Kategori: Inkontinens

Inkontinens

Ansträngningsinkontinens

Under den här kategorin hittar du främst information om ansträngningsinkontinens. Denna typ av inkontinens är vanlig och innebär att du inte kan hålla tätt när trycket i buken och på blåsan blir högt. Detta kan hända till exempel när du hostar, hoppar, nyser, lyfter eller springer. Bäckenbottenträninghjälper framför allt om du har ansträngningsinkontinens. Det finns också en andra former, bland annat trängningsinkontinens. För detta hjälper främst blåsträning, något som finns nämnt kortfattat här – men för mer information om detta rekommenderas du läsning på till exempel 1177.

Om du önskar veta mer om bäckenbottenträning rekommenderas du att läsa mer under kategorin med detta namn. Här finns övriga tips och råd. Så långt det är möjligt baseras informationen här på vetenskap, men där vi ännu inte har studier baseras fakta istället på fysioterapeutiska resonemang.

Dina erfarenheter: Behandling för bäckenbottenproblem

Dina erfarenheter: Behandling för bäckenbottenproblem

Jag håller på med olika projekt (böcker, föreläsningar, blogginlägg etc) som på olika sätt syftar till att både folkbilda och bidra till förbättringsarbete inom kvinnosjukvården. I detta arbete är det otroligt viktigt att kunna belysa fler perspektiv än mitt eget. Därför kommer jag i flera inlägg be er om era upplevelser, erfarenheter och tankar utifrån olika teman. Jag ber att både dela med er av positiva och negativa saker om det går!

Och jag kommer alltså kanske använda era citat, men har för regel att alltid avidentifiera så mycket jag kan. Jag kommer därför inte ge var och en av er cred för era bidrag sådär ”offentligt”, men ni ska veta att jag är OTROLIGT tacksam för varje berättelse jag får ta del av.

Ni är så viktiga!

Idag vill jag alltså höra era erfarenheter av:

Behandling för bäckenbottenproblem

  • Vilka vårdgivare och professioner har du fått träffa?
  • Har du fått råd om läkemedel, behandling eller operation?
  • Har du behövt och fått några hjälpmedel?
  • Har du fått några råd eller vägledning gällande kommande graviditet eller förlossning?
  • Hur har du upplevt vården och bemötandet?

Berätta allt du kommer på och vill dela med dig av! 

Dina erfarenheter: Bäckenbottenproblem efter förlossning

Dina erfarenheter: Bäckenbottenproblem efter förlossning

Jag håller på med olika projekt (böcker, föreläsningar, blogginlägg etc) som på olika sätt syftar till att både folkbilda och bidra till förbättringsarbete inom kvinnosjukvården. I detta arbete är det otroligt viktigt att kunna belysa fler perspektiv än mitt eget. Därför kommer jag i flera inlägg be er om era upplevelser, erfarenheter och tankar utifrån olika teman. Jag ber att både dela med er av positiva och negativa saker om det går!

Och jag kommer alltså kanske använda era citat, men har för regel att alltid avidentifiera så mycket jag kan. Jag kommer därför inte ge var och en av er cred för era bidrag sådär ”offentligt”, men ni ska veta att jag är OTROLIGT tacksam för varje berättelse jag får ta del av.

Ni är så viktiga!

Idag vill jag alltså höra era erfarenheter av:

Bäckenbottenproblem efter förlossning

Har du drabbats av något av detta?

  • Smärta?
  • Infektioner i stygn?
  • Tyngdkänsla?
  • Framfall?
  • Urininkontinens?
  • Avföringsinkontinens?

Berätta gärna både stort och smått. Hur påverkade det livet? Vad det något som fick det att vända till det bättre? Blev det någon gång sämre?

Berätta allt du kommer på och vill dela med dig av! 

10 saker du inte visste om fysioterapi för bäckenbotten

10 saker du inte visste om fysioterapi för bäckenbotten

De flesta av mina patienter under de senaste åren har hittat till mig via bloggen. Jag upplever också att den generella kunskapen om att vi fysioterapeuter som jobbar med bäckenbotten överhuvudtaget existerar har blivit väldigt mycket bättre. Därför har också de flesta en liten aning om vad de kan förvänta sig av ett besök hos mig. Men för dig som är hyfsat ny bloggläsare eller så, tänker jag ge en liten introduktion vad fysioterapi för bäckenbotten handlar om. Därför vill jag idag dela med mig av 10 saker du inte visste om fysioterapi för bäckenbotten.

  • Fysioterapeuter kan göra vaginala och anala undersökningar

Det här är något som inte gäller alla fysioterapeuter. Men vi som jobbar med bäckenbotten, jobbar alltså hands on med bäckenbotten. Man gör inte knäundersökningar utanpå jeansen, och vi  kan inte jobba med din bäckenbotten utan att först undersöka. När du ska träffa en sån som mig behöver du alltså vara beredd på en varsam gynekologisk undersökning.

  • Det är inte bara inkontinenta gamla eller nyförlösta kvinnor som behöver träffa en sån som mig.

Besvär med bäckenbotten kan drabba alla. Besvären kan gälla allt ifrån inkontinens, svårt att kissa, avföringsinkontinens, förstoppning, magsmärtor, bäcken/ländryggsbesvär, samlagssmärta, smärtor i underlivet eller kring svanskotan. Dessa besvär återfinns hos alla olika sorters människor i olika åldrar.

  • Om en person läcker urin är behandlingen inte alltid (ENBART) bäckenbottenträning.

Inkontinens handlar ofta om ett system som inte fungerar optimalt, inte bara enstaka muskler. Om vi ser kroppen som ett system hör magens- och ryggens muskler ihop med höftmusklerna, rumpmusklerna, diafragma och bäckenbotten. Ibland kan fokus därför ligga på at optimera styrka och eller spänningsgrad i andra muskler. Om bäckenbotten istället är överspänd kan det finnas svårigheter att hålla tillbaks urin på samma sätt som när bäckenbotten bara är för svag. Om du har besvär behöver du få en individuell bedömning!

  • Bara för att du redan kniptränat en massa och detta inte hjälp, betyder det inte att en fysioterapeut inte kan hjälpa dig.

Vi har inte pluggat en treårig grundutbildning och genomgått en massa vidareutbildningar bara för att lära dig att knipträna. Fysioterapi för bäckenbotten är så mycket mer än att bara stärka upp en muskelgrupp. Det kommer omfatta träning för ökad rörlighet, avslappning, successiv upptrappning av andra övningar, råd om ergonomi och om toalettvanor. För att bara nämna lite av allt det vi gör och kan.

  • Bara för att din mormor hade framfall och din farfar kronisk förstoppning behöver det inte betyda att du har samma genetiska förutsättningar och att det inte finns något att göra.

Vårt genetiska arv kommer visserligen alltid påverka oss, men det finnas alltid både förebyggande och behandlande åtgärder för att inte få samma besvär som andra familjemedlemmar. Sök hjälp för besvär DU har och följ de individuella råden DU får.

  • Fysioterapi kan hjälpa en person som har konstaterade muskelskador eller framfall och ska opereras.

En operation görs för att rätta till ett anatomiskt problem, men fysioterapi före och efter en operation kan hjälpa till med återhämtningen och att återfå funktion.  Fysioterapi syftar till att optimera funktionen och återhämtningsförmågan i anslutning till kirurgi. Ibland handlar det om bäckenbottenträning, ibland om alla andra omkringliggande faktorer som jag redan nämnt.

  • Bäckenbottenintresserade fysioterapeuter jobbar inte bara med kvinnor.

Det här påståendet är dubbelt. Det är helt sant att det finns långt fler fysioterapeuter som jobbar med kvinnors bäckenbottenbesvär, än med mäns. Och då är ändå bäckenbottenintresserade fysioterapeuter generellt en bristvara. Men teoretiskt sätt finns det alla möjligheter att jobba med bäckenbottenbesvär för män som fysioterapeut. Min ingång till detta är dock kvinnohälsa, och jag tror att det kommer förbli så.

  • Även om en patients besvär kommer från en ”medicinsk orsak” så finns hjälp att få.

Även om det finns konstaterad endometrios, fibromyalgi eller andra kroniska diagnoser så finns det alltid saker att behandla. Vi kanske inte kan få bort alla besvär, men symtomlättnad från någon del kan bidra med ökad hälsa i alla fall. Jag brukar ofta säga till mina patienter att jag behandlar deras symtom, inte deras eventuella diagnos. Trots eventuellt kroniska diagnoser går det ofta att jobba bort en del av besvären.

  • Vi har ofta specifik vidareutbildning

wpid-wp-1439996815383.jpeg

De flesta av oss någon slags vidareutbildning i detta, en kurs som också ofta inkluderar att vi ÖVAR PÅ VARANDRA. Det krävs en del på det personliga planet för att bli en sån som jag. =)

  • En fysioterapeut som gör vaginala eller anala undersökningar är inte knäpp.

wpid-img_20150821_082443.jpg

Jag önskade att det här var självskrivet. Tyvärr är det mest i fysioterapeutkretsar den här skepticismen dyker upp. För mig är logiken enkel. Vi jobbar med muskulära, skelettala och neuromuskulära system överallt annars i kroppen för att optimera funktion och rörelseförmåga. Jag jobbar enligt precis samma principer som alla andra kollegor, bara att jag måste palpera de aktuella områdena genom en kroppsöppning. Att jag inte ryggar tillbaks för det intima i detta är en annan sak, och det är kanske däri det ”knäppa” ligger. Men eftersom patienterna gärna väntar i veckor eller månader bara för att få en sån här bedömning är jag ändå rätt övertygad att behovet av fler av oss är enormt.

Har jag missat några viktigt? Är det något du undrar? 

 

Hållning, andning och bäckenbotten

Hållning, andning och bäckenbotten

Din hållning som orsak till bäckenbottendysfunktion och andningssvårigheter

Om du sätter eller ställer dig i en väldigt dålig/framåtböjd hållning kommer du märka att det är väldigt svårt att fylla lungorna och ta riktigt djupa andetag. Detta beror helt enkelt på att du pressar samman bukinnehållet, och diafragma kan inte sänkas som den skulle behöva göra. Istället får dina muskler i axlar och bröstrygg ta över för att istället höja bröstkorgen.

Upprätt hållning och andning

Två grundläggande funktioner i människans kropp är förmågan att hålla sig upprätt, och förmågan att andas. Dessa två funktioner är helt separata, men också helt beroende av varandra. Diafragma är den främsta andningsmuskeln, men den har också en nyckelroll i bålstabiliteten. Upprätt hållning är en komplex neuromotorisk process som inkluderar kontroll av buktrycket. Varken enbart magmuskelstyrka eller specifika andningsmönster kan öka buktrycket, utan buktryck genereras av ett samarbete mellan bålmuskler, diafragma, bäckenbotten och ett stängt struplock.

När buktrycket ökar, även så lite som när vi pratar eller andas, kommer trycket pressas mot alla håll i bukhålan. Magmuskler, bäckenbotten och diafragma svarar på detta genom att anspännas, för att skydda organen mot tryck.

Framåtböjd hållning

En framåtböjd hållning kommer alltså ge en störd andning som också ökar trycket mot bäckenbotten. Denna position kommer också göra så att dina bålmuskler och din bäckenbotten inte kan jobba särskilt bra eftersom de måste börja med att motverka en onormal tryckökning i bålen. . Under perioder av ökat buktryck, så som vid hosta och tunga lyft, engageras bäckenbotten för att hålla bäckenorganen på plats och för att stänga till urinrör och analöppning. Lider du av exempelvis inkontinens vid plötsliga höjningar av buktrycket kan du se om du kan minska dina besvär bara genom att optimera din hållning.

Detta är anledningen till att det är så viktigt med att du har en god hållning – för att utgångsläget för diafragma, bäckenbotten och bålmusklerna ska vara optimalt!

Om du lider av bäckenbottendysfunktion (framfall, svag bäckenbotten, överspänd bäckenbotten eller inkontinens) eller andningsproblematik (lungsjukdomar, astma osv) så kommer en god hållning tillsammans med god andningsteknik vara en möjlighet till symtomlindring, tillsammans med dina vanliga träning.

Andning under tung träning

Du kan använda andningen som ett sätt att moderera buktrycket och minska för hög belastning på bäckenbotten vid behov.  För att minska buktrycket under tunga lyft rekommenderas utandning under lyftet hellre än att hålla andan. Detta har jag skrivit mer om HÄR.

Bröstkorgspositionering, andning och bäckenbotten

Bäckenbotten och diafragma fungerar lite om spegelbilder mot varandra. När den ena rör sig så rör sig den andra. Båda två är grundläggande för vår upprätta hållning och andning och det finns tydligt klarlagda samband mellan andningssvårigheter och bäckenbottendysfunktion. Du kan alltså påverka det ena eller det andra problemet (eller båda!) genom att jobba med dina andning och din hållning genom positionen för din bröstkorg.

Bröstkorgen ska vara rakt placerad över bäckenet, för att optimera både dessa musklers arbete.

god hållning vs dålig hållning

Testa nu, du där du sitter eller står:

  • Sjunk ihop med dålig hållning framåt. 

Nu kommer utrymmet mellan ditt pubisben och din bröstkorg ha närmat sig varandra. Om du sitter kommer du ha rullat bak bäckenet så att du kommer sitta liksom lite bakom dina sittbensknölar. Bröstkorgen pekar nu lite snett in mot magen. Du har inte bröstkorgen rakt över bäckenet. I enna position kommer diafragma inte kunna sänkas helt under inandning, i och med att utrymmet är lite för trångt. Du kommer behöva använda musklerna kring nacke, axlar, skuldra istället – och ökar däremed risken för överspänningsbesvär.

  •  Överdriv nu en ”god hållning”.

Svanka lite överdrivet och brösta upp dig jättemycket. Här kommer bäckenet vara överdrivet framåttippat och bröstkorgen peka snett framåt istället. Här kommer utsträckta magmuskler påverka andningsrörelsen, och magmusklerna kommer inte vara optimalt aktiva i att moderera buktrycket.

  • Ställ dig nu optimalt

Bröstkorgen ska peka rakt neråt och bäckenet vara neutralt tiltat så att du har en liten, naturlig svank.

 

Var känns det bäst?

Testa att ta djupa andetag i de olika positionerna.

Testa att knipa med bäckenbotten i de olika positionerna.

Testa nu och berätta för mig i kommentarerna!

bild1

Referenser till alla inlägg:

Alla inlägg i serien:

Frågor och svar om inkontinens 2

Frågor och svar om inkontinens 2

Det här blir det sista inlägget om inkontinens för den här omgången. Alla inläggen ligger under kategorin som heter just ”Inkontinens” så vill du botanisera i vad jag skrivit mer om ämnet så kan du hitta allting där. Kolla hellre där och en tre gånger för svar på följdfrågor än att försöka kontakt mig just nu. Just i denna stund har vi ju lite annat för oss.

Kan man bli inkontinent av kejsarsnitt?

Svar på den frågan finns här!

Är det normalt att läcka när man tränar även utan att ha fött barn?

Det är rätt vanligt förekommande att kvinnor överlag har ett ansträngningsutlöst urinläckage, men bara för att det är vanligt betyder det inte att det är normalt. Du som inte har fött barn har ju inte de speciella riskfaktorerna för skador eller slitage på bäckenbotten som graviditeter och förlossning kan innebära. Men samtidigt säger urinläckaget oss att dina muskler inte helt hundraprocentigt gör sitt jobb. Sök hjälp av en fysiot- eller uroterapeut för att träna upp musklerna i första hand.

Ständigt droppande/rinnande efter förlossning?

Graviditeten, både hormonerna och viktuppgången, kommer påverka bäckenbotten så att den bli lite tröttare och stretchigare än vanligt. En vaginal förlossning innebär en över 300%- ig utsträckning av bäckenbottens muskler och kan också skapa drag, tryck och skador på nerver runt omkring bäckenorganen och bäckenbotten. I alla dessa processer finns det möjliga faktorer som kan stöka till det väldigt för både din möjlighet att knipa emot, men också för kommunikationen till och från urinblåsan. Att helt och hållet tappa kontrollen över urinblåsan förekommer hos vissa efter förlossningen och kan bero på en kombination av muskel- och nervpåverkan.

Det är alltid lite svårt att veta vad som vad kort efter en förlossning. Kroppen är häftig och kan återhämta sig jättebra. Du ska absolut uppmärksamma vården på ditt problem och be om råd och behandling.

För vissa räcker det dock att ge det tid och följa en rad egenvårdstips:

  • Knipträna! Be någon kontrollera ditt knip och ge dig individuellt utformade råd om träning.
  • Träna in att aktivt knipa när du ska hosta, nysa eller lyfta.
  • Det här är inte tänkt som ett hetsigt råd! Men inkontinens kan vara förknippat med övervikt. När det gått 6-12 månader efter förlossningen kan du aktivt börja se över din vikt av bäckenbottenhänsyn.
  • Blåsträna. Kissa på regelbundna intervall och försök att successivt sträcka på tidsspannet mellan kissningarna tills du kan hålla dig 3-4 timmar mellan.
  • Undvik förstoppning! Förstoppning kan rent mekaniskt trycka fram mot blåsa och urinrör och störa deras funktion.
  • Sluta inte drick tillräckligt, även om du är rädd att läcka! Det kan ställa till det på andra sätt.

Kan man bli sämre igen efter att ha tränat upp styrkan? Kan man ”paja” sin bäckenbottenstyrka genom att träna för hårt/intensivt?

Muskelmassa är alltid en färskvara, så bara för att du tränat upp bäckenbotten en gång betyder inte att den alltid kommer fortsätta vara så. Ofta behöver du knipträna regelbundet och intensivt i minst tre månader. Sedan kan man ofta glesa ut knipträningen något så att det blir mer upprätthållande knipträning några gånger i veckan.

Du kan i princip inte få muskelmassan att minska genom att träna fel. Men det finns också personer som utvecklar ett överspänningstillstång i bäckenbotten, genom att gå omkring och knipa hela, hela tiden. Överspända och överaktiva muskler kan bli funktionellt svaga då de inte blir flexibla nog att svara med extra anspänning när det faktiskt behövs.

Om du alltid tränar med höge tryck än vad musklerna faktiskt klarar att hålla emot finns också risken att ”den förlorade armbrytningen” för bäckenbotten också ger upphov till problem. Det skulle kunna vara en risk för framfall, eller för muskelskador och smärta.

Hoppas ni nu fått svar på många av de angelägna frågor som ställdes tidigare i höstas!

Frågor och svar om inkontinens 1

Frågor och svar om inkontinens 1

Nu har vi snart ägnat en hel veckas inlägg åt just ämnet inkontinens. När jag öppnade upp ämnet på instagram fick jag så många olika frågor att det inte gick att ta i bara ett fåtal inlägg. Idag och imorgon kommer alltså lite fler korta svar på ett otal olika frågor.

Ska man bara acceptera att leva med inkontinens?

Nej, jag tycker absolut inte att man rakt av ska acceptera att ”ojsan hoppsan, blev det så här nu”. Det första man ska göra är att börja knipträna på egen hand. Räcker inte det kan man söka hjälp av en fysioterapeut eller uroterapeut (finns på en del gynmottagningar). Där kan den fortsatta behandlingen vara ”konservativ”, alltså att man på olika sätt försöker lösa ditt problem utan att behöva genomgå kirurgi. För viss hjälper inkontinensbåge eller menskopp som ett litet mekaniskt stöd för att stötta upp och minska förekomsten av urinläckage. Hjälper inte det man testar finns det för ansträngningsinkontinens annan hjälp att få, till exempel inkontinensoperation. Alla operationer kommer med en uppsättning risker och möjliga komplikationer. Det är därför man försöker med så mycket annat innan du opereras. Men många som slutligen opereras blir väldigt nöjda.

Kan man kräva operation även om vården inte tycker att man läcker tillräckligt?

Det här är svårt att svara på. Eftersom även de enkla inkontinensoperationerna KAN ge komplikationer så är det alltid en avvägning mellan fördelar och risker. Om du inte testat ”allt” i tränings- och hjälpmedelsväg kan det vara värt att testa det först. Oftast anser jag att din livskvalitet bör avgöra mycket, och att man kanske inte ska stirra sig blind på läckagemängd. Men om det är sällan och vid mer extrema situationer du faktiskt läcker så skulle jag nog ändå resonera att det är bättre att avstå operation. Tyvärr finns det också fortfarande vårgivare som kommer svara att ”det är normalt att ha det så här efter att man fött barn”, så ibland får man tyvärr ta vårdgivarens svar med en nypa salt. Känner du att du nog inte fick träffa den bästa, byt vårdgivare.

Ska min bäckenbotten kunna klara av att hålla urin är jag studsar studsmatta?

Svaret är faktiskt nej. Även tonårig trampolingymnaster läcker urin i stor utsträckning. Att hoppa är inte något som du kan ta för givet att din bäckenbotten ska klara av, tyvärr. Jag har skrivit mer om hopp i studsmatta här.

Är knipövningar enda sättet att minska inkontinens vid fysisk aktivitet?

Med bäckenbottenträning syftar du till att både stärka och volymöka din bäckenbotten. När den blir biffigare kommer den hjälpa att hålla emot vid ökat buktryck och vid belastning som vid fysisk aktivitet. Att träna på timing kan också var en grej, alltså att kunna koordinera bäckenbotten med lyft etc. Men det är ju inte alltid hundraprocentigt så att inkontinensen faktiskt hänger på musklerna, utan också på stödjefunktionen. Då kan du testa att träna med en tampong, menskopp eller inkontinensbåge insatt. Om det lilla mekaniska stödet underlättar symtomen är det fritt fram att fortsätta med det. Tampong är ju inte så slemhinnevänligt när du inte har mens, men om menskopp fungerar kan ju det vara ett alternativ att ha under träning. Inkontinensbåge kan du få förskrivet vid uroterapeut.

Är det normalt att läcka i sömnen?

När jag börjar svara på den här frågan vill jag poängtera att det jag skriver här är information som inte ska katastroftanke-övertolkas. Om du någon gång haft urinläckage nattetid och mycket väl ser en naturlig orsak till detta ska du inte genast börja få panik. Men om du inte riktigt förstår ditt problem ska du inte heller tveka att söka läkarvård.

Det vanliga är att sängvätningär något som händer barn, men det är faktiskt ett problem som också kan drabba vuxna. Det är däremot inte ett problem som du bara ska rycka på axlarna åt, utan du behöver söka vård.

Det finns flera olika möjliga orsaker som kan vara mer eller mindre allvarliga:

  • En anledning kan vara att njurarna producerar mer kiss än normalt.
  • Det kan också vara ett symtom på diabetes.
  • Det kan också vara ett tecken på en väldigt överaktiv blåsa.
  • Det kan finnas hinder i dina urinvägar.
  • Det kan höra ihop med förstoppning eller framfall.
  • Vissa läkemedel kan också irritera din blåsa.
  • Det kan också vara ett tecken på cancer i blåsan eller prostatan eller på neurologisk sjukdom.

När du söker vård kommer läkaren att göra en rad olika utredningar. Beroende på orsak kommer du får olika tips, råd och behandlingar.

Egenvård:

Om vi utgår från att ditt besvär enbart beror på en väldigt överaktiv blåsa är en del av behandlingen att jobba med blåsträning. Sätt vid behov en väckarklocka och gå upp och kissa på regelbundna intervall även nattetid. Försök att dricka normala mängder och inte begränsa ditt vätskeintag i stort, men sluta drick mycket precis innan sänggåendet. Undvik både kaffe och alkohol som kan reta blåsan.

Fortsättning med svar på ytterligare frågor kommer imorgon!

Är det farligt att träna med urinläckage?

Är det farligt att träna med urinläckage?

Frågor:

”Kan jag förvärra mina besvär om jag joggar eller tränar hårt trots att jag läcker?”

”Jag har en konstaterad skada som inte ska åtgärdas än. Är det farligt att träna så att jag läcker?”

Är det farligt att träna med urinläckage?

Det här är jättebra frågor! Jag kan heller inte ge enkla och kategoriska svar. Det kan också hända att jag har kollegor som tänker annorlunda än vad jag gör. Mycket enkelt uttryckt är inte urinläckage i sig något stort problem, men det är ett symtom på en svag bäckenbotten, som kan leda till andra problem.

Vi tar det långa svaret…

Vad är urinläckage?

Urinläckage är en ofrivillig förlust av kontroll över blåsan, vilket resulterar i en plötslig frisläppning av urin. När allting funderar som det ska är frisläppning av urin en finstämd process som börjar som ett samtal mellan blåsan och hjärnan. Blåsan signalerar att den är full, hjärnan kollar av att läget är lämpligt. Är kusten klar får blåsans muskler information att de ska anspännas, så att urin pressas ut ur blåsan. Samtidigt säger hjärnan också till bäckenbotten att slappna av, så att urin kan passera ut genom urinröret. Hos en person som lider av urininkontinens fungerar detta system inte helt. Någonstans failar systemet: blåsan släpper ifrån sig urin utan att hjärnan sagt att det är okej. När det handlar  om att de tillslutande musklerna inte gör sitt jobb pratar vi om ansträngningsläckage.

Ansträningsinkontinens

Ansträngningsinkontinens är dom som drabbar kvinnor som läcker när de tränar, lyfter, hoppar nyser eller skrattar. Rörelsen i sig sätter press på urinblåsan och orsakar urinläckage, och bäckenbotten klarar inte av att hålla emot.

Vad kan ansträngningsinkontinens leda till, om det inte behandlas?

Är inkontinensen ett symtom på att bäckenbottens muskler är för svaga kommer detta inte lösa sig av sig själv, utan kan kanske snarare förvärras med tiden.

En annan sak som inte ska förbises är att inkontinens ofta leder till psykologiskt lidande. Det försämrar det fysiska självförtroendet, och leder ofta till att kvinnan låter bli att göra saker hon annars tycker om, av rädsla för att läcka. Detta i sig tycker jag är allvarligt nog!

Ansträningsinkontinens som riskfaktor för framfall?

Kommer inkontinens leda till framfall? Det finns två svar på den frågan. Nej och ja. Nej, för att dessa två problem inte nödvändigtvis är ihophörande eller länkade till varandra. Man kan ha framfall utan inkontinens och man kan ha inkontinens utan tillstymmelse till framfall.

Båda kan vara symtom på en försvagning av bäckenbotten! Och om din bäckenbotten bara fortsätter att försvagas med ålder och muskelsvaghet, kan du få ökad risken att drabbas av båda två.

Är det farligt att träna med urinläckagebåt2

Båten i dockan-teorin

Bilderna här ovan visar ”båten i dockan”-teorin. Vi tänker oss att båten är organen (urinblåsa, livmoder och tarm), och dessa  vilar på bäckenbotten som är vattnet. Urinblåsa, livmoder och tarmar har alla sina upphängningsanordningar uppåt och stöd från bäckenbotten nedåt. När bäckenbotten sänks kraftigt, likt vattennivån på andra bilden, kommer draget i bäckenorganens upphängningar öka.

Bäckenbotten – vattennivån – sänks kraftigt efter en förlossning, kanske med åldern, och hos personer som lider av kronisk hosta och förstoppning. Om belastningen blir för hög, och draget i bäckenorganens stödjevävnad under en lång tid blir för kraftigt, kanske detta kommer orsaka att ”båtens förtöjningar” försvagas och förslappas och båten/bäckenorganet blir permanent sänkt. Detta är en förklaringsmodell hur framfall uppstår. Och detta är också anledningen till du kanske inte ska träna så hårt att du frammanar symtom så som urinläckage.

Jag har en skada, som ska lagas så småningom. Är det ändå dåligt att träna så jag läcker?

Om du vet att orsaken till dina läckage är muskelskador och du vet att de kommer åtgärdas kan jag ibland rycka lite mer på axlarna åt ansträngningsläckage under träning. Då har vi facit på varför dina muskler inte helt klarar att göra sitt jobb, och vi vet att de kommer få mycket bättre förutsättningar inom en tid. Då kan jag ibland tänka att de vinster du får av att träna så tungt som du tycker är roligt kan vinna över respekten för påverkan på bäckebotten under den tidsperiod du ändå väntar.

Däremot anser jag att även om du slutar läcka med hjälp av en TVT-operation kan det vara viktigt att fortsätta knipträna, även om du blir helt symtomfri. Operationen kommer inte göra något åt styrkan i din bäckenbotten, bara stabiliteten kring urinröret. Operationen som sådan kommer göra dig symtomfri, men kanske inte minska risken för framfall om du har en generellt svag bäckenbotten.

Det är inte farligt att träna med urinläckage

Men om det är ett återkommande problem bör du söka hjälp. För din livskvalitets skull. Och för att minska risken för besvär längre fram.

 

Referenser:

Trängningsinkontinens

Trängningsinkontinens

Ansträngningsinkontinens handlar om en nedsättning i stödjefunktionen kring blåsa och urinrör och går ofta att åtgärda med bäckenbottenträning. Trängningsinkontinens är en helt annan sak och uppstår vid en ofrivillig sammandragning av urinblåsan som resulterar i en stor eller liten blåstömning.

Överaktiv blåsa

Hos vissa blir inte alltid sammandragningen av urinblåsan orsak till ett läckage, utan blir ”bara” täta och irriterande kissnödighetsträngningar. Det innebär frekvent och tvingande behov av att tömma blåsan, utan att det uppstår läckage och kallas då överaktiv blåsa.

Varför drabbas man av trängningsinkontinens?

Det är inte helt enkelt att förklara en generell uppkomstmekanism till överaktiv blåsa och trängningsinkontinens. För vissa är uppkomsten av överaktiv blåsa startskottet en kraftig överfyllnad av blåsan vid förlossningar eller operationer. För vissa är det en vanesak som går överstyr – man går och ”säkerhetskissar” så ofta att blåsan vänjer sig vid att vara mycket lättretad. Andra orsaker till trängningsinkontinens kan vara ålders- och hormonrelaterade förändringar, upprepade urinvägsinfektioner, psykologiska faktorer, eller som en reaktion efter strålning eller kirurgi. Vissa neurologiska sjukdomar har också trängningsinkontinens som en av symtomen. Av alla som lider av inkontinens utgör personer med trängningsinkontinens 10–15 %. Upp emot hälften av alla som lider av inkontinens har en blandning av trängningsinkontinens och ansträngningsinkontinens.

Behandling

Bäckenbottenträning är den traditionella behandlingen för framförallt ansträngningsinkontinens, men har en roll även vid blandinkontinens och trängningsinkontinens. Bäckenbottenträning utförs på samma sätt som vid andra tillstånd, du kan med fördel använda appen TÄT eller söka en fysioterapeut eller uroterapeut för att få ett individuellt utprovat program. Blåsträning är också en viktig beståndsdel. Denna träning handlar om strukturerat träningsprogram, där du gradvis ska öka tiden mellan blåstömningarna. Målet är att ta tillbaka kontrollen över blåsans!

Till uroterapeut och eller läkare om behandlingen inte hjälper

Om egenvård och träning inte hjälper ska du träffa en läkare. Hen kan också vid behov remitetra dig till vidare undersökning på sjukhus. Där görs en del tryckmätningar och kanske även blåsundersökning med ett kikarverktyg. Det kan finnas läkemedel som kan hjälpa dig om inte annan behandling fungerar. Uroterapeuter kan också förse dig med andra hjälpmedel så som apparater för elektrisk stimulering eller akupunktur.

Tips och vidare läsning:

Ladda ner blåsträningsprogram

Behandling av urinträngningar och trängningsinkontinens – överaktiv blåsa

Ansträngningsinkontinens

Ansträngningsinkontinens

Inkontinens generellt handlar om ett ofrivilligt läckage, av urin eller gas eller avföring. Ansträngningsinkontinens är den typ av urinläckage som uppstår vid ökat buktryck, till exempel när du hoppar, hostar eller nyser. För vissa handlar det om mer extrema situationer så som vid hopp i studsmatta eller efter längre tids löpning. För andra handlar det om mer lättprovocerade läckage. Kort efter en förlossning när bäckenbotten nyligen blivit väldigt traumatiserad är det inte ovanligt att läcka urin. Bäckenbottens förmåga att hålla emot ens en liten tryckökning kan vara nedsatt.

Vad är det som misslyckas med att hålla emot?

Det är en kombination av att urinrörets slutmuskel och bäckenbottenmusklerna inte orkar stå emot det tryck som hamnar mot dem. Det handlar ofta om en nedsättnig i stabiliteten vilket gör att urinröret rör på sig mer än normalt. Det innebär att urinröret sjunker nedåt vid en tryckökning och till ofrivilligt passage av urin. Om det är urinrörets slutmuskel som inte kan nypa åt tillräckligt kan det också ske ofrivilliga läckage, även om övriga strukturer fungerar som de ska. Det som händer då är att trycket i urinblåsan kan bli högre än trycket i urinröret, och då kan urin passera. En del drabbas av lägre tryck i urinröret bara av ålder.

Varför drabbas flest kvinnor?

Kvinnor har korta och raka urinrör, jämfört med män som har ca 17 cm och böjda urinrör. Bindväv och muskler påverkas också av graviditet och hormoner vilket ökar risken för ansträngningsinkontinens hos kvinnor.

Livskvalitetpåverkan

Ansträngningsläckage är inte farligt på så sätt att det gör dig ”sjuk”, men det kan ha stor påverkan på livskvaliteten. Trots detta är det många som inte söker hjälp, kanske för att det är pinsamt. Många ser också problemet som en naturlig följd av graviditeter, förlossningar och åldrande. Detta normaliserande gäller nog både kvinnor själva men också många vårdgivare.  En ganska stor procent av de som lider av ansträngningsläckage har också nedsatt sexualfunktion/lust, mycket på grund av rädsla för att läcka.

Bäckenbottenträning som lösning?

Knipträning är det vetenskapligt understödda valet till förstahandsval av behandling för ansträngningsläckage. Syftet med träningen är att förbättra funktion i bäckenbottenmusklerna och öka stabiliteten kring urinröret. Det kan vara viktigt att få ett individuellt utprovat program och att kombinera uthållighetsträning och styrketräning för bäckenbottenmusklerna. Det vi vanligen rekommenderar är knip tre gånger dagligen så som vid träning enligt appen TÄT.

Funkar träning för alla?

Alla kvinnor i alla åldrar kan ha nytta av bäckenbottenträning. Däremot kommer bäckenbottenträning inte hjälpa mot trasiga muskler i bäckenbotten. Det finns också andra anledningar till urinläckage som gör att bäckenbottenträning inte räcker som behandling för alla, alltid.

Annan behandling?

En hög kroppsvikt lägger stor belastning på bäckenbottenstrukturerna och flera studier visat att viktnedgång också bidrar till minskade symtom av ansträngningsinkontinens.

Träna med vaginala vikter, knipkulor?

Det här har jag ägnat ett helt inlägg åt tidigare. Att träna med vaginala vikter är bättre än inget alls, men det har inte visats vara bättre än vanlig bäckenbottenträning.

Elektrisk stimulering?

Elektrisk stimulering används hos eller utprovat av vårdgivare och syftar till att hjälpa kvinnor som inte kan hitta något knip alls. I min erfarenhet så har detta traditionellt använts för kvinnor som faktiskt haft levatorskador, men där vårdgivaren inte kunnat diagnosticera detta. Det kan dock fungera som en kompletterande behandling till både vanlig bäckenbottenträning och andra insatser.

När ska jag se effekt av träning?

Du ska märka en tydlig effekt inom 3-6 månader, annars kan man tänka att enbart knipträning inte kommer vara lösningen på din inkontinens.  Då kan eventuellt TVT-operation vara e lösning som är aktuell för dig.

Referenser

Frågor och svar om inkontinens

Frågor och svar om urininkontinens

Jag öppnade upp för läsarfrågor om inkontinens på instagram tidigare  under hösten. Jag ville förbereda några blogginlägg som skulle kunna publiceras nu i oktober. Jag trodde att jag skulle få in någon enstaka fråga, men det trillade in supermånga. Därför kommer det här bli en serie inlägg med det gemensamma övergripande temat inkontinens. När det finns äldre inlägg som svarar på frågan kommer jag också att hänvisa med länk dit. Dagens inlägg blir att skrapa lite på ytan med några korta frågor och möjligen lite förenklade svar.

Vad är inkontinens?

  • Inkontinens betyder bara ”ofrivilligt läckage”.
  • Mängden kan variera.
  • Inkontinens är inte en sjukdom, men det är ett symtom på att något inte är helt bra
  • 1 av 3 kvinnor kommer lida av inkontinens någon gång under livet
  • Av hela befolkningen, män som kvinnor, kommer 1 av 10 drabbas av analinkontinens någon gång under livet
  • En tredjedel av alla gravida kvinnor lider av inkontinens.
  • I Sverige lider minst en halv miljon människor av inkontinens.

Hur fungerar urinblåsan?

  • Urinblåsan ska ha kapcitet för att hålla 3-6 dl urin. Den mängden motsvarar en eller två burkar läsk.
  • Blåsans uppgift är att samla ihop och släppa ifrån sig urin.
  • De flesta människor behöver inte dricka mer än 1,5-2 liter per dygn. Samma mängd kommer ut som urin.
  • Om musklerna och vävnaderna som håller upp urinblåsan blir svaga kan du drabbas av ansträngningsinkontinens. 

födabarn1

Är det vanligt att läcka urin under eller efter graviditeten?

Ja, graviditeter ökar risken för inkontinens eftersom musklerna töjs ut till följd av tyngden och hormonella förändringar. Även kvinnor som kejsarsnittas kan alltså lida av urinläckage även efter graviditeten. En vaginal förlossning töjer dock ut bäckenbottenmusklerna över 300% så det kan ta ett tag för dem att återhämta sig. Bäckenbottenträning hjälper till på traven.

Varför läcker jag urin när jag skrattar, springer eller nyser?

Trycket inne i magen när du nyser, skrattar, hostar, hoppar eller springer och musklerna som ska stötta upp urinblåsan nerifrån förlorar ”armbrytningen” mellan trycket och musklernas lyftande effekt. Resultatet blir ett urinläckage. Om du vet att du har tränat knipövningar i minst 3 månader, tre gånger dagligen, och din inkontinens inte har mildrats drastiskt, bör du söka hjälpa.

Kommer jag läcka mindre om jag dricker mindre?

Det är individuellt och beroende på hur mycket du dricker och kissar i dagsläget. En kvinna som äter normala mängder frukt och grönt behöver dricka runt 1,5 liter om dagen. Det är mindre än vad många tror. Ammar du eller tränar hårt ökar naturligtvis vätskebehovet. Det normala är att kissa mellan 4-8 gånger per dygn, gärna runt 2-2,5 dl per gång. Det är ”modernt” att ha gult kiss, så kom ihåg att det inte är bättre ju mer du dricker.

Läs mer om inkontinens på BakingBabies: