Kategori: Inkontinens

Inkontinens

Ansträngningsinkontinens

Under den här kategorin hittar du främst information om ansträngningsinkontinens. Denna typ av inkontinens är vanlig och innebär att du inte kan hålla tätt när trycket i buken och på blåsan blir högt. Detta kan hända till exempel när du hostar, hoppar, nyser, lyfter eller springer. Bäckenbottenträninghjälper framför allt om du har ansträngningsinkontinens. Det finns också en andra former, bland annat trängningsinkontinens. För detta hjälper främst blåsträning, något som finns nämnt kortfattat här – men för mer information om detta rekommenderas du läsning på till exempel 1177.

Om du önskar veta mer om bäckenbottenträning rekommenderas du att läsa mer under kategorin med detta namn. Här finns övriga tips och råd. Så långt det är möjligt baseras informationen här på vetenskap, men där vi ännu inte har studier baseras fakta istället på fysioterapeutiska resonemang.

Hur kan jag själv uppfatta min bäckenbottens funktion?

Hur kan jag själv uppfatta min bäckenbottens funktion?

Att kolla bäckenbottenstyrka på sig själv

Till att börja med – en liten guidning i underlivet:

  • Yttre blydläpparna är hårtäckta och består av mjuk fettvävnad. Utseendet, längd, färg och form varierar kraftigt mellan individer.
  • De inre blydkäpparna är hårlösa och känsliga för beröring. De är oftast olika långa!
  • Klitoris finns där blygläpparna möts i framkant och de inre blygdläpparna formar som ett liten ”hätta”, ett skydd för klitoris. Det är endast en mycket liten del av klitoris som är synbar för ögat.
  • Urinrörets öppning syns om du separerar de inre blydläpparna. Urinrörsmynningen ligger strax nedanför klitoris och ovanför vaginalöppningen.
  • Vaginalöppningen består av veckig rosa vävnad och ska vara mjuk och eftergivlig om du är avslappnad.

Undersök dig själv:

Att du själv har koll på din bäckenbottenstyrka kan inte ersätta en professionell bedömning, men det kan hjälpa dig på traven i din träning och styrkeutveckling.

  • Titta.

Sitt på golv med kuddar bakom ryggen och håll i en spegel. Håll spegeln så att du ses ditt underliv, och spänn nu musklerna som om du skulle hålla in en fis och stoppa strålen när du kissar. Se om du ser en rörelse inåt/uppåt, bort från spegeln.

  • Känn på utsidan.

Placera fingrarna på huden mellan vagina och anus, och spänn bäckenbotten igen som att du skulle hålla in en fis och stoppa kisstrålen. Du ska nu känna en rörelse i området under dina fingrar, det ska spännas och lyftas bort.

  • Ha lite olja eller glidmedel på ditt pekfinger och för in det längs vaginas bakvägg.

Spänn bäckenbotten som att du ska hålla en fis, hålla in kiss och försök få till ett litet lyft uppåt/inåt i kroppen. Du ska då kunna känna att musklerna kniper omkring fingret i någon grad, och att fingret förs något närmare pubisbenet.

Du stänger med det yttre laget och ”lyfter” med det inre lagret av muskler. Om du känner efter med fingret ska du känna efter själva omknipande knipet samt det lilla lyftet. Lyftet är egentligen att fingret dras fram emot pubisbenet. Ofta så är det dock lättare att visualisera ett lyft, men för en del är det enklare att tänka att svanskotan ska närma sig pubisbenet. Sen kommer en anspänning av ”hästskoformade” inre muskeln innebära att den också snävas till, så det sker ju en tillstängning av att den dras fram och ihop också. Det är inte helt enkelt och är du osäker på om du gör rätt kan du boka en tid hos en fysioterapeut som kan kolla ditt knip.

bäckenbotten crope

Känner du knipet? Då gör du rätt!

Jag brukar rekommendera att du med jämna mellanrum kniptränar med ett finger vaginalt, för att tydligare kunna få ut mer av bäckenbottenträningen. Som jag skrev om i ett tidigare inlägg i denna serie som måste du träna med en viss kraftutveckling för att en styrke- eller volymökning ska ske i muskeln. Anspänner du bäckenbottenmusklerna för ”mesigt” när du tränar kommer den önskade effekten kanske utebli.

Referenser:

Alla inlägg i denna serie:

Hur mäter en professionell bäckenbottenstyrkan?

Hur mäter en professionell bäckenbottenstyrkan?

Vaginal bedömning av bäckenbottenstyrka

Bedömning av bäckenbottefunktion och styrka är nödvändigt för att kunna ge feedback om hur en individ kniper, om hon gör rätt och hur starka hennes muskler är. Det är också viktigt att göra en muskelfunktionsbedömning av bäckenbotten för att kunna se effekt av en träningsperiod. Både för att utvärdera effekten, men också för att hålla uppe motivationen. För handen på hjärtat – till och med jag tycker att bäckenbottenträning är skittråkigt!

Vaginal palpation

Vaginal palpation är den första standardundersökningen när det kommer till att undersöka bäckenbottens kontraktionsförmåga och styrka. Fysioterapeuter har omfattande erfarenheter av att undersöka och behandla muskelfunktion och styrka generellt i kroppen, och efter speciell utbildning kan vi även göra en vaginal muskelfunktionsbedömning. ”Vaginal palpation” innebär alltså en variant av en gynekologisk undersökning, där bedömaren istället för att använda instrument mäter din bäckenbottenstyka med sina fingrar.

Hur mäter vi muskelstyrka?

Muskelstyrka definieras ofta som den maximala kraft som en muskel kan generera, och mäts ofta i ”1 RM”, det vill säga ”Repetitionsmaximum”.  Detta är den vikt som muskeln kan lyfta en gång. För att ta ett förtydligande exempel: Om du orkar lyfta max 70 kg i bänkpress är 70 kg ditt RM 1. I praktiken används detta inte annat än inom friskvård, istället uppskattas ofta RM i procent. Kan du utföra 10 repetitioner av en övning ligger du oftast på strax över 70 % av 1 RM, och tar muskeln slut efter 5 repetitioner ligger du på strax över 85 %. De klassiska rekommendationerna när det kommer till intensitet är att 1-5 repetitoner leder till ökad styrka, 6-8 repetitioner leder till en kompromiss mellan styrka och muskeltillväxt och 9-12 repetitioner leder till muskeltillväxt. Allt över 12 repetitioner, eller när du bara anspänner en muskel under lång tid (som i plankan eller uthållighetsknip) skapas bara uthållighet i muskeln.

Vi mäter knipförmågan inte utifrån ”1 RM”, utan istället utifrån kvalitetsmått jag kommer till snart. Men när vi sedan doserar träning tänker vi utifrån dessa mått, just eftersom vi vill att du ska få en god effekt av träningen. Hos vissa är vi mest ute efter styrkeökning, hos någon annan mest ute efter en volymökning och hos en tredje person mest ute efter uthållighetsträning. Allt beror på dina upplevda besvär!

Det första vi kollar på

Utan riktig instruktion kommer mer än 30% göra fel när de ska knipträna. De vanligaste felen är att spänna rumpan, insida lår eller magmusklerna istället för bäckenbotten. Andra håller andan eller får forcera andningen när de bäckenbottentränar. Många krystar också istället för lyfter. En av de mest grundläggande sakerna den vaginala undersökningen syftar till är att se att du anspänner dina muskler på rätt sätt. Om du nu ska syssla med tråkig bäckenbottenträning är det väl lämpligt att göra det rätt!

Vad kollar undersökaren efter när de ska göra en muskelfunktionsbedömning i bäckenbotten?

20160115_081809.jpg

  1. Förmåga till anspänning

En observation visar ett knip kring urinrör, vaginalöppning och analöppning och ett litet lyft. Vid en observation ses de ytligare musklerna tydligast, och för att ytterligare kunna värdera levatorns arbete behövs en vaginal undersökning utföras.

  1. Styrkan och uthålligheten

Utförs med ett eller två fingrar i vaginas ytligaste tredjedel samtidigt som kvinnan ombeds knipa. Vad jag vet är Oxfordskalan den mest frekvent förekommande skalan att bedöma muskelstyrka enligt vaginal palpation. Bedömaren kommer troligen också be dig hosta, krysta och försöka knipa emot när du hostar – för att bedöma musklernas koordination och vävnaderas svaj vid belastning.

Ultraljud och Magnetkamera

Dessa undersökningar genomförs enbart på gynekologiska kliniker, ofta på bäckenbottencetrum. Jag känner till att ultraljud används i Sverige, men vet inte om magnetkameraundersökning utförs i någon större omfattning. Ultraljud kan utföras utanpå huden i mellangården, eller vaginalt eller rektalt. (En serie som förklarar alla dess finns här). Ultraljud utförs när det misstänkts föreligga muskelskador, inte för att enbart bedöma muskelfunktion. När en patient till mig har kniptränat flitigt men inte uppnått fullgott resultat är det detta jag oftast rekommenderar.

Att mäta muskelstyrka i bäckenbotten

Vid en vaginal palpation utgår de flesta bedömare utifrån denna skala, Vaginal Oxford Scale. Vi ber dig knipa och uppskattar om dina muskler kan frammana:

0: Ingen kontraktion alls

1: Ett ”flicker”, en knappt kännbar muskelkontraktion

2: En svag muskelkontraktion

3: En medelstark muskelkontraktion med lyft

4: En god muskelkontraktion med lyft

5: En stark muskelkontraktion med lyft

Ingen god ”interbedömar-reliabilitet”

Det är dock viktigt att veta att dessa mätresultat är beroende av bedömaren. En uppmätt 3:a hos en vårdgivare kan värderas som en 2:a eller 4:a hos en annan vårdgivare. Allt är beroende på den mänskliga faktorn och olika uppfattning hos de olika bedömarna. Det kan alltså vara viktigt att få en före- och efterbedömning av samma person! Dock verkar mätmetoden stå sig ganska bra jämfört med mer tekniska mätmetoder med elektriska mätinstrument med sensorer. Vaginal palpation är dock inte tillräckligt noggrant för att ge bra resultat i en forskningsstudie.

Vi känner också efter lyftet. Det är dock omdiskuterat om kvaliteten/höjden på lyftet faktiskt är ett bra utfallsmått vad gäller bäckenbottenstyrka. Är ett stort lyft ett mått på hög styrka eller är det ett mått på utsträckt stödjevävnad som bäckenbotten kan lyfta? Ett stort lyft behöver alltså inte nödvändigtvis vara ett mått på styrka.

Andra sätt att mäta muskelstyrkan

  • Vaginala vikter/koner – Bäckenbottenstyrka kan också mätas med vaginala vikter. Då används den tyngsta vikt en kvinna kan hålla i en minut som utfallsmått. Då mäts inte den maximala styrkan, utan vilostyrkan eller ”passiv bäckenbottenstyrka”. Om kvinnan behöver knipa aktivt under hela tiden mäts istället ”aktiv bäckenbottenstyrka” under en minut.
  • Mätare/appar  – Det har på senaste tiden kommit sensorer med tillhörande appar som du kan träna din bäckenbotten med. Dessa är inte vetenskapligt utvärderade än, men det behöver inte betyda att de är dåliga. Troligen fungerar de bra som en personlig uppföljning, men är inte tillräckligt bra för att ersätta en professionella bedömning.

Referenser:

Alla inlägg i denna serie:

Hur funkar bäckenbotten?

Hur funkar bäckenbotten?

Bäckenbotten – anatomi och funktion

bäckenbotten crope

Bäckenbotten är en muskelgrupp som utgörs av tre olika lager. Det innersta (djupaste) lagret är levator ani, som i sin tur är uppdelad i tre. Levatorn utgör en studsmatta som täcker bäckenets nedre öppning, men som också släpper igenom tarmen, vagina och urinrör genom en slits i mitten.  Denna muskel är alltså hästskoformad och går från pubisbenet bak till svanskotan med en slits för kroppsöppningarna i mitten. På bilden ovan syns inte slitsen, men du kan tänka att den finns där under musklerna som omger ändtarm och vagina. Denna muskel fungerar genom att den komprimerar ändtarmen, vagina och urinrör fram emot pubisbenet när den spänns – den klämmer liksom åt och stänger till kroppsöppningarna.

Levator ani

Levatormuskulaturen fungerar som en studsmatta eller som en hylla, som bäckenorganen vilar på. När vi ökar trycket inne i magen (hosta, nysning, skratt, lyft, hopp etc) kommer levatorplattan svara med att lyftas upp, så att den med extra säkerhet kan stänga till om kroppsöppningarna, trots att vi anstränger oss. När vi slappnar av denna muskel eller krystar kommer den istället anta en trattliknande form.

Om levatorn inte fungerar bra kommer den inte klara den ”armbrytning” som blir när trycket mot den ökar. Itället för att effektivt stänga till om kroppsöppningarna kommer slitsen i mitten av muskeln istället öka i bredd. I längden kan detta leda till utveckling av framfall. Och i det akuta läget kan effekten bli att urin- eller analläckage då inte tillstängningen blir tillräckligt effektiv.

Stödjevävnad och glatt muskulatur

Bäckenbotten består av en ganska tät massa muskler blandat med senstrukturer och stödjevävnad. Stödjevävnaden är ett eftergivligt ramverk som stadgar upp arkitekturen och består delvis av glatt muskulatur, alltså sådana muskler som inte är viljemässigt styrda.

bäcken 004

De ytligaste musklerna

Mer ytligt liggande än levatorn och stödjestrukturerna ligger ett lager muskler som täcker över och förstärker den främre delen av bäckenbotten. Deras uppgift är att fixera urinrör och vagina samt stänga till ytligt. De är också viktiga för sexualfunktionen, en av dem är strukturellt kopplad med klitoris. I mittpunkten mellan vagina och anus finns ”perinealkroppen” som utgör liksom ett ankare för de ytligare musklerna samt ändtarmens slutmuskler. Perinealkroppen är inte samma som mellangården (=perineum). Perinealkroppen ska vara någonstans mellan 1,5-2 cm tjock (mätt inuti).

En anspänning av dessa bäckenbottens olika muskler sker gemensamt, och spänningen beskrivs som ett knip runt kroppsöppningarna i bäckenbotten samt ett lyft inåt/uppåt. Vid magnetkameraundersökning ser man att svanskotan åker framåt vid ett aktivt knip, alltså att den närmar sig pubisbenet något.

När funkar inte bäckenbotten?

Bäckenbottendysfunktion är ett paraplybegrepp som omfattar symtom på grund av att bäckenbotten inte fungerar som den ska. Ofta handlar det om svaghet i bäckenbottenmusklerna. Ibland kan det faktiskt istället handla om en överspändhet. Symtomen på bäckenbottendysfunktion är många: smärta, tyngdkänsla, samlagssmärta, svanskotesmärta, inkontinens, svårigheter att tömma tarmen eller olika sorters framfall.

Orsaken till de olika symtomen ser naturligtvis lite olika ut. Vad gäller inkontinens och framfall handlar det ofta om att slitsen i levatorns hästskoformation har blivit för ”öppen” samt att hela bäckenbotten blivit försvagad och därför inte har en lika stor lyft- och tillstängningskraft. Det kan handla om muskelskador efter förlossning eller en successiv muskelmasseförlust på grund av åldrande och hormoner. Musklerna i bäckenbotten påverkas av graviditeter, förlossningar, klimakteriet och övervikt. Övervikt påverkar därför att bäckenbotten lyfter bålens vikt mot tyngdlagen hela tiden när vi står och går. Ju tyngre belastning den utsätts för, desto starkare måste den vara. Om bäckenbotten inte är motsvarande stark kommer vikten skapa en nedåthängande effekt.

Du märker när bäckenbotten är för svag – detta ger sig oftast uttryck i urinläckage, svårigehter att hålla fisar eller en trötthetsvärk när du stått, gått och belastat kroppen mycket. Har du känningar av ett framfall har du ofta också en känsla av en utfyllnad i vagina, och ibland skav och svid.Överspändhet i bäckenbotten ger ofta upphov till smärta. Nedsatt muskelfunktion i bäckenbotten kan också leda till nedsatt sexualfunktion och svagare orgasmer.

 

Referenser:

Alla inlägg i denna serie:

Bäckenbottensäker tyngdlyftning

Bäckenbottensäker tyngdlyftning

”Kan jag aldrig mer lyfta tungt?”

Det här är en fråga jag ofta får i patientmöten. Den har många olika sorters svar och är inte enkel. För en tid sedan träffade jag en kvinna som drabbats av en sfinkterruptur när hon födde barn. Hon hade fått ett uppföljande besök hos en uroterapeut efter förlossningen. Uroterapeuter är generellt välutbildade, engagerade och otroligt duktiga. Just min patient måste ha råkat ut för ett stolpskott. Hon fick rådet: ”Du ska inte lyfta tungt, kanske aldrig mer i livet”.

Jag blir så arg.

Du ger inte så negativa besked till en ung kvinna utan att i samma mening leverera en plan för att lösa problemet i fråga.

Dessutom måste vi i så fall också börja med att definiera vad som är tunga lyft. För de flesta förlossningsskadade är gränsen i början barnets vikt. När upphör barnets vikt vara en gräns för mammans gränsvikt för lyft? Vid 10, kg? 20 kg? 30 kg?

Vad är ett tungt lyft egentligen?

Jag är ingen styrketräningsperson, har aldrig varit. För några år sedan försökte jag börja styrketräna lite mer, men. jag fick sluta med att träna knäböj med vikter på ett visst antal kg. Detta eftersom jag efter det fick värk i bäckenbotten på ett sätt som jag inte känner mig bekväm med. Jag satsar ju ändå hellre tid och funktionalitet på löpning. Men OM knäböj med tunga vikter hade varit en sak som gett mig mening med livet, då tror jag ändå att det hade gått att lösa.

Finns det begränsningar?

Kvinnans anatomi och konsekvenser efter graviditeter och förlosssningar sätter begränsningar på vad en kvinnas bäckenbotten tål, det kan jag alltså köpa. Som vanliga motionärer gör vi alltid bäst att lyssna på kroppens svagaste länk och inte gå förbi de gränser denna sätter upp. För någon är det kanske rörligheten, bålmuskelstyrkan, eller i mitt fall bäckenbotten.

bäcken 005

Men för dig som VILL lyfta tungt, här kommer mina råd:

  • Första steget: Koordinera bäckenbotten och diafragma

Jag har varit inne och nosat på detta ämnet vid tidigare inlägg som ”Får jag aldrig mer hålla andan” och ”Andingstekniker”. När du andas in, sänks din diafragma och din bäckenbotten. När du andas ut höjs din diafragma igen, och din bäckenbotten spänns upp en aning. För att kolla om din andning har en bra koordinerad rörelse mellan dessa två lägger du en hand på din avslappnade mage och en på bröstkorgen. Dra in ett stort andetag. Vilken hand åkte ut först?

Handen på magen ska åka ut först.
Du behöver träna in detta andningsmönster tills det är ditt normaltillstånd. Detta är första steget för att klara tunga lyft. Anledningen till att ha en tvärt-om-andning är att du förmodligen går och drar in magen konstant. Sluta med det.

  • Andra steget: Lär dig känna när bäckenbotten sänks

Du bör lära dig att känna när din bäckenbotten sänks under en vanlig inandning. Detta är något jag ibland får jobba med att ”avprogrammera” kvinnor med stora besvär efter förlossningar, de känner i motsats till de flesta andra ALLDELES FÖR MYCKET, alldeles för starkt.

Detta kan också kräva en hel del koncentrationsträning. Du ska kunna känna att bäckenbotten koordineras i en nedåtrörelse när du tar ett djupt andetag. Bäckenbotten ska sänkas på inandning, höjas på utandning.

Att träna in detta innebär att du medvetet kan förstärka rörelsen när du behöver extra kraft i bäckenbotten. När du hostar, nyser, skrattar behöver din bäckenbotten spännas upp. Har du tränat in  den automatiska rörelsen i vanliga utandningar, kan du vid behov förstärka den. Kanske kan detta räcka för att bli av med en del ansträngningsinkontinens?

Detta tränar du in i något som vi kallas ”the knack”. När du aktivt kniper innan du ska hosta, nysa, skratta eller lyfta kommer bäckenbotten spjärna emot buktrycksökningen. Detta förbättrar urinrörets stängning genom att det dras uppåt/framåt och trycks emot pubisbenet som därmed mekaniskt trycks till i ett stängt läge.

bäcken 004

  • Tredje steget: Lär dig koordinera andningen med rörelse och belastning

Nu är det dags att testa detta i rörelse! När du rör dig och använder musklerna runt omkring bålen kommer buktrycket ökas, vilket skapar ett tryck neråt mot bäckenbotten. Jag tycker att plankpositioner är bra exempel för att träna in detta. Börja med en planka på knä. Kan du hålla en bra plankposition, hålla en bra stabilitet i bålen och samtidigt andas? Ja, då testar du att gå upp på tå. Behöver du börja hålla andan i plankan säger det oss att du inte har tillräckligt med styrka i din bålmuskulatur för att stabilisera dig, utan att ta till en extra stabiliserande faktor – att hålla andan. Du behöver alltså kunna koordinera andningen, övningen/rörelsen och bäckenbotten. Även här vill jag hänvisa tillbaka till inlägget ”Får jag aldrig mer hålla andan”? Börja också med vanliga knäböj och tåhävningar, utan belasning. Vad händer med andningen? Med bäckenbotten?

  • Fjärde steget: Träna dig stark parallellt

I inlägget om ” Är det farligt att lyfta tungt efter förlossning?” resonerade jag kring att det kan vara viktigt att vara stark i övriga kroppen för att jämna ut belastning och tryck och avlasta bäckenbotten med hjälp av annan muskulatur. Medan du tränar upp dig vad gäller andning och koordinering av bäckenbotten/diafragma kan du med fördel se till att resten av kroppen hålls stark.

Om du har besvär bör du träna styrketräning gärna i sittande, undvika att hålla andan och köra hyfsat stabilt för att undvika onödigt buktryck – men ändå få till en bra styrketräning för enskilda muskler. Se mer här:

  • Femte steget: Be någon kontrollera din teknik och din hållning. 

För att optimera bäckenbottens funktion kan det vara av vikt att kontrollera tekniken, hållningen och att höften/rumpans muskler jobbar som de ska. Ska du göra knöböj, marklyft eller andra tunga lyft behöver du göra detta med ryggraden i neutral hållning och med god funktion i höfter och rumpa för att optimera bäckenbottens funktionalitet i sammanhanget. När du kommit så här långt behöver du boka en tid med en yrkeskunnig på det gym du tränar och be denne vara petnoga med din teknik och hållning .

Bäckenbottensäker tyngdlyftning

”Du kanske aldrig mer i livet ska lyfta tungt” som ett generaliserat svar till en förlossningsskadad kvinna är ett typexempel av saker som gör mig ilsken. Visst, det FINNS kvinnor som har så pass bristande stöd i bäckenbotten att de inte bör lyfta tungt. Dessa kvinnor kanske i första hand ska få tillgång till reparativ kirurgi, i andra hand sjukvårdande fysioterapeut/uroterapeutledd bäckenbottenträning. Och få en välgrundad undersökning och rehabplan inför återgång till med tyngre träning. Det generella svaret om någon ska/kan/bör lyfta tungt måste vara: Det beror på.

Tidsplanen för detta?

Jag skulle säga åtminstone tre månaders aktiv träning med dagliga andnings/koordinationsövningar, bäckenbottenträning samt parallell bäckenbottenskonsam styrketräning. Innan dessa är du troligen inte redo. Om det gäller återgång till träning efter förlossning vill jag också hänvisa till följande inlägg:

Referenser:

 

När kommer jag sluta kissa på mig?

När kommer jag sluta kissa på mig?

Det trillar med jämna mellanrum in frågor. Här är en fråga om inkontinens.

När kommer jag sluta kissa på mig? Jag födde barn för över ett år sedan, och jag kissar fortfarande på mig då och då när jag hostar, skrattar eller nyser. Min mamma och mina systrar har haft lika dant, min mamma har till och med genomgått en inkontinensoperation. Jag tycker att jag återhämtat mig bra annars, men när kommer det här kissproblemet gå över? 

Jag ska försöka svara på den här frågan, och kommer dela upp den i ett gäng delfrågor. Häng med!

Varför kan jag inte alltid hålla hundraprocentig kontroll över blåsan?

Vävnderna och musklerna kring livmodern, tarmen, blåsan och bäckenbotten blir alla uppmjukade under graviditeten, detta beroende både på hormoner och bebisens ökande vikt. När du sedan födde barn sträcktes bäckenbotten ut någonstans mellan 300%. Detta innebär att även om du inte sprack jättemycket, fick dessa muskler sig en rejäl genomkörare. De tunnades ut och försvagades.

Att ha försvagade bäckenbottenmuskler innebär att du kommer ha svårare att spänna dem och stänga åt kring urinrörets mynning. Detta innebär att du ibland kan vara otillräckligt stark för att hålla emot när trycket i buken ökar, som när du hostar, nyser eller skrattar. Det finns även andra orsaker till urinläckage som har med stabiliteten kring urinblåsan och urinröret att göra. Dessa kan komma av graviditeter (oavsett förlossningssätt), övervikt (belastningen som tynger nedåt) och ålder (minskad stuns i vävnaderna).

bäcken 004

Är jag ensam om att drabbas av detta?

Du är absolut inte ensam. Den medicinska termen för det du drabbats av är ansträngningsinkontinens. Inkontinens kan låta allvarligt, och som något som drabbar bara gamla tanter. Det är dock det vanligaste besväret som drabbar nyblivna mammor. Ungefär en tredjedel av alla kvinnor lider av någon slags inkontinens. Det är oerhört vanligt – vi bara pratar inte om det så ofta.

Vad avgör vem som drabbas?

Den största riskfaktorn är om du hade besvär med att kontrollera blåsan redan under graviditeten. Om du förlöstes med hjälp av sugklocka ökar risken. Vissa studier har också visat att långa krystskeden och stora bebisar ökar risken för ansträningsinkontinens.

När du nyligen varit gravid och fött barn finns en ökad risk att vara drabbasd. Efter klimakteriet drabbas kvinnor ganska lika, oavsett antal förlossningar eller förlossningssätt. För en del finns det också tydliga ärftliga faktorer i detta.

När kommer det går över?

För en del går besvären över av sig själva inom de tre första månaderna, ungefär så länge som den akuta kroppsegna återhämtningen håller på. För en del går besvären över med hjälp av regelbunden knipträning med appen TÄT eller motsvarande knipträning. Om besvären inte gått över inom det första halvåret behövs troligen något mer än bara kroppsegen återhämtning. Då behöver du troligen hjälp med undersökning och behandling.

Vad behöver jag göra för att det ska gå över?

Bäckenbottenträning kan stärka upp musklerna så att du kan knipa emot och stänga till urinrörsmynningen tillräckligt hårt, för att förhindra läckage. Muskeltillväxten kommer successivt, men du behöver träna dagligen i minst 3 månader för att kunna utvärdera resultatet. Precis som för alla andra muskler i kroppen är träning en färskvara. För att sedan bibehålla din bäckenbottenstyrka måste du upprätthålla styrkan med träning 2-3 gånger i veckan. Annars kan besvären komma tillbaka. Som jag nämnde ovan beror inte alla urinläckage på att musklerna är försvagade. Får du inte lindring av dina symtom med knipträning behöver du kanske annan behandling.

 Hur gör jag när jag kniptränar?

Ligg på rygg och andas på ett avslappnat sätt. Försök att knip åt som att du skulle hålla in en fis och kiss, och dra sedan hela bäckenbotten uppåt/inåt i kroppen. Du ska inte aktivt spänna rumpan eller magmusklerna, men det får bli en liten automatisk medspänning i nedre delen av magen. Håll i några sekunder, och släpp sedan. Klarade du detta? Bra! Ladda nu ner appen TÄT och ställ in att den ska påminna dig tre gånger om dagen. Gör det _nu_.

Finns det något annat jag bör tänka på?

En del blir så rädda för att kissa på sig, att de börjar dricka för lite. Om du inte ammar behöver du få i dig ungefär 1,5 liter vätska genom dryck, och ytterligare 5 dl genom föda per dygn. Du bör kissa ungefär 2 dl, 6-8 gånger per dygn. Om du ammar behöver du naturligtvis mer vätska!

Det finns också ett annat knep som du kan behöva träna in. Det är en slags betingad reflex som du kan ersätta det automatiska knip vid hosta/nysning/skatt som gått förlorat. Vi kallar det ”the knack”, och innebär helt enkelt att du vänjer kroppen vid att knipa aktivt vid plötsliga buktrycksökningar.

Men jag har redan kniptränat i över tre månader, och det har inte hjälpt!

Vi vet att 20% av alla kvinnor faktiskt kniper fel, så om du inte redan gjort det kan det vara vettigt att boka tid hos en fysioterapeut som gör vaginala bedömningar. På så sätt kan du få en undersökning och se hur starka dina muskler är, och få en förvissning om att du gjort rätt.

Vi vet att en del kvinnor faktiskt inte blir hjälpta av enbart knipövningar, så tveka inte att be om vidare hjälp om du har kvarvarande bekymmer. Det finns hjälp att få även för dem där muskelträning inte räcker hela vägen.

Svaret på den inledande frågan blir då: 

Du kan inte förvänta dig så mycket mer spontan förbättring när ett år gått sedan förlossningen. Om du inte redan har kniptränat intensivt i minst tre månader är det dags att börja nu.

Om du redan kniptränat intensivt och samvetsgrannt i flera månader och besvären kvarstår rekommenderar jag dig att uppsöka en gynekolog för en bedömning. Var då noggrann med att poängtera hur dessa besvär påverkar din livskvalitet i stort, ifall denna skulle visa tendenser på att negligera dina besvär.

Skyddar kejsarsnitt mot inkontinens?

Skyddar kejsarsnitt mot inkontinens?

I och med Socialstyrelsens senaste rapport har det i en del kretsar blivit fortsatta diskussioner angående det här med snitt versus vaginala födslar utifrån kvinnohälsa. Vad gäller risk förlossningsskador är ju vaginala förlossningar ensamt anklagade. Vad gäller framfall ökar risken också efter vaginala förlossningar, men du är inte utan risk bara för att du blir kejsarsnittsförlöst. Att bara vara kvinna är en riskfaktor i sig. Och när det gäller inkontinens är det mycket, mycket mer ”jämställt” mellan de olika förlossningssätten efter ett visst antal år.

wpid-IMG_20120801_154348.jpg

Jag blir alltid lika förvånad över hur tvärsäkert folk uttalar sig om detta avancerade ämne. Alltså, i flera diskussioner jag sett blandas all bäckenbottendysfunktion ihop helt och det blir en aning onyanserat.

Kejsarsnitt eller vaginala förlossningar?

För gravida kvinnor som står inför att få ut sitt barn på ett eller annat sätt kan det verka som att vården alltid förespråkar vaginala förlossningar, så länge det inte föreligger någon mycket specifik komplikation. För många anställda inom vården kan det nog tvärt om verka som att många gravida kvinnor tar för lätt på kejsarsnittsalternativet, som att det generellt vore ett säkrare eller lättare alternativ. Det finns många olika aspekter på detta såklart, men som den bäckenbottennörd jag är tänker jag ta upp lite vad forskningen säger om de olika förlossningssätten utifrån risken att utveckla inkontinens.

Skiljer på ansträngnins och trängningsläckage

Det här inläggat handlar om ansträngningsinkontinens som sker vid ökat buktryck (hopp, hosa, lyft, nysning etc). Det sker oftast på grund av bristande stöd för urinrör och blåsa i muskler eller stödjevävnad. Trängningsinkontinens är läckage som sker vid en plötslig kissnödighet och kan orsakas av överaktiv blåsa, eller av andra störningar eller sjukdomar. Denna sorts läckage har alltså helt andra uppkomstmekanismer som det här inlägget inte tar upp.

Graviditeten i sig är en riskfaktor

Även om du enbart fått ett barn och blivit förlöst via kejsarsnitt kan du drabbas av ansträngningsinkontinens efter graviditeten. Detta på grund av att graviditeten i sig är en större riskfaktor än själva förlossningssättet. En del menar att enbart graviditeter är orsaken till mer än 50 procent av all ansträngningsinkontinens. Led du av inkontinens under graviditeten är risken stor att du också kommer lida av detta efteråt.

Det jämnar ut sig

Det verkar som att för kvinnor som enbart förlöses via kejsarsnitt är risken att få inkontinens mindre än för dem som enbart förlöses vaginalt. Kvinnor som inte har varit gravida alls har naturligvis minst risk av alla. Planerade kejsarsnitt minskar risken mer än  vad akuta kejsarsnitt gör. Bara att ha varit i aktivt förlossningsarbete ger påverkan på bäckenbotten.

Dock verkar dessa skillnader enbart hålla fram till ungefär 50-årsåldern eller efter klimakteriet. Sedan jämnar besvären ut sig, oavsett förlossningssätt. Det verkar också som att skillnaderna bara gäller dem som har fött högst två barn, efter två graviditeter och förlossningar/snitt är risken mer jämnt fördelad.

Oavsett förlossningssätt verkar också

  • övervikt
  • fler barn än två och
  • hög ålder vid första förlossningen

öka risken för inkontinens på sikt.

Åldern är den största boven i dramat

Även hos äldre nunnor som inte varit med om förlossningar, är inkontinensen vara ungefär likvärdig som hos jämngamla kvinnor som fött barn enligt en studie. Det verkar alltså som att i slutänden är det tyngdlagen, våra förhållandevis breda bäckenöppningar som och hormonerna som ökar risken för inkontinens.

Innan klimakteriet verkar kvinnor som fött många barn har större besvär än kvinnor som fött få eller inga barn. Förlossningssätt påverkar inte i så stor utsträckning som man skulle kunna tro. Graviditeter i sig är den största riskfaktorn för inkontinens hos kvinnor under 50 år.

Dock är det stor skillnad i början

Den största skillnaden i förekomsten av inkontinens efter förlossningssätten verkar finnas det första året. Då är förekomsten hos vaginalförlösta kvinnor störst. Efter mer än två graviditeter/förlossningar/snitt finns det inte längre någon skillnad.

Kan kejsarsnitt minska risken för inkontinens?

Ja:

  • för en del kvinnor
  • i ganska liten utsträckning
  • för en period i livet.

Och efter klimakteriet drabbas kvinnor ganska lika, oavsett förlossningssätt.

Urinläckage och livskvalitet

Jag tror att det är jobbigt att drabbas av urinläckage när än i livet det händer. Jag tror inte att det känns ”mer okej” att drabbas bara för att man är äldre, exempelvis. Urinläckage påverkar livskvaliteten i stor utsträckning och oavsett när man drabbas finns ofta behandling att få! Du ska alltså inte behöva lida i många år innan du får vård, råd och behandling. Det här är inte ett inlägg som normaliserar förekomsten av urinläckage, hoppas ni förstår det.

Hur tänker du om detta?

 

Referenser:

 

96 procent av alla kvinnor på gym

96 procent av alla kvinnor på gym

96 procent av alla kvinnor på gym har minst en riskfaktor för inkontinens! Det här är en siffra som fick mig att haja till när jag läste den. Det handlar om att en stor grupp av motionerande kvinnor har ansträngningsläckage och att nästan alla har minst en riskfaktor för att drabbas av bäckenbottendysfunktion (oftast inkontinens eller framfall). I en studie jag läst fick vanliga kvinnor som besökte olika gym och gruppträningsklasser fylla i en undersökning angående bäckenbotten och urinläckage under träning. 361 kvinnor fyllde i enkäten i samband med träning av olika slag (yoga, pilates, boot camp, spinning, cirkelträning, styrketräning i gym ensam eller tillsammans med personlig tränare). Nitiosex procent av kvinnorna hade åtminstone en riskfaktor för urinläckage, och snittåldern var 39 år. Hälften av kvinnorna hade hade ansträngningsinkontinens, bara 75 % av dem hade fött barn.

Äldre kvinnor och kvinnor som läckage mycket lyser med sin frånvaro

Det kan naturligtvis vara något som inte är optimalt med studiedesignen, men det som är tydligt utifrån den aktuella studien är att äldre kvinnor uppger att de har färre läckage än de yngre. Detta akn förklaras med att man har ”gett upp” och slutat träna saker som provocerar läckagen. Åldersgruppen mellan 35-44 år hade störst förekomst av ansträngninsinkontinens i den här studien och uppgav främst mild till moderata läckage. Det var mycket få kvinnor som uppgav att de hade stora läckage. Det här kan betyda både att det faktiskt är vnaligare med mindre läckage än med stora, men det belyser också det som vi vet från andra studier: Kvinnor med stora läckagebesvär slutar med saker de tycker om att göra på grund av att det är obekvämt och pinsamt.

96 % av alla kvinnor på gym har en riskfaktor för bäckenbottendysfunktion

I den här studien hade ungefär hälften av kvinnorna hört någon träningsinstruktör instruera ett bäckenbottenknip under träning. Femton procent av kvinnorna hade blivit tillfrågade om sin bäckenbottenstatus när de hade ett personligt möte med en tränare. Sist jag var och tränade någon gruppträning fanns det EXAKT noll anpassning för detta från instruktörens sida. Jag är ju visserligen yrkesskadad, men jag blir mörkrädd. Hur kan träningsbranschen fortfarande vara så ignorant och nonchalant? Och varför än träning fortfarande anpassad utifrån mannen som norm så pass att vi inte pratar bäckenbotttenhälsa mer generellt? För att det är ”pinigt”? Det är ju pinigt för att vi inte pratar om det, inte för att det är någon enstaka person som är drabbad.

Riskfaktorerna

Tidigare forskning har tidigare visat att en av sju kvinnor läcker urin under det att de tränar, och en av åtta upplever att urinläckaget skapar åtminstone en medelstort motstånd mot att träna. I studien jag skriver om idag ansågs riskfaktorerna vara pågående graviditet, vaginal förlossning, högre ålder, klimakteriet, övervikt, ländryggssmärta, kronisk förstoppning, långvarig hosta och upprepade tunga lyft.

 

Även instruktörer läcker…

Det finns en norsk studie  som visat att även bland yoga- och pilatesinstruktörer läcker an av fyra  urin under träning. Tots att det brukar vara dessa instruktörer som i störst utsträckning inkluderar information om bäckenbotten i sina träningspass. Det har i andra studier visats att inte alla får en bra samaktivering av bålmuskler och bäckenbotten samt att pilatesövningar inte nödvändigtvis aktiverar bäckenbotten, även när instruktion för detta ges. Det här är naturligtvis olika för på individuell nivå, men min slutsats är ändå att vi inte kan ta för givet att träningsinstruktörer faktiskt har tillräckliga kunskaper att förmedla vidare.

 

 

 

 

bäckenbotten crope

Vi måste göra något åt detta!

Oavsett graden av urinläckage är det viktigt att kvinnor får veta att det går att ställa krav. Det går att ställa krav på bäckenbotten. En stor del av ansträngningsinkontinens går att träna bort. Funkar inte det, då får vi ställa krav vidare, och be om annan hjälp. Och vi kan ställa krav på gym och motionsanläggningar, att faktiskt anpassa träningen för den grupp som utgör majoriteten av kunderna.

Referenser:

Får jag aldrig mer hålla andan?

Får jag aldrig mer hålla andan?

buktryck

Det där är en grymt bra fråga!

För att svara på detta återkommer jag till resonemanget om buktryck.

Bålen är ballongen, bäckenbotten är ballongens botten. När du lyfter tungt, spänner magen och/eller håller andan ökar trycket och din ballong får en midja, och trycket ökar uppåt och nedåt. Håller du andan då trycker lungorna och diafragma neråt och din bäckenbotten ska motverka tryckökningen. Om den inte orkar detta buktar hela bukinnehållet nedåt.

Det bästa sättet att beskriva din bäckenbotten är som en korsning mellan en studsmatta och en hängmatta. Bäckenbottens slyngformade muskler kan studsa upp och ner samtidigt som vi rör oss, men de lyfter samtidigt upp hela bukens innehåll mot tyngdlagen precis som en hängmatta. Hela tiden när vi rör oss sker som en ”armbrytning”. Vi ser hela tiden vilken som är starkast – vår bäckenbottens lyftande kraft eller belastningen vi utsätter den för. Förhoppningsvis vinner bäckenbotten.

Bäckenbotten förlorar armbrytningen när trycket inne i magen blir större än den kraft som den kan stå emot. Vi kallar denna kraft för intraabdominellt tryck, buktryck, och det skapas både av våra egna rörelser och genom yttre faktorer som att lyfta, bära, hoppa. Det som är tyngst är hopp, löpning, rörelser när båda fötterna lämnat underlaget samtidigt och när buktrycket ökar upprepade gånger som vid upprepade tunga lyft.

Vad händer när jag håller andan?

Om bäckenbotten är för svag när vi håller andan ökar trycket nedåt. Så långt tror jag nu att ni alla hänger med. Tryck nedåt behöver inte vara en dålig sak, bara bäckenbotten är tillräckligt stark. Det som komplicerar saker är att de flesta idrottsaktiviteter  innehåller någon slags moment där utövare håller andan, ofta i kombination med lyft, hopp etc. Det lättaste är att se på hur många gör när de ska lyfta något riktigt tungt på gymmet. Att hålla andan är en funktionell teknik för att utöka kroppens stabilitet. Ibland när du är mitt uppe i en fysisk aktivitet kommer kroppen automatiskt välja den snabbaste vägen att stabilisera kroppen, och ibland kommer detta vara genom att hålla andan.

Är det farligt?

Det är sällan dåligt att hålla andan, men i kombination med andra rörelsemoment kan trycket ner mot bäckenbotten bli för högt. Om du är van att styrketräna kan det vara mer regel än undantag att hålla andan under rörelsens tyngsta moment. När du håller andan maximerar du med hjälp av diafragma och bålmusklerna bålens stabilitet. Att hålla andan är en extraväxel för att avlasta ryggraden under en annars tung uppgift.

Det som också sker när du håller andan är att trycket ökar inne i buken. Tryckökningar i buken hamnar ofta att ge en press mot bäckenbotten. Detta är orsaken till att vi bäckenbotten-fysios ibland kan be en individ med bäckenbottenbesvär för ett tag undvika träning som kräver att hålla andan.

Får jag aldrig mer hålla andan under träning?

Jag anser inte att det någonsin är rimligt att ge långsiktiga förbud. Men det handlar om att det blir en armbrytning mellan buktrycket som uppstår när du håller andan, och bäckenbottens mothållande kraft. Svaret blir kanske då: När din bäckenbotten kan klara av att hålla minst samma tryck som du kan uppbåda i bukhålan. Det är troligen inte själva andninghållningen som kan bli för mycket, utan själva aktiviteten som kräver det, som kan vara för tung.

Träna specifikt

Om du ska klara av att hålla andan vid ett tungt lyft bör du först träna upp din bäckenbotten. Sedan tränar du på att knipa så att bäckenbotten klarar av att motstå bara en vanlig, liggande eller sittande andningshållning. Parallellt kan du fortsätta träna som vanligt, men undvika att hålla andan. Tillslut försöker du foga samman detta: knip, bukmuskelaktivering och stabilitetsstrategi genom att hålla andan tillsammans med själva övningen.

Innan du börjar

Ett vanligt sätt som vi  fysioterapeuter som jobbar med bäckenbotten instruerar istället är att använda tekniken ”blow before you go”. I en vanlig utandning brukar bäckenbotten höjas och anspännas, och enligt denna teknik så utnyttjar du den medrörelsen. Du börjar alltså med att andas ut under det att du lyfter/trycker/pressar/drar och kan på så sätt ha fått ett mer optimalt knip fram tills att du eventuellt behöver hålla andan. Motsatsen skulle vara att hålla andan efter en indandning, vilket kan göra att du lägger ett extra tryck på bäckenbotten när den redan är i ett lite sänkt läge. Det här tänker vi att inte är fullt så fördelaktigt.

Om bäckenbotten är sänkt till att börja med?

Om du vet att du har en levatorskada, en sänkning av bäckenbotten av andra skäl eller på grund av graviditet ett ryck nedåt mot bäckenbotten kan det vara lämpligt att helt avstå från att hålla andan när du tränar.

Spelar det någon roll om jag läcker?

Spelar det någon roll om jag läcker?

Under mars skrev jag en del om ansträngningsläckage och fick därför in en relaterad fråga.

Jag födde barn för nio månader sedan. Ingen större komplikationer och min barnmorska tyckte att jag hade ett riktigt starkt och bra knip på återkontrollen 8 veckor efter förlossningen. Jag började löpträna väldigt försiktigt efter ett tag och har sedan ökat på. Testat backintervaller och löste dessa utan framfallskänsla och inkontinens. Nu har jag börjat testa på fotbollsträning igen och märker att jag läcker urin i vissa situationer… Känns så jäkla trist. Tränar med tätappen och kan stoppa strålen när jag kissar men ändå läcker jag vid viss intensiv träning.. Är ärlighetens namn sjukt ledsen över detta. När jag söker runt efter info så står det bara att jag ska träna knipmuskulaturen (det gör jag) och att det är bra att träna. Men bör jag fortsätta att träna t.ex fotboll trots att jag läcker? Eller kan jag förvärra situationen? Förstör jag min bäckenbotten trots att jag tränar upp den parallellt? Vart ska jag vända mig? Supertacksam för svar!

Det är viktigt att veta att urinläckage inte är farligt

Urinläckage är ett besvärligt och tråkigt symtom, men behöver faktiskt inte vara en varningssignal om överhängande katastrof. Jag vill ändå börja där för att avdramatisera. Urinläckage är precis så jobbigt som du själv upplever det. Känns det som att du är okej med att ha ett trosskydd i när du spelar fotboll så är det kanske helt okej. Att ha urinläckage behöver inte betyda att du kommer drabbas av framfall eller något sådant.

En utredning är ändå på sin plats

Ansträngningsläckage är ett symtom, som beror på något. Det kan bero på svaga muskler, men det kan också bero på rent mekaniska förändringar i stödjestrukturerna kring blåsan och urinröret. Hade du kommit till mig som patient hade jag naturligtvis velat kolla exakt hur stark du är i bäckenbotten innan jag ens försöker mig på att svara. Jag tycker ofta att urinläckage också ska utredas av en uroterapeut. Och det är ofta vettigt med en bedömning av en gynekolog. Som fysioterapeut är jag intresserad av hur stark din bäckenbotten är i förhållande till rörelse och belastning. Märker jag att bäckenbotten är för svag för uppgiften är knipträning ofta hela eller del av behandlingen.

bäckenbotten crope

Om du läcker men faktiskt är stark i bäckenbotten

Allt urinläckage beror inte på svaga muskler. Det är viktigt att veta. Läsaren berättar att hon blivit bedömd som stark i bäckenbotten. Hon klarar löpning och annan träning – bra! Då antar jag att det som skiljer fotbollen från löpningen är snabba riktningsändringar, plötsliga ”ryck” med hög intensitet och sparkar. Då tänker jag att det kan finnas en poäng med att träna koordination och snabbhet i knipen. Men ger knipträning inte tillräckligt god effekt efter några månader så sitter problemet kanske inte i musklerna.

Så här tänker jag:

  • Om urinläckaget verkligen är det ENDA symtomet just när du tränar fotboll men aldrig annars, då kan det vara okej.
  • Det är viktigt att få en undersökning av bäckenbottenstyrkan. Om bäckenbotten är lite för svag för det du utsätter den för så kan du behöva justera träningen något.
  • Det finns kvinnor som TROTS stark bäckenbotten ändå kommer ha små urinläckage vid höga belastningar/tryck. Dessa kan bli hjälpta av contrellebåge eller kanske av en TVT-operation.

 

Reflektioner från er läsare?

Gå till en fysioterapeut för min bäckenbotten, va?

Besöka en fysioterapeut/sjukgymnast för bäckenbotten

pelvis 001

Gå till en fysioterapeut för min bäckenbotten, va?

Jag jobbar ju hårt för att göra min egen yrkesgrupp känd inom obstetrik/gynekologi-området. Det är knappt att våra närliggande professioner, barnmorskor och gynekologer, vet att vi finns. Och gemene kvinna vet ännu mindre. Många har hört begreppet bäckenbotten, men vet knappt var den sitter. Fysioterapeuter är för de flesta förknippade med ryggont och knäskador.

Att gå till en fysioterapeut för bäckenbotten, vad är det för något?

  • Vi är ofta i grunden helt vanliga fysioterapeuter/sjukgymnaster.

Vi har däremot valt att nischa oss så att vi jobbar mer riktat mot bäckenbottenmusklerna och också mer mot ”kvinnohälsa”. Men det finns även nischade fysioterapueter som jobbar mer med män och deras bäckenbottenbesvär. Men de är otroligt få.

  • I våra fördjupande kurser har vi ofta lärt oss undersökningar och behandlingar genom att undersöka varandra som kursdeltagare.

Du kan lita på att vi vet vad du som patient går igenom! Dessutom har flera av oss själva varit patienter inom området. Vi förstår precis utsattheten och att undersökningar och behandlingar kan kännas jobbiga.

  • Bäckenbotten är kroppens riktiga ”core” eller kärna.

Ovanpå bäckenbotten vilar hela bålen och dess innehåll. Dessa muskler kan bli svaga, ömma, överspända och stela liksom alla kroppens övriga muskler. Dylika besvär i bäckenbotten kan leda till inkontinens, framfall, samlagssmärtor med mera. De flesta vet inte att det finns fysioterapeutiska behandlingar att få för dessa tillstånd.

  • Inför besöket

Förbered dig på att tala om möjligen obekväma saker som kiss, bajs och sex. Du kan lugnt anta att vårdgivaren du möter har ”hört allt redan”, så oroa dig inte för att genera eller chocka. Beroende på dina besvär kan fysioterapeuten sedan välja att undersöka din rygg, dina höfter, din hållning. Eller dina bäckenbottenmuskler genom en vaginal undersökning. Undersökningen omfattar ofta inte gynstol eller gynekologiska redskap. Fysioterapeuten kommer bedöma dina bäckenbottenmuskler utifrån styrka, koordination, spändhetsgrad med mera.

  • Efter undersökningen

Efter att du blivit undersökt kommer fysioterapeuten gå igenom vad som framkom under undersökningen och hur planen framåt kan se ut. Mest troligt kommer du får börja med hemövningar. Dessa kan sedan utgöra grunden för hela rehabiliteringsplanen. Om du inte gör dina hemövningar kommer du heller inte kunna förvänta dig resultat i den utsträckningen som fysioterapeuten önskar för dig.

bäcken 004

 

Gå till en fysioterapeut för min bäckenbotten, va?

Vi fysioterapeuter som jobbar med bäckenbotten är vana vid allt och du kan garanterat inte chocka oss med någonting. Vill du läsa mer om hur vi tänker kring nakenhet eller vill du ha tips inför ditt besök?

Frågor, funderingar, egna erfarenheter? Berätta!