Kategori: Inkontinens

Inkontinens

Ansträngningsinkontinens

Under den här kategorin hittar du främst information om ansträngningsinkontinens. Denna typ av inkontinens är vanlig och innebär att du inte kan hålla tätt när trycket i buken och på blåsan blir högt. Detta kan hända till exempel när du hostar, hoppar, nyser, lyfter eller springer. Bäckenbottenträninghjälper framför allt om du har ansträngningsinkontinens. Det finns också en andra former, bland annat trängningsinkontinens. För detta hjälper främst blåsträning, något som finns nämnt kortfattat här – men för mer information om detta rekommenderas du läsning på till exempel 1177.

Om du önskar veta mer om bäckenbottenträning rekommenderas du att läsa mer under kategorin med detta namn. Här finns övriga tips och råd. Så långt det är möjligt baseras informationen här på vetenskap, men där vi ännu inte har studier baseras fakta istället på fysioterapeutiska resonemang.

Bäckenbottensäkra squats

Bäckenbottensäkra squats

Tillhör du dem som tycker att den känns tungt för bäckenbotten att göra knäböj? 

Min uppfattning är ju att många av de patienter jag träffar med fördel skulle behöva träna knäböj, (även utan yttre vikt och motstånd) för att få till en god muskelstyrka i låren. Detta hade kunnat underlätta lyft av barn och saker, och i sin tur minskat risken för ryggbesvär. Val av övningar inte helt enkelt, och kroppen är en komplicerad apparat att ta hänsyn till. Många gillar squats, jag gillar squats…. Har du bristande kontroll över musklerna i bäckenbotten, förlossningsskador som inte är optimalt ihopsydda eller framfall kan detta kännas obehagligt.

Kan vi bäckenbottensäkra squats?

Inget är alltid bra eller alltid dåligt, och knäböj är en sådan sak. Vi behöver nyansera och vi behöver individanpassa. Det finns patienter jag avråder från att träna knäböj med belastning, och det finns patienter jag lägger mycket fokus på att träna tillbaks till just denna övning. Vi brukar utgå från lite olika faktorer när vi pratar om bäckenbottenanpassning av träning:

  • Behöver du avlasta helt, sitt ner. Benpress kan då vara ett alternativ till knäböj.
  • Spänn inte bålen mer än du behöver och öka inte buktrycket för mycket.
  • Jämna ut trycket genom en anspänning av bäckenbotten och genom andningen och diafragmas rörelse.

Forskningen

Vi har inte jättemycket forskning som stöd för resonemang om tyngre träning och de råd vi ger, utan vi arbetar mycket på beprövad erfarenhet och utifrån varje individuell patients upplevelser av symtom. En studie från 2017 undersökte trycket inne i buken i olika versioner av de övningar som vanligtvis rekommenderas att ”bäckenbottenanpassas” och man kunde inte se att trycket inne i buken vid knäböj ändrades beroende på benplacering. Det är bland annat vanligt att föreslå en smalare benplacering för kvinnor med tyngdkänsla i bäckenbotten. Här tänker jag att den upplevelse i skillnad som kvinnor kan uppleva vad gäller benplacering vid knäböj kanske inte nödvändigtvis handlar om buktryck, utan om en proprioceptisk känsla av utsträckning som förnimms som obehaglig. I den aktuella studien (referens längre ned) såg man dock att ju högre bålaktivering en övning krävde, desto större buktryck skapades. På så sätt är en planka på fot svårare för bäckenbotten att stå emot jämfört med en planka på knä. Bålens anspänning och position verkar i stort avgöra vilket tryck som skapas och läggs på bäckenbotten. Att hosta framstår i all forskning som fortsatt utgöra den största källan till tryckökning mot bäckenbotten, även jämfört med högintensiv konditionsträning och styrketräning. Högt BMI är fortsatt en orsak till vetenskapligt fastställd ökning av buktrycket/belastning på bäckenbotten.

Här kommer mina tips för dig som knappt vågar göra knäböj för din bäckenbotten

1. Hitta en bra utgångsposition där bålen hålls rak uppåt med en stolt hållning. Knäna och fötterna kan vara på ett bekvämt avstånd, ungefär höftbrett isär.

2. Medan du utför knäböjningen ska du kunna se dina tår över dina knän under hela rörelsen. Tårna och knäna behöver dock inte peka rakt framåt, ifall du känner att du rent anatomiskt hade velat ha dem i någon annan vinkel. Bara tår och knän pekar åt samma håll är det tillåtet att ha dem något vinklade utåt. (Det finns en variation av instruktioner för olika nyanser och syften, men så här är min enklaste förklaring).

bäcken 005

3. Förspänn bäckenbotten och försök hålla spänningen under hela rörelsen.

4. Håll din normala ryggkurva under hela rörelsen. Försök att varken kuta eller svanka mer än normalt. Detta kommer du göra genom en anspänning i bålen. Försök att hitta precis så mycket anspänning du behöver, inte mer.

5. Undvik att gå ner med rumpan/höfterna lägre än dina knän – detta för att minska trycket på bäckenbotten.

6. Andas in när du går ner, andas ut när du går upp.

När är det klokt att helt undvika knäböj som övning?

När du är helt nyförlöst eller om du nyligen opererats för en gynekologisk operation. Tills dess att du varit på återkontroll hos barnmorska/läkare, eller tills du känner att du har ett gott knip som kan motstå tryckökningen som övningen medför.

Vilka är de vanligaste misstagen, med tanke på bäckenbottenhälsan?

Att tappa neutralkurvan i ryggen och att spänna bålen alldeles för kraftigt. Om din bäckenbotten är känslig för belastning kan du också välja att inte gå så långt ner, att inte hålla andan och undvika för tunga vikter (avgörs om du får urinläckage och/eller tyngdkänsla). Du kan också behöva jobba med att utföra rörelsen så pass långtsamt att du hinner koordinera med bäckenbotten.

Hänger du med på hur jag menar och tänker?

Här kommer två klipp med instruktioner. Det första fokuserar mycket på timning av andning.

Det här klippet har ganska dåligt ljud, men om du lyssnar noga så hör Anthony Lo här istället lägga tonvikt på tryckfördelningen i bålen.

Referenser:

Det här är ett inlägg som först publicerades 160122 men som har uppdaterats enligt den senaste forskningen

Hur vet jag om jag har inkontinens?

Hur vet jag om jag har inkontinens?

Hur vet jag om jag kissar på mig lite?

Jag får ibland frågan från oroliga läsare om man alltid känner om man läcker urin. Speciellt under träning kan det ju vara lite svårt att veta om det fuktiga i underkläderna är urin, svett eller vanliga flytningar. Känner man tydligt om man har ansträngningsinkontinens?

De flesta känner av läckage

Om du läcker urin så känner du oftast det är det enklaste svaret. Om det är så lite och så svårt att avgöra exakt vad det blöta kommer ifrån så är det heller inte något specifikt symtom du behöver ta någon större hänsyn till, Om du tänker noga hur det känns när du börjar kissa, det brukar vara en specifik förnimmelse när kisset börjar rinna. Lär dig lägga märke till den känslan, så vet du också vad du ska lyssna efter vid träning.

Här ovan har jag ställt ett gäng frågor. De flesta som har problem med urinläckage kommer svara ja på två eller fler av dessa. Jag vet att det finns individer som ENBART läcker när de tränar och aldrig har några som helst problem i vardagen. Och deras besvär kan vara jobbiga nog, speciellt om de vill träna mycket och hårt men känner att läckaget hindrar dem.

Hur skiljer sig ansträngningsinkontinens från överaktiv blåsa eller trängningsbesvär?

Överaktiv blåsa och trängningsbesvär ger kraftiga och plötsliga behov av att kissa NU, kanske även när blåsan tömts relativt nyligen. Överaktiv blåsa handlar om en störning i blåsans fyllnad och tömning. Lider du av detta upplever du behov av att kissa ovanligt ofta, att kissnödigheten är väldigt trängande och att du ibland läcker urin på grund av dessa kraftiga trängningar. Det här är ett vanligt förekommande problem.

 Väldigt schematisk kan det skilja sig så här:

Skillnader mellan ansträningsläckage och trängningsläckage Anstr. Trängn.
“Urgency” = ett hastigt påkommet intensivt behov av att kissa Nej Ja
Behöver kissa mer än 8 gånger per dygn Nej Ja
Läcker under fysisk ansträngning Ja Nej
Mängden urin vid varje läckage Oftast lite Kan vara mycket
Kan vara svårt att nå toaletten i tid Nej Ja
Går upp och kisser på natten Sällan Mer ofta

 

Det är en sanning med modifikation

Det finns ett begrepp som kallas blandinkontinens, då har du en blandning av både ansträngningsläckage och symtom av överaktiv blåsa. Alla som har överaktiv blåsa har heller inte trängningsläckage. Eftersom behandlingen för de olika besvären ofta skiljer sig åt brukar man börja behandla det som är mest besvärligt.

Hur vanligt är ansträngningsinkontinens? 

Siffrorna varierar kraftigt i olika studier på grund av att besvären definieras olika, men det verkar som att var tredje kvinna drabbas någon gång i livet. En del kommer drabbas av både ansträngningsinkontinens och överaktiv blåsa.

Vem drabbas av ansträngningsinkontinens?

Ju äldre du blir, desto mer ökar risken. Men även yngre kvinnor drabbas, unga gymnaster och trampolinister (heter det så??) kan drabbas redan i tonåren. Om du är överviktig, röker eller lider av kronisk hosta ökar också risken. Även graviditeter och förlossningar töjer ut och försvagar bäckenbotten.

Spelar det någon roll om jag läcker lite?

Ja, vad tycker du? Om dina eventuella besvär påverkar dina val i livet och om du börjar undvika något du annars skulle i vilja göra tycker jag definitivt att det spelar roll. Inte för läckaget i sig, det finns ju bra trosskydd och grejer. Utan för din livskvalitet i stort. Forskning har visat att kvinnor med inkontinens i högre utsträckning känner sig isolerade och deprimerade än andra. Påverkas du, ditt sexliv, din fritid och dina relationer för att du är obekväm med dig själv och din kropp och rädd att läcka? Ja, då är det ett problem.

Jag har urinläckage, vad ska jag göra?

Börja med att kolla upp besvären. Gå till en gynekolog och be om en bedömning. Denne kan sedan remittera dig till en uroterapeut vid behov. Du kan också be en fysioterapeut göra en muskelfunktionsundersökning av din bäckenbotten. Alla fysioteraputergör inte detta, du kan behöva ringa runt lite. Lider du av ansträngningsläckage kan du ladda ner appen TÄT och träna med den. Livsstilsförändringar som att sluta röka eller att gå ner i vikt kan också hjälpa för urinläckage. Om du behöver hjälp med detta kan du söka hjälp på din vårdcentral eller hos dietist för kostråd/viktnedgång. I Stockholms läns landsting finns dietister på alla rehabmottagningar.

Kan jag opereras?

Om regelbunden träning i 3-6 månader inte gett fullgod effekt kan operation övervägas för ansträngningsinkontinens. För trängningsläckage finns ingen operation. Prata med en gynekolog om du vill veta mer. Lite info finns dock här.

Hur vet jag om jag har inkontinens?

Min erfarenhet är att du vet om du har inkontinens. Flytningar luktar oftast annorlunda och känns annorlunda i konsistensen. Jag tror också de flesta får en ilande förnimmelse kring det att urin passerar urinrörsmynningen.

Läs mer om ämnet

Hur kan jag själv uppfatta min bäckenbottens funktion?

 

Forskarkalendern: Förstoppning och tarmtömning

Forskarkalendern: Förstoppning och tarmtömning

Gästblogginlägg av Jenny Sjödahl

Hej!

Jag heter Jenny Sjödahl och arbetar som legitimerad fysioterapeut på Bäckenfunktionsenheten vid Magtarmmedicinska kliniken, Universitetssjukhuset i Linköping. Min fysioterapeutkarriär började dock i primärvården, mer specifikt på Eksjö vårdcentral. I primärvården träffade jag på ett flertal kvinnor med ospecifik ländryggssmärta där det också framkom att de hade besvär med urinläckage. Jag fick fler och fler kvinnor med urininkontinens remitterade till mig. Och det var där mitt intresse för bäckenbotten började på riktigt!

Fast det är en sanning med modifikation…

Eller ja, det började väl egentligen redan i samband med våra samtal runt middagsbordet när jag växte upp. Min gissning är att våra samtal  skiljde sig en hel del från många andra människors middagskonversationer. Jag har en pappa som är kolorektalkirurg som har arbetat med allt från tarmcancer till sfinkterskador. Låt mig säga som så, det har varit en hel del samtal om bajs, tarmar, sårläkning och hemorrojder runt vårt middagsbord. Och då menar jag inte på något ”bajsroligt ha, ha-sätt”. Det handlade om funktionen i de olika delarna av tarmen, vad gallblåsan har för uppgift, varför bajset kan ha så olika konsistens och färg, varför majskorn kan komma ut hela, vad vi har för glädje av våra analkuddar (som sedermera kan bli irriterande och onda hemorrojder) osv. Min mamma har vid fler tillfällen än jag kan minnas spänt ögonen i oss och sagt: nu räcker det, nytt samtalsämne hörrni! Framförallt när vi hade kompisar hemma på middag.

Komplexiteten fascinerar

När jag lämnade Eksjö vårdcentral och det småländska höglandet för att hälsa på hemma i Linköping så fortsatte diskussionerna vid middagsbordet och framför brasan. Vi pratade om svårigheterna att prata om besvär så som inkontinens och hemorrojder. Alla tabun. Hur viktigt det är att vi inom vården ställer frågor om denna typ av symtom. Jag blev också tidigt uppmärksammad på att besvär från bäckenbotten många gånger samexisterar och skapar onda cirklar. Och denna komplexitet fascinerade mig – och gör så än i dag. Mitt intresse för bäckenet och bäckenbotten fortsatte att öka och det resulterade i att jag disputerade vid Linköpings universitet i oktober år 2010 med avhandlingen ”Pregnancy-related pelvic girdle pain and its relation to muscle function”.

Bäckenbottendysfunktion

Urin- och avföringsinkontinens, förstoppning, kraftiga trängningar (urgency) från tarm och blåsa, olika typer av framfall, sexuell dysfunktion samt bäckenbottensmärta är exempel på olika typer av bäckenbottendysfunktioner. Både kvinnor och män i alla åldrar kan drabbas. Orsakerna är många till varför dessa dysfunktioner uppstår och många gånger är det flera faktorer som samverkar. På Bäckenfunktionsenheten träffar vi både män och kvinnor med avföringsläckage, svår förstoppning/tarmtömningssvårigheter, smärta från ändtarmsområdet och svår IBS (en funktionell magtarmsjukdom). Tillsammans med mig arbetar fyra andra fysioterapeuter, undersköterskor och magtarmläkare. Vi har också en dietist och en psykolog som är en del av det team som hjälper människor som har svår IBS och som kommer till oss.  Regelbundet träffas vi på vår behandlingskonferens Forum Pelvicum där vi har möjlighet att diskutera hur vi på bästa sätt kan gå vidare med utredning och/eller behandling. Där finns det också ett samarbete med kolorektalkirurg och gynekolog.

Matens väg genom tarmen

Maten vi äter ska bearbetas och näringsämnen ska tas upp i tunntarmen. Om transporten genom tjocktarmen därefter går för fort får vi diarré. Om transporten däremot går för långsamt får vi hård avföring. Det är en relativt stor variation mellan hur ofta vi bajsar och det finns studier där man frågat helt vanliga människor hur ofta man gör nummer två och allt från 3 gånger per dag till 3 gånger per vecka anses vara lika normalt. Ju mer sällan vi bajsar desto längre ligger det vi ätit kvar i tarmarna. T.ex. om man bajsar 3 gånger i veckan så kommer det kunna samlas upp till 2 dygns måltider i tarmen. I den varma och fuktiga miljön börjar maten lätt att jäsa och förruttna och desto längre det ligger där desto längre fortgår denna process. Därför kan man känna sig uppsvälld och gasig om man bajsar för sällan. Men för en del människor är det fullt tillräckligt att bajsa 3 gånger i veckan och man har inga bekymmer som helst med vare sig gasighet eller uppsvälldhet.

Förstoppning är vanligt!

Cirka 20 % av kvinnorna och 6 % av männen anger att de ibland eller ofta har bekymmer med förstoppning. Försäljningen av laxermedel och andra tarmreglerande läkemedel visar också på hur stort detta problem är. Många gånger är själva tarmtömningen och hur den fungerar viktigare än antalet toalettbesök per vecka för att vi ska känna att vi kan bajsa ordentligt. Att krysta mycket och länge när vi tömmer tarmen, och att inte känna oss färdiga, är tecken på att själva tarmtömningen inte fungerar riktigt så bra som den skulle kunna göra. Unga vuxna fick frågan i en studie vad förstoppning är och drygt hälften (52 %) sa att förstoppning är när man har svårt att få ut bajset, 44 % definierade förstoppning som att ha hårt bajs och endast 34 % definierade det som glesa tarmtömningar. Definitionen på förstoppning sammanfattas därför som att ha glesa tarmtömningar och/eller problem med själva tarmtömningen, t.ex. att det tar lång tid att tömma tarmen, att bajset är hårt, att man inte känner sig färdig på toaletten eller att man krystar för kung och fosterland.

Förstoppning kan därför delas in i två grupper:

  1. långsam tarm (nedsatt peristaltik) – det tar längre tid för bajset att komma ner till rektum och slutstationen.
  2. tarmtömningssvårigheter (”outlet obstruction”) – bajset når rektum och slutstationen men det är svårt att få ut bajset från tarmen.

Och båda typerna av förstoppning kan också finnas samtidigt.

Tarmens arbete påverkas av flera faktorer

En förstoppning som beror på att tjocktarmens rörelser är långsamma gör att innehållet i tjocktarmen ligger kvar en längre tid i magtarmsystemet. Det leder till att man bajsar mer sällan och att bajset blir hårdare. Anledningen till varför tjocktarmen arbetar långsammare kan bero på flera olika faktorer.

Det  kan handla om olika livsstilsfaktorer, bland annat:

  • att vi dricker för lite vatten
  • äter för lite fibrer i kosten
  • är för lite fysiskt aktiva.

Även olika känslor så som oro, stress, depression och ångest kan påverka tarmens rörelser. Känslor påverkar vårt autonoma nervsystem som i sin tur påverkar tarmens nervsystem (brain-gut axeln). Att vi regelbundet struntar i signaler som säger till oss att gå och bajsa, t.ex. att man väljer bort toalettbesök om man inte är hemma vid sin egen toalett eller har svårt att få till tiden då man har en vild 1.5-åring hemma. Vissa läkemedel som t.ex. opiater (morfin) eller kosttillskott som t.ex. järn är också faktorer som påverkar tjocktarmens rörelser.

Tarmtömningssvårigheter

När man har tarmtömningssvårigheter är problemet att det är svårt att få ut bajset trots att det har transporterats genom hela magtarmsystemet ned till ändtarmen. Man kan jämföra det med att ett tåg fullt med passagerare. Tåget med sina passagerare kan rulla in på sin slutstation utan problem men passagerna kommer inte ut genom dörrarna då de inte öppnas. Många gånger samverkar flera olika faktorer till varför man kan ha tarmtömningssvårigheter. Tömningen av tarmen är komplicerad. Det krävs bl.a. en god koordination mellan olika muskler. En vanlig orsak till tarmtömningssvårigheter är därför att bäckenbottenmusklerna har svårt att slappna av ordentligt i samband med tarmtömning vilket försvårar för bajset att lämna tarmen och kroppen.

Jag ska knipa, eller?

Ofta när man pratar om bäckenbottenmusklerna så får vi höra att det är viktigt att vi ”kniptränar”. Dvs. att vi växelvis kontraherar och relaxerar bäckenbottenmusklerna. Vi ska bl.a. knipträna för att slippa läcka från blåsa och tarm och för att få ett bättre sexliv. Detta är ett mycket viktigt. Men vi får inte glömma bort att det är lika viktigt att kunna slappna av i bäckenbottenmusklerna som att kunna spänna dem!! Om vi inte kan slappna av i bäckenbottenmusklerna, i såväl hela bäckenbottenmuskelplattan (levator ani) som ändtarmsmusklerna (analsfinkterkomplexet), så kan vi inte heller tömma tarmen ordentligt.

Varför har jag svårt att slappna av?

Varför man kan ha svårt att slappna av i bäckenbottenmusklerna kan bero på olika saker. Det kan bero på att man har ont i bäckenbotten. Till exempel efter en förlossningsskada eller en analfissur. Det onda gör att man går och spänner bäckenbotten mer eller mindre omedvetet. Tänk att du har ont i nacken, det är då väldigt lätt att axlarna åker upp mot öronen. Motsvarande rörelse kan hända i bäckenbotten. En annan anledning är att man har bekymmer med läckage från blåsa och/eller tarm och hela tiden är lite beredd på en olycka kan ske. Därför småkniper man med bäckenbotten hela tiden. Det gör att musklerna i bäckenbotten då är lite för aktiva och kan få svårare att slappna av när det gäller. Och ibland så vet kan man inte riktigt varför bäckenbottenmusklerna har svårt att slappna av.

Fortsättning följer med praktiska tips i nästa inlägg!

Referenser:

 

Jenny Sjödahl

Jenny Sjödahl. Foto: Emma Busk Winquist

Leg. fysioterapeut, medicine doktor.

Adjungerad universitetslektor

 

Bäckenfunktionsenheten

Magtarmmedicinska kliniken
Universitetssjukhuset i Linköping

Tarmtömningstips

Tarmtömningstips

Jenny Sjödahl som gästbloggar hos oss som en del av forskarkalendern bidrar här med praktiska tips och tankar för dig som har tarmtömningsbesvär.

När det är svårt att få ut bajset

När bajset inte vill komma ut så har vi en tendens att vilja krysta och trycka på. Att regelbundet krysta för kung och fosterland är inte vidare skonsamt för bäckenbotten. Det kan orsaka olika typer av bäckenbottendysfunktioner så som hemorrojder, skador på pudendusnerven, rektala prolapser och analfissurer. Dessutom är det inte vidare effektivt för tarmtömningen eftersom det kraftiga buktrycket gör att bäckenbottenmusklerna spänner sig och ändtarmsöppningen ”stängs till”.  Detta kan i sin tur gör att bajset får svårt, eller ännu svårare, att lämna kroppen. Att krysta fel kan jämföras med när vi kör bil och samtidigt gasar (att jämföra med att vi krystar) och bromsar (att jämföra med att bäckenbottenmusklerna spänns och ändtarmsöppningen stängs till). Då kommer vi ingen vart!

Så vad kan man göra?

Lindrig förstoppning förekommer i hög grad hos i övrigt friska människor. Det brukar då oftast vara av tillfällig karaktär, orsakad av t.ex. ändrad diet, lågt vätskeintag eller minskad fysisk aktivitet. Då kan förstoppningen således avhjälpas med enklare livsstilsförändringar.

Att lyssna på kroppens signaler är viktigt

Förstoppning drabbar inte bara vuxna människor utan också barn och ungdomar. Kanske minns någon mer än jag när TV4:s program Kalla Fakta sände en serie om ”skolsnusket” för några år sedan. Bland annat toalettmiljön granskades. Min gissning är att vi är flera som från vår egen skolgång kan minnas trasiga toaletter, toaletter utan toalettpapper (det kunde istället hänga draperat över elevernas skåp av någon anledning) men också ryckande och dyrkande av låsta toalettdörrar. Jag tror säkert fler än jag också kan ta fram exempel på både en och två offentliga toaletter som är placerade mitt i smeten, utan att ge oss en chans till stund av egen tid. Att som vuxen eller barn inte få lugn och ro på toaletten, eller att ignorera signalen om att vi behöver gå och bajsa, gör att vi kan hamna i en ond cirkel som kan leda till förstoppning eller förvärra den förstoppning vi redan har.

Att prioritera toalettbesöken när vi får signal om att vi är bajsnödiga är viktigt.

Det är också viktigt att vi hittar strategier som stimulerar vårt ”lugn-och-ro system” (parasympatiska nervsystemet) när vi väl sitter på toaletten. Två relativt enkla knep för detta är att man låter toalettbesöket ta lite tid. 10-15 minuter brukar kunna vara en bra riktlinje. Samtidigt är det bra att ta djupa andetag långt ner i magen. Man ska dock också komma ihåg att för långa toalettbesök inte heller är att rekommendera.

Utifrån ett biomekaniskt perspektiv är det som lättast att bajsa när vi sitter på huk.

Detta eftersom den anorektala vinkeln, dvs. vinkeln mellan rektum och ändtarm ökar och tarmen rätas ut. För att påverka den anorektala vinkeln utan att sitta på huk så kan vi placera en pall under våra fötter. Vi vill att knäna ska komma lite högre upp än höfterna. Det kan vara fördelaktigt att samtidigt luta oss framåt och placera våra underarmar på låren/knäna. Vi underlättar då avslappningen i bäckenbotten och den anorektala vinkeln rätas ut. Det finns sk. ”squatty-pots” att beställa på nätet men enligt min erfarenhet så fungerar en badrumspall för barn från IKEA lika bra!

Bildresultat för ikea badrumspall

Krysta rätt!

En bra sittposition, en mjuk och formad avföringskonsistens och lugn och ro i samband med toalettbesök kommer vi ofta långt med. Trots detta så kan vi ändå behöva krysta lite. Det är inte på något sätt fel att krysta så länge rätt teknik används. Ha lite avstånd mellan läpparna och se till att du inte biter ihop käkarna utan är avslappnad i hela kroppen inklusive ansikte och bäckenbotten. När du krystar så ska du vara uppmärksam på vad som händer med din mage. För att göra en så korrekt krystning som möjligt så ska du låta magen puta utåt istället för att dra in den!

Tänk på att inte använda för stor kraft!

Krystningen ska vara så pass mjuk att du fortfarande kan andas under hela momentet och ett knep är att lägga krystningen/trycket nedåt medan du andas ut. Om det är svårt att få till alla delarna dvs. puta med magen, andas under hela momentet och använda en lagom stor kraft, så kan du pröva att säga ”muuuuuu” långt ner i magen med olika stor kraft bakom ljudet och se vad som händer med rörelsen i magen, andningen och till sist själva krystningen.

Be om hjälp om det ändå inte funkar

Om du ändå inte får till en bra tarmtömning, trots att du

  • slappnar av i bäckenbottenmusklerna när du sitter där på toaletten
  • tycker att du får till rätt krystteknik

Då kan du behöva hjälp av någon som är specialiserad på detta med bäckenbottenfunktion.

En fysioterapeut som är specialiserad på bäckenbottenfunktion kan hjälpa dig med bl.a. avslappnings- och koordinationsträning av bäckenbottenmusklerna. Det kan också vara så att du behöver träffa en gynekolog som kan detta med just bäckenbottendysfunktioner för en bedömning då det kan finns strukturella/anatomiska orsaker som kan bidra till att det är svårt att tömma tarmen ordentligt. Exempelvis finns det något som heter rectocele som är som en ficka som kan bukta in i slidan och där kan bajset ”fastna”. Ibland kan dessa behöva åtgärdas kirurgiskt men långt ifrån alla utan man kan många gånger få lite olika knep för att ändå kunna tömma tarmen bra trots sitt rectocele.

Behöver jag vidare hjälp?

Ibland kan det också behövas tarmreglerande läkemedel och detta kan man oftast få hjälp med på sin vårdcentral. Det är också viktigt att påtala ifall dina tarmvanor förändras och inte återgår till det normala. Då bör du uppsöka läkare på vårdcentral för ställningstagande till ev. utredning. Detsamma gäller om du:

  • ser blod eller slem i avföringen
  • har nattliga besvär i form av att du regelbundet får gå upp och bajsa
  • har smärtor som gör att du inte kan sova
  • går ner i vikt ofrivilligt.

Tack för mig och kanske på återseende någon gång, på ett eller annat sätt, någonstans!

Hälsningar Jenny S

Jenny Sjödahl. Foto: Emma Busk Winquist

 

Träning efter TVT-operation

Träning efter TVT-operation

TVT-operation är en åtgärd som erbjuds många kvinnor som har ansträngningsinkontinens och där bäckenbottenträning inte har gett tillräckligt resultat. Ansträngningsinkontinens innebär att individen ofrivilligt läcker urin under aktiviteter som lägger belastar urinblåsan, så som att nysa, hosta, skratta eller hoppa. Det är ett tunt nät som sätts in och hjälper till att lyfta upp urinröret. TVT-slyngan ger ett stöd för urinröret så att det inte blir möjligt för trycket att orsaka urinläckage.Operationen görs i lokalbedömning och är ofta över på 30 minuter. Det kallas TVT-operation och står för Tensionsfri Vaginal Tape. Det finns en variant på operationen som kallas TVT-O, skillnaden är bara stället i bäckenet som nätet fästs.

Varför opereras inte alla inkontinenta direkt?

Du som lider av ansträngningsinkontinens bör i första hand bäckenbottenträna intensivt i 3-6 månader för att se om du blir besvärsfri bara genom av att stärka upp bäckenbottenmusklerna. Om besvären kvarstår ändå bör operation övervägas. Anledningen till att alla inte erbjuds en operation direkt är för att det finns en risk för icke-önskvärda komplikationer (samlagssmärta, trängningar, etc) och bäckenbottenträning är biverkningsfritt och dessutom gratis. Därför är det förstahandsalternativ.

Hur TVT-fungerar

Ansträningsläckage innebär att bäckenbotten inte kan sluta tätt om urinröret. Den inopererade nätslyngan ger stöd åt urinblåsan och urinröret så att urinläckage inte ska ske. Nätet växer samman med kroppens egna stödjevävnad och bildar som ett nytt ligament. Det finns inga stora mängder långtidsuppföljningar av dessa ingrepp, men det verkar som att omkring 75-80% av kvinnorna fortsatt är besvärsfria efter 7-10 år. En del av de övriga procenten i alla fall har en kvarstående symtomlindring, om än inte helt besvärsfria.

Efter operationen

Efter operationen kommer personalen ha koll på att du kan tömma blåsan normalt. När du kan det kommer du kunna åka hem. Efter operationen kommer du vara trött och känna dig medtagen i några dagar. Ditt bäcken kan kännas lite ömt och du kan ha ont i nedre delen av magen. Dessa besvär ska avklinga på 1-2 veckor. Operationen är så pass liten att det sällan orsakar några större bekymmer eller smärtor.Lättare fysisk aktivitet så som promenader och allmänna hushållssysslor kan du göra direkt om du så önskar och smärtan tillåter.

Restriktioner

Det varierar vad patienter får för råd och restriktioner, men ofta handlar det om att undvika tunga lyft och samlag under 4-6 veckor efter operationen. Efter operationen bör du ha mindre eller inget urinläckage när du hostar, nyser eller tränar. Till en början kan det kännas lite svårt att tömma blåsan helt. Det kommer ta 4-6 veckor innan du känner dig helt återställd. Undvik att lyfta tungt och anstränga dig hårt fysiskt under den här perioden. Om någon aktivitet ger smärta eller obehag är det ett varningstecken som ska tas på allvar – backa då till en mindre ansträngande nivå av aktivitet.

Ta hand om dig själv hemma

  • Vila liggande när du behöver
  • Promenera dagligen, börja med 5 minuter och utöka successivt till 30 minuter om dagen. Att promenera hjälper läkningen.
  • Ta de smärtlindrande läkemedel du rekommenderats.

Behöver jag inte längre bäckenbottenträna?

Operationen gör att ditt läckage minskar eller försvinner, men den stärker inte automatiskt upp din bäckenbotten. Det är lätt att förlita sig på att operationen har löst problemet om en blir besvärsfri. En kvinna som har haft besvär av ansträngningsinkontinens kan även i fortsättningen ha en otillräckligt stark bäckenbotten och knipövningar kan behövas även i fortsättningen. Är du fundersam över detta kan du boka en tid hos en fysioterapeut som kan göra en vaginal bedömning av din bäckenbottenstyrka.

 

Referenser/vidare läsning:

Mid-urethral sling operations for stress urinary incontinence in women

Long-term outcomes of TOT and TVT procedures for the treatment of female stress urinary incontinence: a systematic review and meta-analysis.

Tension-Free Vaginal Tape Procedure: What to Expect at Home

Having a tension-free vaginal tape (TVT) operation for stress urinary incontinence

Du kan gärna läsa inläggen i en serie om träning och bäckenbotten om du önskar veta mer. 

 

Operation av missade eller felläkta sfinkterskador

Operation av missade eller felläkta sfinkterskador

Sfinkerplastik

Om du lider av anal inkontinens efter en förlossning bör utredningen hos läkare omfatta ultraljud av hela bäckenbotten. Hittar de då skador som går att laga är detta ofta rekommenderat. Lagningen kallas då sfinkerplastik, och namnet har inget med plast att göra. Det betyder heller inte det vi vanligvis menar med ”plastikkirurgi”, som i någonslags estetisk operation. Det handlar om att återskapa och återställa. Det kan också betecknas ”rekonstruktiv kirurgi”.

Syr ihop ringmusklerna igen

När det finns defekter i analsfinktrarna efter förlossning eller efter trauma kan patienter opereras med en sfinkterplastik. Sfinkterplastik innebär att en läkare öppnar upp kring ändtarmssfinktern och syr igen musklerna med en överlappning.  Korttidsutfallet för dessa operationer är gott, men ofta återkommer problemen i någon grad med åldern. Detta är troligen delvis beroende på att  den generella muskelmasseförlust som vi får med ökad ålder också drabbar bäckenbotten samt att de skadade och lagade musklerna är lite extra känsliga.  Majoriteten av patienterna verkar dock fortsätta vara nöjda med det kirurgiska resultatet även om successivt återkommande besvär med tiden.

 

Om en skada på ändtarmens slutmuskler inte hittats vid en förlossning finns ofta mer en bara skador på själva ringmusklerna, utan även i mellangården. Då omkringliggande muskler är viktiga för ändtarmens stängningsfunktion behöver dessa lagas samtidigt. Dessa operationer kallas för ”perineorafi” där ”perineo” står för mellangårdsmusklerna och ”rafi” för att sy ihop. Då lagas förutom ringmusklern (gröna och blå på bilden ovan) också den gula och gröna musklerna närmare slidöppningen, transversus perineii och bulbocavenosus.

Sfinkerrekonstruktioner

Tips inför en sfinkerplastik

  • Förbered dig mentalt på att ha smärta efter operationen.
  • Förbered dig på att tömma tarmen helt dygnet innan operationen.
  • Du ska leva på enbart klar vätska dygnet innan operationen.

Råd efter en sfinkterplastik

  • Det är okej (och bra!) att duscha, men undvik att bada så länge du har ett öppet sår.
  • Håll underlivet torrt. Efter toalettbesök och dusch kan du klapptorka eller använda en hårfön.
  • Kissa i duschen om det är svårt att kissa.
  • Använd bindor för blödning efter operationen och mens om den infaller under läkningsperioden. Inte tampong eller menskopp.
  • Vila så mycket du behöver, men gör någon fysisk rörelse för hela kroppen en gång i timmen.
  • Undvik att sitta mer än en timme i sträck första dygnet efter operationen.
  • Undvik att sitta med benen i kors någon längre stund.
  • Undvikt lyft över 4-5 kg under de första 6 veckorna.
  • Undvik samlag de första 6 veckorna, eller så länge som din läkare uppger
  • Du kan ha svårt att hålla avföring första tiden efter operationen, det är normalt
  • Håll avföringen mjuk, du vill undvika att krysta hårt den första tiden. Smärtlindringen du får kan ge dig hård mage, så se till att motverka detta. Be om råd på sjukhuset om du inte redan fått det.
  • Undvik mer högintensiv sport- och motionsaktivitet två månader efter operationen

Alla inläggen i serien i ordning:

Vad kan vården göra åt anala läckage?

Vad kan vården göra åt anala läckage?

Även om jag i gårdagens inlägg gav en massa egenvårdstips så SKA vården ta dig på allvar när du söker för anala läckage. Helst ska du får vård av ett team med läkare, fysioterapeut med kunskap om bäckenbottenträning och psykolog har den bästa förutsättningen för att ge rätt vård. I Sverige finns detta bara i Uppsala, Stockholm, Danderyd, Huddinge, Linköping och Malmö/Lund på så kallade bäckenbottencentrum. Väntetiderna dit är LÅNGA.

Ta kontakt med vården

När du kommer i kontakt med vården bör du får berätta både om din totala hälsa, hur besvären började, hur du äter och bajsar och om du tar några läkemedel. Du behöver bli undersökt både vaginalt och analt om du har båda slida, vagina och ändtarm.

Behandlingens målsättning

Målet med behandling är att du ska få må bra och få en återställd livskvalitet. Du kommer troligen få träffa vårdgivare för rådgivning om mat, avföring och bäckenbottenträning. Om detta efter ett antal månader inte ger fullgott resultat finns det andra behandlingsalternativ att testa. Beror besvären på nerver som inte fungerar optimalt finns metoder för att stimulera nerverna. Behandling innebär att du går och träffar en uroterapeut/fysioteraeut och får elstimulering via en liten dosa på regelbunden basis under en period. Det finns också en variant där du får en inopererad ”pacemaker” för ändtarmens nervfunktion. Detta används då andra behandlingsmetoder som testats inte gett önskat resultat. Stomi är ett alternativ när allt annat i behandlingsväg inte funkat eller av olika anledningar ansetts olämpliga. Stomi är en stor omställning och många patienter är rädda att detta kommer påverka deras livskvalitet stort. För en del blir det dock en lättnad att slippa vara orolig för läckage och därav en väg att återta aktiviteter och socialt liv. För den som har stora besvär kan en stomi faktiskt förbättra livskvaliteten märkbart.

Sfinkerskador är en vanlig orsak

Vid en missad eller felläkt sfinkterskada efter förlossning kan man göra en ny operation för att laga musklerna. Mer om detta i ett inlägg imorgon!

 

 

Alla inläggen i serien i ordning:

Kan jag göra något själv åt anala läckage?

Kan jag göra något själv åt anala läckage?

”En tom tarm läcker inte” är ett citat jag lånar från Bäckenbottenutbildning.se. Ändtarmen är vanligtvis tom och avföringen finns i tjocktarmen. Om du har svårt att tömma tarmen helt eller om du är förstoppad kan du få rester av avföring som liksom hamnar på efterkälken och som läcker ut. En orsak till tömningsbesvär kan vara en försvagning av väggen som är mellan slidan och ändtarmen.

Tips och tricks

  • Tumtricket

Vissa upplever att tarmen buktar in i slidan och att bajset fastnar i en återvändsgränd, och att tömningen kan underlättas om man trycker med fingrarna i mellangården eller inifrån slidan. ”Tumtricket” är ingen superkul lösning, men det hjälper om du inte kan få ut avföring på annat sätt. Du vill hellre hjälpa till med fingrarna än krysta supermycket, eftersom krystandet kan förvärra bland annat läget om du har hemorrojder.

  • Blir lösare i magen

Ett knep för att kunna tömma tarmen så bra som möjligt är att jobba på avföringskonsistensen. OM du är lite hård i magen blir det svårare att få ut allt i en klump, vilket kan leda till att avföring läcker ut senare. Det kvarblivna bajset kan också bilda gaser i tarmen, som kan läcka ut. Receptfria bulkmedel som Inolaxol och Lunelax kan hjälpa för att binda ihop och göra avföringen smidigare att få ut.

  • Bli hårdare i magen

Om du istället är lös i magen som regel kan du be att få Imodium utskrivet av läkare. Enligt vissa studier förbättrar imodium trycket inne i den interna ringmuskeln utöver att läkemedlet främst verkar på avföringskonsistensen och snabbheten i tarmen. Om du får mer sammanhållen avföring minskar risken för ”kvarglömt” bajs som ligger och riskerar att läcka ut eller bilda gaser.

  • Gå och bajsa med en gång

Du behöver också gå och bajsa när du får den första signalen. Håller du dig kan bajset bli svårare att få ut nästa gång, och som jag beskrev ovan kan förstoppning leda till läckage senare.

  • Gå ner i vikt

Forskningen menar också att övervikt ökar risken för anala läckage genom att lägga ett passivt tryck mot bäckenbottens strukturer. Viktnedgång är ofta rekommenderat för den som har anala läckage.

  • Håll din bäckenbotten stark

Det du också kan göra själv är att träna din bäckenbotten. Vi har goda vetenskapliga grunder till att påstå att en stark bäckenbotten kan underlätta för urininkontinens, men inte lika starkt stöd för att bäckenbottenträning hjälper mot anal inkontinens. Hittills är den generella rekommendationen ungefär det som motsvarar programmet i appen TÄT. Bäckenbottenträning är tråkigt, men biverkningsfritt och gratis. Om du lider av anala läckage bör detta därför vara det första du tar till dig att prova! Du kan inte utvärdera resultatet innan du har tränat i minst 12 veckor, så bepansra dig med tålamod och kör igång.

 

Alla inläggen i serien i ordning:

Varför läcker jag från tarmen?

Varför läcker jag från tarmen?

I 80 % av fallet beror anala läckage på en sammansättning av olika orsaker. Tarmens kontinens avgörs av flera olika system. Levator ani (framförallt puborektalis) tillsammans med interna och externa sfinktrarna utgör ett ”motståndssystem” som håller tätt. Levator ani är den inre muskelplattani bäckenbotten. Delar av levator ani sträcks ut 300% under en vaginal förlossning och även om den inte går sönder kan den behöva en lång tids återhämtning innan allt är återställt. En del av levatormuskeln går från blygdbenet och ända bak runt ändtarmens nedre del, skador på denna del kan orsaka en känsla av instabilitet, ofullständig tarmtömning, svårtigheter att knipa och anal inkontinens.

 

Ringmusklernas funktion

Ändtarmens ringmuskler, alltså sfinktrarna utgör de nedersta centimetrarna av analkanalen. Den yttre av dessa är viljemässigt styrd och använs när du vill knipa och hålla in avföring eller gaser. Den inre sfinktern är en muskel som hör ihop med tarmen och styrs inte av viljan, utan sköter den passiva instängningen för allt tarminnehåll. Skador på den yttre sfinktern ger en nedsatt viljemässig knipförmåga kring tarmen. Skador på den inre av ringmusklerna kan ge svårigheter att känna skillnad på om det är gas eller avföring i tarmen, vilket kan göra att du inte vill släppa dig om du inte är vid en toalett. Det kan också bli praktiskt taget omöjligt att hålla gaser och ibland avföring.

Reservoarsystemet och reflexsystemet

Det finns också ett ”reservoarssystem” som handlar om tarmens förmåga att rymma avföring och hålla den till dess att det är dags att tömma. Tarmens sista del vidgar sig när den fylls med bajs och så länge som det finns utrymme kvar kan bajset lagras. Om det är något problem med tjocktarmens spänst kan detta bli ett problem som hör ihop med förekomsten av anala läckage.

Reflexsystemet är ett komplext system som kommunikation mellan tarm och muskulatur. Det kan vara viktigt att veta att reflexsystemet kan vara stört efter en förlossning, där barnets passage kan orsaka tryck och drag i nerver. De mindre nervskador som uppstår kan göra kommunikationen mellan tarm och muskler dysfunktionellt under en tid. Nerver brukar dock läka, men långsamt. Nervsignaleringen går mellan hjärna, ryggmärg, muskler och tarm. Känseln i tarmen är viktig för kunna hålla sig vid behov.

Avföringskonsistensen påverkar

Om en person har återkommande diarréer ökar risken för inkontinens. Då har reservoarssystemet inte en rättvis chans att göra sitt jobb.   På samma sätt kan andra åkommor som sätter ned förmågan att förvara avföring i ändtarmen kan också ge läckage. Neurologiska sjukdomar och skador, medfödda missbildningar, immobilitet och psykiska faktorer kan också ge upphov till, eller bidra till, anala läckage. Missade sfinkterskador vid förlossning kan ge upphov till besvär långt tid efteråt, men att som kvinna ha fött många barn vaginalt är också en riskfaktor – även om hon inte drabbats av sfinkerskada. Det här är jag dock lite fundersam till. SBU-rapporten om analsfinkterskador som kom 2016 visade att det gick att finna missade analsfinkterskador hos ca 9 procent av de kvinnor som fött barn vaginalt. Det är via förbättrade ultraljudsrutiner som fler sfinkterskador hittas. Jag kan inte komma ifrån att jag tror att en del av de kvinnor som har anala läckage efter ”vanliga förlossningar” har missade sfinkterskador.

Varför läcker jag från tarmen?

Det finns troligen flera olika orsaker till att du har anala läckage. En förlossningsskada kan vara en del. Hur din avföring är och hur lätt din tarm töms kan vara andra orsaker. Råd om hur du själv kanske kan minska dina besvär kommer imorgon!

 

Tema anal inkontinens

Tema anal inkontinens

Det här är ett inledande inlägg på en serie om anala läckage. Det första du kanske tänker är ”Öh, det här vill jag inte läsa!”, men jag tänker att du nog ska göra det ändå.

Under den kursträff som jag var på förra veckan hade jag och ett gäng kurskompisar gjort fördjupningsarbeten utifrån just detta tema. När jag ändå gjorde min fördjupningsuppgift passade jag på att också göra en bloggserie om samma ämne. För vi behöver prata om detta!

Det börjar pratas allt mer om bäckenbottnar, urininkontinens och framfall. Det är bra. För bra några år sedan vara det så piniga ämnen att det bara var väääääldigt frispråkiga tanter som pratade om det. Nu tycker jag att det är bäckenbottenprat lite var stans, både i mammagrupper, i träningsböcker och på bloggar. Härligt! Anala läckage sitter liiite längre in att släppa stigmatiseringen kring. Låt oss göra det nu.

Anala läckage är kanske inte det du tror

När vi pratar om anala läckage är det lätt att tro att det alltid handlar om stora funktionsnedsättningar och personer som läcker hela lass med bajs när det går illa. Visst, det finns personer som har det så. Men anala läckage är ett begrepp som täcker även förhållandevis små besvär. Anale läckage säger alltså varifrån läckaget kommer, inte vilken mängd eller vad det handlar om. Anal inkontinens handlar om oförmågan att kontrollera tarmen avseende gas och/eller avföring. Det är ett symtom, inte en sjukdom i sig. Fekal inkontinens är det begrepp som enbart handlar om avföringsläckage. Begreppet ”Soiling” handlar om att personen inte nödvändigtvis inte läcker gas, och inte heller bajs, men att underkläderna däremot får mindre fläckar av tarminnehåll.

Det är vanligt!

Vi vet inte hur många i befolkningen som lider av detta. Man tror att två tredjedelar av de drabbade kvinnorna inte söker vård, även om symtomen faktiskt påverkar deras dagliga liv. Sifforna skiljer sig åt mellan studier, men förekomsten är mellan 2-25 %. Upp emot nittio procent av kvinnorna som får fekal inkontinens utvecklar sina besvär efter 40 års ålder. Hos kvinnor är de största riskfaktorerna ålder över 50 år, rectocele (=bakre framfall), stroke, kognitiva funktionsnedsättningar eller kronisk diarré samt livmoderborttagning. Hos män är riskfaktorerna ålder över 85 år och prostatacancerbehandling. Det sägs alltså att lika många män och kvinnor är drabbade, men jag skulle vilja påstå att yngre kvinnor är mer drabbade än män, och därför lider både längre och kanske mer. Anala läckage är förenade med skam och tabu och har inverkan på psykisk och fysisk upplevda hälsa och social livskvalitet.

Inläggen i serien kommer publiceras i ordning kommande dagar:

  • Varför läcker jag från tarmen?
  • Kan jag göra något själv åt anala läckage?
  • Vad kan vården göra åt anala läckage?
  • Operation av missade eller felläkta sfinkterskador

Referenser till inläggen i serien:

Alla inläggen i serien i ordning: