Kategori: Inkontinens

Inkontinens

Ansträngningsinkontinens

Under den här kategorin hittar du främst information om ansträngningsinkontinens. Denna typ av inkontinens är vanlig och innebär att du inte kan hålla tätt när trycket i buken och på blåsan blir högt. Detta kan hända till exempel när du hostar, hoppar, nyser, lyfter eller springer. Bäckenbottenträninghjälper framför allt om du har ansträngningsinkontinens. Det finns också en andra former, bland annat trängningsinkontinens. För detta hjälper främst blåsträning, något som finns nämnt kortfattat här – men för mer information om detta rekommenderas du läsning på till exempel 1177.

Om du önskar veta mer om bäckenbottenträning rekommenderas du att läsa mer under kategorin med detta namn. Här finns övriga tips och råd. Så långt det är möjligt baseras informationen här på vetenskap, men där vi ännu inte har studier baseras fakta istället på fysioterapeutiska resonemang.

Läsarfråga om ansträngningsinkontinens

”Jag fick barn för snart 11 månader sedan och har sedan dess haft problem med ansträngningsinkontinens när jag nyser, hostar samt hoppar/springer.”

”Som för många andra blir problemen mindre när jag använder en tampong under aktiviteten. Har nyss skaffat en menskopp och för ett lugnare joggingpass var det helt revolutionerade. Kändes precis som innan graviditeten! Inte en droppe! Är det på något sätt negativt för min bäckenbotten att springa med en kopp eller innebär passet rent utav lite träning för muskulaturen? I övrigt tycker jag kroppen har återhämtat sig bra, jag har några mindre känningar i fogarna efter längre promenader men ingen tyngdkänsla alls när jag springer längre.”

Läsarfråga

Svar

Det här är inget superenkelt svar. När något som en tampong, menskopp eller en contrellebåge kan ge ett litet mekaniskt stöd och minska ansträngningsinkontinensen är det positivt tänker jag. Samtidigt är urininkontinens ett symtom på något som eventuellt bör kollas upp. Hur starka är musklerna och kan de behöva bli starkare? Finns stödet från bäckenbotten på ett tillräckligt sätt? Ofta går ansträngningsläckage att träna bort.

Ibland är det ett bra alternativ att springa med menskopp

Det bidrar inte med någon extra träning för bäckenbotten, men ger ett litet mekaniskt stöd till slidväggarna.

För den som har alla muskler på plats (intakt eller välsydd bäckenbotten efter en vaginal förlossning) och där musklerna reagerar reflexmässigt som de ska, kan löpning fungera som en bra träningsform även för bäckenbotten. För någon med en defektläkt eller missad förlossningsskada kan löpning istället innebära en överbelastning som förvärrar besvär. Det är ju inte alltid vi vet läget, så därför är min devis ”allt som känns bra, är bra”.

Jag tycker att det låter som att du har hittat en lösning som fungerar bra för dig. Jag tycker att du ska fortsätta så. Om ansträngningsläckaget inte går att träna bort tycker jag dock att du på sikt ska ta kontakt med en gynekolog för en bedömning.

Lycka till med löpandet!

Fler inlägg på temat:

Swishdonation
Om du upplevt att vår blogg varit dig till stor hjälp får du gärna donera! Använd i så fall QR-koden ovan eller Swisha till nummer 1236340384 med valfri summa.
Om du inte kan är det såklart lugnt, du kan istället visa tacksamhet genom att berätta om oss för dina vänner eller dela vår sida på sociala medier. Tack!

Urinläckage vid hopp och löpning

Min son är nu cirka sju månader och jag hade en komplikationsfri förlossning. Jag brukar normalt träna mycket men trappade ner träningen successivt under graviditeten. Efter förlossningen har jag haft urinläckage vid ansträngning, framförallt vid hopp och löpning. Jag har varit noga med att knipa. Borde jag undvika hopp och löpning för alltid om besvären kvarstår?

Läsarfråga

Urinläckage vid hopp och löpning

Ansträngningsinkontinens innebär ofrivillig passage av urin under det att buktrycket ökar. Oftast sker det under när du hostar, nyser, skrattar eller fysiskt anstränger sig och detta drabbar var tredje kvinna någon gång under livets gång.

Bäckenbotten är som en korsning mellan en studsmatta och en hängmatta.

Bäckenbottens slyngformade muskler kan studsa upp och ner samtidigt som vi rör oss, men de lyfter samtidigt upp hela bukens innehåll mot tyngdlagen precis som en hängmatta.Bäckenbottendysfunktioner är vanliga och är en paraplyterm som inkluderar urininkontinens, framfall, avföringsinkontinens. Faktum är att det i dagsläget ej är helt säkerställt hur tyngre fysisk träning påverkar risken för bäckenbottendysfunktion både akut och över tid. Vi vet att tung träning hör samman med ansträngningsläckage. Löpning och hopp har gemensamt att  båda fötterna är i luften samtidigt under ett moment. När hälen slår i marken kommer dunsen överföras via benet upp till bäckenbotten. Uppe i bäckenbotten ska rörelsen pareras genom att studsmattan ska ge ett litet studs, samtidigt som den också drar ihop sig och lyfter upp de inre organen. Om inte ihopdragningsförmågan och den lyftande kraften blir tillräckligt stor kommer löpsteget eller hoppet  innebära att det finns ökad risk för urinläckage.

Syftet med bäckenbottenträning

Syftet med bäckenbottenträning är att styrke- och uthållighetsutöka musklerna så att de klarar att stå emot tryckökninar både akut och över tid. Du behöver träna strukturerat, planerat och tillräckligt tungt för att få denna styrkeökning. Om du vet med dig att du inte tränat helt och hållet så mycket som kan tänkas, ge det yttterligare en chans.

Är det farligt att läcka urin?

Det finns inga vetenskapligt fastställda likamedtecken mellan urinläckage och till exempel framfall, på det sättet att om du tränar med urinläckage så är det en akut varningssignal. Samtidigt är det ett symtom på att bäckenbotten inte är helt stark nog för det den utsätts för. Det är ofta inte farligt med urinläckage i sig, det farliga är det urinläckaget gör med dig – det vill säga att det får dig att undvika saker som du vill göra och skulle må bra av.

Vad ska du göra?

  • Du ska uppsöka en vårdgivare som kan bedöma din bäckenbotten. Du har ett ansträngningsläckage och du uttrycker en vilja att bli av med det. Ta dig själv på allvar och sök hjälp. Många kvinnor kniper fel. En del andra har inte en fair chance att bli stark i bäckenbotten på grund av missade förlossningsskador. Be om en bra koll av bäckenbottens funktion och utgångsläge, så att du får bästa möjliga chans att träna bort läckaget!
  • Börja sedan med att träna bäckenbotten strukturerar och intensivt i några månader, om du inte redan gjort det. Tre gånger om dagen!
  • Testa eventuellt inkontinensbågar eller att ha inne en menskopp medan du tränar. Inkontinensbågar kan du få via en uroterapeut.
  • Har det gått över ett år och inkontinensen inte gett med sig bör du gå tillbaks till en vårdgivare och be om ytterligare hjälp/bedömning.

Stort lycka till!

Förslag på vidare läsning:

Swishdonation
Om du upplevt att vår blogg varit dig till stor hjälp får du gärna donera! Använd i så fall QR-koden ovan eller Swisha till nummer 1236340384 med valfri summa.
Om du inte kan är det såklart lugnt, du kan istället visa tacksamhet genom att berätta om oss för dina vänner eller dela vår sida på sociala medier. Tack!

Svårt att knipa fullt ut

Jag födde för fyra månader sedan och fick en grad 2-bristning som syddes. Har tränat knipet sedan BB, men har väldigt svårt att känna den där ”dragkedjeeffekten” som alla pratar om. Musklerna har blivit märkbart starkare och kan göra ett tydligt lyft. Innan jag födde kunde jag känna rörelse bakifrån och fram, men det gör jag inte idag. Jag har också kvar ett litet urinläckage. Ska jag vara fortsätta träna eller bör jag söka hjälp?

Svar

Det här är en svår fråga och svaret kan bli allt emellan att ”det här är normalt och det går över” till att ”det här behöver du absolut kolla upp”. Jag tänker att jag ger mina spontana tankar så får det bli upp till dig att själv värdera svaret utifrån hur du själv känner din kropp.

Fyra månader är ingen tid

Fyra månader efter en vaginal förlossning är verkligen kort tid även om det kan kännas som oerhört lång tid. Det finns mycket kvar av kroppsegen återhämtning! Om du dessutom ammar kan en del symtom lättas upp när då så småningom slutar. Otroligt många av mina patienter har en jättekämpig tid i början, men när barnet börjar närma sig året har det mesta löst sig. Du kan alltså tänka att kroppen kämpar med dig, och att det bara är att knipa på och vänta.

Urinläckage är inte normalt

En annan tanke jag får är att urinläckage inte är normalt. Det är vanligt, men inte normalt. Jag brukar tänka att en kan få förlåta kroppen för lite vad som helst de första två månaderna efter en graviditet, men efter det bör symtomen vara på avklingande. Annars behöver de troligen behandlas. Eventuellt är fortsatt knipträning hela behandlingen, men du kan behöva hjälp med detta. Vet du att du kniper rätt? Hur hårt kniper du? Hur mycket kniper du? Tips finns här: Vanliga fel vid bäckenbottenträning

Urinläckage och svårigheter med främre knip kan höra ihop

Nu blir det knip-anatomi här. När du kniper ska du först knipa med med sfinktermusklerna – som att du ska hålla in en fis. Sedan ska du sluta om slidan som att du skulle hålla in kiss. Då kommer du använda den främre triangeln av muskler som börjar med de gula i mellangården och som som sedan fyller ut mellan sittbenen och runt omkring slidan. Sist kommer lyftet, och detta görs av den muskelmassan som här syns som det stor blå fältet bakom allt annat på bilden. Om du är svag i den främre triangeln som ska kunna stänga till urinrör och slida kommer du ha en benägenhet till urinläckage.

För en del hjälper det att verkligen koncentrera sig på just den biten när de kniper. Ibland kan det vara lättare att hitta i sidliggande och verkligen visualisera att sittbensknölarna ska dras ihop och slidan stängas till vid varje knip. Var då också uppmärksam på att du inte ”fuskar” med rumpan.

Hur förlossningen var och vad som händer i bäckenbotten

När en bebis passerar ut genom vagina sträcks bäckenbotten ut typ 300 %. Ibland kan också en  förlossning innebära att både muskler och nerver töjs så att återhämtningen tar något längre än ”vanligt”. Detta kan speciellt hända när bebisens huvud liksom stångar mot bäckenbotten under en längre period under en lång krystfas. Ibland spelar bebisens ”bjudning”, alltså hur den ligger och hur den passerar ut, en stor roll för hur mycket bäckenbotten töjs och sträcks. Ibland kan istället en mycket snabb och nästan våldsam förlossning också ge större påverkan på bäckenbotten än en lagom långsam. Det finns alltså många faktorer som kan spela roll i vad som ”är normalt” efter en förlossning.

En andra gradens bristning innebär också att du fått en skada på slemhinna i slidan, hud i mellangården och ut i musklerna i mellangården. Det finns alltid en chans att barnmorskan som sytt inte fått ihop alla musklerna optimalt då hon sydde. Detta kan vara en förklaring till att besvär inte går över, trots att du låter tiden gå och trots att du kniper på för kung och fosterland.

Inkontinens är vanligt, inte normalt och kan på sikt tyda på att något är fel

Om du

  • kniper på enligt konstens alla regler i minst 3 månader
  • låter tiden gå för den kroppsegna återhämtningen
  • en vacker dag slutar amma.

och ändå har kvar dina besvär ska du definitivt söka hjälp. Då ska du be om en undersökning där de kollar med utltraljud att alla musklerna sitter som de ska.

Hoppas att det var svar på din fråga! Lycka till!

Swishdonation
Om du upplevt att vår blogg varit dig till stor hjälp får du gärna donera! Använd i så fall QR-koden ovan eller Swisha till nummer 1236340384 med valfri summa.
Om du inte kan är det såklart lugnt, du kan istället visa tacksamhet genom att berätta om oss för dina vänner eller dela vår sida på sociala medier. Tack!

Råd för dig med bäckenbottendysfunktion

50 % av alla kvinnor kommer ha besvär av någon slags framfall någon gång under livets gång. En av tre kommer också lida av urinläckage. I den här serien har jag försökt ge mig i kast med att sammanställa en del tankar om träning och belastning. Hur du som individ med bäckenbottendysfunktion kan bibehålla bästa möjliga aktivitetsnivå utan att förvärra dina symtom.

Saras historia

Några månader efter förlossningen då Sara födde sitt första barn kände hon en dag hur det plötsligt kändes som att något låg och tyngde och vägde inne i hennes vagina. Hon tittade efter med en spegel, och efter att ha googlat runt en del internet-diagnosticerade Sara sig själv – hon hade framfall. Sara älskar att träna. Hon skulle kunna leva med symtomen, egentligen, bara hon visste att hon kunde träna fritt utan att förvärra något. Hon kom till mig för att få vägledning i hur och vad hon skulle träna.

Lisas historia

Lisa är en annan patient. Hon födde sitt första barn utan större besvär i efterförloppet, och gick tillbaks rätt tidigt till att träna någon slags ”mamma bootcamp” två gånger i veckan. När hon frågade efter råd de gånger hon hade frågor som handlade om bäckenbotten finns hon vaga svar. Hela träningen ansågs vara ”mamma-säker” men det fanns inte någon större flexibilitet till att individanpassa efter de olika deltagarnas funktioner och förmågor. När Lisa blev gravid igen rann hennes träning ut i sanden. Halvvägs in i den andra graviditeten kände Lisa att någonting började tynga neråt mer än vanligt i underlivet, och hon förstod att det handlade om ett begynnande framfall.

Sara och Lisa

Sara och Lisa hamnar båda hos mig, och vi försöker göra det bästa av deras respektive situationer. Vi jobbar med bäckenbottenstyrkan, men också med hela bålstyrkan, andningen och hållningen. Andning, hållning, bäckenbotten- och bålstyrka utgör alla viktiga komponenter för att optimera hälsan runt bäckenet. Mitt mål med varje patient är att de ska kunna komma tillbaka till den träning som ger henne allra mest glädje. Jag tar vägen dit genom att försöka lära ut hur hon ska kunna vara fysiskt aktiv med minimalt med buktrycksökning. Observera, både Sara och Lisa är fiktiva patienter till mig.

Slutet gott?

Både Sara och Lisa kommer kanske opereras för framfall någon gång i livet. Men just nu har de båda god muskelstyrka och välfungerande strategier för vardag och träning, vilket gör att de kan leva livet utan avkall på livskvaliteten. De upplever båda vissa begränsningar, men känner inte att begränsningarna faktiskt stör dem så mycket. Lisa födde sitt andra barn vaginalt och besvären för sig inte längre påminda varje dag, sedan hon slutade amma. Sara är igång och tränar högintensiva intervaller i olika gruppträningssammanhang och klarar detta utan ökade besvär.

Råd för dig med bäckenbottendysfunktion

Att förstå dina individuella riskfaktorer kan vara en hjälp för att hitta en vardag som fungerar, även för dig som har symtom av bäckenbottendysfunktion. Här kommer en lista på några av de tankar jag låter mina patienter bearbeta under rehabprocessens gång:

• En gång postpartum, alltid postpartum.

Statistiken här ovan, att 50 % av alla kvinnor som fött barn kommer uppleva framfall någon gång, gäller alltså inte enbart när du är nyförlöst. Det innebär rent krasst att kvinnor som fött barn behöver anpassa sin träning och sitt allmänna leverne till viss del. Att kroppen har förändrats efter att du har fött barn hör ändå till saker du behöver acceptera. Sedan innebär inte det att du ska acceptera ohälsa eller dålig livskvalitet till följd av symtom du fått i sviterna efter graviditet och förlossning. Är en viss träningsform eller aktivitet väldigt viktig för dig, men svår att genomföra i dagsläget  – ta hjälp med bäckenbottenrehab.

• En tanke om överrörlighet.

Överrörlighet är ibland lite av en trenddiagnos, som gemene patient får höra att de har. Men riktig överrörlighet hör ihop med hur stabil hela kroppen är. Bäckenbotten och all stödjevävnad inne i bäckenet kan påverkas av överrörlighet och detta kan ha en inverkan på hur bra bäckenbotten jobbar mot tyngdlagen och annan belastning. Om du vet att överrörlighet är en del av hur din kropp är, kanske du ska lyssna lite extra på kroppens signaler kring mens och ägglossning. Förlägg inte den tyngsta träningen då!

• Ha respekt för tunga lyft.

Jag kommer aldrig bli den som menar att kvinnor i gemen inte ska lyfta tungt. Men jag kommer aldrig heller bli den som rekommenderar att alla borde träna tung styrketräning. På min agenda står att informera kvinnor om att lyftteknik och att en bäckenbottenomsorg kan minska risken med tunga lyft. Lyft på utandning! Knip med bäckenbotten med adekvat styrka jämfört med bördan du lyfter, enligt det vi kallar ”tension to task”. Om du inte klarar att knipa med bäckenbotten tillräckligt starkt/hårt, ska du heller kanske inte lyfta så tungt.

• Fundera över kroppskonstitutionen

Jag vill ofta inte nämna vikt, men hög vikt är en hög belastning på bäckenbotten. Jag är övertygad om att friska människor finns i alla former och storlekar, tro inget annat. Men att som överviktig gå ner i vikt kan påverka bäckenbotten till det bättre.

• Konditionsträning kan behöva anpassas.

Högintensiv konditionsträning, hopp på studsmatta och redskapsgymnastik är de träningsformer som ger allra högst tryck på bäckenbotten. Det innebär inte att du som lider av besvär från bäckenbotten aldrig mer ska träna intensivt, men det kan krävas en rehabprocess innan du är där.

• Sluta gå och dra in magen.

Nästan alla kvinnor jag vet går och håller in magen. Kvinnor som tränar mycket yoga eller pilates gör detta nästan ännu mer. Om du aldrig slappnar av i magmusklerna kommer andningsrörelsen som ska ske inne i magen inte vara optimal, och bäckenbotten riskerar att ständigt få ett litet ökat tryck emot sig. Generell och långvarig tryckökning mot bäckenbotten är alltså inget du vill ha, om du har ett framfall.

• Undvik förstoppning.

Att regelbundet krysta för kung och fosterland är inte skonsamt för bäckenbotten. Speciellt om du nyligen fött barn vaginalt kan bäckenbotten verkligen behöva en respit från överdrivet krystande. Det finns massor av råd och produkter för att öka smidigheten på avföring. Våga fråga på apoteket! Och ta en tripp till IKEA och köp en sådan där pall som barnen kan ha i badrummet för att nå upp till handfatet om ni inte redan har en sån. Att ha fötterna upp på en stol kan hjälpa din ergonomi när du ska bajsa!

• Undvik långvarig hosta.

Om jag ber folk respektera tunga lyft, så måste jag faktiskt ännu mer be folk tänka på hostor. Det här är _sjukt svårt_ i och med att bäckenbottenbesvär ofta kommer tillsammans med förskolebakterier. Att inte röka med bäckenbottendysfunktion är A och O. Om du besväras av astma eller allergier som ger hosta bör du ha optimal medicinering för detta. Om du måste hosta och har känningar från bäckenbotten, sitt gärna ner och försök att knipa medan du hostar.

Mer läsning på BakingBabies:

Swishdonation
Om du upplevt att vår blogg varit dig till stor hjälp får du gärna donera! Använd i så fall QR-koden ovan eller Swisha till nummer 1236340384 med valfri summa.
Om du inte kan är det såklart lugnt, du kan istället visa tacksamhet genom att berätta om oss för dina vänner eller dela vår sida på sociala medier. Tack!

Screena dina kunder för bäckenbottendysfunktion!

Inlägget avslutas med reklam för vårt mentorskapsprogram.

Att uttala sig om någons bäckenbottenfunktion

Jag ondgör mig ibland över tramsiga uttalanden om bäckenbottenfunktion utifrån vad en personlig tränare upplever sig känna utifrån magen på en kund. Jag hävdar att lika lite som jag kan undersöka någons korsbandsfunktion genom att känna på axeln, så kan dessa känna bäckenbottenfunktionen genom magen. Det är en helt och hållet icke-adekvat bedömning för dig som har bäckenbottenbesvär!

Att prata om generell bäckenbottenfunktion

Däremot är jag alltid OTROLIGT glad och tacksam för när kollegor, kroppsterapeuter, personliga tränare eller andra instruktörer pratar om bäckenbotten med sina patienter eller kunder. Jag hävdar alltså inte att bäckenbotten-området bara är ”mitt”. Utan snarare tvärt om – vi måste bli så många fler som pratar om dessa frågor!

Våga fråga!

Du kan inte kan uttala dig om någons bäckenbottenfunktion utifrån maganspänning. Däremot kan du uttala dig desto säkrare om du bara vet vilka frågor du ska ställa. Frågorna är privata och potentiellt känsliga, men det är oftast bara känsliga för dig som är frågeställare. Det kommer aldrig som en överraskning för personen du jobbar med att du vet att hen kissar, bajsar eller har sex. Du kanske tänker att dessa känsliga ämnen ligger utanför ditt yrkesområde. Ja, kanske? Men då måste du acceptera att du inte ska jobba så mycket med bäckenbotten. Du kan inte få det ena, utan att ta det andra.

Påminn din patient/kund om att de inte behöver svara om de inte vill. Svaren kan vara otroligt viktiga för att du ska veta hur du ska anpassa den fysiska träning du går igenom med personen ifråga. Svarar personen ”JA” på två av de blå frågorna bör du också rekommendera personen att söka hjälp hos en fysioterapeut/sjukgymnast riktad mot kvinnors hälsa.

Du som jobbar inom friskvård

Hur ofta tänker du på huruvida de övningar du rekommenderar kan ge en kvinna urinläckage eller möjligen bidra till ett framfall? Hur skulle du veta om så var fallet? Jag kan garantera: de flesta kommer inte ta upp detta med dig spontant. Om du INTE tänker på dina klienters förmåga att använda bäckenbotten som en del i träningen kan du mycket väl råka förvärra någons symtom utan att ens veta om det själv.

Hur du kan identifiera en bäckenbottendysfunktion!

Kolla av dina kunder med följande frågeformulär.

Screena dina kunder för bäckenbottendysfunktion!

Angående vikt så är BMI relaterat till bäckenbottendysfunktion på gruppnivå.

Får du ja på flera av frågorna behöver du rekommendera din klient att uppsöka en bäckenbottennischadfysioterapeut.

Det kan vara värt att ta lite administrativ tid och ringa runt till de rehabmottagningar som finns i närheten av där du jobbar. Fråga vart och till vem du kan hänvisa dina klienter vid behov. Det kommer löna sig för dig i slutänden! Vi från vårt håll vill otroligt gärna rekommendera våra patienter fortsatt friskvårdsträning hos kunniga personer ute i träningsbranschen. Du kan också hitta en del av oss här.

Inlägg på samma tema:

Och på tal om detta..

Om du är en professionell som jobbar med kvinnor och behöver veta mer om allt detta, så vill jag rekommendera:

Värk i bäckenbotten och ländrygg efter tung träning

Läsarfråga om värk i bäckenbotten och ländrygg efter tung träning.

Läsarfråga

”Jag har fått som en kronisk svag mensvärk ungefär som känns både längst ner i ländrygg och fram emot vad som känns som livmodern. Har inga konstiga blödningar eller så. Sista två månaderna har jag också börjat med rätt tung styrketräning, mkt olika marklyft och bäckenlyft med skivstång etc. Tror du att det kan vara en reaktion på träningen som kan sätta sig i den regionen? Kan det vara nån obalans mellan starka yttre muskler och svag bäckenbotten?”

Värk i bäckenbotten efter tung träning

Jag tror att du redan känner på dig att det kan finnas en koppling. Jag kan naturligtvis inte ge dig en diagnos eller ett faktiskt svar på hur det är, men jag kan ge dig ett resonemang till en bakgrund till att mitt svar blir:

JA, det kan vara en reaktion på träningen och en svaghet i bäckenbotten. 

Det bästa sättet att beskriva din bäckenbotten är som en korsning mellan en studsmatta och en hängmatta. Bäckenbottens slyngformade muskler kan studsa upp och ner samtidigt som vi rör oss. De lyfter samtidigt upp hela bukens innehåll mot tyngdlagen precis som en hängmatta. Hela tiden när vi rör oss sker som en ”armbrytning”. Vi ser hela tiden vilken som är starkast – vår bäckenbottens lyftande kraft eller belastningen vi utsätter den för. Förhoppningsvis vinner bäckenbotten.

Buktryck och träning

Bäckenbotten förlorar armbrytningen när trycket inne i magen blir större än den kraft som bäckenbotten kan stå emot. Vi kallar denna kraft för intraabdominellt tryck, och det skapas både av våra egna rörelser och genom yttre faktorer som att lyfta, bära, hoppa. Det som är tyngst är hopp, löpning, rörelser när båda fötterna lämnat underlaget samtidigt och när buktrycket ökar upprepade gånger som vid upprepade tunga lyft.

Bäckenbotten förlorar?

När bäckenbotten förlorar armbrytningen med det intrabdominella trycket kan det uppstå risk för att bäckenbottens hängmatta successivt bli hängigare och med tiden ökar kanske risken för framfall. Ett framfall ger ofta skavkänsla (typ som en tampong som sitter fel) och tyngdkänsla, men kan också följas åt av molande värk i ryggen och fram som mensvärk. Läs med om framfall här. Den där molande värken blir ofta värre vid tunga lyft och annan fysisk ansträngning.

Svag vetenskaplig koppling

Jag kan naturligtvis inte säga att du har ett framfall, men det här är argumenten för att tung fysisk träning som ger symtom kan höra ihop med en svaghet i bäckenbotten och risk för framfall. Vi har inte supermycket vetenskapliga evidens för att det finns en stark koppling mellan framfall och tung fysisk träning. Jag tänker att den värken du har skulle kunna förklaras av att hängmattan hängs ut för mycket när du tränar tungt och att det blir en negativ stretch med drag uppåt i ligament- och muskelfästen som skapar smärtan.

Vad är då för tung träning?

Gränsen för vilken fysisk träning som blir för mycket är väldigt individuell och beroende på ärftlighet, graviditeter, förlossninger och eventuella komplikationer.  Det är ju väldigt svårt att definiera tung träning. Jag tänker att när vi pratar om bäckenbotten så handlar det om träningspass med hög intensitet och frekvens på hopp eller längre tids löpning, samt repetitiv styrketräning med över 20 kg. Någonstans har jag läst att det tryck på bäckenbotten som vår egen kropp skapar i en hostning är ungefär lika som att lyfta 20 kg, så därför är mitt något svävande gränsvärde 20 kg.

Du har något på känn?

Det är dock verkligen inte så enkelt som att säga att om du lyfter tungt kommer du får ett framfall. Bäckenbottens styrka och tryckökningen på denna beror på en mängd olika faktorer. Framförallt beror det på din bäckenbottenstatus till att börja med. Det du skriver i din fråga får mig att misstänka att du själv har en känsla av att din bäckenbotten inte är tillräckligt stark, eller?

Börja lyssna på kroppens varningssignaler.

Stanna upp, knipträna mer. Jobba med andning och knip i koordination tillsammans när du tränar med belastning. Se om du kan uppnå en bäckenbottenstyrka som kan stå emot den belastning du vill att den ska klara.

Skaffa TÄT-appen och se till att få in bäckenbottenträningen i din vardag. Gå inte över gränsen i annan träning för vad som passerar symtomfritt för din bäckenbotten. Och gå till en gynekolog och be om en undersökning och besvären kvarstår!

Tidigare inlägg på samma tema:

Bäckenbotten under ägglossning

Varför känns mitt framfall värre när jag har ägglossning? Varför läcker jag mer under ägglossning? När jag tränar känns min bäckenbotten mer svajig under ägglossning – varför? Alla dessa erfarenheter och frågor ska jag försöka ge en kommentar idag.

Jag kan inte säga att jag ska ge ett svar.

För så här är det: Jag kommer ge ett resonemang utifrån min erfarenhet och utifrån forskning. Grejen är att forskningen om ägglossning och bäckenbottensymtom specifikt är väldigt sparsam, alltså har jag fått hoppa några steg och läsa forskning om hur ägglossning påverkar andra områden i kroppen. Framförallt har jag då hämtat inspiration från forskning på idrottskvinnor. Jag tror att resonemanget är logiskt överförbart, men ändå. Det finns ett stort glapp, och det är ändå ett gap mellan idrottsaktiva kvinnors knän och kvinnor med bäckenbottendysfunktions symtom under ägglossning. Ni kommer förstå när ni läser.

Stödjevävnad

Främre korsbandsskador drabbar I högre utsträckning kvinnor och flickor än män och pojkar, vilket gör att man länge misstänkt en hormonell delorsak. Man har undersökt relationen mellan östrogen, progesteron och relaxin i förhållande till dessa skador och svajigheten i främre korsbanden. Östrogen och progesteron ligger som lägst under mensen. Östrogen ligger som högst runt ägglossning och progesteron har sin höjdpunkt efter ägglossning och innan mens. Speciellt östrogen verkar kunna ha ett samband mellan stödjevävnads laxitet. Laxitet betyder ungefär ”slapphet”. På grund av denna ökade slapphet verkar det alltså finnas en statistisk ökad risk att drabbas av en främre korsbandsskada under tiden strax innan och under ägglossning. Hormonella preventivmedel som tar bort ägglossning kan minska risken.

(Det är ändå viktigt i sammanhanget att korsbandsskador inte är något som sker liksom oprovocerat, utan det krävs ofta en kombination av rörelser mer inåtrotation, framåtglidning och ett rotationsvåld som sätter extrem press på det främre korsbandet. Man föreställer sig att ökad slapphet i korsbandet ger utrymme till ökad rörelse och ökar risken för skada.)

Neuromuskulära kopplingar

En annan hypotes om varför förekomsten av korsbandsskador skiljer sig åt mellan män och kvinnor har att göra med hur de neuromuskulära kopplingarna påverkas av hormonella ändringar. Man har i vissa studier observerat kvinnor som fått hoppa på olika standardiserade sätt och sett att landningsmekaniken skiljer sig åt mellan perioderna i menscykeln. I andra studier har man inte sett några sådana samband alls, och man verkar oftare landa i att sambandet nog är rent hormonellt och har med vävnadernas stabilitet att göra. Man har sett siffror upp till en tioprocentig förändring av främre korsbandsslapphet under menstruationscykeln

Generell hållning och muskelpåverkan.

När det kommer till generell hållning och stabilitet så finns det en definition som lyder “Postural stabilitet är en individs förmåga att hålla tyngdpunkten stabil inom vissa gränser. Gränserna utgörs av den största distansen i någon riktning som kan kroppen kan lutas från tyngdpunkten utan att ramla.” Östrogen påverkar hela kroppens posturala stabilitet genom musklernas spändhetsgrad och stödjevävnadernas stunsighet/slapphet, och under ägglossning är kroppens förmåga att hålla sig stabil och i balans något sämre. Hormonernas påverkan på muskelstelhet är inte lika utforskad, men det verkar som att det i detta finns individuella variationer och dessutom skillnader mellan olika muskler i kroppen. Det är inte alltid möjligt att separera muskler från stödjevävnad. Musklernas stelhet kan påverkas direkt av omkringliggande stödjevävnad, även om det inte blir någon påverkan på muskelfibrerna i sig.

Bäckenbotten ÄR inte det främre korsbandet

Nu fattar ni det möjliga logiska glappet va? En bäckenbotten är inte ett korsband. Och jag kan inte med förvissning påstå att det som händer under ägglossning i främre korsbandet eller för all del mer generaliserat i kroppen faktiskt sker även i bäckenbotten. För det finns ännu inga studier på detta. Men, utifrån min ringa mening, så kan det finnas att sådant samband. Blir det en större stödjevävnads-slapphet/-svajighet och minskad muskulär stelhet i andra ställen i kroppen till följd av hormonella förändringar under ägglossning så har jag svårt att se att bäckenbotten skulle vara undantagen. Bäckenbotten och dess närbelägna stödjevävnader brukar vara snabba på att reagera på andra hormonella förändringar. Och det ett så pass vanligt upplevt fenomen hos patienter jag möter att jag kliniskt inte kan ignorera det. Bäckenbotten skiljer sig också från många andra muskelgrupper genom att vara väldigt invecklat sammankopplad med stödjevävnad, så pass att det inte alltid är möjligt att se vad som är muskel och vad som är stödjevävnad. Även om muskelfibrerna i sig alltså inte skulle påverkas så skulle hela bäckenbotten hypotetiskt ändå kunna bli svajigare till följd av hormonernas påverkan på stödjevävnaden.

Mina gissningsbaserade svar

  • Ditt framfall känns värre under ägglossning eftersom själva vävnaderna som utgör framfallet till stor del utgörs av stödjevävnad – som blir svajigare under ägglossning.
  • Ditt urinläckage blir värre under ägglossning eftersom svajigheten i vävnaderna som omger urinröret blir större, och du får mindre stabilitet kring detta och därför har svårare att knipa emot.
  • Du upplever att bäckenbotten är mer svajig under ägglossning därför att den helt enkelt är det.

Göra något annorlunda?

I den idrottsfokuserade forskningen jag läst så diskuteras det huruvida man faktisk ska ta hänsyn till ägglossningen när det kommer till träning och tävling för idrottande kvinnor. Jag kan tänka att det också går att tänka gällande alla. Upplever du att dina symtom är värre kring ägglossningen – träna lite annorlunda just då. Lägg inte de värsta och tyngsta passen just då helt enkelt.

Referenser

Swishdonation
Om du upplevt att vår blogg varit dig till stor hjälp får du gärna donera! Använd i så fall QR-koden ovan eller Swisha till nummer 1236340384 med valfri summa.
Om du inte kan är det såklart lugnt, du kan istället visa tacksamhet genom att berätta om oss för dina vänner eller dela vår sida på sociala medier. Tack!

 

Hur påverkas bäckenbotten av sittande?

Hur påverkas bäckenbotten av sittande?

Sittpositioner och bäckenbotten

Bäckenbotten är den muskulära hängmattan som utgör botten på bålen. Dessa muskler lyfter upp bukinnehållet men är också med och reglerar bålstabiliteten, buktrycket och kontinensen. När vi sitter vilar bäckenbotten ofta lite mot underlaget vi sitter på, men musklerna har ändå en grundaktivitet för att agera lyftande och som en reaktion på bålmusklernas aktivitet. När vi sitter med och utan stöd kommer ryggradens kurvatur att förändras.

Kommer ni ihåg serien om hållning från i höstas?

Du hittar den här om du vill läsa den igen. En kort sammanfattning kommer här:

  • Bäckenbotten, bålen och diafragma utgår alla viktiga delar av ditt hållnings- och andningssystem
  • Hur du andas och rör dig samt positionerar dig när du ska vara stilla kommer påverka din bäckenbotten

”Hållning” handlar inte enbart om att stapla kroppdelar på varandra, utan om att få optimala förutsättningar för att musklerna ska arbeta. Icke-optimala förhållanden för muskler och leder kan ge smärta och besvär. Många av oss sitter många, långa timmar per dag. Det kan därför vara angläget att som del av en bäckenbotten-rehab även se över din generella ergonomi även i sittande.

Idag återkommer vi till hur sittande påverkar vår bäckenbotten

När du sitter med god hållning och lite ryggstöd har du ofta det som vi kallar ”neutral svank”. Man kan också ha utplanad svank och en förstärkt svank. När man i studier kollat på hur bäckenbotten reagerar på bäckenets olika positioner till följd av olika svank-stilar har man sett att extremerna, alltså ingen eller väldigt kraftig svank försämrar bäckenbottens reaktionsförmåga under hosta, krystning och annan belastning.

Hur hittar jag en neutral position för mitt bäcken?

Testa där du sitter nu, rulla fram och tillbaks över sittbensknölarna. Du kan tippa bäckenet bakåt och framåt, men försök nu att landa någonstans i mitten. I detta läge kommer du känna en viss muskelaktivitet i bålen, men inte överdrivet.

Sittande-positioner och inkontinens

När du byter ställning från ihopsjunken till upprätt ökar den muskulära aktiviteten i bäckenbotten. I studier om sittande och bäckenbottenaktivitet har man sett vissa skillnader hos kvinnor med och utan ansträngningsinkontinens. De som inte lider av inkontinens har visats ha högre muskelaktivitet i bäckenbotten även i vila jämfört med personer med inkontinens. Inkontinenta kvinnor kan också ha en ”sämre” sittande hållning än kontinenta. Varför? Jo, bål- och bäckenbottenmuskler hör ihop. När du sitter med god hållning kommer musklerna i hela bålen vara aktiva för att hålla dig upprätt. Bäckenbotten känner av detta som en liten ökning av trycket i bålen och svarar därför med mer muskelaktivitet. Bäckenbottenmusklernas aktivitet kommer påverka både förmågan till att hålla inne urin och stödet till blåsan.

Vad betyder detta?

Bäckenbotten påverkas av sittande med dålig hållning. Låg aktivitet i bäckenbotten hörde ihop med en utplåning av ländryggens svank och det finns alltså samband mellan detta och ansträngingsinkontinens. En icke-optimal ryggradskurvatur i stående med en förlust av svank och ökad rundning av bröstryggen har i andra studier visats ha ett samband med framfall. Om det är att hållningen ger en svag bäckenbotten som predisponerar för framfall, eller om det är en minskning av bäckenbottenfunktion och bålstabilitet som bidrar till försämrad hållning står fortfarande oklart.

Sammanfattning

  • När du sitter ihopsjunken med ryggstöd får du en lägre aktivitet i bäckenbotten än när du sitter upprätt och aktivt utan ryggstöd.
  • En ökad bröstryggsrundning verkar ha ett samband med både ansträngningsinkontinens och framfall.
  • Förändringar i bäckenbottenaktivitet under olika positioner kan förklaras av det som samtidigt händer i bålen. När du sitter ihopsjunket kommer du ha minimalt med aktivitet i rygg- och magmuskler och på grund av detta triggas heller inte bäckenbotten till någon omfattande aktivitet. När du ökar muskelaktiviteten i bålen genom att sitta upprätt och utan stöd kommer buktrycket att öka, och bäckenbotten anspännas som svar på detta. I förlängningen kan denna muskelaktivitet vara bra för din bäckenbottenhälsa.

Referenser:

 

Bäckenbottenfunktion genom livet

Bäckenbottenfunktion genom livet

Hur förändras bäckenbotten under livet?

Bäckenbottendysfunktion är ett samlingsbegrepp för ansträngningsinkontinens, trängningsinkontinens, överaktiv blåsa, framfall och analinkontinens. Enligt en svensk studie på 5000 kvinnor har 46 % av alla kvinnor som fött barn någon eller några av de olika symtomen för bäckenbottendysfunktion. Vad som påverkar utvecklingen av bäckenbottendysfunktion är naturligtvis väldigt individuellt.

Schematiskt kan påverkansfaktorerna påvisas ungefär så här:

Den här modellen förklarar dock inte varför en viss individ drabbas av bäckenbottendysfunktion och visar inte heller de olika faktorernas olika dignitet i påverkansflödet.

Bäckenbottendysfunktion kan också visas mer schematiskt över ett livsspann.

Bäckenbottenfunktion genom livet

Fas ett står här för predisponerande faktorer som bäckenbottenmuskeltillväxt och troligen även genetik. Fas två står i första hand för förlossningar, operationer och trauman som kan påverka bäckenbotten negativt.  Fas tre för faktorer som påverkar på sikt så som ålder, klimakteriet och livsstilsfaktorer. Dessa livsstilsfaktorer är bland annat tungt fysiskt arbete och tung belastning i form av övervikt.

Nu är detta en kurva som också visar att bäckenbotten återhämtar sig ” normalt” från en vaginal förlossning efter en mer akut dipp nedåt vad gäller funktion. Ordentliga muskelskador vid förlossning som inte lagas korrekt kan naturligtvis innebära att dippen blir mer permanent och förändrar kurvans förlopp. Detta innebär att den inte kommer upp till sin förväntade nivå utan ligger kvar vid dippen och går ner därifrån. Beroende på skadans art så kan också dippen bli så pass djup att den kommer ner till det röda strecket, vid tröskeln för symtom.

Bäckenbottenfunktion genom livet

Det är mycket som kan påverka vår bäckenbottenfunktion till det sämre, men skador kring förlossning är ju den stora avgörande faktorn. Visst blir det tydligt när vi ser på det såhär? Hos oss alla kommer bäckenbottenfunktionen bli sämre när vi blir äldre. Detta är anledningen till att jag ofta är FÖR kirurgi, alltså att laga de bäckenbottenmuskler som går att laga om de inte blev lagade efter att de gått sönder vid en vaginal förlossning. För att du troligen behöver allt stöd och all muskelfunktion du kan ha när du blir äldre. Du kanske klarar dig hyfsat när du är ung, men efter klimakteriet har bäckenbotten sämre förutsättningar.

Referenser:

 

Swishdonation
Om du upplevt att vår blogg varit dig till stor hjälp får du gärna donera! Använd i så fall QR-koden ovan eller Swisha till nummer 1236340384 med valfri summa.
Om du inte kan är det såklart lugnt, du kan istället visa tacksamhet genom att berätta om oss för dina vänner eller dela vår sida på sociala medier. Tack!

Dina erfarenheter: Träning och bäckenbotten

Dina erfarenheter: Träning och bäckenbotten

Jag håller på med olika projekt (böcker, föreläsningar, blogginlägg etc) som på olika sätt syftar till att både folkbilda och bidra till förbättringsarbete inom kvinnosjukvården. I detta arbete är det otroligt viktigt att kunna belysa fler perspektiv än mitt eget. Därför kommer jag i flera inlägg be er om era upplevelser, erfarenheter och tankar utifrån olika teman. Jag ber att både dela med er av positiva och negativa saker om det går!

Och jag kommer alltså kanske använda era citat, men har för regel att alltid avidentifiera så mycket jag kan. Jag kommer därför inte ge var och en av er cred för era bidrag sådär ”offentligt”, men ni ska veta att jag är OTROLIGT tacksam för varje berättelse jag får ta del av.

Ni är så viktiga!

Idag vill jag alltså höra era erfarenheter av:

Träning och bäckenbotten

  • Bäckenbottenträning, hur har dte fungerar för dig?
  • Har du använt något speciellt träningsredskap?
  • Vem har instruerat knipövningar till dig?
  • Kan du träna det du vill annars?
  • Känner du att din bäckenbotten begränsar dig?
  • Vad har du fått för råd angående träning utifrån ett bäckenbottenperspektiv?

Berätta allt du kommer på och vill dela med dig av! 

Om du upplevt att vår blogg varit dig till stor hjälp får du gärna donera! Använd i så fall QR-koden nedan eller Swisha till nummer 1236340384 med valfri summa. Om du inte kan är det såklart lugnt, du kan istället visa tacksamhet genom att berätta om oss för dina vänner eller dela vår sida på sociala medier. Tack!