Kategori: Inkontinens

Inkontinens

Ansträngningsinkontinens

Under den här kategorin hittar du främst information om ansträngningsinkontinens. Denna typ av inkontinens är vanlig och innebär att du inte kan hålla tätt när trycket i buken och på blåsan blir högt. Detta kan hända till exempel när du hostar, hoppar, nyser, lyfter eller springer. Bäckenbottenträninghjälper framför allt om du har ansträngningsinkontinens. Det finns också en andra former, bland annat trängningsinkontinens. För detta hjälper främst blåsträning, något som finns nämnt kortfattat här – men för mer information om detta rekommenderas du läsning på till exempel 1177.

Om du önskar veta mer om bäckenbottenträning rekommenderas du att läsa mer under kategorin med detta namn. Här finns övriga tips och råd. Så långt det är möjligt baseras informationen här på vetenskap, men där vi ännu inte har studier baseras fakta istället på fysioterapeutiska resonemang.

Träning efter TVT-operation

Träning efter TVT-operation

TVT-operation är en åtgärd som erbjuds många kvinnor som har ansträngningsinkontinens och där bäckenbottenträning inte har gett tillräckligt resultat. Ansträngningsinkontinens innebär att individen ofrivilligt läcker urin under aktiviteter som lägger belastar urinblåsan, så som att nysa, hosta, skratta eller hoppa. Det är ett tunt nät som sätts in och hjälper till att lyfta upp urinröret. TVT-slyngan ger ett stöd för urinröret så att det inte blir möjligt för trycket att orsaka urinläckage.Operationen görs i lokalbedömning och är ofta över på 30 minuter. Det kallas TVT-operation och står för Tensionsfri Vaginal Tape. Det finns en variant på operationen som kallas TVT-O, skillnaden är bara stället i bäckenet som nätet fästs.

Varför opereras inte alla inkontinenta direkt?

Du som lider av ansträngningsinkontinens bör i första hand bäckenbottenträna intensivt i 3-6 månader för att se om du blir besvärsfri bara genom av att stärka upp bäckenbottenmusklerna. Om besvären kvarstår ändå bör operation övervägas. Anledningen till att alla inte erbjuds en operation direkt är för att det finns en risk för icke-önskvärda komplikationer (samlagssmärta, trängningar, etc) och bäckenbottenträning är biverkningsfritt och dessutom gratis. Därför är det förstahandsalternativ.

Hur TVT-fungerar

Ansträningsläckage innebär att bäckenbotten inte kan sluta tätt om urinröret. Den inopererade nätslyngan ger stöd åt urinblåsan och urinröret så att urinläckage inte ska ske. Nätet växer samman med kroppens egna stödjevävnad och bildar som ett nytt ligament. Det finns inga stora mängder långtidsuppföljningar av dessa ingrepp, men det verkar som att omkring 75-80% av kvinnorna fortsatt är besvärsfria efter 7-10 år. En del av de övriga procenten i alla fall har en kvarstående symtomlindring, om än inte helt besvärsfria.

Efter operationen

Efter operationen kommer personalen ha koll på att du kan tömma blåsan normalt. När du kan det kommer du kunna åka hem. Efter operationen kommer du vara trött och känna dig medtagen i några dagar. Ditt bäcken kan kännas lite ömt och du kan ha ont i nedre delen av magen. Dessa besvär ska avklinga på 1-2 veckor. Operationen är så pass liten att det sällan orsakar några större bekymmer eller smärtor.Lättare fysisk aktivitet så som promenader och allmänna hushållssysslor kan du göra direkt om du så önskar och smärtan tillåter.

Restriktioner

Det varierar vad patienter får för råd och restriktioner, men ofta handlar det om att undvika tunga lyft och samlag under 4-6 veckor efter operationen. Efter operationen bör du ha mindre eller inget urinläckage när du hostar, nyser eller tränar. Till en början kan det kännas lite svårt att tömma blåsan helt. Det kommer ta 4-6 veckor innan du känner dig helt återställd. Undvik att lyfta tungt och anstränga dig hårt fysiskt under den här perioden. Om någon aktivitet ger smärta eller obehag är det ett varningstecken som ska tas på allvar – backa då till en mindre ansträngande nivå av aktivitet.

Ta hand om dig själv hemma

  • Vila liggande när du behöver
  • Promenera dagligen, börja med 5 minuter och utöka successivt till 30 minuter om dagen. Att promenera hjälper läkningen.
  • Ta de smärtlindrande läkemedel du rekommenderats.

Behöver jag inte längre bäckenbottenträna?

Operationen gör att ditt läckage minskar eller försvinner, men den stärker inte automatiskt upp din bäckenbotten. Det är lätt att förlita sig på att operationen har löst problemet om en blir besvärsfri. En kvinna som har haft besvär av ansträngningsinkontinens kan även i fortsättningen ha en otillräckligt stark bäckenbotten och knipövningar kan behövas även i fortsättningen. Är du fundersam över detta kan du boka en tid hos en fysioterapeut som kan göra en vaginal bedömning av din bäckenbottenstyrka.

 

Referenser/vidare läsning:

Mid-urethral sling operations for stress urinary incontinence in women

Long-term outcomes of TOT and TVT procedures for the treatment of female stress urinary incontinence: a systematic review and meta-analysis.

Tension-Free Vaginal Tape Procedure: What to Expect at Home

Having a tension-free vaginal tape (TVT) operation for stress urinary incontinence

Du kan gärna läsa inläggen i en serie om träning och bäckenbotten om du önskar veta mer. 

 

Operation av missade eller felläkta sfinkterskador

Operation av missade eller felläkta sfinkterskador

Sfinkerplastik

Om du lider av anal inkontinens efter en förlossning bör utredningen hos läkare omfatta ultraljud av hela bäckenbotten. Hittar de då skador som går att laga är detta ofta rekommenderat. Lagningen kallas då sfinkerplastik, och namnet har inget med plast att göra. Det betyder heller inte det vi vanligvis menar med ”plastikkirurgi”, som i någonslags estetisk operation. Det handlar om att återskapa och återställa. Det kan också betecknas ”rekonstruktiv kirurgi”.

Syr ihop ringmusklerna igen

När det finns defekter i analsfinktrarna efter förlossning eller efter trauma kan patienter opereras med en sfinkterplastik. Sfinkterplastik innebär att en läkare öppnar upp kring ändtarmssfinktern och syr igen musklerna med en överlappning.  Korttidsutfallet för dessa operationer är gott, men ofta återkommer problemen i någon grad med åldern. Detta är troligen delvis beroende på att  den generella muskelmasseförlust som vi får med ökad ålder också drabbar bäckenbotten samt att de skadade och lagade musklerna är lite extra känsliga.  Majoriteten av patienterna verkar dock fortsätta vara nöjda med det kirurgiska resultatet även om successivt återkommande besvär med tiden.

 

Om en skada på ändtarmens slutmuskler inte hittats vid en förlossning finns ofta mer en bara skador på själva ringmusklerna, utan även i mellangården. Då omkringliggande muskler är viktiga för ändtarmens stängningsfunktion behöver dessa lagas samtidigt. Dessa operationer kallas för ”perineorafi” där ”perineo” står för mellangårdsmusklerna och ”rafi” för att sy ihop. Då lagas förutom ringmusklern (gröna och blå på bilden ovan) också den gula och gröna musklerna närmare slidöppningen, transversus perineii och bulbocavenosus.

Sfinkerrekonstruktioner

Tips inför en sfinkerplastik

  • Förbered dig mentalt på att ha smärta efter operationen.
  • Förbered dig på att tömma tarmen helt dygnet innan operationen.
  • Du ska leva på enbart klar vätska dygnet innan operationen.

Råd efter en sfinkterplastik

  • Det är okej (och bra!) att duscha, men undvik att bada så länge du har ett öppet sår.
  • Håll underlivet torrt. Efter toalettbesök och dusch kan du klapptorka eller använda en hårfön.
  • Kissa i duschen om det är svårt att kissa.
  • Använd bindor för blödning efter operationen och mens om den infaller under läkningsperioden. Inte tampong eller menskopp.
  • Vila så mycket du behöver, men gör någon fysisk rörelse för hela kroppen en gång i timmen.
  • Undvik att sitta mer än en timme i sträck första dygnet efter operationen.
  • Undvik att sitta med benen i kors någon längre stund.
  • Undvikt lyft över 4-5 kg under de första 6 veckorna.
  • Undvik samlag de första 6 veckorna, eller så länge som din läkare uppger
  • Du kan ha svårt att hålla avföring första tiden efter operationen, det är normalt
  • Håll avföringen mjuk, du vill undvika att krysta hårt den första tiden. Smärtlindringen du får kan ge dig hård mage, så se till att motverka detta. Be om råd på sjukhuset om du inte redan fått det.
  • Undvik mer högintensiv sport- och motionsaktivitet två månader efter operationen

Alla inläggen i serien i ordning:

Vad kan vården göra åt anala läckage?

Vad kan vården göra åt anala läckage?

Även om jag i gårdagens inlägg gav en massa egenvårdstips så SKA vården ta dig på allvar när du söker för anala läckage. Helst ska du får vård av ett team med läkare, fysioterapeut med kunskap om bäckenbottenträning och psykolog har den bästa förutsättningen för att ge rätt vård. I Sverige finns detta bara i Uppsala, Stockholm, Danderyd, Huddinge, Linköping och Malmö/Lund på så kallade bäckenbottencentrum. Väntetiderna dit är LÅNGA.

Ta kontakt med vården

När du kommer i kontakt med vården bör du får berätta både om din totala hälsa, hur besvären började, hur du äter och bajsar och om du tar några läkemedel. Du behöver bli undersökt både vaginalt och analt om du har båda slida, vagina och ändtarm.

Behandlingens målsättning

Målet med behandling är att du ska få må bra och få en återställd livskvalitet. Du kommer troligen få träffa vårdgivare för rådgivning om mat, avföring och bäckenbottenträning. Om detta efter ett antal månader inte ger fullgott resultat finns det andra behandlingsalternativ att testa. Beror besvären på nerver som inte fungerar optimalt finns metoder för att stimulera nerverna. Behandling innebär att du går och träffar en uroterapeut/fysioteraeut och får elstimulering via en liten dosa på regelbunden basis under en period. Det finns också en variant där du får en inopererad ”pacemaker” för ändtarmens nervfunktion. Detta används då andra behandlingsmetoder som testats inte gett önskat resultat. Stomi är ett alternativ när allt annat i behandlingsväg inte funkat eller av olika anledningar ansetts olämpliga. Stomi är en stor omställning och många patienter är rädda att detta kommer påverka deras livskvalitet stort. För en del blir det dock en lättnad att slippa vara orolig för läckage och därav en väg att återta aktiviteter och socialt liv. För den som har stora besvär kan en stomi faktiskt förbättra livskvaliteten märkbart.

Sfinkerskador är en vanlig orsak

Vid en missad eller felläkt sfinkterskada efter förlossning kan man göra en ny operation för att laga musklerna. Mer om detta i ett inlägg imorgon!

 

 

Alla inläggen i serien i ordning:

Kan jag göra något själv åt anala läckage?

Kan jag göra något själv åt anala läckage?

”En tom tarm läcker inte” är ett citat jag lånar från Bäckenbottenutbildning.se. Ändtarmen är vanligtvis tom och avföringen finns i tjocktarmen. Om du har svårt att tömma tarmen helt eller om du är förstoppad kan du få rester av avföring som liksom hamnar på efterkälken och som läcker ut. En orsak till tömningsbesvär kan vara en försvagning av väggen som är mellan slidan och ändtarmen.

Tips och tricks

  • Tumtricket

Vissa upplever att tarmen buktar in i slidan och att bajset fastnar i en återvändsgränd, och att tömningen kan underlättas om man trycker med fingrarna i mellangården eller inifrån slidan. ”Tumtricket” är ingen superkul lösning, men det hjälper om du inte kan få ut avföring på annat sätt. Du vill hellre hjälpa till med fingrarna än krysta supermycket, eftersom krystandet kan förvärra bland annat läget om du har hemorrojder.

  • Blir lösare i magen

Ett knep för att kunna tömma tarmen så bra som möjligt är att jobba på avföringskonsistensen. OM du är lite hård i magen blir det svårare att få ut allt i en klump, vilket kan leda till att avföring läcker ut senare. Det kvarblivna bajset kan också bilda gaser i tarmen, som kan läcka ut. Receptfria bulkmedel som Inolaxol och Lunelax kan hjälpa för att binda ihop och göra avföringen smidigare att få ut.

  • Bli hårdare i magen

Om du istället är lös i magen som regel kan du be att få Imodium utskrivet av läkare. Enligt vissa studier förbättrar imodium trycket inne i den interna ringmuskeln utöver att läkemedlet främst verkar på avföringskonsistensen och snabbheten i tarmen. Om du får mer sammanhållen avföring minskar risken för ”kvarglömt” bajs som ligger och riskerar att läcka ut eller bilda gaser.

  • Gå och bajsa med en gång

Du behöver också gå och bajsa när du får den första signalen. Håller du dig kan bajset bli svårare att få ut nästa gång, och som jag beskrev ovan kan förstoppning leda till läckage senare.

  • Gå ner i vikt

Forskningen menar också att övervikt ökar risken för anala läckage genom att lägga ett passivt tryck mot bäckenbottens strukturer. Viktnedgång är ofta rekommenderat för den som har anala läckage.

  • Håll din bäckenbotten stark

Det du också kan göra själv är att träna din bäckenbotten. Vi har goda vetenskapliga grunder till att påstå att en stark bäckenbotten kan underlätta för urininkontinens, men inte lika starkt stöd för att bäckenbottenträning hjälper mot anal inkontinens. Hittills är den generella rekommendationen ungefär det som motsvarar programmet i appen TÄT. Bäckenbottenträning är tråkigt, men biverkningsfritt och gratis. Om du lider av anala läckage bör detta därför vara det första du tar till dig att prova! Du kan inte utvärdera resultatet innan du har tränat i minst 12 veckor, så bepansra dig med tålamod och kör igång.

 

Alla inläggen i serien i ordning:

Varför läcker jag från tarmen?

Varför läcker jag från tarmen?

I 80 % av fallet beror anala läckage på en sammansättning av olika orsaker. Tarmens kontinens avgörs av flera olika system. Levator ani (framförallt puborektalis) tillsammans med interna och externa sfinktrarna utgör ett ”motståndssystem” som håller tätt. Levator ani är den inre muskelplattani bäckenbotten. Delar av levator ani sträcks ut 300% under en vaginal förlossning och även om den inte går sönder kan den behöva en lång tids återhämtning innan allt är återställt. En del av levatormuskeln går från blygdbenet och ända bak runt ändtarmens nedre del, skador på denna del kan orsaka en känsla av instabilitet, ofullständig tarmtömning, svårtigheter att knipa och anal inkontinens.

 

Ringmusklernas funktion

Ändtarmens ringmuskler, alltså sfinktrarna utgör de nedersta centimetrarna av analkanalen. Den yttre av dessa är viljemässigt styrd och använs när du vill knipa och hålla in avföring eller gaser. Den inre sfinktern är en muskel som hör ihop med tarmen och styrs inte av viljan, utan sköter den passiva instängningen för allt tarminnehåll. Skador på den yttre sfinktern ger en nedsatt viljemässig knipförmåga kring tarmen. Skador på den inre av ringmusklerna kan ge svårigheter att känna skillnad på om det är gas eller avföring i tarmen, vilket kan göra att du inte vill släppa dig om du inte är vid en toalett. Det kan också bli praktiskt taget omöjligt att hålla gaser och ibland avföring.

Reservoarsystemet och reflexsystemet

Det finns också ett ”reservoarssystem” som handlar om tarmens förmåga att rymma avföring och hålla den till dess att det är dags att tömma. Tarmens sista del vidgar sig när den fylls med bajs och så länge som det finns utrymme kvar kan bajset lagras. Om det är något problem med tjocktarmens spänst kan detta bli ett problem som hör ihop med förekomsten av anala läckage.

Reflexsystemet är ett komplext system som kommunikation mellan tarm och muskulatur. Det kan vara viktigt att veta att reflexsystemet kan vara stört efter en förlossning, där barnets passage kan orsaka tryck och drag i nerver. De mindre nervskador som uppstår kan göra kommunikationen mellan tarm och muskler dysfunktionellt under en tid. Nerver brukar dock läka, men långsamt. Nervsignaleringen går mellan hjärna, ryggmärg, muskler och tarm. Känseln i tarmen är viktig för kunna hålla sig vid behov.

Avföringskonsistensen påverkar

Om en person har återkommande diarréer ökar risken för inkontinens. Då har reservoarssystemet inte en rättvis chans att göra sitt jobb.   På samma sätt kan andra åkommor som sätter ned förmågan att förvara avföring i ändtarmen kan också ge läckage. Neurologiska sjukdomar och skador, medfödda missbildningar, immobilitet och psykiska faktorer kan också ge upphov till, eller bidra till, anala läckage. Missade sfinkterskador vid förlossning kan ge upphov till besvär långt tid efteråt, men att som kvinna ha fött många barn vaginalt är också en riskfaktor – även om hon inte drabbats av sfinkerskada. Det här är jag dock lite fundersam till. SBU-rapporten om analsfinkterskador som kom 2016 visade att det gick att finna missade analsfinkterskador hos ca 9 procent av de kvinnor som fött barn vaginalt. Det är via förbättrade ultraljudsrutiner som fler sfinkterskador hittas. Jag kan inte komma ifrån att jag tror att en del av de kvinnor som har anala läckage efter ”vanliga förlossningar” har missade sfinkterskador.

Varför läcker jag från tarmen?

Det finns troligen flera olika orsaker till att du har anala läckage. En förlossningsskada kan vara en del. Hur din avföring är och hur lätt din tarm töms kan vara andra orsaker. Råd om hur du själv kanske kan minska dina besvär kommer imorgon!

 

Tema anal inkontinens

Tema anal inkontinens

Det här är ett inledande inlägg på en serie om anala läckage. Det första du kanske tänker är ”Öh, det här vill jag inte läsa!”, men jag tänker att du nog ska göra det ändå.

Under den kursträff som jag var på förra veckan hade jag och ett gäng kurskompisar gjort fördjupningsarbeten utifrån just detta tema. När jag ändå gjorde min fördjupningsuppgift passade jag på att också göra en bloggserie om samma ämne. För vi behöver prata om detta!

Det börjar pratas allt mer om bäckenbottnar, urininkontinens och framfall. Det är bra. För bra några år sedan vara det så piniga ämnen att det bara var väääääldigt frispråkiga tanter som pratade om det. Nu tycker jag att det är bäckenbottenprat lite var stans, både i mammagrupper, i träningsböcker och på bloggar. Härligt! Anala läckage sitter liiite längre in att släppa stigmatiseringen kring. Låt oss göra det nu.

Anala läckage är kanske inte det du tror

När vi pratar om anala läckage är det lätt att tro att det alltid handlar om stora funktionsnedsättningar och personer som läcker hela lass med bajs när det går illa. Visst, det finns personer som har det så. Men anala läckage är ett begrepp som täcker även förhållandevis små besvär. Anale läckage säger alltså varifrån läckaget kommer, inte vilken mängd eller vad det handlar om. Anal inkontinens handlar om oförmågan att kontrollera tarmen avseende gas och/eller avföring. Det är ett symtom, inte en sjukdom i sig. Fekal inkontinens är det begrepp som enbart handlar om avföringsläckage. Begreppet ”Soiling” handlar om att personen inte nödvändigtvis inte läcker gas, och inte heller bajs, men att underkläderna däremot får mindre fläckar av tarminnehåll.

Det är vanligt!

Vi vet inte hur många i befolkningen som lider av detta. Man tror att två tredjedelar av de drabbade kvinnorna inte söker vård, även om symtomen faktiskt påverkar deras dagliga liv. Sifforna skiljer sig åt mellan studier, men förekomsten är mellan 2-25 %. Upp emot nittio procent av kvinnorna som får fekal inkontinens utvecklar sina besvär efter 40 års ålder. Hos kvinnor är de största riskfaktorerna ålder över 50 år, rectocele (=bakre framfall), stroke, kognitiva funktionsnedsättningar eller kronisk diarré samt livmoderborttagning. Hos män är riskfaktorerna ålder över 85 år och prostatacancerbehandling. Det sägs alltså att lika många män och kvinnor är drabbade, men jag skulle vilja påstå att yngre kvinnor är mer drabbade än män, och därför lider både längre och kanske mer. Anala läckage är förenade med skam och tabu och har inverkan på psykisk och fysisk upplevda hälsa och social livskvalitet.

Inläggen i serien kommer publiceras i ordning kommande dagar:

  • Varför läcker jag från tarmen?
  • Kan jag göra något själv åt anala läckage?
  • Vad kan vården göra åt anala läckage?
  • Operation av missade eller felläkta sfinkterskador

Referenser till inläggen i serien:

Alla inläggen i serien i ordning:

 

Tips och råd om vätskeintag

Tips och råd om vätskeintag

Hur mycket vatten bör jag dricka? Hur mycket bör jag kissa?

En del kvinnor med inkontinens dricker för lite av rädsla för att kissa på sig. Andra kvinnor dricker stora mängder helt oreflekterat. En kvinna behöver inte dricka mer än ca 1,5 liter om dagen om hon också äter rekommenderade mängder frukt och grönt (500 gram). Yoghurt, fil och andra liknande saker innehåller ju också mycket vätska, vilket behöver räknas in i totalen.  Ofta träffar jag på kvinnor som dricker upp till tre liter vätska om dagen och dessutom får i sig upp emot en liter vätska via maten. Då kan det verkligen bli för mycket!

Optimera vätskeintag

Ska du minska på ditt vätskeintaget bör minskningen gå hyfsat successivt, lite som en avvänjning. Annars kan kroppen reagera med huvudvärk.  Är du en sådan som ständigt går omkring med vattenflaska och okynnesdricker bör du kanske sluta med det. Våra kroppar är enormt duktiga på att signalera törst och vi ska i princip bara dricka på kroppens egen törst-signal!

Kissa 2 dl

Det finns egentligen ingen absolut regel på detta, men vi kan säga så här ”det är modernt med gult kiss”. Det är inget dåligt med att kisset är gult. Kisset är gult om du har normala mängder att kissa ut.  Det är normalt kissa 2 – 4 dl urin under dagen och ca  4-7 dl på morgonen. Kissar du jättemycket mindre eller jättemycket mer kan du behöva se över dina dryckes- och blåstömningsvanor.

Kissa 6 gånger

En vuxen person utan blåsproblem behöver kissa 4-7 gånger per dag. Du ska inte behöva ha trängningar oftare än så ifall du dricker normala mängder. Trängningar som inte motsvarar det du faktiskt dricker och tömmer är ett symtom du kan ta upp med en gynekolog eller en uroterapeut. Det kan handla om överaktiv blåsa, främre slidväggsbuktning eller något annat. Sök hjälp om detta är ett problem.

Blåsträning

Blåsan är en bortskämd typ som kan behöva tränas till ett vettigt beteende. Om du har gått och kissat för ofta kan du behöva träna tillbaks att hålla dig längre. Trängningarna går ofta över efter en stund, men du kan behöva sitta ned och verkligen anstränga dig för att inte lyda. Ibland hjälper också annan distraktion. Blåsträningstips finns här!

 

Efterdropp hos kvinna

Efterdropp hos kvinna

Jag fick en fråga, om en slags urinläckage efter att en redan har tömt blåsan på toaletten. Jag fick beskrivet för mig att det inte handlade om efterdropp direkt när hon ställde sig upp, utan lite mer efteråt än så. Jag hade inget svar, och kvinnan i fråga skulle gå till en gynekolog vilket jag anser vara befogat. Detta gav mig ändå anledning att skriva om kvinnligt efterdropp.

Efterdropp

Efterdropp anses generellt sett vara ett besvär som drabbar män. Det gör ihop med deras långa urinrör och ibland också med prostatabesvär. Efterdropp hos kvinnor brukar höra ihop med någon annan slags inkontinens. Det är sällan ett ensamt symtom. Besvären kan finnas på många olika nivåer. Problemet kan ligga i allt ifrån hur urinblåsans nervkommunikation med hjärnan är (signalerar fullhetsgrad etc), till om det finns några mekaniska hinder i urinblåsan, till om något är fel i urinröret eller om det handlar om en inkontinens och en försvagad bäckenbotten. Eftersom det finns många olika möjliga felkällor behövs förmodligen en riktigt utredning för att kolla var besvären sitter, varför de uppstått och hur det kan åtgärdas.

bäcken 004

Om efterdroppet kommer efter en förlossning kan det naturligtvis vara troligast att det beror på en försvagad bäckenbotten. Att musklerna som omger urinröret inte klarar av att ge ett komprimerande tryck hårt nog. En ammande kvinna har också en viss skörhet i slemhinnevävnaden till följd av låga östrogenhalter och ”packningen” i urinröret kan liksom vara otät.

Den simplaste orsaken till kvinnligt efterdropp är att det är en mekanisk grej. Detta kan bidra till att lite urin ligger kvar i vagina och läcker ut senare. Att det kan underlättas med total tömning om du drar ner byxorna lite till, så att du kan sära mer på benen. Eller att du mekaniskt kan tömma blåsan lite ytterligare genom att att böja dig framåt några gånger.

Kvinnligt efterdropp

  • I de flesta fall handlar det om en svag bäckenbotten, efterdropp kan vara ett första symtom på inkontinens. Bäckenbottenträning är då ofta åtgärden.
  • Personen behöver en gynekologisk undersökning om symtomen inte går att lindra med enkla medel och knipträning. Eventuella tendenser till framfall bör utredas.  Ett framfall där urinblåsan sjunkit ner i position skulle kunna bidra till efterdropp.
  • Man behöver utesluta urinvägsinfektioner.
  • Man behöver vid en mer omfattande problematik kolla hur urinröret ser ut och fungerar och hur urinblåsan ser ut och fungerar. Det finns bland annat ett fenomen som kallas ”divertiklar”, små fickor på urinröret. Dessa är ofarliga men kan vid komplikationer avlägsnas kirurgiskt om jag förstått det rätt.

Berätta gärna du som läser har egna erfarenheter eller funderingar!

 

Några korta fakta du inte visste om din bäckenbotten

Några korta fakta du inte visste om din bäckenbotten. Fysioterapeuten berättar:

Bäckenbotten – hur den fungerar

  • Det bästa sättet att beskriva din bäckenbotten är som en korsning mellan en studsmatta och en hängmatta. 

Bäckenbottens slyngformade muskler kan studsa upp och ner samtidigt som vi rör oss. De lyfter samtidigt upp hela bukens innehåll mot tyngdlagen precis som en hängmatta. Det är inte en muskel utan flera stycken som går i olika riktningar och gör lite olika saker. Förutom bäckenbottens lyftkraft har den också en tillstängningsfunktion kring urinrör och analöppning.

bäckenbotten crope

  • Den vanligaste dysfunktionen i bäckenbotten är urininkontinens. 

Om bäckenbottens muskler är för svaga och inte kan hålla emot studsar och tryck med tillräckligt stor kraft kan det hända att bäckenbotten misslyckas med att hålla urinröret stängt i alla lägen. Urin kan läcka ut när trycket ökar i buken (som när vi hostar och nyser) eftersom bäckenbottens styrka inte räcker till att stå emot tryckökningen.

  • Svaghet i bäckenbotten kan bero på många olika saker.

Det är långt ifrån bara förlossningar som ger upphov till försvagad bäckenbotten. Det finns studier på nunnor som visar att de har nästan lika mycket urininkontinens som andra kvinnor när de kommer upp i en viss ålder. Vi får i alla fall anta att dessa nunnor inte fött några barn. En svag bäckenbotten beror på att ”hängmattan” blivit uttänjd och att ”studsmattan” tappat stuns. Graviditet, förlossning, övervikt och långvarig förstoppning kan alla orsaka försvagad bäckenbotten. Uttänjningen och stuns-tappet kan också handla om muskelskador som ej hittats och lagats efter förlossning.

bäcken 004

  • Även om bäckenbottenproblem är vanliga, är det inte normala delar av åldrandet. 

Om du nyser och läcker urin behöver du inte bara rycka på axlarna och tänka att tyvärr har kroppen blivit såhär nu… Bäckenbottenproblem kan och ska behandlas. Om inte tre till sex månaders intensiv bäckenbottenträning ger fullgott resultat ska du träffa en gynekolog som kan göra en bedömning. Det kan finns någon insats, något tarmreglerandeläkemedel eller någon slags kirurgi kan hjälpa dig. Mycket av kvinnors livskvalitet hör ihop med att vara trygg och avslappnad i förhållande till sin kontinens och bäckenbotten. Något annat ska du inte behöva acceptera.

  • Träna bäckenbottenträning i förebyggande syfte kan hjälpa dig att undvika framtida besvär.

Det kan knappast komma som en överraskning – bäckenbottenträning som fungerar gör dig stark, och kan förebygga besvär framöver. Även om du inte har barn, eller ens planerar att skaffa barn, vinner du och din bäckenbotten på att knipa regelbundet. Jag vill förtydliga ”bäckenbottenträning som fungerar”. Om du har en muskelskada i bäckenbotten som inte lagats bra efter en förlossning kan du inte knipa med fullgod effekt.

  • Men att alla ska knipa är en sanning med modifikation

Vi säger ibland slarvigt att alla kvinnor i alla åldrar ska knipa. Men det är inte sant. Kvinnor med slidkramp eller överaktiva bäckenbottnar med mycket smärta kan behöva lägga mycket tid och fokus på att lära sig att slappna av i bäckenbotten. Under tiden kan det vara direkt dumt att knipa en massa. Om du inte vet om du bör eller inte bör knipa kan du behöva en individuell bedömning av din bäckenbotten för att veta.

 

 

Ett fysioterapeutiskt blogginlägg om bajs

Ett fysioterapeutiskt blogginlägg om bajs

Hur är bajs kopplat till fysioterapi?

Ett fysioterapeutiskt blogginlägg om bajs kommer här. Vi kan inte komma ifrån  att kroppens alla system hör ihop på så många sätt. Och vi vill prata om underlivshälsa kommer vi inte ifrån ämnet bajs.

Vi tar det från början. Förstoppning kan vara en orsak till bäckensmärta och underlivssmärta hos både män och kvinnor. Förstoppning kan också ge upphov till urinläckage och återkommande krystande kan förvärra framfall. Kanske finns det mest troligt en annan grundorsak till besvär och smärtor, men förstoppning kan förvärra redan befintliga besvär och få dem att ”blomma upp” igen efter en tyst period.

Förstoppning

Att ständigt behöva krysta när en ska göra nummer två ökar belastningen på bäckenbotten och risken finns att en kan ådra sig skador som liknar förlossningsskador, både på nerver och stödje-strukturer. Har en person redan en förlossningsskada, då förstår ni att saker kan bli även värre. Det finns vetenskapligt belagda samband mellan förstoppning och urininkontinens, både genom att tarminnehållet faktiskt trycker på urinröret och genom att hela nerv- och muskelkontrollen över bäckenbotten faktiskt blir sämre.

Förstoppning kan beror på många olika saker, och lider du av återkommande besvär med förstoppning tycker jag att du ska uppsöka läkare för att kolla upp eventuella besvär med tarmfunktionen. Funkar tarmarna fint kanske du behöver träffa en dietist och se över hur din kost kan påverka avföringens konsistens. Enkla saker du kan testa själv är att dricka mer vatten, träna och motionera mer och äta mer fibrer.

Det du också ska veta är att de flesta smärtlindrande läkemedel och även antidepressiva är förstoppande. Lider du av förstoppning kan det även vara bra att se över vilka eventuella läkemedel du äter och om du eventuellt behöver kompensera för dess förstoppande effekter med till exempel bulkmedel.

Bristol stool chart

Vad är normalt?

Normal avföring ska vara mellan 3 och 4 på skalan ovan och en person ska behöva tömma tarmen allt mellan tre gånger per dag till tre gånger i veckan. De flesta vuxna får dock tarmtömningsreflex en stund efter frukost varje dag.

Att ha bråttom på morgonen och strunta i tarmtömningsbehovet kan ge upphov till förstoppning. Att inte vilja gå på toaletten på jobbet eller i skolan kan ge samma effekt. Det är inte nyttigt att upprepade gånger negligera sin tarmtömningsreflex. Det sägs att en måste gå på toaletten inom 15 minuter, annars har ”det tåget gått”.

Att sitta korrekt på toaletten kan hjälpa till att tömma tarmen lättare.

Att ha fötterna högt är det första rådet. Detta är för att knäna ska komma över höfterna i höjd, vilket underlättar för tarmtömningen. Att andas lugnt för att stimulera bäckenbottenmusklerna att slappna av kan också hjälpa. Att krysta mjukt på utandning verkar vara det mest skonsamma sättet.

Om vi nu pratar förlossningsskador och bajs så kan ju också problemet finnas i helt andra änden av skalan. En nedsatt sfinkterfunktion i ändtarmen kan ju vara väldigt dålig i kombination med en lös avföring. I detta fall kan en läkare hjälpa med rådgivning vad gäller förstoppande läkemedel. Vanliga läkemedel för så kallad turistdiarré kan användas under längre tid för att hjälpa en person att få fastare avföring vid behov.

Sammanfattningsvis:

För bäckenbottenhälsan på lång sikt och vid behandling av smärtor och inkontinens spelar avföringens konsistens en viktig roll. En person kan behöva uppsöka vård och hjälp om inte enkel egenvård hjälper för att hålla avföringen lagom mjuk och fast.

Läs fler råd här:

Läsarfråga om svårt att bajsa efter förlossning

När tarmen trycks in genom slidväggen