Kategori: Inkontinens

Inkontinens

Ansträngningsinkontinens

Under den här kategorin hittar du främst information om ansträngningsinkontinens. Denna typ av inkontinens är vanlig och innebär att du inte kan hålla tätt när trycket i buken och på blåsan blir högt. Detta kan hända till exempel när du hostar, hoppar, nyser, lyfter eller springer. Bäckenbottenträninghjälper framför allt om du har ansträngningsinkontinens. Det finns också en andra former, bland annat trängningsinkontinens. För detta hjälper främst blåsträning, något som finns nämnt kortfattat här – men för mer information om detta rekommenderas du läsning på till exempel 1177.

Om du önskar veta mer om bäckenbottenträning rekommenderas du att läsa mer under kategorin med detta namn. Här finns övriga tips och råd. Så långt det är möjligt baseras informationen här på vetenskap, men där vi ännu inte har studier baseras fakta istället på fysioterapeutiska resonemang.

Vad kan vården göra åt anala läckage?

Vad kan vården göra åt anala läckage?

Även om jag i gårdagens inlägg gav en massa egenvårdstips så SKA vården ta dig på allvar när du söker för anala läckage. Helst ska du får vård av ett team med läkare, fysioterapeut med kunskap om bäckenbottenträning och psykolog har den bästa förutsättningen för att ge rätt vård. I Sverige finns detta bara i Uppsala, Stockholm, Danderyd, Huddinge, Linköping och Malmö/Lund på så kallade bäckenbottencentrum. Väntetiderna dit är LÅNGA.

Ta kontakt med vården

När du kommer i kontakt med vården bör du får berätta både om din totala hälsa, hur besvären började, hur du äter och bajsar och om du tar några läkemedel. Du behöver bli undersökt både vaginalt och analt om du har båda slida, vagina och ändtarm.

Behandlingens målsättning

Målet med behandling är att du ska få må bra och få en återställd livskvalitet. Du kommer troligen få träffa vårdgivare för rådgivning om mat, avföring och bäckenbottenträning. Om detta efter ett antal månader inte ger fullgott resultat finns det andra behandlingsalternativ att testa. Beror besvären på nerver som inte fungerar optimalt finns metoder för att stimulera nerverna. Behandling innebär att du går och träffar en uroterapeut/fysioteraeut och får elstimulering via en liten dosa på regelbunden basis under en period. Det finns också en variant där du får en inopererad ”pacemaker” för ändtarmens nervfunktion. Detta används då andra behandlingsmetoder som testats inte gett önskat resultat. Stomi är ett alternativ när allt annat i behandlingsväg inte funkat eller av olika anledningar ansetts olämpliga. Stomi är en stor omställning och många patienter är rädda att detta kommer påverka deras livskvalitet stort. För en del blir det dock en lättnad att slippa vara orolig för läckage och därav en väg att återta aktiviteter och socialt liv. För den som har stora besvär kan en stomi faktiskt förbättra livskvaliteten märkbart.

Sfinkerskador är en vanlig orsak

Vid en missad eller felläkt sfinkterskada efter förlossning kan man göra en ny operation för att laga musklerna. Mer om detta i ett inlägg imorgon!

 

Kan jag göra något själv åt anala läckage?

Kan jag göra något själv åt anala läckage?

”En tom tarm läcker inte” är ett citat jag lånar från Bäckenbottenutbildning.se. Ändtarmen är vanligtvis tom och avföringen finns i tjocktarmen. Om du har svårt att tömma tarmen helt eller om du är förstoppad kan du få rester av avföring som liksom hamnar på efterkälken och som läcker ut. En orsak till tömningsbesvär kan vara en försvagning av väggen som är mellan slidan och ändtarmen.

Tips och tricks

  • Tumtricket

Vissa upplever att tarmen buktar in i slidan och att bajset fastnar i en återvändsgränd, och att tömningen kan underlättas om man trycker med fingrarna i mellangården eller inifrån slidan. ”Tumtricket” är ingen superkul lösning, men det hjälper om du inte kan få ut avföring på annat sätt. Du vill hellre hjälpa till med fingrarna än krysta supermycket, eftersom krystandet kan förvärra bland annat läget om du har hemorrojder.

  • Blir lösare i magen

Ett knep för att kunna tömma tarmen så bra som möjligt är att jobba på avföringskonsistensen. OM du är lite hård i magen blir det svårare att få ut allt i en klump, vilket kan leda till att avföring läcker ut senare. Det kvarblivna bajset kan också bilda gaser i tarmen, som kan läcka ut. Receptfria bulkmedel som Inolaxol och Lunelax kan hjälpa för att binda ihop och göra avföringen smidigare att få ut.

  • Bli hårdare i magen

Om du istället är lös i magen som regel kan du be att få Imodium utskrivet av läkare. Enligt vissa studier förbättrar imodium trycket inne i den interna ringmuskeln utöver att läkemedlet främst verkar på avföringskonsistensen och snabbheten i tarmen. Om du får mer sammanhållen avföring minskar risken för ”kvarglömt” bajs som ligger och riskerar att läcka ut eller bilda gaser.

  • Gå och bajsa med en gång

Du behöver också gå och bajsa när du får den första signalen. Håller du dig kan bajset bli svårare att få ut nästa gång, och som jag beskrev ovan kan förstoppning leda till läckage senare.

  • Gå ner i vikt

Forskningen menar också att övervikt ökar risken för anala läckage genom att lägga ett passivt tryck mot bäckenbottens strukturer. Viktnedgång är ofta rekommenderat för den som har anala läckage.

  • Håll din bäckenbotten stark

Det du också kan göra själv är att träna din bäckenbotten. Vi har goda vetenskapliga grunder till att påstå att en stark bäckenbotten kan underlätta för urininkontinens, men inte lika starkt stöd för att bäckenbottenträning hjälper mot anal inkontinens. Hittills är den generella rekommendationen ungefär det som motsvarar programmet i appen TÄT. Bäckenbottenträning är tråkigt, men biverkningsfritt och gratis. Om du lider av anala läckage bör detta därför vara det första du tar till dig att prova! Du kan inte utvärdera resultatet innan du har tränat i minst 12 veckor, så bepansra dig med tålamod och kör igång.

 

Varför läcker jag från tarmen?

Varför läcker jag från tarmen?

I 80 % av fallet beror anala läckage på en sammansättning av olika orsaker. Tarmens kontinens avgörs av flera olika system. Levator ani (framförallt puborektalis) tillsammans med interna och externa sfinktrarna utgör ett ”motståndssystem” som håller tätt. Levator ani är den inre muskelplattani bäckenbotten. Delar av levator ani sträcks ut 300% under en vaginal förlossning och även om den inte går sönder kan den behöva en lång tids återhämtning innan allt är återställt. En del av levatormuskeln går från blygdbenet och ända bak runt ändtarmens nedre del, skador på denna del kan orsaka en känsla av instabilitet, ofullständig tarmtömning, svårtigheter att knipa och anal inkontinens.

 

Ringmusklernas funktion

Ändtarmens ringmuskler, alltså sfinktrarna utgör de nedersta centimetrarna av analkanalen. Den yttre av dessa är viljemässigt styrd och använs när du vill knipa och hålla in avföring eller gaser. Den inre sfinktern är en muskel som hör ihop med tarmen och styrs inte av viljan, utan sköter den passiva instängningen för allt tarminnehåll. Skador på den yttre sfinktern ger en nedsatt viljemässig knipförmåga kring tarmen. Skador på den inre av ringmusklerna kan ge svårigheter att känna skillnad på om det är gas eller avföring i tarmen, vilket kan göra att du inte vill släppa dig om du inte är vid en toalett. Det kan också bli praktiskt taget omöjligt att hålla gaser och ibland avföring.

Reservoarsystemet och reflexsystemet

Det finns också ett ”reservoarssystem” som handlar om tarmens förmåga att rymma avföring och hålla den till dess att det är dags att tömma. Tarmens sista del vidgar sig när den fylls med bajs och så länge som det finns utrymme kvar kan bajset lagras. Om det är något problem med tjocktarmens spänst kan detta bli ett problem som hör ihop med förekomsten av anala läckage.

Reflexsystemet är ett komplext system som kommunikation mellan tarm och muskulatur. Det kan vara viktigt att veta att reflexsystemet kan vara stört efter en förlossning, där barnets passage kan orsaka tryck och drag i nerver. De mindre nervskador som uppstår kan göra kommunikationen mellan tarm och muskler dysfunktionellt under en tid. Nerver brukar dock läka, men långsamt. Nervsignaleringen går mellan hjärna, ryggmärg, muskler och tarm. Känseln i tarmen är viktig för kunna hålla sig vid behov.

Avföringskonsistensen påverkar

Om en person har återkommande diarréer ökar risken för inkontinens. Då har reservoarssystemet inte en rättvis chans att göra sitt jobb.   På samma sätt kan andra åkommor som sätter ned förmågan att förvara avföring i ändtarmen kan också ge läckage. Neurologiska sjukdomar och skador, medfödda missbildningar, immobilitet och psykiska faktorer kan också ge upphov till, eller bidra till, anala läckage. Missade sfinkterskador vid förlossning kan ge upphov till besvär långt tid efteråt, men att som kvinna ha fött många barn vaginalt är också en riskfaktor – även om hon inte drabbats av sfinkerskada. Det här är jag dock lite fundersam till. SBU-rapporten om analsfinkterskador som kom 2016 visade att det gick att finna missade analsfinkterskador hos ca 9 procent av de kvinnor som fött barn vaginalt. Det är via förbättrade ultraljudsrutiner som fler sfinkterskador hittas. Jag kan inte komma ifrån att jag tror att en del av de kvinnor som har anala läckage efter ”vanliga förlossningar” har missade sfinkterskador.

Varför läcker jag från tarmen?

Det finns troligen flera olika orsaker till att du har anala läckage. En förlossningsskada kan vara en del. Hur din avföring är och hur lätt din tarm töms kan vara andra orsaker. Råd om hur du själv kanske kan minska dina besvär kommer imorgon!

 

Tema anal inkontinens

Tema anal inkontinens

Det här är ett inledande inlägg på en serie om anala läckage. Det första du kanske tänker är ”Öh, det här vill jag inte läsa!”, men jag tänker att du nog ska göra det ändå.

Under den kursträff som jag var på förra veckan hade jag och ett gäng kurskompisar gjort fördjupningsarbeten utifrån just detta tema. När jag ändå gjorde min fördjupningsuppgift passade jag på att också göra en bloggserie om samma ämne. För vi behöver prata om detta!

Det börjar pratas allt mer om bäckenbottnar, urininkontinens och framfall. Det är bra. För bra några år sedan vara det så piniga ämnen att det bara var väääääldigt frispråkiga tanter som pratade om det. Nu tycker jag att det är bäckenbottenprat lite var stans, både i mammagrupper, i träningsböcker och på bloggar. Härligt! Anala läckage sitter liiite längre in att släppa stigmatiseringen kring. Låt oss göra det nu.

Anala läckage är kanske inte det du tror

När vi pratar om anala läckage är det lätt att tro att det alltid handlar om stora funktionsnedsättningar och personer som läcker hela lass med bajs när det går illa. Visst, det finns personer som har det så. Men anala läckage är ett begrepp som täcker även förhållandevis små besvär. Anale läckage säger alltså varifrån läckaget kommer, inte vilken mängd eller vad det handlar om. Anal inkontinens handlar om oförmågan att kontrollera tarmen avseende gas och/eller avföring. Det är ett symtom, inte en sjukdom i sig. Fekal inkontinens är det begrepp som enbart handlar om avföringsläckage. Begreppet ”Soiling” handlar om att personen inte nödvändigtvis inte läcker gas, och inte heller bajs, men att underkläderna däremot får mindre fläckar av tarminnehåll.

Det är vanligt!

Vi vet inte hur många i befolkningen som lider av detta. Man tror att två tredjedelar av de drabbade kvinnorna inte söker vård, även om symtomen faktiskt påverkar deras dagliga liv. Sifforna skiljer sig åt mellan studier, men förekomsten är mellan 2-25 %. Upp emot nittio procent av kvinnorna som får fekal inkontinens utvecklar sina besvär efter 40 års ålder. Hos kvinnor är de största riskfaktorerna ålder över 50 år, rectocele (=bakre framfall), stroke, kognitiva funktionsnedsättningar eller kronisk diarré samt livmoderborttagning. Hos män är riskfaktorerna ålder över 85 år och prostatacancerbehandling. Det sägs alltså att lika många män och kvinnor är drabbade, men jag skulle vilja påstå att yngre kvinnor är mer drabbade än män, och därför lider både längre och kanske mer. Anala läckage är förenade med skam och tabu och har inverkan på psykisk och fysisk upplevda hälsa och social livskvalitet.

Inläggen i serien kommer publiceras i ordning kommande dagar:

  • Varför läcker jag från tarmen?
  • Kan jag göra något själv åt anala läckage?
  • Vad kan vården göra åt anala läckage?
  • Operation av missade eller felläkta sfinkterskador

Referenser till inläggen i serien:

 

 

 

Tips och råd om vätskeintag

Tips och råd om vätskeintag

Hur mycket vatten bör jag dricka? Hur mycket bör jag kissa?

En del kvinnor med inkontinens dricker för lite av rädsla för att kissa på sig. Andra kvinnor dricker stora mängder helt oreflekterat. En kvinna behöver inte dricka mer än ca 1,5 liter om dagen om hon också äter rekommenderade mängder frukt och grönt (500 gram). Yoghurt, fil och andra liknande saker innehåller ju också mycket vätska, vilket behöver räknas in i totalen.  Ofta träffar jag på kvinnor som dricker upp till tre liter vätska om dagen och dessutom får i sig upp emot en liter vätska via maten. Då kan det verkligen bli för mycket!

Optimera vätskeintag

Ska du minska på ditt vätskeintaget bör minskningen gå hyfsat successivt, lite som en avvänjning. Annars kan kroppen reagera med huvudvärk.  Är du en sådan som ständigt går omkring med vattenflaska och okynnesdricker bör du kanske sluta med det. Våra kroppar är enormt duktiga på att signalera törst och vi ska i princip bara dricka på kroppens egen törst-signal!

Kissa 2 dl

Det finns egentligen ingen absolut regel på detta, men vi kan säga så här ”det är modernt med gult kiss”. Det är inget dåligt med att kisset är gult. Kisset är gult om du har normala mängder att kissa ut.  Det är normalt kissa 2 – 4 dl urin under dagen och ca  4-7 dl på morgonen. Kissar du jättemycket mindre eller jättemycket mer kan du behöva se över dina dryckes- och blåstömningsvanor.

Kissa 6 gånger

En vuxen person utan blåsproblem behöver kissa 4-7 gånger per dag. Du ska inte behöva ha trängningar oftare än så ifall du dricker normala mängder. Trängningar som inte motsvarar det du faktiskt dricker och tömmer är ett symtom du kan ta upp med en gynekolog eller en uroterapeut. Det kan handla om överaktiv blåsa, främre slidväggsbuktning eller något annat. Sök hjälp om detta är ett problem.

Blåsträning

Blåsan är en bortskämd typ som kan behöva tränas till ett vettigt beteende. Om du har gått och kissat för ofta kan du behöva träna tillbaks att hålla dig längre. Trängningarna går ofta över efter en stund, men du kan behöva sitta ned och verkligen anstränga dig för att inte lyda. Ibland hjälper också annan distraktion. Blåsträningstips finns här!

 

Efterdropp hos kvinna

Efterdropp hos kvinna

Jag fick en fråga, om en slags urinläckage efter att en redan har tömt blåsan på toaletten. Jag fick beskrivet för mig att det inte handlade om efterdropp direkt när hon ställde sig upp, utan lite mer efteråt än så. Jag hade inget svar, och kvinnan i fråga skulle gå till en gynekolog vilket jag anser vara befogat. Detta gav mig ändå anledning att skriva om kvinnligt efterdropp.

Efterdropp

Efterdropp anses generellt sett vara ett besvär som drabbar män. Det gör ihop med deras långa urinrör och ibland också med prostatabesvär. Efterdropp hos kvinnor brukar höra ihop med någon annan slags inkontinens. Det är sällan ett ensamt symtom. Besvären kan finnas på många olika nivåer. Problemet kan ligga i allt ifrån hur urinblåsans nervkommunikation med hjärnan är (signalerar fullhetsgrad etc), till om det finns några mekaniska hinder i urinblåsan, till om något är fel i urinröret eller om det handlar om en inkontinens och en försvagad bäckenbotten. Eftersom det finns många olika möjliga felkällor behövs förmodligen en riktigt utredning för att kolla var besvären sitter, varför de uppstått och hur det kan åtgärdas.

bäcken 004

Om efterdroppet kommer efter en förlossning kan det naturligtvis vara troligast att det beror på en försvagad bäckenbotten. Att musklerna som omger urinröret inte klarar av att ge ett komprimerande tryck hårt nog. En ammande kvinna har också en viss skörhet i slemhinnevävnaden till följd av låga östrogenhalter och ”packningen” i urinröret kan liksom vara otät.

Den simplaste orsaken till kvinnligt efterdropp är att det är en mekanisk grej. Detta kan bidra till att lite urin ligger kvar i vagina och läcker ut senare. Att det kan underlättas med total tömning om du drar ner byxorna lite till, så att du kan sära mer på benen. Eller att du mekaniskt kan tömma blåsan lite ytterligare genom att att böja dig framåt några gånger.

Kvinnligt efterdropp

  • I de flesta fall handlar det om en svag bäckenbotten, efterdropp kan vara ett första symtom på inkontinens. Bäckenbottenträning är då ofta åtgärden.
  • Personen behöver en gynekologisk undersökning om symtomen inte går att lindra med enkla medel och knipträning. Eventuella tendenser till framfall bör utredas.  Ett framfall där urinblåsan sjunkit ner i position skulle kunna bidra till efterdropp.
  • Man behöver utesluta urinvägsinfektioner.
  • Man behöver vid en mer omfattande problematik kolla hur urinröret ser ut och fungerar och hur urinblåsan ser ut och fungerar. Det finns bland annat ett fenomen som kallas ”divertiklar”, små fickor på urinröret. Dessa är ofarliga men kan vid komplikationer avlägsnas kirurgiskt om jag förstått det rätt.

Berätta gärna du som läser har egna erfarenheter eller funderingar!

 

Några korta fakta du inte visste om din bäckenbotten

Några korta fakta du inte visste om din bäckenbotten. Fysioterapeuten berättar:

Bäckenbotten – hur den fungerar

  • Det bästa sättet att beskriva din bäckenbotten är som en korsning mellan en studsmatta och en hängmatta. 

Bäckenbottens slyngformade muskler kan studsa upp och ner samtidigt som vi rör oss. De lyfter samtidigt upp hela bukens innehåll mot tyngdlagen precis som en hängmatta. Det är inte en muskel utan flera stycken som går i olika riktningar och gör lite olika saker. Förutom bäckenbottens lyftkraft har den också en tillstängningsfunktion kring urinrör och analöppning.

bäckenbotten crope

  • Den vanligaste dysfunktionen i bäckenbotten är urininkontinens. 

Om bäckenbottens muskler är för svaga och inte kan hålla emot studsar och tryck med tillräckligt stor kraft kan det hända att bäckenbotten misslyckas med att hålla urinröret stängt i alla lägen. Urin kan läcka ut när trycket ökar i buken (som när vi hostar och nyser) eftersom bäckenbottens styrka inte räcker till att stå emot tryckökningen.

  • Svaghet i bäckenbotten kan bero på många olika saker.

Det är långt ifrån bara förlossningar som ger upphov till försvagad bäckenbotten. Det finns studier på nunnor som visar att de har nästan lika mycket urininkontinens som andra kvinnor när de kommer upp i en viss ålder. Vi får i alla fall anta att dessa nunnor inte fött några barn. En svag bäckenbotten beror på att ”hängmattan” blivit uttänjd och att ”studsmattan” tappat stuns. Graviditet, förlossning, övervikt och långvarig förstoppning kan alla orsaka försvagad bäckenbotten. Uttänjningen och stuns-tappet kan också handla om muskelskador som ej hittats och lagats efter förlossning.

bäcken 004

  • Även om bäckenbottenproblem är vanliga, är det inte normala delar av åldrandet. 

Om du nyser och läcker urin behöver du inte bara rycka på axlarna och tänka att tyvärr har kroppen blivit såhär nu… Bäckenbottenproblem kan och ska behandlas. Om inte tre till sex månaders intensiv bäckenbottenträning ger fullgott resultat ska du träffa en gynekolog som kan göra en bedömning. Det kan finns någon insats, något tarmreglerandeläkemedel eller någon slags kirurgi kan hjälpa dig. Mycket av kvinnors livskvalitet hör ihop med att vara trygg och avslappnad i förhållande till sin kontinens och bäckenbotten. Något annat ska du inte behöva acceptera.

  • Träna bäckenbottenträning i förebyggande syfte kan hjälpa dig att undvika framtida besvär.

Det kan knappast komma som en överraskning – bäckenbottenträning som fungerar gör dig stark, och kan förebygga besvär framöver. Även om du inte har barn, eller ens planerar att skaffa barn, vinner du och din bäckenbotten på att knipa regelbundet. Jag vill förtydliga ”bäckenbottenträning som fungerar”. Om du har en muskelskada i bäckenbotten som inte lagats bra efter en förlossning kan du inte knipa med fullgod effekt.

  • Men att alla ska knipa är en sanning med modifikation

Vi säger ibland slarvigt att alla kvinnor i alla åldrar ska knipa. Men det är inte sant. Kvinnor med slidkramp eller överaktiva bäckenbottnar med mycket smärta kan behöva lägga mycket tid och fokus på att lära sig att slappna av i bäckenbotten. Under tiden kan det vara direkt dumt att knipa en massa. Om du inte vet om du bör eller inte bör knipa kan du behöva en individuell bedömning av din bäckenbotten för att veta.

 

 

Ett fysioterapeutiskt blogginlägg om bajs

Ett fysioterapeutiskt blogginlägg om bajs

Hur är bajs kopplat till fysioterapi?

Ett fysioterapeutiskt blogginlägg om bajs kommer här. Vi kan inte komma ifrån  att kroppens alla system hör ihop på så många sätt. Och vi vill prata om underlivshälsa kommer vi inte ifrån ämnet bajs.

Vi tar det från början. Förstoppning kan vara en orsak till bäckensmärta och underlivssmärta hos både män och kvinnor. Förstoppning kan också ge upphov till urinläckage och återkommande krystande kan förvärra framfall. Kanske finns det mest troligt en annan grundorsak till besvär och smärtor, men förstoppning kan förvärra redan befintliga besvär och få dem att ”blomma upp” igen efter en tyst period.

Förstoppning

Att ständigt behöva krysta när en ska göra nummer två ökar belastningen på bäckenbotten och risken finns att en kan ådra sig skador som liknar förlossningsskador, både på nerver och stödje-strukturer. Har en person redan en förlossningsskada, då förstår ni att saker kan bli även värre. Det finns vetenskapligt belagda samband mellan förstoppning och urininkontinens, både genom att tarminnehållet faktiskt trycker på urinröret och genom att hela nerv- och muskelkontrollen över bäckenbotten faktiskt blir sämre.

Förstoppning kan beror på många olika saker, och lider du av återkommande besvär med förstoppning tycker jag att du ska uppsöka läkare för att kolla upp eventuella besvär med tarmfunktionen. Funkar tarmarna fint kanske du behöver träffa en dietist och se över hur din kost kan påverka avföringens konsistens. Enkla saker du kan testa själv är att dricka mer vatten, träna och motionera mer och äta mer fibrer.

Det du också ska veta är att de flesta smärtlindrande läkemedel och även antidepressiva är förstoppande. Lider du av förstoppning kan det även vara bra att se över vilka eventuella läkemedel du äter och om du eventuellt behöver kompensera för dess förstoppande effekter med till exempel bulkmedel.

Bristol stool chart

Vad är normalt?

Normal avföring ska vara mellan 3 och 4 på skalan ovan och en person ska behöva tömma tarmen allt mellan tre gånger per dag till tre gånger i veckan. De flesta vuxna får dock tarmtömningsreflex en stund efter frukost varje dag.

Att ha bråttom på morgonen och strunta i tarmtömningsbehovet kan ge upphov till förstoppning. Att inte vilja gå på toaletten på jobbet eller i skolan kan ge samma effekt. Det är inte nyttigt att upprepade gånger negligera sin tarmtömningsreflex. Det sägs att en måste gå på toaletten inom 15 minuter, annars har ”det tåget gått”.

Att sitta korrekt på toaletten kan hjälpa till att tömma tarmen lättare.

Att ha fötterna högt är det första rådet. Detta är för att knäna ska komma över höfterna i höjd, vilket underlättar för tarmtömningen. Att andas lugnt för att stimulera bäckenbottenmusklerna att slappna av kan också hjälpa. Att krysta mjukt på utandning verkar vara det mest skonsamma sättet.

Om vi nu pratar förlossningsskador och bajs så kan ju också problemet finnas i helt andra änden av skalan. En nedsatt sfinkterfunktion i ändtarmen kan ju vara väldigt dålig i kombination med en lös avföring. I detta fall kan en läkare hjälpa med rådgivning vad gäller förstoppande läkemedel. Vanliga läkemedel för så kallad turistdiarré kan användas under längre tid för att hjälpa en person att få fastare avföring vid behov.

Sammanfattningsvis:

För bäckenbottenhälsan på lång sikt och vid behandling av smärtor och inkontinens spelar avföringens konsistens en viktig roll. En person kan behöva uppsöka vård och hjälp om inte enkel egenvård hjälper för att hålla avföringen lagom mjuk och fast.

Läs fler råd här:

Läsarfråga om svårt att bajsa efter förlossning

När tarmen trycks in genom slidväggen

 

Läsarfråga om träning och läckage

Läsarfråga om träning och läckage

Löpning, skavkänsla och urinläckage

Läsarfråga om träning och läckage:

Tidigare brukade jag springa 2 ggr/vecka kanske på typ 4-5km per tillfälle. 
Efter ett tag började jag känna att jag kunde läcka lite precis efter jag sprungit klart, inte mycket men nog för att jag skulle märka och konstatera att så har det inte varit förut. Plus att jag även kände att något buktade ut liksom. Det kändes som en tampong som satt lite för långt ut.
Framfall tänkte jag och blev iskall och slutade med springträningen direkt. Bokade tid för cellprov och passade på att fråga om remiss till gyn eftersom jag trodde allt skulle ramla ut.
Hon sa att jag inte behövde oroa mig, att allt såg bra ut och att jag bara skulle pausa lite med springandet och komma ifatt med knipövningarna. 

Jag känner absolut skillnad efter en veckans knip men inte nog, känner att jag kanske behöver mer avancerade knipövningar. Jag tycker att både främre och bakre slidvägg känns instabil om jag jämför med tidigare. 
Just nu gör jag vanliga knipövningar liggandes på rygg med fötterna i golvet.

Jag funderar nu på att  köra igång med boot camp istället som mitt gym ska börja med i september. Det borde jag väl kunna va? Mer korta intensiva övningar.

Svar:

Tack för frågan! Det här är inte så lätt att svara på, egentligen. Du läcker lite och känner att stödet från bäckenbotten sviktar och vill träna hårdare än vad du gör… Det är också svårt för mig att uttala mig om hur din känsla av försvagade slidväggar och buktningar är helt ofarliga och går att motverka med träning. Jag tror faktiskt inte heller att en allmänläkare eller barnmorska kan avgöra detta, och skulle därför verkligen se till att boka tid hos en gynekolog eller direkt hos en bäckenbottenspecialiserad fysioterapeut om jag vore dig.

Utifrån det du beskriver tänker jag att du lider av en lättare variant av ansträngningsinkontinens.

Definitionen av detta är ungefär ofrivilligt läckage under ansträngning, nysning, hostning. Ansträningen på bäckenbotten blir större ju tyngre belastning kroppen utsätts för, och belastningen utgörs av det ”intraabdominella trycket”, det vill säga den kraft som skapas inne i magen och som ger ett tryck nedåt på bäckenbotten. Du kan tänka att buktrycket är som när du trycker ut ketchup ur flaskan, trycket på sidorna och tyngdlagen gör tillsammans att ketchupen kommer ut… Forskning visar att ju högre tryck som kvinnors bäckenbotten utsätts för, desto större risk finns det för besvär av urinläckage.

Om allt i bäckenbotten faktiskt ser bra ut, men det bara är att en kvinna läcker lite under högintensiv träning finns hjälpmedel som contrelle. I Sverige kan uroterapeuter skriva ut dessa. En stor tampong kan ge samma effekt, men kan vara sämre för slemhinnorna.

Du skriver att du kommer träna annan mer styrkebaserad träning och undrar om det kommer funka.

För det första så ökar ju belastningen på bäckenbotten vid ökat buktryck som när du gör tunga magövningar och tunga lyft. På samma vid som vid löpning måste bäckenbotten kunna stå emot även här.

Om ditt problem enbart består av en svag bäckenbotten kommer knipträning hjälpa.

Om bäckenbotten är enbart svag, men i stort intakt kan bäckenbottenträning hjälpa. Buktande slidväggar kan också gå i regress med tiden, framförallt om du är hyfsat nyförlöst.

Vikten av en bra undersökning

Du ska låta din svagaste punkt vara din begränsande faktor. Om din bäckenbotten blir din begränsande faktor tycker jag att du alltid ska ligga strax under gränsen för när besvären debuterar. Helst ska du träna så att du unviker läckage, tyngd- eller skavkänsla. Samtidigt ska du kunna pusha gränsen för vad den symtomfria träningen innebär.

Det är därför viktigt att med skrädddarsydda träningsprogram utifrån din individuella styrka och funktion. Men just nu utgår vi från att du redan hittat knipet. Du skriver att du tränar i liggande. Jag föreslår att du ska utöka träningen så att du kör ett eller två tyngre pass om dagen, upp emot 30 knip.

Du kan också stegra träningen genom att ändra position.

Lättast är det i liggande, lite svårare i sittande och allra svårast i stående. Oavsett position ska du vara avspänd överallt annars i kroppen.  Var vaksam på om du spänner skinkorna, insida lår, magen etc. Slappna då av och börja om.

  1. Tio uppvärmningsknip.  Du kniper 2 sekunder, vilar och upprepar 10ggr. Kniper ska gå bakifrån och fram, som att du skulle hålla in en fis, som att du skulle hålla in kiss och sedan ett litet lyft/drag uppåt/inåt i kroppen.
  2. Tio styrketräningsknip. Du kniper maximalt, för kung och fosterland, i ca 5 sekunder. Vila lika länge som du kniper. Upprea 10 gånger eller så många du orkar, troligen färre till en början.
  3. Du avslutar med 2-3 stycken uthållighetsknip. Tänk dig hälften av din maximala styrka och försök hålla knipet upp emot 30 sekunder. Utöka tiden du håller successivt. Klarar du 1,5 minut behöver du inte göra så mycket mer än en omgång.

Glöm inte att slappna av mellan varje knip!

Lite andra saker jag tycker att du ska tänka på:

  • Håll inte andan när du styrketränar. Lyft vikter på utandning. Välj sittande positioner när du ska styrketräna överkroppen.
  • Hitta din nivå där du kan springa/styrketräna som är strax under gränsen där dina besvär triggas igång.
  • Håll din avföring mjuk. Förstoppning ger onödig belastning på bäckenbotten och kan ge ökade inkontinenssymtom.
  • Glöm inte hållningen! För att optimera det intraabdominella trycket bör hela bålens muskler jobba från ett bra utgångsläge.
  • Spänn bäckenbotten när du ska hosta/nysa/skratta/lyfta. Detta är en beteendeförändring du behöver träna in.

Mer läsning om bäckenbotten på BakingBabies:

Varför det kan vara dåligt att belasta bäckenbotten för tungt?

Tema bäckenbotten och löpning

Jag pratar om träning som är skonsam för bäckenbotten

Vanliga fel vid bäckenbottenträning 

En serie om löpning efter graviditet

Har inte alla lite ont i bäckenbottenmusklerna?

Har inte alla lite ont i bäckenbottenmusklerna?

Nu ska du få följa med in i mitt behandlingsrum, i alla fall i tanken. Jag sitter vid mitt skrivbord i behandlingsrummet på datorn och ser i kalendern att det dyker upp ett litet utropstecken över den nya patienten jag strax ska träffa. Det betyder att hon passerat kassan och att hon troligen nu är i väntrummet och fyller i en blankett hon förhoppningsvis fått i kassan. Jag avvaktar någon minut, och går sedan ut och hälsar och visar vägen in på rummet. Jag sätter mig vid skrivbordet igen, patienten på stolen bredvid. Hon berättar om sina problem och jag antecknar. Besvären omfattar bäckenbotten och i hennes historia finns en diffus inre smärta. Efter att ha kollat av om hon är med på att jag gör en vaginal undersökning är det detta nästa moment. Jag undersöker och frågar ”gör detta ont?” Hon har aldrig varit med om att något känt efter så från insidan, och frågar tillbaks ”har inte alla ont när man trycker så specifikt där?”.

Har alla lite ont i bäckenbottenmusklerna om vi trycker på dem?

Jag är alltså en specialnischad fysioterapeut. Som alla fysioterapeuter jobbar jag med ”rörelse- och stödjesystemen” i kroppen, ofta med träning och fysisk aktivitet som en del av behandlingen. Muskler, leder och nerver är min hemma-arena. Som en bäckenbotten-fysio är jag ofta den första personen som mina patienter träffar som faktiskt bedömer musklerna i bäckenbotten mer detaljerat. Muskler kan vara starka, svaga, spända, slappa, ömma och allt där emellan. Ömhet i muskler är otroligt vanligt, och ömhet i bäckenbotten återfinns hos nästan alla med bäckenbottenproblem. Det här förvånar många. Även om patienten inte från början söker mig för smärta, utan för inkontinens, framfall eller förlossningsskador, så hittar jag ofta ömma muskler i bäckenbotten.

Det är vanligt, men inte normalt

Problem med bäckenbotten är otroligt vanliga, jag skulle säga att var tredje kvinna minst har något slags besvär. Alla dessa inte har smärta eller ömhet i bäckenbotten, men åtminstone en av tio. Om det är så vanligt, är det ens något att lägga någon vikt vid? Är det slöseri på behandlingsfokus att försöka få bort ömheten i bäckenbotten? Nej.

Välmående muskler ska inte göra ont

Detta påstående gäller de allra flesta muskler i hela kroppen (även om jag nog inte känner någon som inte är öm över nack/skuldermusklerna). Det gäller också specifikt bäckenbotten.

Vad vet vi?

  • Hos friska kvinnor som aldrig har varit gravida ska smärta i bäckenbotten vid undersökning anses som ovanligt(1).
  • Hos gravida med graviditetsrelaterad bäckensmärta återfinns i större utsträckning ömhet i bäckenbotten och obturator internus än hos gravida utan graviditetsrelaterad bäckensmärta(2).
  • Vid en jämförelse av kvinnor med kronisk bäckensmärta, kvinnor med smärta från urinblåsan och friska kontroller återfanns en ökad smärtkänslighet och lägre smärttröskel vid tryck mot bäckenbotten hos kvinnorna med smärttillstånd. Dessa hade också smärta längre efter den initiala sensationen (trycket), 3,5 minuter jämfört med 0-1 minut hos de smärtfria(3).
  • Kvinnor med smärta från levatormuskulaturen verkar kunna få förstärkning av symtom från framfall och besvär från tarm och blåsa, upp emot 50 %(4).
  • Vid jämförelse mellan kvinnor med kronisk bäckensmärta och friska kontroller fann forskarna att 58% av kvinnorna med kronisk smärta hade muskelömhet i bäckenbotten jämfört med 4 % av de friska kontrollerna. Hos dem med muskelömhet fanns också oftare smärta vid samlag och förstoppning jämfört med de smärtfria individerna(5).

Har inte alla lite ont i bäckenbottenmusklerna?

Nej, verkligen inte. Välmående muskler ska inte ömma vid beröring, oavsett om de sitter i rumpan, ryggen eller bäckenbotten. Om du har urininkontinens, tarmtömningsproblem eller nedsatt sexualförmåga kan dina besvär förstärkas av bäckenbottenömheten. Detta är värt att lägga tid och kraft på att självbehandla. Räcker inte det, sök hjälp!

Mina tips för egenvård:

Att träna avslappning i bäckenbotten

Stretchövningar för dig med spänningar i och kring bäckenet

Referenser:

  1. Pelvic floor muscle tenderness in asymptomatic, nulliparous women: topographical distribution and reliability of a visual analogue scale.
  2. The association between pelvic girdle pain and pelvic floor muscle function in pregnancy.
  3. Multimodal nociceptive mechanisms underlying chronic pelvic pain.
  4. Levator myalgia: why bother?
  5. Importance of pelvic muscle tenderness evaluation in women with chronic pelvic pain.