hade behövt. Och då är generella råd bättre än inget. För vi vet att för många kvinnor kommer en bäckenbottendysfunktion leda till en sänkning av livskvaliteten. Detta för de allra flesta inte på grund av att hela livet överskuggas av allvarliga symtom. Utan för att symtomen gör att kvinnor upphör med aktiviteter de gillar och trivs med. Då vill jag visa på att det kan finnas sätt att anpassa träning. Det är inte anpassningar som passar alla, eller som är nödvändiga för alla.

Här finns mina generella råd om bäckenbottenskonsam träning:

Den här serien syftar till att ge ett vidare perspektiv på ämnet bäckenbotten och träning. Dels för dig som gärna vill komma förbi behovet av ”bäckenbottenskonsam träning”. Dels för dig som jobbar med patienter eller träningskunder som har bäckenbottendysfunktion.

Referenser till inläggen i den här serien hittar du i länkarna här:

Inläggen i serien:

 

Träningstips efter gynekologisk operation

Träningstips efter gynekologisk operation

Hur jag kan träna efter en gynekologisk operation?

Dagarna efter en gynekologisk operation är det viktigt att vila mycket, men precis lika viktigt att komma upp och gå några kortare rundor varje dag. Detta hjälper till att förebygga komplikationer som blodropp, lunginflammation och magbesvär till följd av operationen som sådan eller medicineringen.

Att gå och stå samt gå i trappor är helt okej från dag ett. Utifrån vad din opererande läkare uppgett kan du sedan återuppta hushållsarbete och enklare motion allt eftersom dagarna och veckorna går. Till en början är smärta och trötthet bra stoppsignaler, men försvinner dessa snabbare än vad dina tidsangivelse från läkaren håller får du sätta mentala spärrar mer än fysiska.

bäckenbotten crope

Tunga lyft kan skapa för hög belastning för den vävnad som nu håller på att läka. Till en början är ofta begränsningen runt 5 kg och restriktionerna gäller ofta 6-8 veckor efter en större operation som skett antingen genom buken eller vaginalt. Efter en mindre operation kanske restriktionerna gäller bara ett par veckor.

Dag 1

  • Ligg i sängen och pumpa stora kraftiga pump med båda fötterna, 10 stycken varje vaken timme

DSC03086

  • Ta 10 djupa andetag varje vaken timme.  Ligg ner med böjda knän och med huvudet på en kudde. Lägg ena handen strax nedanför bröstkorgen och den andra handen på sidan av nederdelen av din bröstkorg. Andas djupt in så att du känner att magen höjer sig under din ena hand. Den andra handen ska förnimma känslan av att bröstkorgen vidgas. Bröst- och skuldermusklerna ska vara avslappnade och inte slås på när du andas in. Andas ut genom att låta bröstkorgen passivt sänkas. Du ska känna så liten rörelse som möjligt från musklerna i nacke, hals, skuldra och bröst.
  • Dra upp fötterna längs med lakanet och glid ner igen, en ”cykelrörelse” mot lakanet

Dag 2

Fortsätt med övningarna från dag 1. Lätt nu till:

  • Bäckenbottenträning 

DSC03086

Bäckenbotten är som en muskulär hängmatta som håller upp hela bukinnehållet mot tyngdlagen när du står, och som håller kroppsöppningarna stängda när du hostar, nyser eller hoppar. Om dessa muskler inte tränas kommer de försvagas och göra sitt lyftande och tillslutande jobb mindre effektivt. Graviditeter, förlossningar och gynekologiska operationer kommer påverka dessa muskler. Bäckenbottenträning efter en förlossning eller operation kommer optimera återhämtningen genom att minska svullnad och obehag, och på sikt bygga upp styrka och muskulärt stöd. Du kan börja bäckenbottenträna så snart katetern är avlägsnad och du kissat vanligt en gång.

Börja med att knip kring ändtarmen och låt spänningen gå fram emot urinrörets mynning, håll spänningen och försök få med ett litet lyft inåt och uppåt i kroppen. Håll ca 5 sekunder. Upprepa 10 gånger, 3 gånger dagligen. Mer läsning om bäckenbottenträning finns här, här och här.

 

DSC03095

  • Försiktiga rumplyft i sängen. 10*2, bara så högt att det fortfarande känns bekvämt. Ligg på rygg med böjda ben och fötterna i golvet. Knip med bäckenbottenmusklerna, slå på grundspänningen och lyft sedan rumpan upp mot taket. Upprepa 2*15 gånger.
  • ”Bracing” innebär en första grundaktivering  av bålmusklerna. Lägg händerna på magen och spänn magens muskler mjukt som att du skulle parera ett litet slag. Försök andas och knipa lite med bäckenbotten. Upprepa 2*10 gånger.

Från dag 3 och framåt

Fortsätt med tidigare övningar. Lägg till:

  • ”Bracing” av magen i sittande. Sitt upp och spän magens muskler mjukt som att du skulle parera ett litet slag. Försök andas och knipa med bäckenbotten. Upprepa 2*10 gånger.
  • Ligg ner på rygg och spänn bålen och knip med bäckenbotten. Låt knäna falla ner åt sidan växelvis medan du håller emot rörelsen i bålen med hjälp av magmusklerna. Upprepa 2*10 gånger.

DSC03088

  • Bäckentippning. Ligg på rygg med böjda ben och fötterna i golvet/sängen. Rulla med bäckenet så att svanken växelvis nuddar underlaget och växelvis separeras från underlaget. Upprepa 10-15 gånger.

god hållning vs dålig hållning

  • Hållningskorrigering. Belastningen på bäckenbotten ökar om du står och går med dålig hållning. När ryggraden, bäckenet och höfterna är i bra position i förhållande till varandra jobbar bäckenbotten optimalt. Om du rundar ryggen för mycket ger inte benstrukturerna i bäckenet optimalt stöd till bäckenbotten. Dra bak huvudet, axlarna och minska svanken vid behov. Försök att ”göra dig lång” och få en rak linje från örat, genom axeln, höften, knät och foten. Försök att hålla en optimal hållning i 5-15 sekunder, slappna av och upprepa några gånger.
  • Dagliga promenader. Börja med 5 minuter och stegra uppåt.

När kan jag börja göra…?

Du behöver i allra första hand fråga den som opererade dig om hur mycket du får belasta din bäckenbotten! Följ dessa råd enbart om de överensstämmer teoretiskt med det din läkare sagt, och om det känns bra i din kropp.

wp-1456058192887.jpeg

Bäckenbotten är en del av ett muskelsystem som går att likna vid en tunna. Diafragma är locket på tunnan, rygg- och magmusklerna är tunnans sidor och bäckenbotten är botten. Efter en gynekologisk operation är det ofta av värde att inkludera båltunnans alla delar för att optimera läkning och funktion!

Dag 1 Djupandning, Fotpump och bencykling
Dag 2 Fortsätt övningarna från dag 1. Påbörja bäckenbottenträning, bäckenlyft och magmuskelaktivering
Dag 3 Fortsätt med övningarna från dag 1 och 2. Lägg till spänning av magen i sittande och knäfällningar i liggande, bäckentippning, hållningskorrigering samt korta promenader.
Dag 3-21 Öka successivt gångsträckan och hastigheten. Gå vidare till andra lättare bålmuskelövningar. Fortsätt med bäckenbottenträningen. Du kan göra lättare fysiskt arbete; damma, laga frukost och mellanmål, skala grönsaker, stryka och lyfta lättare kastruller.
3-6 veckor När blödningarna slutat kan du återgå till cykling, simning och lättare muskelträning. Lyft inte tyngre än som mest ca 5 kg. Du kan börja dammsuga, bära två lätta matkassar i vardera hand och skaka täcken. Du kan efter ca 6 veckor återgå till tyngre lyft.
6- 12 veckor Du kan nu återgå till mer normalt liv vad gäller aktivitet och belastning.
Efter 12 veckor Nu kan du lyft tungt, möblera om och återgå till mer intensiv fysisk träning med tunga lyft, jogging etc.*

* Om du mår bra och bäckenbotten håller utan att de ger urinläckage eller tyngdkänsla.

När restriktionerna och den akuta läkningstiden passerat

Det viktigaste för att inte överbelasta din bäckenbotten är att du inte går över gränserna var du känner att du har kontroll – det ska inte göra ont att träna och du ska inte läcka urin eller gaser.

Du ska fortsätta att tänka på bålen som en tunna, och använda andningen som ett sätt att justera buktrycket. Det innebär att du i allra största utsträckning bör undvika att träna så tungt att du behöver hålla andan. Att träna med god hållning är även a- och o.

Bäckenbottenträning är fortfarande grunden. Ladda med fördel ner appen ”Tät” och träna dig så stark du bara kan. Om du vill kunna träna dig till en stark bäckenbotten som tål löpning och tyngre styrketräning rekommenderar jag att du träget kämpar på tills du klarar även de avancerade nivåerna i den appen.

 

Fortsatt träning ska gärna vara bäckenbottenvänlig

Det innebär att du gärna kan lära dig att koordinera andningen med lyft, så att du lyfter det tyngsta på utandning. Du kan också  att sitta ner då du ska lyfta upp ett barn eller träna överkroppen. Benträning kan utföras i sittande maskiner hellre än stående så länge din bäckenbotten är konvalecent.

Om du är fortsatt besvärsfri och bäckenbotten håller kan du sedan med tiden lägga på annan träning med motstånd och vikter.

Boka tid hos en fysioterapeut som kan hjälpa dig med ett individanpassat träningsprogram vid behov. 

 

Referenser:

Physiotherapy after Major Gynaecological surgery.

Physiotherapy Advice and Exercises after Major Gynaecological Surgery

Fit following Surgery: Advice and Exercise Following Major Gynaecological Surgery

Physiotherapy advice after Gynaecology Surgery

Återgång till träning efter gynekologisk operation – teori

Återgång till träning efter gynekologisk operation

Hur är det med återgång till träning efter gynekologisk operation? Jag träffar ofta patienter  som står inför, eller har genomgått, en gynekologisk operation. Frågorna är ofta desamma: Hur får jag träna efteråt? Får jag träna hur mycket och hur hårt jag vill? Hur vet jag om det blir för mycket? 

Forskningsmässigt är svaren vaga, den bästa studien jag hittar om ämnet är en översiktsstudie från 2013. Forskarna gick igenom resultaten från all den då tillgängliga forskningen som handlade om fysisk aktivitet efter gynekologiska operationer och huruvida resultatet påverkades av kvinnans fysiska träning. Resultatet där blev att forskningsunderlaget var för spretigt för att kunna ge några tydliga råd om hur en kvinna bör anpassa sin fysiska träning för att undvika komplikationer eller återkommande framfall eller inkontinens.

Forskningen säger: Vi vet inte.

Okej, ska jag sluta där? Nä, vi resonerar vidare, häng med!

Visst, de flesta vet att de behöver vila en hel del direkt efter operationen, men sen? 

Ungefär 30% av alla kvinnor verkar behöva en om-operation efter en inkontinens- eller framfallsoperation. Vi vet faktiskt inte om det går att förebygga detta. En vanlig orsak till bäckenbottendysfunktion är skador på bäckenbottenmusklera och dess stödjevävnad, och den vanligaste skadeorsaken är förlossningsskador. Det finns kvinnor som får skador på grund av högt buktryck under lång tid, detta beror i första hand på sjukdomar som inkluderar kronisk hosta och/eller kronisk förstoppning. Båda dessa kan orsaka skador på bäckenbotten genom att de utgör ett stort tryck på bäckenbotten. Hosta genom att bäckenbotten med milt våld pressas neråt. Förstoppning genom upprepade och frekvent förekommande krystningar.

Vi börjar med restriktionerna!

Direkt efter en gynekologisk operation får de flesta kvinnor restriktioner i hur mycket hon får lyfta, bära och hur tungt hon får träna eller hur intensivt hon bör motionera. Restriktionerna håller oftast i sig de första 6-8 veckorna, som vid ett kejsarsnitt. Dessa råd handlar dels om att en lugnare start minskar smärtan. En alltför hög ansträngningsrad initialt efter en operation kan riskera att försämra läkningen och göra att operationen misslyckas. Detta gäller även efter brutna ben, idrottsskador, efter operationer av inre organ etc. Inom slutenvård, på sjukhus, är detta fysioterapeuternas specialområden – att hjälpa patienter att på bästa möjliga sätt komma igång efter en operation. Vi hjälper att hitta en skonsam nivå, för att undvika riskerna som sängliggande medför men också för att hitta en lagom och stregrad nivå av fysisk aktivitet för att optimera vävnadsläkningen.

Begränsningen i fysisk aktivitet avgörs såklart av själva operationen, men också av kirurgen själv. Vanligt är att kvinnan får en begränsning i kilo för lyft, avråds från att göra tunga hushållssyslor och att undvika att undvika fysiskt tungt arbete och intensiv fysisk träning under en viss period.

Läkningen börjar direkt

Vävnadsläkningen börjar redan på dagen efter en operation. Stödjevävnad återfår upp till 90% av sin dragtålighet och elasticitet inom 20 veckor. Dock återgår den aldrig helt till sin forna funktion så som den var innan en skada. Muskler har en annan tid för läkning, vilket brukar vara snabbare eftersom genomblödningen i musklerna stimulerar en snabbare läkning. Gynekologiska operationer omfattar ofta både muskler och stödjevävnad, och tiden för återhämtning avgörs lite beroende på vad som lagats.

Vad får jag göra då?

Alla människor, oavsett situation i livet, bör motionera/utföra konditionskrävande aktivitet minst 150 minuter i veckan och utöver dessa 150 minuter syssla med muskelträning två dagar i veckan för kroppens stora muskelgrupper som ett minimum. Dessa råd är grundade på gedigen medicinsk forskning om att förebygga ohälsa och sjukdom. När en person får restriktioner för fysisk aktivitet innebär detta risker. När en person tvingas till att vara mindre fysiskt aktiv än vad de allmänna rekommendationerna menar, så medför detta på sikt en risk för annan slags ohälsa. Förlorad muskelmassa och kondition står på minussidan, att vara försiktig för att optimera resultatet efter en operation står på plussidan. Detta är en fin balans, och måste ofta individanpassas.

Det som är svårt med gynekologiska operationer är att det potentiellt ”farliga” för operationsresultatet är ett mycket komplicerat begrepp:

Buktryck. 

image

Bålen är ballongen, bäckenbotten är ballongens botten. När du lyfter tungt, spänner magen och/eller håller andan ökar trycket och din ballong får en midja, och trycket ökar uppåt och nedåt. Håller du andan då trycker lungorna och diafragma neråt och din bäckenbotten ska motverka tryckökningen. Om den inte orkar detta buktar hela bukinnehållet nedåt.

Studsmatta och hängmatta

Det bästa sättet att beskriva din bäckenbotten är som en korsning mellan en studsmatta och en hängmatta. Bäckenbottens slyngformade muskler kan studsa upp och ner samtidigt som vi rör oss, men de lyfter samtidigt upp hela bukens innehåll mot tyngdlagen precis som en hängmatta. Hela tiden när vi rör oss sker som en ”armbrytning”. Vi ser hela tiden vilken som är starkast – vår bäckenbottens lyftande kraft eller belastningen vi utsätter den för. Förhoppningsvis vinner bäckenbotten.

Bäckenbotten förlorar armbrytningen när trycket inne i magen blir större än den kraft som bäckenbotten kan stå emot. Vi kallar denna kraft för intraabdominellt tryck, buktryck, och det skapas både av våra egna rörelser och genom yttre faktorer som att lyfta, bära, hoppa. Det som är tyngst är hopp, löpning, rörelser när båda fötterna lämnat underlaget samtidigt och när buktrycket ökar upprepade gånger som vid upprepade tunga lyft.

Hur vet jag om buktrycket blir för mycket?

Det här är ofta intuitionsbaserad rådgivning utifrån vad vi som vårdgivare anser att är ett högt buktryck. Har en vårdgivare en gång träffat en nyopererad framfallspatient med ett ”återfalls-framfall” några veckor efter en operation och att hon kände när det hände, under det att hon lyfte en normalstor resväska. Då tenderar vårdgivaren att ge råd om att undvika den sortens lyft.

När forskare undersökt buktrycket i olika vardagsaktiviteter har de sett att trycket på bäckenbotten ökar så fort vi sätter oss upp i sängen på morgonen. En person med en frisk och stark bäckenbotten och god hållning får dock inte så mycket högre buktryck av att lyfta 10 kg från diskbänken, att gå snabbt eller göra hård magträning i jämförelse med trycket som finns vid uppresning från en stol. Att lyfta med god hållning och god teknik är avgörande för hur mycket tryck som föläggs på bäckenbotten.

Buktryck vid olika aktiviteter

I studien jag länkade till i första stycket finns en tabell där de radat upp de fakta de hittat om olika aktiviteter och buktryck. Det är stora variationer på de angivna och uppmätta trycken, på grund av olika mätsätt. Men det står förhållandevis klart att i en jämförelse mellan gång, hopp, crunches och bänkpress så kommer gång och crunches vara mest skonsamt, bänkpress ger en stor ökning och hopp medför en enorm ökning på buktrycket. Men det finns också enorma individuella skillnader mellan kvinnor och hur kroppen reagerar på olika aktiviteter. Jag tänker att det nästan är omöjligt att ge råd utan att ha bedömt en persons bäckenbottenstyrka. Jag kan inte avgöra vilken hantelvikt en person klarar i bicepscurl genom att titta på den. På samma sätt kan jag inte heller teoretiskt avgöra hur mycket en persons bäckenbotten tål. Det handlar så mycket om hållning, koordination och teknik i olika aktiviteter att det inte går att ge generella råd.

Fritt fram?

Det verkar som att forskningen mer och mer ändå lutar åt att så länge en kvinna inte har kronisk hosta eller förstoppning, borde en kvinna kunna träna upp sin bäckenbotten efter en gynekologisk operation så att hon troligen kan återgå till normal fysisk aktivitet så som promenader, träning, sexuellt samliv och kanske även löpning.

Jag tror personligen att det finns tre olika sätt att avgöra vad som är okej eller inte: 

1) Du ska inte få tyngdkänsla eller smärta
2) Du ska inte ha urinläckage
3) Du kan också träna dig fram till att känna om din bäckenbotten tål belastningen eller inte. Det är alltså en muskelförnimmelse som du kan lära dig att känna med tiden.

Det viktigaste både innan och efter din gynekologiska operation är kanske att hålla avföringen mjuk:

    • ät på regelbundna tider.
    • ät fiberrik mat, vid behov kompletterar du med bulkmedel – fråga på apoteket om råd.
    • drick lagom mycket vätska, ca 1,5 liter om dagen om du också äter normala mängder frukt och grönt.
    • rör på dig så mycket du kan och orkar. Om du rör dig mindre än vanligt kommer tarmarna känna det, och du får ökad risk för förstoppning
    • lyssna på kroppens signaler, gå direkt när kroppen säger att den vill bajsa. Om du inte går vid första signalen stannar avföringen kvar i tarmen, och kroppen drar tillbaks mer vätska från avföringen. Nästa gång kroppen skickar signaler om tarmtömning är bajset hårdare att få ut.
    • använd en fotpall. Sitt med knäna högre än höfterna, det hjälper bäckenbotten att öppna upp sig och slappna av. Du kommer märka skillnaden!
    • håll emot med lite toapapper mot mellangården när du ska försöka krysta, det kan göra det bekvämare för din svullna bäckenbotten.

Gör så här när du ska bajsa:

  • Sätt dig på toaletten, med fötterna på en pall.
  • lägg händerna på magen
  • spänn magen som att du skulle parera ett slag
  • slappna av och låt magen välla ut i dina händer.
  • upprepa spänn/slappna av 1o gånger och avsluta med en 10 sekunder lång avslappning
  • när du slappnar av den sista gången försöker du också slappna av i bäckenbotten
  • om du då känner att du är redo att bajsa, krysta nu mjukt på utandning.

Referenser:

Evidence-Based Physical Therapy for the Pelvic Floor, 2nd Edition

Obstetric and Gynecologic Care in Physical Therapy

Exercises and advice following gynaecological surgery

 Physiotherapy for Gynaecology

 

Bäckenbottensäker tyngdlyftning

Kan jag aldrig mer lyfta tungt?

Bäckenbottensäker tyngdlyftning. För någon månad sedan träffade jag en kvinna, som drabbats av en sfinkterruptur när hon födde barn. Hon hade fått ett uppföljande besök hos en uroterapeut efter förlossningen. Uroterapeuter är generellt välutbildade, engagerade och otroligt duktiga, men just min patient måste ha råkat ut för ett stolpskott. Hon fick rådet: ”Du ska inte lyfta tungt, kanske aldrig mer i livet”.

Jag blir så arg.

Du ger inte så negativa besked till en ung kvinna utan att i samma mening leverera en plan för att lösa problemet i fråga.

Och vad är ett tungt lyft, dessutom? För de flesta förlossningsskadade är gränsen någon stans vi barnets vikt. När upphör bebisens vikt vara en gräns för mammans gränsvikt för lyft? Vid 10, kg? 20 kg? 30 kg?

Vad är ett tungt lyft egentligen?

För ungefär ett år sedan testade jag själv att börja träna lite mer styrketräning. Jag fick sluta med att träna knäböj med vikter någonstans vid 30 kg, eftersom jag efter det fick värk i bäckenbotten på ett sätt som jag inte känner mig bekväm med. Jag satsar ju ändå hellre tid och funktionalitet på löpning. Men OM knäböj med tunga vikter hade varit en sak som gett mig mening med livet, då tror jag ändå att det hade gått att lösa.

Kvinnans anatomi och konsekvenser efter graviditeter och förlosssningar sätter begränsningar på vad en kvinnas bäckenbotten tål, det kan jag alltså köpa. Som vanliga motionärer för vi alltid bäst att lyssna på kroppens svagaste länk och inte gå förbi de gränser denna sätter upp. För någon är det kanske rörligheten, bålmuskelstyrkan, eller i mitt fall bäckenbotten. Jag tränar just nu hellre ben i sittande i benpress, så slipper jag lägga en massa energi på att få bäckenbotten med på tungt-lyft-tåget.

bäcken 005

Men för dig som VILL lyfta tungt, här kommer mina råd:

  • Första steget: Koordinera bäckenbotten och diafragma

Jag har varit inne och nosat på detta ämnet vid tidigare inlägg som ”Får jag aldrig mer hålla andan” och ”Andingstekniker”. När du andas in, sänks din diafragma och din bäckenbotten. När du andas ut höjs din diafragma igen, och din bäckenbotten spänns upp en aning. För att kolla om din andning har en bra koordinerad rörelse mellan dessa två lägger du en hand på din avslappnade mage och en på bröstkorgen. Dra in ett stort andetag. Vilken hand åkte ut först?

Handen på magen ska åka ut först.
Du behöver träna in detta andningsmönster tills det är ditt normaltillstånd. Detta är första steget för att klara tunga lyft. Anledningen till att ha en tvärt-om-andning är att du förmodligen går och drar in magen konstant. Sluta med det.

  • Andra steget: Lär dig känna när bäckenbotten sänks

Du bör lära dig att känna när din bäckenbotten sänks under en vanlig inandning. Detta är något jag ibland får jobba med att ”avprogrammera” kvinnor med stora besvär efter förlossningar, de känner i motsats till de flesta andra ALLDELES FÖR MYCKET, alldeles för starkt.

Detta kan också kräva en hel del koncentrationsträning. Du ska kunna känna att bäckenbotten koordineras i en nedåtrörelse när du tar ett djupt andetag. Bäckenbotten ska sänkas på inandning, höjas på utandning.

Att träna in detta innebär att du medvetet kan förstärka rörelsen när du behöver extra kraft i bäckenbotten. När du hostar, nyser, skrattar behöver din bäckenbotten spännas upp. Har du tränat in  den automatiska rörelsen i vanliga utandningar, kan du vid behov förstärka den. Kanske kan detta räcka för att bli av med en del ansträngningsinkontinens?

Detta tränar du in i något som vi kallas ”the knack”. När du aktivt kniper innan du ska hosta, nysa, skratta eller lyfta kommer bäckenbotten spjärna emot buktrycksökningen. Detta förbättrar urinrörets stängning genom att det dras uppåt/framåt och trycks emot pubisbenet som därmed mekaniskt trycks till i ett stängt läge.

bäcken 004

  • Tredje steget: Lär dig koordinera andningen med rörelse och belastning

Nu är det dags att testa detta i rörelse! När du rör dig och använder musklerna runt omkring bålen kommer buktrycket ökas, vilket skapar ett tryck neråt mot bäckenbotten. Jag tycker att plankpositioner är bra exempel för att träna in detta. Börja med en planka på knä. Kan du hålla en bra plankposition, hålla en bra stabilitet i bålen och samtidigt andas? Ja, då testar du att gå upp på tå. Behöver du börja hålla andan i plankan säger det oss att du inte har tillräckligt med styrka i din bålmuskulatur för att stabilisera dig, utan att ta till en extra stabiliserande faktor – att hålla andan. Du behöver alltså kunna koordinera andningen, övningen/rörelsen och bäckenbotten. Även här vill jag hänvisa tillbaka till inlägget ”Får jag aldrig mer hålla andan”? Börja också med vanliga knäböj och tåhävningar, utan belasning. Vad händer med andningen? Med bäckenbotten?

  • Fjärde steget: Träna dig stark parallellt

I inlägget om ” Är det farligt att lyfta tungt efter förlossning?” resonerade jag kring att det kan vara viktigt att vara stark i övriga kroppen för att jämna ut belastning och tryck och avlasta bäckenbotten med hjälp av annan muskulatur. Medan du tränar upp dig vad gäller andning och koordinering av bäckenbotten/diafragma kan du med fördel se till att resten av kroppen hålls stark.

Om du har besvär bör du träna styrketräning gärna i sittande, undvika att hålla andan och köra hyfsat stabilt för att undvika onödigt buktryck – men ändå få till en bra styrketräning för enskilda muskler. Se mer här:

  • Femte steget: Be någon kontrollera din teknik och din hållning. 

För att optimera bäckenbottens funktion kan det vara av vikt att kontrollera tekniken, hållningen och att höften/rumpans muskler jobbar som de ska. Ska du göra knöböj, marklyft eller andra tunga lyft behöver du göra detta med ryggraden i neutral hållning och med god funktion i höfter och rumpa för att optimera bäckenbottens funktionalitet i sammanhanget. När du kommit så här långt behöver du boka en tid med en yrkeskunnig på det gym du tränar och be denne vara petnoga med din teknik och hållning .

Bäckenbottensäker tyngdlyftning

”Du kanske aldrig mer i livet ska lyfta tungt” som ett generaliserat svar till en förlossningsskadad kvinna är ett typexempel av saker som gör mig ilsken. Visst, det FINNS kvinnor som har så pass bristande stöd i bäckenbotten att de inte bör lyfta tungt. Dessa kvinnor kanske i första hand ska få tillgång till reparativ kirurgi, i andra hand sjukvårdande fysioterapeut/uroterapeutledd bäckenbottenträning och i tredje och sista hand syssla med tyngre träning. Det generella svaret om någon ska/kan/bör lyfta tungt måste vara: Det beror på.

Tidsplanen för detta?

Jag skulle säga åtminstone tre månaders aktiv träning med dagliga andnings/koordinationsövningar, bäckenbottenträning samt parallell bäckenbottenskonsam styrketräning. Innan dessa är du troligen inte redo. Om det gäller återgång till träning efter förlossning vill jag också hänvisa till följande inlägg:

 

 

Ärrvävnad efter förlossningsskador och gynekologiska operationer

Ärrvävnad efter förlossningsskador och gynekologiska operationer

Smärta från ärr

Ärrsmärta är vanlig orsak till smärta i underlivet. Gynekologisk smärta innebär ofta både fysiska funktionsnedsättningar och stor psykisk påfrestning för kvinnan det drabbar, och kommer ju sekundärt även gå ut över hennes partner. Besvären kan omfatta samlagssmärta, svårigheter att sitta länge, smärta vid stående och gående och besvär att bära vissa sorters underkläder och byxor.

Efter operation av förlossningsskador eller gynekologiska operationer uppstår ärr, som vid all annan slags kirurgi. Beroende på individens förutsättningar rent vävnadsmässigt, och så klart beroende på operationen som sådan, kan ärrvävnaden läka olika slätt och mjukt.

Vad är ärrvävnad egentligen?

Ärrvävnad är en fibrös vävnad som ersätter den normala vävnaden efter en skada. Den är uppbyggd av samma material som den ursprungliga vävnaden, kollagen, men har en annan struktur och kvalitet. Ärrvävnad är inte elastisk på samma sätt som originalvävnaden.

Den ”värsta sortens ärr” kallas keloida ärr är både ovanligt stela och uppdrivna. Men även helt vanliga ärr är alltså normalt sett hårdare än vanlig vävnad.

Det kan vara viktigt att veta att det ärret du ser liksom är ”toppen på isberget” och att ärrbildningen på insidan av huden kan vara minst lika stor som den du kan se med blotta ögat. Ärr är ihopläkt vävnad från flera olika lager i kroppen, det kan vara hud, muskel, bindväv eller annat. I vanliga fall ska alla dessa kompontenter glida fritt omkring varandra, men vid ett ärr kan dessa olika delar sitta ihop. Resultatet blir en stramhet och en rörlighetsbegränsning som kan ge upphov till smärta. Ibland kan ärret som sådant vara så stramt att det faktiskt innebär en minskning av det normala blodflödet i ett område, vilket innebär att musklerna i bäckenbotten också kan få syrebrist. Muskelsyrebrist gör ont, tänk bara på hur dina lår kan skrika av smärta efter att du sprungit upp för en lång trappa…

Långvariga besvär

Långvarig smärta innebär ibland att nerverna i området blivit överkänsliga för både beröring och rörelse. De signalerar smärta för allt mindre sensationer. Kort förklarat innebär detta att hjärnan, ryggmärgen och nerverna tolkar smärta när de egentligen bara får input om något ”vanligt”. Då kan det finnas en behandlingseffekt bara av att vänja ärrområdet vid beröring igen.

 Så, hur kan en fysioteraeput jobba med gynekologisk ärrsmärta?

Vi fysioterapeuter jobbar med rörelse som första behandlingsmetod när det kommer till smärta. När det gäller ärrbehandling generellt i kroppen kan vi genom att jobba med vävnadernas flexibilitet och rörelse få ärret att bli mjukare och mer eftergivligt. Ju oftare ett ärr blir berört och masserat, desto mer likt omkringliggande och normal vävnad blir det.

Teknikerna som en fysioterapeut eller annan behandlare kan använda är både invärtes och utvärtes muskelstrecthing, mjukdelsbehandling, ärrmobilisering, triggerpunktsbehandling och bäckenbottenträning.

Jag jobbar med ärrmobilisering ungefär på samma sätt som massören gör på filmklippet nedan. Dock mycket försiktigare och med handskar, naturligtvis. (Jag vet att det är en fot det där ärret sitter på, men klippet var tydligt och bra…) Den här behandlingen är naturligtvis inte alltid bekväm för personen den utförs på. Dels på grund av stället ärret sitter och dels på grund av att ärret i sig kanske gör ont.

Det är en verksam behandling som skapar en ombildning av ärrvävnaden till mer mjuk vävnad och som kan lugna ner överkänslighet kring nerver i området. Det är optimalt att börja med ärrbehandling så fort ärret är helt läkt. Gärna redan efter 6-8 veckor efter operationen. Kroppen är ju dock alltid på gång med förnyelse och ombildning av celler och vävnader. Ärrbehandling kan påbörjas när som helst. Ju längre du haft ditt ärr, desto längre tid kan ärrbehandlingen dock ta.

Kan jag göra något själv?

Absolut! Du kan själv testa att jobba med dina ärr, oavsett om det handlar om gynekologiska ärr eller andra ärr på kroppen.

  1. Var varsam! Om du inte riktigt vet hur du ska göra, börja väldigt mjukt och lätt.
  2. Tvätta händerna och håll fingernaglarna korta.
  3. Gör långsamma massagerörelser, håll gärna ett litet tryck på ömmande punkter tills du känner att de släpper något.
  4. Använd gärna en olja, barnolja eller olivolja fungerar ofta bra.
  5. Glöm inte att andas och försök att slappna av i bäckenbotten samtidigt.
  6. Du kan också be din partner om hjälp, men kom då överens om att det inte ska finnas några krav på att ärrbehandlingen ska övergå till någon sexuell aktivitet, så länge du själv inte vill initiera det.

Ett annat råd som jag tycker är användbart är att börja försöka lära känna kroppens olika smärtsignaler. Många kvinnor verkar till exempel uppleva smärta när det ”egentligen” är en stramande känsla i ärr som kommer vid exempelvis raska promenader. Om du kan börja tänka att en töjning och en viss stramande känsla faktiskt är positiv, kanske du också kan lära om att den känselinput du får vid vissa aktiviteter faktiskt är ett ”gottont” som också är nyttigt.

Frågor, funderingar eller egna erfarenheter? Berätta!

 

Relaterad läsning på bakingbabies:

Ska jag tejpa ärret efter kejsarsnitt?

Ärrvävnad efter förlossningsskador och gynekologiska operationer

Självbehandla fastvuxet kejsarsnittsärr

 

 

 

Att ta bort livmodern – livet efteråt

Att ta bort livmodern – livet efteråt

Att ta bort livmodern och livet efteråt. Livmoderborttagning görs alltid på väl avvägda grunder och de flesta kvinnor blir besvärsfria från besvären som orsakade att livmodern togs bort. Dock medför operationen en viss risk för nedsatt funktion kring urinblåsan och förmågan att hålla tätt. Urinblåsan är delvis förankrad i livmodern och när livmodern tas bort förändras anatomin något i bäckenet. 2 % av alla kvinnor som har opererat bort livmodern behöver senare genomgå en operation för ansträngningsläckage, detta är en fördubblad risk jämfört med kvinnor som har sin livmoder kvar.

bäcken 004

Knipträning är viktigt

Därför är det viktigt att fortsätta med knipövningarna för all tid. De allra flesta har möjlighet att minska sina symtom av urinläckage genom bäckenbottenträning. Bäckenbottenträning gör att muskelplattan som lyfter urinblåsa och tarm blir tjockare och och starkare, vilket innebär ett mer stabilt stöd för de organ i bäckenet som du har kvar. Eftersom det nu finns ett tomt utrymme där livmodern tidigare suttit ökar risken för att urinblåsan, tarmen eller livmodertappen (om de finns kvar) att falla ner och bukta ut genom vaginalöppningen.

Undvik förstoppning

Förstoppning lägger onödig belastning på bäckenbotten – sök hjälp om du ofta behöver krysta kraftigt när du bajsar. Kanske hos en läkare, dietist eller sjukgymnast. Även långvariga hostor kan skapa en överbelastning i bäckenbotten som inte är föredelaktig för kvinnor med ökad risk för framfall. Även repetativa tunga lyft kan vara klokt att undvika.

Återgång till samlag

Återgång till sex och samlag handlar om hur väl området läker och när kvinnan själv känner att lusten återkommer. De flesta rekommenderas att vänta ungefär 6 veckor.

För en kvinna som har problem med smärta och stora blödningar kan en livmoderborttagning medföra stora positiva skillnader i livskvalitet och förenkla livet. Men det är en stor operation som inte sker på lösa grunder, och det finns ingen vettig anledning till att ta bort livmodern i enbart preventivt syfte (som någon skrev i ett kommentatorsfält jag såg för ett tag sedan). 

Hormonbalansen

Äggstockarna är endokrina könskörtlar och producerar fem viktiga hormoner varav de viktigaste är östrogen och progesteron. När livmodern inte länge behövs i barnaalstrande syfte skulle den egentligen kunna tas bort utan större förlust rent funktionsmässigt, men när det gäller livmoderborttagning är det den förändrade anatomin som kan orsaka komplikationer längre fram. Äggstockarna fortsätter att vara viktiga hormonproducenter även efter klimakteriet och en kvinna utan äggstockar kan behöva fortsätta med hormonersättande läkemedel.

Om du vill läsa mer vill jag tipsa om detta blogginlägg och detta forum. Båda är på engelska, men väldigt bra.

Referensläsning:

Risk factors for vaginal prolapse after hysterectomy.

Stressinkontinens efter hysterektomi – ökad risk men lätt att åtgärda

Pain Characteristics after Total Laparoscopic Hysterectomy.

 

Det här en del av en serie inlägg, läs gärna de andra också:

  1. Att ta bort hela klabbet
  2. Att ta bort livmodern; operationen
  3. Att ta bort livmodern; träning efteråt

 

 

 

Att ta bort livmodern – träning efteråt

Träning efter en hysterektomi

Att ta bort livmodern – träning efteråt. Efter en hysterektomi har den opererade ofta ont. För att möjliggöra fysisk aktivitet och träning är det viktigt att ta den smärtlindring som rekommenderas från sjukhuset där operationen genomfördes.

Det är viktigt för hälsan i stort att komma ur sängen så fort som möjligt efter en operation. Läkemedlen som används vid operationen tillsammans med sängläget ökar risk för komplikationer och därför är sjukgymnastik viktigt för att minska risken för till exempel blodpropp.

Dag 1: 

  • Djupandning – Ta ett djupt andetag in genom näsan, håll två sekunder och andas sedan ut genom munnen. Upprepa 3 gånger så ofta du kan.
  • Pumpa med fötterna – Böj och sträck fotlederna upp och ner kraftigt och med stort rörelseutslag. Upprepa 10 gånger i timmen för att minska risken för blodpropp.
  • Pressa ner knävecken mot sängen – Upprepa 5 gånger i timmen för att minska risken för blodpropp.
  • Spänn skinkorna  Upprepa 5 gånger i timmen för att avlasta rumpan något från belastningen av att ligga på den för länge.
  • Sträck ut ryggen och axlarna – Knäpp händerna och lyft dem över huvudet. Vrid handflatorna uppåt. Knäpp händerna igen och för tillbaka armarna. Upprepa 5-10 gånger några gånger om dagen.

Dag 2 och framåt:

Alla övningar sker i liggande med böjda ben och fötterna i underlaget. Träna alla nedanstående övningar 3 gånger dagligen.

Försök även gå en promenad på minst 20 minuter dagligen.

  • Magspänning

Lägg händerna på nedre delen av magen. Andas in genom näsan. Medan du andas ut – spänn magen så att den dras in något från under dina händer. Försök hålla spänningen i tre sekunder. Upprepa 5-10 gånger.

  • Bäckenrullning

Lägg händerna i svanken. Spänn magen som ovan och försök pressa ryggen mot händerna medan du andas helt normalt. Håll tre sekunder och upprepa 5-10 gånger.

  • Knäpendling

Spänn magmusklerna som ovan och låt knäna falla åt ena sidan så långt som det känns bekvämt. Låt benen falla åt höger och vänster växelvis, upprepa 10 gånger.

Spänn först bäckenbotten som att du skulle hålla in en fis, sedan som att du skulle hålla in kiss och avsluta med att försöka suga hela bäckenbotten inåt/uppåt i kroppen. Andas normalt under hela tiden. Håll knipet för 5-10 sekunder, upprepa 10 gånger. Fråga den som opererat dig om när bäckenbottenträning är lämpligt att utföra, vid vaginala operationer kan det i vissa fall vara bra att vänta några dagar ytterligare.

Öka på belastningen långsamt

Vad gäller fysisk belastning och hushållsarbete de första veckorna är det lämpligt att undvika tunga lyft, bädda med tunga täcken eller filtar, sätta in tunga ugnsplåtar i ugn samt att dammsuga de under den akuta läkningstiden, de första 4-6 veckorna. Undvik att lyfta mer än några enstaka kile de första veckorna.

Undvik högintensiv träning förrän tidigast 12 veckor efter operationen. Om du börjar träna för hårt, för tidigt ökar risken för framfall av urinblåsan och urinläckage. Välj fortsatt träning enligt rekommendationerna här.

Bäckenbottenträning är lämpligt att fortsätta med livet ut.

Här kommer några andra bra tips:

Referenser/vidare läsning:

Hysterectomy Recovery Exercises – Physiotherapy Recovery Exercises

Safe Exercises After a Hysterectomy

Caring for Your Pelvic Floor after a Hysterectomy

Information post Hysterectomy

Det här en del av en serie inlägg, läs gärna de andra också:

  1. Att ta bort hela klabbet
  2. Att ta bort livmodern; operationen
  3. Att ta bort livmodern; livet efteråt

Frågor, funderingar eller egna erfarenheter? Berätta!

Att ta bort livmodern – operationen

Att ta bort livmodern – operationen

Hur går en hysterektomi till?

Operationer där livmodern avlägsnas är den vanligaste förekommande stora gynekologiska operationen i Sverige, kejsarsnitt borträknade.

Det finns olika skäl till att operera bort livmodern. På medicinskt språk kallas detta hysterektomi, hyster= livmoder, ektomi= borttagning. De vanligaste orsakerna är besvärsgivande myom (=muskelknutor) i livmodern, blödningsrubbningar, endometrios eller cellförändringar (god- eller elakartad cancer). Att ta bort livmodern är aldrig första behandlingen utan patient och läkare har ofta försökt med flertalet andra behandlingar innan detta kommer på tal. Grundinställningen från medicinskt håll är att aldrig ta bort friska organ och detta ses som en utväg när andra behandlingar inte gett tillräckligt gott resultat.

Hysterektomier görs genom att antingen ta bort enbart livmodern, eller både livmodern och livmoderhalsen och ibland även äggstockar och äggledare. Det är vanligare att ta bort äggstockarna om kvinnan redan är i klimakteriet, hos yngre kvinnor sparas ofta dessa om möjligt då de har en viktig del i hormonbalansen i kroppen.

De flesta blir helt bra efter en hysterektomi från de symtom som ledde till operationen. Operationen är vanlig och anses vara stor men i de allra flesta fall okomplicerad.

  • Lapraskopisk hysterektomi

Betyder titthålskirurgi och ger smärta och viss infektionsrisk, men i liten utsträckning. Kvinnan får nedsatt arbetsförmåga och blir sjukskriven i 2-3 veckor om hon har ett fysiskt lätt arbete, och från tyngre arbeten 3-4 veckor

  • Vaginal hysterektomi

Är när operationen sker genom vaginalöppningen och medför ett visst bukobehag samt ökad risk för urinvägsbesvär.  Kvinnan får nedsatt arbetsförmåga och blir sjukskriven från lättare arbeten i 2-3 veckor, och tyngre arbeten 3-4 veckor.

  • Abdominell hysterektromi

Är när operationen sker genom ett snitt i magen, ofta på samma sätt som vid ett kejsarsnitt. Detta är en stor operation och ger smärta och medför en viss infektionsrisk och ger kvinnan nedsatt rörlighet efter operationen. Nedsatt arbetsförmåga till lättare arbeten i 3-4 veckor, och tyngre arbeten 4-6 veckor.

Rehabtid

Efter 4-6 veckor är såren fullständigt läkta, kortare tid för titthålskirurgi och vaginala operationer och den längre tiden för bukoperationen.

Bra och tydlig information på engelska finns även här:

 

Referenser:

SFOG: Hysterektomi vid icke-maligna tillstånd

Socialstyrelsens rekommendationer om sjukskrivning

Guidelines for postoperative care in gynecologic/oncology surgery: Enhanced Recovery After Surgery (ERAS®) Society recommendations — Part II

Det här en del av en serie inlägg, läs gärna de andra också:

  1. Att ta bort hela klabbet
  2. Träning efter hysterektomi
  3. Livet efter en hysterektomi

Frågor, funderingar eller egna erfarenheter? Berätta!!

Att ta bort hela klabbet

Hysterektomi

Att ta bort hela klabbet.

En kollega kom in i mitt rum häromdagen och frågade om jag hade tid en stund. Hon berättade att en kvinna hon kände nyss hade fått sin livmoder bortopererad på grund av mångåriga besvär med endometrios och att informationen om livet efter operationen saknade många viktiga beståndsdelar. När hon frågade om huruvida hon skulle bäckenbottenträna efter operationen fick hon bara vaga, men ändå nekande svar. Min kollega tyckte att detta lät märkligt och kom för att fråga om hur jag tänkte om saken.

För ett tag sedan kom jag också i kontakt med en diskussion i ett kommentarsfält där det pågick en diskussion högt och lågt om inkontinens. En gravid kvinna som drabbats av inkontinens under graviditeten skrev att hon hoppade på att kunna ta bort hela alltihopet när hon var klar med barafödandet. Det här satte igång mina tankar.

Eftersom jag inte hade några tydliga svar till min kollega, och eftersom jag ville veta hur det står till med livmoderns uppgifter efter de fertila åren har jag sökt information och läst studier. Jag har läst på och kommer försöka svara på följande frågor, och några fler.

Frågor jag ställt mig

  • Finns det några fördelar med att ta bort livmodern efter att den klarat av sina barnaalstrande uppgifter?
  • Har vi någon annan nytta av vår livmoder och våra äggstockar, utöver det här med att vara fertila?
  • Vad händer när livmodern tas bort?
  • Påverkar en ”hysterektomi” (som livmoderborttagning heter på medicinskt språk) risken för inkontinens och eller framfall?

Det här det inledande inlägget i en serie inlägg, läs gärna de andra också:

Att ta bort livmodern; livet efteråt

Att ta bort livmodern; operationen

Att ta bort livmodern; träning efteråt

Träning efter TVT-operation

Träning efter TVT-operation

Detta inlägg handlar om träning efter TVT-operation. Detta är en operation som erbjuds många kvinnor som har ansträngningsinkontinens och där bäckenbottenträning inte har gett tillräckligt resultat. Det är ett tunt nät som sätts in och hjälper till att lyfta upp urinröret. Operationen görs i lokalbedömning och är ofta över på 30 minuter. Det kallas TVT-operation och står för Tensionsfri Vaginal Tape.

Efter operationen kommer du vara trött och känna dig medtagen i några dagar. Ditt bäcken kan kännas lite ömt och du kan ha ont i nedre delen av magen. Dessa besvär ska avklinga på 1-2 veckor.

Efter operationen bör du ha mindre eller inget urinläckage när du hostar, nyser eller tränar. Till en början kan det kännas lite svårt att tömma blåsan helt. Det kommer ta 4-6 veckor innan du känner dig helt återställd. Undvikt tat lyfta tungt och anstränga dig hårt fysiskt under den här perioden.

Ofta en förlossningsskada

Ofta är det en förlossning som har gjort att den främre vaginalväggen försvagats. I och med att den är svag blir det oftare tryck på urinblåsan när kvinnan hoppar, springer, hostar eller nyser. Den inopererade nätet ger stöd åt urinblåsan och urinröret så att urinläckage inte ska ske. Nätet växer samman med kroppens egna stödjevävnad och bildar som ett nytt ligament.

Jag har inte hittat särskilt många studier som gjort långtidsuppföljningar av dessa ingrepp, men det verkar som att omkring 75-80% av kvinnorna fortsatt är besvärsfria efter 7-10 år, och en del av de övriga procenten i alla fall har en kvarstående symtomlindring.

Behandlingsvägen

De svenska riktlinjer som jag läst uppger att en kvinna som lider av ansträngningsinkontinens första ska bäckenbottenträna intensivt i 3-6 månader för att se om hon blir besvärsfri bara genom av att stärka upp bäckenbottenmusklerna. Om besvären kvarstår ändå bör operation övervägas. Anledningen till att alla inte erbjuds en operation direkt är för att det finns en risk för icke-önskvärda komplikationer (samlagssmärta, trängningar, etc) och bäckenbottenträning är biverkningsfritt och dessutom gratis. Därför är det förstahandsalternativ. Och de allra flesta, 80%, blir besvärsfria av rätt utförd bäckenbottenträning.

Det finns en variant på operationen som kallas TVT-O, skillnaden är bara stället i bäckenet som nätet fästs.

Ta hand om dig själv hemma

  • Vila liggande när du behöver
  • Promenera dagligen, börja med 5 minuter och utöka successivt till 30 minuter om dagen. Att promenera hjälper läkningen.
  • Undvikt förstoppning, med fiberrika livsmedel eller via läkemedel/bulkmedel vid behov.
  • Ta de smärtlindrande läkemedel du rekommenderats.
  • Duscha dagligen och torka torrt utan att gnugga.

När operationen utförts får kvinnan en del restriktioner:

Lättare fysisk aktivitet så som promenader och allmänna hushållssysslor kan kvinnan göra direkt om hon så önskar och smärtan tillåter. Mer krävande fysisk aktivitet, motion och tyngre trädgårds- och hushållsarbete bör kvinnan vänta med 2-4 veckor efter operationsdagen. Ju tyngre aktivitet desto längre tid återhämtning. Jogging och löpning bör kvinnan vänta med i minst 4 veckor. För  styrketräning och tunga lyft bör kvinnan vänta minst 6 veckor. Du kan med fördel följa träningsråden i detta inlägg.

Om någon aktivitet ger smärta eller obehag är det ett varningstecken som ska tas på allvar – backa då till en mindre ansträngande nivå av aktivitet.

Kvinnan bör avvakta med samlag tills 4 veckor efter operationen, detta gäller både penetrerande samlag och andra vägar till orgasm.

Hur länge håller operationen?

Nätet håller 10-15 år och operationen i sig har inte funnits i mer än så länge – så det finns i dagsläget inte mycket statistik på hur många kvinnor som måste opereras om efter en tid.

Varför en del kvinnor behöver omopereras är inte helt känt. Orsaken till detta kan ju vara att TVT-operationen avlägsnar ett symtom (urinläckage) där en del av problemet kanske inte är löst (=svag bäckenbotten).

Det är lätt att förlita sig på att operationen har löst problemet om en blir besvärsfri. En kvinna som har haft besvär av ansträngningsinkontinens kan även i fortsättningen ha en otillräckligt stark bäckenbotten.

Referenser/vidare läsning:

TVT Sling (Tension-free Vaginal Tape)

Tension-Free Vaginal Tape Procedure: What to Expect at Home

Having a tension-free vaginal tape (TVT) operation for stress urinary incontinence

Du kan gärna läsa inläggen i en serie om träning och bäckenbotten om du önskar veta mer.