Kategori: Överspänd bäckenbotten

Överspänd bäckenbotten

Alla muskler i kroppen kan bli spända, slappa, starka, svaga. Oftast hör vi mer om fenomen som hör ihop med svag bäckenbotten.  Mer sällan hör man talas om överspänd bäckenbotten. När bäckenbottens muskler spänns stänger de till kring kroppsöppningarna och resultatet av överspänning blir ofta svårigheter att ha sex och/eller att tömma tarmen. Muskler som är överspända blir smärtande och symtomen kan vara trötthetsvärk, molvärk, svidande smärtor och smärta vid samlag.

I den här kategorin hittar du både information och mer praktiska råd för dig med överspänd bäckenbotten. Inläggen baseras så långt det går på vetenskap och forskning, men där vetenskapliga fakta saknas baseras istället inläggen på beprövad fysioterapeutisk erfarenhet.

I Sverige är fysioterapi för bäckenbotten ett litet men växande fenomen, i andra länder är det mer välkänt. Om du vill ha hjälp kan du med fördel ringa till rehabmottagningarna i din närhet och fråga om de har någon som jobbar internt med bäckenbotten.

 

Ultraljud av bäckenbotten via magen

Ultraljud av bäckenbotten via magen

Ett ultraljud genom magen

Ett ultraljud genom magen sker när du ligger på en brits med bar hud på magen. Man sätter samma slags ultraljudsgele som vid ett graviditetsultraljud och undersökaren placerar munstycket mot din mage. Bilder av strukturerna under kommer synas på en datorskärm och undersökaren kan göra en bedömning utifrån det hen ser.

Lite historia och dess nutida användning

Ultraljud av bäckenbotten genom magen beskrevs först i litteraturen på 90-talet och användes då för kvinnor med ansträngningsinkontinens som ett led i att se hur bäckenbotten fungerade. Denna teknik övergavs sedan till fördel för ultraljud mot huden i mellangården. Detta gav en bättre och tydligare vy. På senare år har en del vårdgivare som inte jobbar med diagnostik av gynekologiska undersökningar börjar med ultraljudsundersökning via magen för att på så sätt få en uppfattning om bäckenbottens arbete. Utan att för den sakens skull behöva göra en vaginal undersökning.

Vad är det man ser?

Denna slags ultraljud används för att se en muskelaktivering av bäckenbottens lyftande förmåga av urinblåsan under ett aktivt knip. Metoden kan också användas för det motsatta, det vill säga att se hur mycket blåsan sänks under krystning eller vissa övningar. Genom att kolla på urinblåsans rörelse när testpersonen ombeds knipa kan man avgöra att personen kniper rätt och att rörelsen är adekvat. En sänkning av blåsan kan betyda att bäckenbotten och dess stödstrukturer är försvagade.

Man mäter blåshalsrörligheten dels i vila och dels under en krystmanöver. Skillnaden mellan dessa två blir ett mätvärde. Det finns inga allmänt antagna normalvärden för detta vad jag förstått.

Vad är denna mätmetod bra för?

Genom en rätt positionering av ultraljudet kan man få en tydlig bild av urinblåsan och mittlinjen i bäckenbotten, urinrör, mellangården och ändtarmsöppningen. Metoden anses vara av god kvalitet vad det gäller att undersökningar visar samma sak även om olika bedömare utför undersökningen, eller om samma bedömare utför undersökningen vid olika tillfällen.

Möjliga felkällor

Mätningen av rörelsen vid ultraljud av bäckenbotten via magen utgår ifrån fixerade punkter (skelett). Vanligast är att mätpunkten är pubisbenet. Det finns flera faktorer som pvåerkar utfallet av undersökningen:

  • blåsans fyllnadsgrad
  • positionen av ultraljudshuvudet
  • de anatomiska jämförelsepunkterna
  • de verbala instruktionerna.

Hur testpersonen aktiverar bäckenbotten och bålsmusklerna tillsammans kan påverka positionen och rörelsen från blåsan. Om personen spänner magen kraftigt vid knipet kan munstycket åka en aning ut. Detta ger till följd att detta kan misstolkas som att urinblåsan är mer sänkt än vad den faktiskt är. Undersökaren måste ha detta med i sin analys av resultatet. Om blåsan är mycket full under undersökningen kan det finnas en ökning av bäckenbottens anspänning i vila, vilket kanske inte är testpersonens vanliga status.

Hur tolkar man rörelse i bäckenbotten?

Rörelse i bäckenbotten avgörs av en rad olika faktorer som nämnt ovan. Detta försvårar tolkning av ultraljudsundersökningen. Bäckenbottens utgångsläge är också viktigt att ta med i tolkningen av detta. Bäckenbotten ska alltså höjas vid aktivering och sänkas vid avslappning. Men bäckenbottens grundaktivitet och stödjestrukturernas fasthet kan också påverka utfallet. Om bäckenbotten redan är aktiverad i testpersonens grundtillstånd kan blåsan redan hållas förhöjd. Då blir det inte mycket rörelse över även när personen ombeds knipa extra. Om bäckenbotten och dess stödjestrukturer från början istället är uttänjda och sänkta kan rörelseutslaget i motsats verka mycket stort, även om den märbara muskelstyrkan kanske inte är tillräcklig.

Hur behöver man göra för att säkerställa att undersökningen är adekvat?

Den forskningsbaserade rekommendationen att en ultraljudsundersökning av bäckenbotten via magen kompletteras med en vaginal undersökning för att ha en kontroll på kvaliteten av muskelaktiveringen samt bäckenbottens grundspänning. Eftersom denna metod i klinik ofta används för att slippa en vaginal undersökning är detta lite motsägelsefullt.

Vad är fördelarna?

Ultraljud av bäckenbotten via magen har som fördel att metoden funkar även för personer med mycket vaginala smärtor. Det kan upplevas som mer bekvämt för patienten än en gynekologisk undersökning. Därför kan det vara aktuellt för personer som annars inte skulle tacka ja till en bedömning av bäckenbotten.

Jag har genomgått en sådan här undersökning och fick till svar att allt var bra.

Härligt! Det betyder att du har en adekvat rörelse när du kniper. En av de vanligaste frågorna jag som vårdgivare får är ”hur vet jag om jag kniper rätt”. Detta har du alltså fått svar på. Den här metoden ger dock inte svar på vissa andra kvaliteter och aspekter av bäckenbottens funktion och arbete.

Bäckenbottens funktion består av två huvuduppdrag:

  • den aktivitet som sker när musklerna spänns aktivt,
  • den supportande funktionen till bäckenorganen.

Bäckenbottens stödfunktion reflekterar inte nödvändigtvis muskelstyrkan, men är ett resultat av muskelaktivitet. Vid en jämförelse med en muskelfunktionsbedömning när undersökaren använder fingrarna är utfallet detta: En vaginal bedömning bedömer kvaliteten på anspänningen och ett ultraljud visar främst supportstödets funktion. Stödjefunktionen och stabiliteten kring urinblåsa och urinrör kan vara mer avgörande för läckage än vad bäckenbottens muskelstyrka faktiskt är.

Vad är det jag inte får veta med ett ultraljud genom magen?

Ett ultraljud genom magen ger en vägledning vad gäller anspänningsförmåga och bäckenbottens supportfunktion, men är inte noggrant nog att vara en del av en diagnostisk undersökning. Rörelsen som sker behöver inte alltid vara synonym med kraftutveckling. Du får bara en vagare visuell uppfattning om sidoskillnaden och får inte någon uppfattning om musklernas ”konsistens” och spänningsgrad.

Referenser?

Alla inlägg i serien:

En serie om metoder för att undersöka bäckenbotten

En serie om metoder för att undersöka bäckenbotten

Den här seriens började jag jobba med för flera månader sedan. Jag fick fler och fler frågor från både patienter och läsare angående olika sorters metoder att undersöka och behandla bäckenbottenbesvär. Sedan dess har jag läst forskning och försöka sammanställa lättfattlig information om de olika metoder som finns.

Jag är en en person som tolkar forskning

Jag har försökt hålla mig neutral till de olika metoderna. Vissa av dessa metoder har kommersialiserats och säljs som undersökningar eller produkter. De marknadsförs naturligtvis på ett visst sätt för att locka köpare eller kunder. Jag är skeptisk till hur en del saker säljs in, men kanske inte till produkten eller fenomenet i sig. Jag är dock en enskild individ som tolkar studier och som har mina egna uppfattningar och tankar. Jag kan tänka mig att detta kommer lysa igenom på sina ställen ändå. Jag hoppas att du läser med en analytisk förmåga. Och att du diskuterar vidare med mig om vi tänker olika!

Det finns inga gyllene väg

Ni kommer märka att alla de metoder för att fånga och beskriva bäckenbottenfunktion har olika fördelar och nackdelar. Jag skulle säga att det inte finns något perfekt sätt att undersöka eller mäta bäckenbotten utifrån alla dess olika funktioner.

Vissa av metoderna handlar om att fånga bäckenbottens rörelse. Att kunna säga ”nu kniper du rätt” eller ”nu ser jag en bra rörelse i bäckenbotten”. Man kan se en rörelse där blåsan och blåshalsen lyfts genom ett knip. Andra metoder handlar om att kunna mäta muskelstyrka, mätt i en siffra. Ytterligare andra sätt försöker fånga sidoskillnader och kvalitet i bäckenbottens muskelfunktion. Och så finns det metoder för att faktiskt se att alla muskler sitter på rätt plats. Att adekvata medrörelser sker vid krystning och knip. Vissa metoder är bra för träning. Andra för behandling och ytterligare någon för diagnosticering. De ska väljas utifrån sin lämplighet att svara mot patientens behov och frågeställning.

Min egen historia färgar

Något som jag själv kommit fram till utifrån min egen bäckenbotten-historia är att det är förädiskt att uppleva att man blir bra undersökt av en kompetent person, när undersökningsmetoden eller undersökarens kompetens att tolka metoden egentligen inte alls var bra nog för att svara på frågeställningen. Därför är detta också något av en hjärtefråga för mig: Rätt sak på rätt plats, eller don efter person.

Alla har inte tillgång till allt

Alla vi vårdgivare som jobbar med bäckenbotten sitter inte med hela arsenalen av de olika undersöknings- eller bedömningsalternativen. Därför måste vi alla också ta ansvar för att säga ”vet du, din fråga kan jag inte svara på utifrån min kompetens och mina förutsättningar”. Och inte heller sälja in produkter/undersökningar/behandlingar som ett rätt sätt att lösa alla problem.

Jag har försökt tydliggöra

Jag har försökt att pinpointa de olika bedömnings-/tränings-/mätmetoderna styrkor genom att bocka för olika rubriker i en tabell. Det är ett mycket förenklat sätt, för att om möjligt tydliggöra. En del skulle jag vilja skriva långa kommentarer med ”det beror på”, ”om undersökaren har rätt kompetens” eller ”om undersökaren frågar specifikt om just detta”. Ni får alltså tolka dessa med en nypa salt. Exempel:

Många sätt att göra rätt

Bäckenbotten består av flera olika muskler med verkar som en funktionell enhet för att lyfta mot tyngdlagen och styra urinrörsmynningen och analöppningen. Bäckenbottendysfunktion är ett paraplybegrepp som omfattar funktionsnedsättning i bäckenbotten och dess närliggande stödjevävnad och organ. Begreppet omfattar framfall, urininkontinens, analinkontinens och överspänningsproblematik. När vi pratar om bäckenbottenfunktion är det inte heller bara en sak vi menar. Det kan handla om funktion när det både gäller maximal styrka, uthållighet, tillstängningsförmåga, sidoskillnader och stabilitet.  Det finns ingen metod som på ett bra på att mäta hela bäckenbottens funktion.

Alla inlägg i serien:

Avslappning i bäckenbotten

Avslappning i bäckenbotten

Vad är en överspänd bäckenbotten?

Det som kallas bäckenbotten är en samling muskler. Dessa kan, precis som alla andra muskler i vår kropp, bli spända och ömma. Det lättaste sättet att förklara överspänning i bäckenbotten är att likna den vid axelnmusklerna. När du har frusit, stressat eller jobbat hårt kan dina skuldermuskler vara så spända att det känns omöjligt att slappna av och sänka axlarna. Precis på samma sätt kan en överspänd bäckenbotten hållas högt spänd och tillslut ge upphov till smärtor och besvär.

Bäckenbotten är som en hängmatta

Bäckenbotten är lik en hängmatta som fäster på insidan av vårt bäcken. Den här muskulära hängmattan lyfter upp och stöttar urinblåsan, livmodern eller prostatan och ändtarmen. När dessa muskler fungerar optimalt spänns de för att hålla in kiss eller bajs, och slappnar effektivt av när vi ska tömma. Hos både män och kvinnor har bäckenbottenmusklerna också en sexuell funktion.

När dessa muskler bli överspända kan de orsaka smärta eller besvär med trängningar eller svårigheter att tömma blåsa eller tarm. Det finns också individer som av olika anledningar har en kombination där vissa muskler är svaga och vissa överspända. Om du har en kombination av svaga och överspända muskler behöver man först jobba med överspänningen innan du kan stärka upp musklerna.

Överspänd bäckenbotten hör ihop med följande symtom:

  • Täta kissnödighetsträngningar
  • Svårigheter att börja kissa eller svårigheter att tömma helt
  • Smärta vid blåstömning
  • Svårigheter att tömma tarmen
  • Smärta i underlivs- och bäckenregionen som inte förklaras av något annat
  • Smärta under eller efter samlag eller orgasm

Hur vet jag att det är detta jag har?

För att veta på riktigt behöver du att någon undersöker dig ”hands on”, det vill säga en gynekolog eller fysioterapeut som kan känna på dina bäckenbottenmuskler. Bedömningen går ut på att känna efter hur dina muskler spänns och slappnar av och om du får en smärtreaktion när man trycker och töjer på dessa muskler.

Finns det något jag kan göra själv?

Det viktigaste för att lindra dina besvär är det du kan göra själv!

  • Börja med att ge dig själv tillräckligt lång tid för att kissa eller bajsa och träna på att slappna av mer och krysta mindre.
  • Börja med egenvård för att minska förstoppning.
  • Gör regelbundet avslappnings- och andningsövningar hemma
  • Sluta med knipövningar tills någon som bedömt dina muskler säger åt dig att börja igen

Hemövningar och tips för att slappna av i bäckenbotten

  • Ligg ner och djupandas, minst 10 djupa andetag där rörelsen går hela vägen ner till magen
  • Använd en vetekudde eller annan värmedyna utanför underkläderna i 20-30 minuter innan du jobbar med de övningar som känns svårast.
  • Föreställ dig bäckenbotten som en hängmatta med en stängningsfunktion runt ändtarm, urinrör och vaginalöppning. Tänk dig att du sänker dig bäckenbotten och försiktigt öppnar upp runt öppningarna. Utför denna rörelse som motsatta knip, det vill säga aktiva sänkningar av bäckenbotten. Försök kombinera detta med djupandning
  • Använd dig av den avslappningsteknik jag visar i detta klipp

Vidare hjälp

Räcker inte dessa tips och råd behöver du troligen hjälp av en fysioterapeut eller annan profession som kan hjälpa dig med hands on behandling av din bäckenbotten. Vi använder oss av töjningar, stretchningar och triggerpunktsbehandling för att minska spänningen i musklerna och optimera din förmåga att styra musklernas spänning.

 

 

Forskarkalendern: Förstoppning och tarmtömning

Forskarkalendern: Förstoppning och tarmtömning

Gästblogginlägg av Jenny Sjödahl

Hej!

Jag heter Jenny Sjödahl och arbetar som legitimerad fysioterapeut på Bäckenfunktionsenheten vid Magtarmmedicinska kliniken, Universitetssjukhuset i Linköping. Min fysioterapeutkarriär började dock i primärvården, mer specifikt på Eksjö vårdcentral. I primärvården träffade jag på ett flertal kvinnor med ospecifik ländryggssmärta där det också framkom att de hade besvär med urinläckage. Jag fick fler och fler kvinnor med urininkontinens remitterade till mig. Och det var där mitt intresse för bäckenbotten började på riktigt!

Fast det är en sanning med modifikation…

Eller ja, det började väl egentligen redan i samband med våra samtal runt middagsbordet när jag växte upp. Min gissning är att våra samtal  skiljde sig en hel del från många andra människors middagskonversationer. Jag har en pappa som är kolorektalkirurg som har arbetat med allt från tarmcancer till sfinkterskador. Låt mig säga som så, det har varit en hel del samtal om bajs, tarmar, sårläkning och hemorrojder runt vårt middagsbord. Och då menar jag inte på något ”bajsroligt ha, ha-sätt”. Det handlade om funktionen i de olika delarna av tarmen, vad gallblåsan har för uppgift, varför bajset kan ha så olika konsistens och färg, varför majskorn kan komma ut hela, vad vi har för glädje av våra analkuddar (som sedermera kan bli irriterande och onda hemorrojder) osv. Min mamma har vid fler tillfällen än jag kan minnas spänt ögonen i oss och sagt: nu räcker det, nytt samtalsämne hörrni! Framförallt när vi hade kompisar hemma på middag.

Komplexiteten fascinerar

När jag lämnade Eksjö vårdcentral och det småländska höglandet för att hälsa på hemma i Linköping så fortsatte diskussionerna vid middagsbordet och framför brasan. Vi pratade om svårigheterna att prata om besvär så som inkontinens och hemorrojder. Alla tabun. Hur viktigt det är att vi inom vården ställer frågor om denna typ av symtom. Jag blev också tidigt uppmärksammad på att besvär från bäckenbotten många gånger samexisterar och skapar onda cirklar. Och denna komplexitet fascinerade mig – och gör så än i dag. Mitt intresse för bäckenet och bäckenbotten fortsatte att öka och det resulterade i att jag disputerade vid Linköpings universitet i oktober år 2010 med avhandlingen ”Pregnancy-related pelvic girdle pain and its relation to muscle function”.

Bäckenbottendysfunktion

Urin- och avföringsinkontinens, förstoppning, kraftiga trängningar (urgency) från tarm och blåsa, olika typer av framfall, sexuell dysfunktion samt bäckenbottensmärta är exempel på olika typer av bäckenbottendysfunktioner. Både kvinnor och män i alla åldrar kan drabbas. Orsakerna är många till varför dessa dysfunktioner uppstår och många gånger är det flera faktorer som samverkar. På Bäckenfunktionsenheten träffar vi både män och kvinnor med avföringsläckage, svår förstoppning/tarmtömningssvårigheter, smärta från ändtarmsområdet och svår IBS (en funktionell magtarmsjukdom). Tillsammans med mig arbetar fyra andra fysioterapeuter, undersköterskor och magtarmläkare. Vi har också en dietist och en psykolog som är en del av det team som hjälper människor som har svår IBS och som kommer till oss.  Regelbundet träffas vi på vår behandlingskonferens Forum Pelvicum där vi har möjlighet att diskutera hur vi på bästa sätt kan gå vidare med utredning och/eller behandling. Där finns det också ett samarbete med kolorektalkirurg och gynekolog.

Matens väg genom tarmen

Maten vi äter ska bearbetas och näringsämnen ska tas upp i tunntarmen. Om transporten genom tjocktarmen därefter går för fort får vi diarré. Om transporten däremot går för långsamt får vi hård avföring. Det är en relativt stor variation mellan hur ofta vi bajsar och det finns studier där man frågat helt vanliga människor hur ofta man gör nummer två och allt från 3 gånger per dag till 3 gånger per vecka anses vara lika normalt. Ju mer sällan vi bajsar desto längre ligger det vi ätit kvar i tarmarna. T.ex. om man bajsar 3 gånger i veckan så kommer det kunna samlas upp till 2 dygns måltider i tarmen. I den varma och fuktiga miljön börjar maten lätt att jäsa och förruttna och desto längre det ligger där desto längre fortgår denna process. Därför kan man känna sig uppsvälld och gasig om man bajsar för sällan. Men för en del människor är det fullt tillräckligt att bajsa 3 gånger i veckan och man har inga bekymmer som helst med vare sig gasighet eller uppsvälldhet.

Förstoppning är vanligt!

Cirka 20 % av kvinnorna och 6 % av männen anger att de ibland eller ofta har bekymmer med förstoppning. Försäljningen av laxermedel och andra tarmreglerande läkemedel visar också på hur stort detta problem är. Många gånger är själva tarmtömningen och hur den fungerar viktigare än antalet toalettbesök per vecka för att vi ska känna att vi kan bajsa ordentligt. Att krysta mycket och länge när vi tömmer tarmen, och att inte känna oss färdiga, är tecken på att själva tarmtömningen inte fungerar riktigt så bra som den skulle kunna göra. Unga vuxna fick frågan i en studie vad förstoppning är och drygt hälften (52 %) sa att förstoppning är när man har svårt att få ut bajset, 44 % definierade förstoppning som att ha hårt bajs och endast 34 % definierade det som glesa tarmtömningar. Definitionen på förstoppning sammanfattas därför som att ha glesa tarmtömningar och/eller problem med själva tarmtömningen, t.ex. att det tar lång tid att tömma tarmen, att bajset är hårt, att man inte känner sig färdig på toaletten eller att man krystar för kung och fosterland.

Förstoppning kan därför delas in i två grupper:

  1. långsam tarm (nedsatt peristaltik) – det tar längre tid för bajset att komma ner till rektum och slutstationen.
  2. tarmtömningssvårigheter (”outlet obstruction”) – bajset når rektum och slutstationen men det är svårt att få ut bajset från tarmen.

Och båda typerna av förstoppning kan också finnas samtidigt.

Tarmens arbete påverkas av flera faktorer

En förstoppning som beror på att tjocktarmens rörelser är långsamma gör att innehållet i tjocktarmen ligger kvar en längre tid i magtarmsystemet. Det leder till att man bajsar mer sällan och att bajset blir hårdare. Anledningen till varför tjocktarmen arbetar långsammare kan bero på flera olika faktorer.

Det  kan handla om olika livsstilsfaktorer, bland annat:

  • att vi dricker för lite vatten
  • äter för lite fibrer i kosten
  • är för lite fysiskt aktiva.

Även olika känslor så som oro, stress, depression och ångest kan påverka tarmens rörelser. Känslor påverkar vårt autonoma nervsystem som i sin tur påverkar tarmens nervsystem (brain-gut axeln). Att vi regelbundet struntar i signaler som säger till oss att gå och bajsa, t.ex. att man väljer bort toalettbesök om man inte är hemma vid sin egen toalett eller har svårt att få till tiden då man har en vild 1.5-åring hemma. Vissa läkemedel som t.ex. opiater (morfin) eller kosttillskott som t.ex. järn är också faktorer som påverkar tjocktarmens rörelser.

Tarmtömningssvårigheter

När man har tarmtömningssvårigheter är problemet att det är svårt att få ut bajset trots att det har transporterats genom hela magtarmsystemet ned till ändtarmen. Man kan jämföra det med att ett tåg fullt med passagerare. Tåget med sina passagerare kan rulla in på sin slutstation utan problem men passagerna kommer inte ut genom dörrarna då de inte öppnas. Många gånger samverkar flera olika faktorer till varför man kan ha tarmtömningssvårigheter. Tömningen av tarmen är komplicerad. Det krävs bl.a. en god koordination mellan olika muskler. En vanlig orsak till tarmtömningssvårigheter är därför att bäckenbottenmusklerna har svårt att slappna av ordentligt i samband med tarmtömning vilket försvårar för bajset att lämna tarmen och kroppen.

Jag ska knipa, eller?

Ofta när man pratar om bäckenbottenmusklerna så får vi höra att det är viktigt att vi ”kniptränar”. Dvs. att vi växelvis kontraherar och relaxerar bäckenbottenmusklerna. Vi ska bl.a. knipträna för att slippa läcka från blåsa och tarm och för att få ett bättre sexliv. Detta är ett mycket viktigt. Men vi får inte glömma bort att det är lika viktigt att kunna slappna av i bäckenbottenmusklerna som att kunna spänna dem!! Om vi inte kan slappna av i bäckenbottenmusklerna, i såväl hela bäckenbottenmuskelplattan (levator ani) som ändtarmsmusklerna (analsfinkterkomplexet), så kan vi inte heller tömma tarmen ordentligt.

Varför har jag svårt att slappna av?

Varför man kan ha svårt att slappna av i bäckenbottenmusklerna kan bero på olika saker. Det kan bero på att man har ont i bäckenbotten. Till exempel efter en förlossningsskada eller en analfissur. Det onda gör att man går och spänner bäckenbotten mer eller mindre omedvetet. Tänk att du har ont i nacken, det är då väldigt lätt att axlarna åker upp mot öronen. Motsvarande rörelse kan hända i bäckenbotten. En annan anledning är att man har bekymmer med läckage från blåsa och/eller tarm och hela tiden är lite beredd på en olycka kan ske. Därför småkniper man med bäckenbotten hela tiden. Det gör att musklerna i bäckenbotten då är lite för aktiva och kan få svårare att slappna av när det gäller. Och ibland så vet kan man inte riktigt varför bäckenbottenmusklerna har svårt att slappna av.

Fortsättning följer med praktiska tips i nästa inlägg!

Referenser:

 

Jenny Sjödahl

Jenny Sjödahl. Foto: Emma Busk Winquist

Leg. fysioterapeut, medicine doktor.

Adjungerad universitetslektor

 

Bäckenfunktionsenheten

Magtarmmedicinska kliniken
Universitetssjukhuset i Linköping

Tarmtömningstips

Tarmtömningstips

Jenny Sjödahl som gästbloggar hos oss som en del av forskarkalendern bidrar här med praktiska tips och tankar för dig som har tarmtömningsbesvär.

När det är svårt att få ut bajset

När bajset inte vill komma ut så har vi en tendens att vilja krysta och trycka på. Att regelbundet krysta för kung och fosterland är inte vidare skonsamt för bäckenbotten. Det kan orsaka olika typer av bäckenbottendysfunktioner så som hemorrojder, skador på pudendusnerven, rektala prolapser och analfissurer. Dessutom är det inte vidare effektivt för tarmtömningen eftersom det kraftiga buktrycket gör att bäckenbottenmusklerna spänner sig och ändtarmsöppningen ”stängs till”.  Detta kan i sin tur gör att bajset får svårt, eller ännu svårare, att lämna kroppen. Att krysta fel kan jämföras med när vi kör bil och samtidigt gasar (att jämföra med att vi krystar) och bromsar (att jämföra med att bäckenbottenmusklerna spänns och ändtarmsöppningen stängs till). Då kommer vi ingen vart!

Så vad kan man göra?

Lindrig förstoppning förekommer i hög grad hos i övrigt friska människor. Det brukar då oftast vara av tillfällig karaktär, orsakad av t.ex. ändrad diet, lågt vätskeintag eller minskad fysisk aktivitet. Då kan förstoppningen således avhjälpas med enklare livsstilsförändringar.

Att lyssna på kroppens signaler är viktigt

Förstoppning drabbar inte bara vuxna människor utan också barn och ungdomar. Kanske minns någon mer än jag när TV4:s program Kalla Fakta sände en serie om ”skolsnusket” för några år sedan. Bland annat toalettmiljön granskades. Min gissning är att vi är flera som från vår egen skolgång kan minnas trasiga toaletter, toaletter utan toalettpapper (det kunde istället hänga draperat över elevernas skåp av någon anledning) men också ryckande och dyrkande av låsta toalettdörrar. Jag tror säkert fler än jag också kan ta fram exempel på både en och två offentliga toaletter som är placerade mitt i smeten, utan att ge oss en chans till stund av egen tid. Att som vuxen eller barn inte få lugn och ro på toaletten, eller att ignorera signalen om att vi behöver gå och bajsa, gör att vi kan hamna i en ond cirkel som kan leda till förstoppning eller förvärra den förstoppning vi redan har.

Att prioritera toalettbesöken när vi får signal om att vi är bajsnödiga är viktigt.

Det är också viktigt att vi hittar strategier som stimulerar vårt ”lugn-och-ro system” (parasympatiska nervsystemet) när vi väl sitter på toaletten. Två relativt enkla knep för detta är att man låter toalettbesöket ta lite tid. 10-15 minuter brukar kunna vara en bra riktlinje. Samtidigt är det bra att ta djupa andetag långt ner i magen. Man ska dock också komma ihåg att för långa toalettbesök inte heller är att rekommendera.

Utifrån ett biomekaniskt perspektiv är det som lättast att bajsa när vi sitter på huk.

Detta eftersom den anorektala vinkeln, dvs. vinkeln mellan rektum och ändtarm ökar och tarmen rätas ut. För att påverka den anorektala vinkeln utan att sitta på huk så kan vi placera en pall under våra fötter. Vi vill att knäna ska komma lite högre upp än höfterna. Det kan vara fördelaktigt att samtidigt luta oss framåt och placera våra underarmar på låren/knäna. Vi underlättar då avslappningen i bäckenbotten och den anorektala vinkeln rätas ut. Det finns sk. ”squatty-pots” att beställa på nätet men enligt min erfarenhet så fungerar en badrumspall för barn från IKEA lika bra!

Krysta rätt!

En bra sittposition, en mjuk och formad avföringskonsistens och lugn och ro i samband med toalettbesök kommer vi ofta långt med. Trots detta så kan vi ändå behöva krysta lite. Det är inte på något sätt fel att krysta så länge rätt teknik används. Ha lite avstånd mellan läpparna och se till att du inte biter ihop käkarna utan är avslappnad i hela kroppen inklusive ansikte och bäckenbotten. När du krystar så ska du vara uppmärksam på vad som händer med din mage. För att göra en så korrekt krystning som möjligt så ska du låta magen puta utåt istället för att dra in den!

Tänk på att inte använda för stor kraft!

Krystningen ska vara så pass mjuk att du fortfarande kan andas under hela momentet och ett knep är att lägga krystningen/trycket nedåt medan du andas ut. Om det är svårt att få till alla delarna dvs. puta med magen, andas under hela momentet och använda en lagom stor kraft, så kan du pröva att säga ”muuuuuu” långt ner i magen med olika stor kraft bakom ljudet och se vad som händer med rörelsen i magen, andningen och till sist själva krystningen.

Be om hjälp om det ändå inte funkar

Om du ändå inte får till en bra tarmtömning, trots att du

  • slappnar av i bäckenbottenmusklerna när du sitter där på toaletten
  • tycker att du får till rätt krystteknik

Då kan du behöva hjälp av någon som är specialiserad på detta med bäckenbottenfunktion.

En fysioterapeut som är specialiserad på bäckenbottenfunktion kan hjälpa dig med bl.a. avslappnings- och koordinationsträning av bäckenbottenmusklerna. Det kan också vara så att du behöver träffa en gynekolog som kan detta med just bäckenbottendysfunktioner för en bedömning då det kan finns strukturella/anatomiska orsaker som kan bidra till att det är svårt att tömma tarmen ordentligt. Exempelvis finns det något som heter rectocele som är som en ficka som kan bukta in i slidan och där kan bajset ”fastna”. Ibland kan dessa behöva åtgärdas kirurgiskt men långt ifrån alla utan man kan många gånger få lite olika knep för att ändå kunna tömma tarmen bra trots sitt rectocele.

Behöver jag vidare hjälp?

Ibland kan det också behövas tarmreglerande läkemedel och detta kan man oftast få hjälp med på sin vårdcentral. Det är också viktigt att påtala ifall dina tarmvanor förändras och inte återgår till det normala. Då bör du uppsöka läkare på vårdcentral för ställningstagande till ev. utredning. Detsamma gäller om du:

  • ser blod eller slem i avföringen
  • har nattliga besvär i form av att du regelbundet får gå upp och bajsa
  • har smärtor som gör att du inte kan sova
  • går ner i vikt ofrivilligt.

Tack för mig och kanske på återseende någon gång, på ett eller annat sätt, någonstans!

Hälsningar Jenny S

Jenny Sjödahl. Foto: Emma Busk Winquist

 

Några korta fakta du inte visste om din bäckenbotten

Några korta fakta du inte visste om din bäckenbotten. Fysioterapeuten berättar:

Bäckenbotten – hur den fungerar

  • Det bästa sättet att beskriva din bäckenbotten är som en korsning mellan en studsmatta och en hängmatta. 

Bäckenbottens slyngformade muskler kan studsa upp och ner samtidigt som vi rör oss. De lyfter samtidigt upp hela bukens innehåll mot tyngdlagen precis som en hängmatta. Det är inte en muskel utan flera stycken som går i olika riktningar och gör lite olika saker. Förutom bäckenbottens lyftkraft har den också en tillstängningsfunktion kring urinrör och analöppning.

bäckenbotten crope

  • Den vanligaste dysfunktionen i bäckenbotten är urininkontinens. 

Om bäckenbottens muskler är för svaga och inte kan hålla emot studsar och tryck med tillräckligt stor kraft kan det hända att bäckenbotten misslyckas med att hålla urinröret stängt i alla lägen. Urin kan läcka ut när trycket ökar i buken (som när vi hostar och nyser) eftersom bäckenbottens styrka inte räcker till att stå emot tryckökningen.

  • Svaghet i bäckenbotten kan bero på många olika saker.

Det är långt ifrån bara förlossningar som ger upphov till försvagad bäckenbotten. Det finns studier på nunnor som visar att de har nästan lika mycket urininkontinens som andra kvinnor när de kommer upp i en viss ålder. Vi får i alla fall anta att dessa nunnor inte fött några barn. En svag bäckenbotten beror på att ”hängmattan” blivit uttänjd och att ”studsmattan” tappat stuns. Graviditet, förlossning, övervikt och långvarig förstoppning kan alla orsaka försvagad bäckenbotten. Uttänjningen och stuns-tappet kan också handla om muskelskador som ej hittats och lagats efter förlossning.

bäcken 004

  • Även om bäckenbottenproblem är vanliga, är det inte normala delar av åldrandet. 

Om du nyser och läcker urin behöver du inte bara rycka på axlarna och tänka att tyvärr har kroppen blivit såhär nu… Bäckenbottenproblem kan och ska behandlas. Om inte tre till sex månaders intensiv bäckenbottenträning ger fullgott resultat ska du träffa en gynekolog som kan göra en bedömning. Det kan finns någon insats, något tarmreglerandeläkemedel eller någon slags kirurgi kan hjälpa dig. Mycket av kvinnors livskvalitet hör ihop med att vara trygg och avslappnad i förhållande till sin kontinens och bäckenbotten. Något annat ska du inte behöva acceptera.

  • Träna bäckenbottenträning i förebyggande syfte kan hjälpa dig att undvika framtida besvär.

Det kan knappast komma som en överraskning – bäckenbottenträning som fungerar gör dig stark, och kan förebygga besvär framöver. Även om du inte har barn, eller ens planerar att skaffa barn, vinner du och din bäckenbotten på att knipa regelbundet. Jag vill förtydliga ”bäckenbottenträning som fungerar”. Om du har en muskelskada i bäckenbotten som inte lagats bra efter en förlossning kan du inte knipa med fullgod effekt.

  • Men att alla ska knipa är en sanning med modifikation

Vi säger ibland slarvigt att alla kvinnor i alla åldrar ska knipa. Men det är inte sant. Kvinnor med slidkramp eller överaktiva bäckenbottnar med mycket smärta kan behöva lägga mycket tid och fokus på att lära sig att slappna av i bäckenbotten. Under tiden kan det vara direkt dumt att knipa en massa. Om du inte vet om du bör eller inte bör knipa kan du behöva en individuell bedömning av din bäckenbotten för att veta.

 

 

Ett fysioterapeutiskt blogginlägg om bajs

Ett fysioterapeutiskt blogginlägg om bajs

Hur är bajs kopplat till fysioterapi?

Ett fysioterapeutiskt blogginlägg om bajs kommer här. Vi kan inte komma ifrån  att kroppens alla system hör ihop på så många sätt. Och vi vill prata om underlivshälsa kommer vi inte ifrån ämnet bajs.

Vi tar det från början. Förstoppning kan vara en orsak till bäckensmärta och underlivssmärta hos både män och kvinnor. Förstoppning kan också ge upphov till urinläckage och återkommande krystande kan förvärra framfall. Kanske finns det mest troligt en annan grundorsak till besvär och smärtor, men förstoppning kan förvärra redan befintliga besvär och få dem att ”blomma upp” igen efter en tyst period.

Förstoppning

Att ständigt behöva krysta när en ska göra nummer två ökar belastningen på bäckenbotten och risken finns att en kan ådra sig skador som liknar förlossningsskador, både på nerver och stödje-strukturer. Har en person redan en förlossningsskada, då förstår ni att saker kan bli även värre. Det finns vetenskapligt belagda samband mellan förstoppning och urininkontinens, både genom att tarminnehållet faktiskt trycker på urinröret och genom att hela nerv- och muskelkontrollen över bäckenbotten faktiskt blir sämre.

Förstoppning kan beror på många olika saker, och lider du av återkommande besvär med förstoppning tycker jag att du ska uppsöka läkare för att kolla upp eventuella besvär med tarmfunktionen. Funkar tarmarna fint kanske du behöver träffa en dietist och se över hur din kost kan påverka avföringens konsistens. Enkla saker du kan testa själv är att dricka mer vatten, träna och motionera mer och äta mer fibrer.

Det du också ska veta är att de flesta smärtlindrande läkemedel och även antidepressiva är förstoppande. Lider du av förstoppning kan det även vara bra att se över vilka eventuella läkemedel du äter och om du eventuellt behöver kompensera för dess förstoppande effekter med till exempel bulkmedel.

Bristol stool chart

Vad är normalt?

Normal avföring ska vara mellan 3 och 4 på skalan ovan och en person ska behöva tömma tarmen allt mellan tre gånger per dag till tre gånger i veckan. De flesta vuxna får dock tarmtömningsreflex en stund efter frukost varje dag.

Att ha bråttom på morgonen och strunta i tarmtömningsbehovet kan ge upphov till förstoppning. Att inte vilja gå på toaletten på jobbet eller i skolan kan ge samma effekt. Det är inte nyttigt att upprepade gånger negligera sin tarmtömningsreflex. Det sägs att en måste gå på toaletten inom 15 minuter, annars har ”det tåget gått”.

Att sitta korrekt på toaletten kan hjälpa till att tömma tarmen lättare.

Att ha fötterna högt är det första rådet. Detta är för att knäna ska komma över höfterna i höjd, vilket underlättar för tarmtömningen. Att andas lugnt för att stimulera bäckenbottenmusklerna att slappna av kan också hjälpa. Att krysta mjukt på utandning verkar vara det mest skonsamma sättet.

Om vi nu pratar förlossningsskador och bajs så kan ju också problemet finnas i helt andra änden av skalan. En nedsatt sfinkterfunktion i ändtarmen kan ju vara väldigt dålig i kombination med en lös avföring. I detta fall kan en läkare hjälpa med rådgivning vad gäller förstoppande läkemedel. Vanliga läkemedel för så kallad turistdiarré kan användas under längre tid för att hjälpa en person att få fastare avföring vid behov.

Sammanfattningsvis:

För bäckenbottenhälsan på lång sikt och vid behandling av smärtor och inkontinens spelar avföringens konsistens en viktig roll. En person kan behöva uppsöka vård och hjälp om inte enkel egenvård hjälper för att hålla avföringen lagom mjuk och fast.

Läs fler råd här:

Förstoppning efter förlossning

När tarmen trycks in genom slidväggen

 

Har inte alla lite ont i bäckenbottenmusklerna?

Har inte alla lite ont i bäckenbottenmusklerna?

Nu ska du få följa med in i mitt behandlingsrum, i alla fall i tanken. Jag sitter vid mitt skrivbord i behandlingsrummet på datorn och ser i kalendern att det dyker upp ett litet utropstecken över den nya patienten jag strax ska träffa. Det betyder att hon passerat kassan och att hon troligen nu är i väntrummet och fyller i en blankett hon förhoppningsvis fått i kassan. Jag avvaktar någon minut, och går sedan ut och hälsar och visar vägen in på rummet. Jag sätter mig vid skrivbordet igen, patienten på stolen bredvid. Hon berättar om sina problem och jag antecknar. Besvären omfattar bäckenbotten och i hennes historia finns en diffus inre smärta. Efter att ha kollat av om hon är med på att jag gör en vaginal undersökning är det detta nästa moment. Jag undersöker och frågar ”gör detta ont?” Hon har aldrig varit med om att något känt efter så från insidan, och frågar tillbaks ”har inte alla ont när man trycker så specifikt där?”.

Har alla lite ont i bäckenbottenmusklerna om vi trycker på dem?

Jag är alltså en specialnischad fysioterapeut. Som alla fysioterapeuter jobbar jag med ”rörelse- och stödjesystemen” i kroppen, ofta med träning och fysisk aktivitet som en del av behandlingen. Muskler, leder och nerver är min hemma-arena. Som en bäckenbotten-fysio är jag ofta den första personen som mina patienter träffar som faktiskt bedömer musklerna i bäckenbotten mer detaljerat. Muskler kan vara starka, svaga, spända, slappa, ömma och allt där emellan. Ömhet i muskler är otroligt vanligt, och ömhet i bäckenbotten återfinns hos nästan alla med bäckenbottenproblem. Det här förvånar många. Även om patienten inte från början söker mig för smärta, utan för inkontinens, framfall eller förlossningsskador, så hittar jag ofta ömma muskler i bäckenbotten.

Det är vanligt, men inte normalt

Problem med bäckenbotten är otroligt vanliga, jag skulle säga att var tredje kvinna minst har något slags besvär. Alla dessa inte har smärta eller ömhet i bäckenbotten, men åtminstone en av tio. Om det är så vanligt, är det ens något att lägga någon vikt vid? Är det slöseri på behandlingsfokus att försöka få bort ömheten i bäckenbotten? Nej.

Välmående muskler ska inte göra ont

Detta påstående gäller de allra flesta muskler i hela kroppen (även om jag nog inte känner någon som inte är öm över nack/skuldermusklerna). Det gäller också specifikt bäckenbotten.

Vad vet vi?

  • Hos friska kvinnor som aldrig har varit gravida ska smärta i bäckenbotten vid undersökning anses som ovanligt(1).
  • Hos gravida med graviditetsrelaterad bäckensmärta återfinns i större utsträckning ömhet i bäckenbotten och obturator internus än hos gravida utan graviditetsrelaterad bäckensmärta(2).
  • Vid en jämförelse av kvinnor med kronisk bäckensmärta, kvinnor med smärta från urinblåsan och friska kontroller återfanns en ökad smärtkänslighet och lägre smärttröskel vid tryck mot bäckenbotten hos kvinnorna med smärttillstånd. Dessa hade också smärta längre efter den initiala sensationen (trycket), 3,5 minuter jämfört med 0-1 minut hos de smärtfria(3).
  • Kvinnor med smärta från levatormuskulaturen verkar kunna få förstärkning av symtom från framfall och besvär från tarm och blåsa, upp emot 50 %(4).
  • Vid jämförelse mellan kvinnor med kronisk bäckensmärta och friska kontroller fann forskarna att 58% av kvinnorna med kronisk smärta hade muskelömhet i bäckenbotten jämfört med 4 % av de friska kontrollerna. Hos dem med muskelömhet fanns också oftare smärta vid samlag och förstoppning jämfört med de smärtfria individerna(5).

Har inte alla lite ont i bäckenbottenmusklerna?

Nej, verkligen inte. Välmående muskler ska inte ömma vid beröring, oavsett om de sitter i rumpan, ryggen eller bäckenbotten. Om du har urininkontinens, tarmtömningsproblem eller nedsatt sexualförmåga kan dina besvär förstärkas av bäckenbottenömheten. Detta är värt att lägga tid och kraft på att självbehandla. Räcker inte det, sök hjälp!

Mina tips för egenvård:

Att träna avslappning i bäckenbotten

Stretchövningar för dig med spänningar i och kring bäckenet

Referenser:

  1. Pelvic floor muscle tenderness in asymptomatic, nulliparous women: topographical distribution and reliability of a visual analogue scale.
  2. The association between pelvic girdle pain and pelvic floor muscle function in pregnancy.
  3. Multimodal nociceptive mechanisms underlying chronic pelvic pain.
  4. Levator myalgia: why bother?
  5. Importance of pelvic muscle tenderness evaluation in women with chronic pelvic pain.

 

Vad du som anhörig behöver veta

Vad du som anhörig behöver veta

Imorse publicerade jag ett inlägg med semesterråd till dig som lever med smärta och besvär kring bäckenregionen. Under dagen har jag kommit i kontakt med personer som berättar om hur semester sliter på deras hälsa på grund av de anhörigas bristande förståelse. Jag tänkte därför ge en lite grundläggande lektion i ”Vad du som anhörig behöver veta om besvär och smärtor från bäckenregionen”. I det här inlägget kommer jag främst rikta mig till dig som är anhörig till en person som fått sina besvär i samband med graviditet och förlossning, men en del av principerna kan överföras rakt till något annat tillstånd i samma region. Jag vet naturligtvis att alla inte lider av exakt allt som kommer här nedan. Och självklart kommer jag inte heller kunna omfatta allas problem i detalj. Ni kommer behöva kommunicera, så att du får en adekvat bild om hur problematiken ser ut för just din anhöriga!

Besvärens art

I bäckenregionen finns leder, muskler och nerver. I bäckenet finns tre leder, dessa kan vara smärtsamma hos under och efter graviditet. Besvär med bäckenlederna ger ofta smärta vid långvarigt stående, gående och vid vissa rörelser. Här finns mer information om bäckensmärta under och efter graviditet. Musklerna kring bäckenet kan  vara smärtgenererande på olika sätt, bland annat beskrivet här. Inuti bäckenet finns bäckenbotten, en grupp muskler som hänger som en hängmatta inuti bäckenet. Denna hängmatta utgör själva botten i bäckenet, och det är bäckenbotten som håller upp hela bukinnehållet mot tyngdlagen. När en kvinna är gravid och föder barn påverkas bäckenbotten i stor utsträckning. Det finns olika slags skador som graderas från 1 till 4 samt levatorskador. Det finns personer som får dessa skador och som blir väl lagade efter en förlossning. Det finns också en stor grupp kvinnor vars skador inte lagas väl, eller som får skador som inte går att laga. Dessa personer får leva med muskelbortfall i bäckenbotten, och detta ger ofta symtom. Övriga muskler får jobba kompensatoriskt, detta kan skapa smärtor och överbelastningsbesvär. Det kan innebära att bäckenbottens kvarvarande fungerande muskler orkar med sitt jobb bra en viss tid, men inte en stund senare. Muskelsvaghet eller muskelbortfall i bäckenbotten ger också ofta upphov till urininkontinens eller anal inkontinens. Rädsla för att läcka och läckage i sig är en känd källa till livskvalitetssänkning för kvinnor. Framfall är en annan slags besvär som drabbas kvinnor och som kan ge en rad olika symtom i form av obehag, tömningssvårigheter eller läckage.

Lite kort fakta

  • Upp till 67 % av alla kvinnor som fött barn lider av någon slags bäckenbottendysfunktion. Bäckenbottendysfunktion är paraplybegreppet som omfattar inkontinens och framfall av olika slag. I den generella kvinnliga befolkningen är en av tre kvinnor drabbade.
  • Kvinnor som har fött barn lider av sänkt livskvalitet på grund av bäckenbottendysfunktion.
  • En stor andel av kvinnor med besvär från bäckenbotten slutar med träning som de egentligen gillar och trivs med, på grund av obehag och rädsla för att kissa på sig eller förvärra sina besvär.
  • Minst 8 % av alla kvinnor har kvar sin bäckensmärta (tidigare kallad foglossning) efter graviditet.

Vad du behöver känna till

Graviditet och förlossning sliter på kroppen. Ibland uppstår regelrätta skador, skador som är att likställa med omfattande idrottsskador. Problemet med kvinnohälsarelaterade skador är att den skadade individen ofta inte får behandling som en viktig fotbollsprofil, utan ibland bemöts slarvigt till och med från vårdens håll. Skador som inte blir behandlade fortsätter ofta att ge problem på lång sikt. Det finns naturligtvis tillstånd som kan självläka, men långt ifrån alla tillstånd försvinner av sig själva med tiden. Smärta föder också smärta. Kroppen försöker ofta kompensera för bortfall med annan spänning, vilket i längden kan leda till andra smärttillstånd.

När jag frågar kvinnor vad de önskar att deras anhöriga ska veta berättar de

  • Att deras hälsotillstånd varierar utifrån menstruationscykel, ansträngningsgrad och dagsform. Deras funktionsnivå kan förändras från dag till annan.
  • Att det inte är självklart att de kan leka med sina barn, springa, gå, stå eller ens blåsa upp ballonger obehindrat.
  • Att hushållsarbete som kräver långvarigt stående eller tyngre lyft kan vara provocerande för besvären.
  • Att de behöver få tid, tillfälle, ro och andra optimala förutsättningar för att kunna tömma tarmen. Förlossningsskador kan ge både svårigheter att hålla avföring, men också att få ut avföring. Om en person inte får bajsa när hon behöver kan det bli svårt att bajsa nästa gång. Avföring som blir kvar i tarmen skapar gaser, gaser som inte alltid (eller ens ofta) går att hålla inne.
  • Att kroniska eller tillfälliga smärtor påverkar både humör, lust att göra saker samt sätter ner orken. Att ha ont gör en trött.
  • Att även om besvären inte syns eller märks, så kan de begränsa individens liv i stor utsträckning.
  • Att en del av den sexuella identiteten kan vara stukad i och med besvären. Att sex som gör ont är väldigt avtändande, och att lusten kan bli nedsatt. Att den sexuella funktionen kan vara nedsätt även om lusten inte är det. Hör ni, här kan det vara så stora skillnader. Prata om det!
  • Att många är traumatiserade av händelseförlopp och tidsperioder av mycket lidande och att de dels kan behöva sörja men också få prata mycket om det hela.
  • Att full fysisk aktivitet en dag kan ge ett smärtpåslag nästa dag.
  • Att lida av smärta och besvär betyder inte att personen ifråga inte är tacksam över ett friskt barn eller något annat. Däremot kan besvären göra att en efterlängtad föräldraledighet upplevs som helt förstörd.
  • Att behov som rör kiss, bajs och  i området aktuell hygien i akuta lägen går före allt annat, även före barnens behov. Det går inte att trösta, snyta eller byta på barn när behoven pockar på akut.
  • Att rädsla för att behöva gå igenom detta igen, eller få förvärrade besvär, kan förhindra önskan om fler barn.
  • Att allt inte blir bra i ett trollslag, bara för att kvinnan går igenom en operation för att fixa problemen. Att rehabperioden kan vara lång, och att allt kan kännas värre än innan under den första månaden.
  • Att hela känslospannet av negativa känslor kan finnas runt hela traumat och att risken för postpartumdepression eller vanlig depression är högre i dessa grupper.
  • Att det kan vara en oerhörd stress att gå stan eller åka på utflykt om inte allt känns okej. Att det är ännu värre att behöva ha stenkoll på alla tillgängliga toaletter inom en viss radie ”ifall att”.
  • Att det kan vara otroligt frustrerande och ledsamt att inte vara sig själv och att inte kunna det en brukade kunna göra med sin kropp. Att det finns en sorg i att ha förlorat en del av sig själv i processen.
  • Att kvinnan ofta skyller alltihop på sig själv och sin (o)förmåga att vara kvinna, gravid, förlöst och sedan mamma.
  • Att det finns en hopplöshet i att inte bli bra bemött, ibland varken inom vården eller av anhöriga. Att få förstår, och att hon ändå blir tvungen att berätta vitt och brett om privata saker i olika sammanhang.

Vad du som anhörig kan göra för att underlätta

  • Hitta ett sätt som fungerar vad gäller kommunikation om dagsform. Vill och kan hon vara aktiv idag? Kräv inga detaljerade rapporter, men lyssna på svaret och ta det i beaktning.
  • När din anhöriga behöver gå på toaletten, samla ihop alla barn och gå åt sidan. Ingen ska knacka på dörren, ingen ska stressa och ingen ska fråga varför det dröjer.
  • Köp bra toalettpapper. Mjukt och ändå tåligt. Ha gärna våtservetter tillgängliga.
  • Om humöret tryter och det inte kan förklaras på annat sätt, fråga om din anhöriga behöver en värktablett, en värmedyna och en stund på soffan.
  • Fråga om personen vill prata om sina besvär, och se till att lyssna. Har ni inte en sådan relation, men personen verkar ha behov av stödjande samtal – se över om du kan hjälpa med barnpassning eller annat och uppmuntra till professionell samtalskontakt.
  • Var en stödjande anhörig vad gäller vårdkontakter. Fråga om du ska följa med. Om det inte är aktuellt, se till att ge ditt bästa av stöd, tröst eller kärlek efteråt. Ingen är så skör som den som precis gått igenom en obehaglig gynundersökning.

Fyll på listan i kommentarsfältet!

Vad kan dina anhöriga göra för att underlätta för dig?

Vad vill du berätta för dina anhöriga?

Tips! Skriv ut och ringa in de saker som du tycker att är extra viktiga för din anhörig att veta. 

Referenser:

 

Stretchövningar för dig med spänningar i och kring bäckenet

Stretchövningar för dig med spänningar i och kring bäckenet

Det här är stretchövningar som jag ofta rekommenderar till patienter som har ont  av spänningar i och kring bäckenet. Det kan vara muskler i bäckenbotten, runt svanskotan eller runt omkring bäcken och höfter. Jag brukar ju naturligtvis undersöka mina patienter först, och välja ut övningar som är lämpade för just dem. Jag kan därför på inget sätt ta ansvar för att dessa fungerar för just dig. Jag skulle inte rekommendera en gravid kvinna med smärta kring bäckenet att ta sig an dessa, men för någon kan det funka riktigt bra. Är du minsta lilla osäker rekommenderar jag dig att boka en tid hos en fysioterapeut.

Riktlinjer

Övningarna ska kännas, det ska sträcka och kännas verksamt men det ska inte ge dig regelrätt smärta. Är du rörelserädd eller oerhört smärtkänslig i området behöver det inte vara fel att stretchövningarna känns, men du kan behöva stegra utförandet mycket långsamt. Stegra i så fall långsamt både vad gäller uttag av rörligheten och längden på stretchen. Du ska i slutänden gärna kunna hålla dessa positioner 30-60 sekunder, men i början kan det kännas nog att komma i position och ta några djupa andetag.

Du får gärna upprepa varje övning några gånger per sida. Rörlighetsövningar behöver utföras ofta, gärna dagligen.

Knät mot motsatt axel

Börja liggandes på rygg, på matta eller golv. För ena sidans knä mot motsatt sidas axel. Andas djupt och lugnt med magen och försök hitta ett läge där stretchen gör ”gott-ont”. Håll så länge du kan, gärna upp emot 30-60 sekunder. Upprepa på motsatt sida.

Knä till hand

Börja raklång liggandes på rygg, på matta eller golv. För över ena benets knä mot motsatt sidas hand. Handen kan gärna lägga ett försiktigt drag/tryck nedåt mot golvet. Andas djupt och lugnt med magen och försök hitta ett läge där stretchen gör ”gott-ont”. Håll så länge du kan, gärna upp emot 30-60 sekunder. Upprepa på båda sidor.

Knä mot bröstkorg

Börja liggandes på rygg, på matta eller golv. För upp ena knät upp mot bröstkorgen. Andas djupt och lugnt med magen och försök hitta ett läge där stretchen gör ”gott-ont”. Håll så länge du kan, gärna upp emot 30-60 sekunder. Upprepa på motsatt sida.

Fot upp och knä ut

Börja liggandes på rygg, på matta eller golv. Ha fötterna i golvet och knäna böjda. Ta ditt ena ben och placera vristen över motsatt sidas knä/lår. Ta sedan ett grepp om det stödjande benets lår och dra mot din bröstkorg. Knät ska dras framåt men också pressas utåt. Andas djupt och lugnt med magen och försök hitta ett läge där stretchen gör ”gott-ont”. Håll så länge du kan, gärna upp emot 30-60 sekunder. Upprepa på båda sidor.

Ryggliggande groda

Börja liggandes på rygg, på matta eller golv. Ha fötterna i golvet och böjda knän. Låt nu knäna falla isär utåt och lägg fotsulorna mot varandra. För fötterna så långt du kan upp mot rumpan och lägg lite fokus på att knäna ska falla så långt ner som möjligt. Andas djupt och lugnt med magen och försök hitta ett läge där stretchen gör ”gott-ont”. Håll så länge du kan, gärna upp emot 30-60 sekunder.

Sittande groda

Den här stretchen kräver mycket av både knäna och av bäckenbotten. Om du har obehag av svag/svajig bäckenbotten kan denna vara obekväm.

Börja ståendes på alla fyra. För kroppsvikten bakåt tills du sitter på fötterna, för händerna successivt bakåt. Rumpan ska sjunka ner så långt den kan mot dina hälar. Använd armbågarna till att pressa ut knäna något. Andas djupt och lugnt med magen och försök hitta ett läge där stretchen gör ”gott-ont”. Håll så länge du kan, gärna upp emot 30-60 sekunder.

Börja sittandes på knä på en matta. Placera fötterna så att de pekar mot varandra med tårna. Placera knäna utåt så att de bildar formen av ett ”V”. Böj dig framåt så att pannan når golvet, men försök att ha kvar rumpan så lågt du kan mot hälarna. Fingrarna kan ”promenera” framåt så att de kommer så långt de bara kan. Andas djupt och lugnt med magen och försök hitta ett läge där stretchen gör ”gott-ont”. Håll så länge du kan, gärna upp emot 30-60 sekunder.

”Glada barnet”

Börja liggandes på rygg, på matta eller golv. Böj upp benet så att fotsulorna pekar mot taket. Greppa insidan av foten, med armen på insidan av knäna. Låt knäna hållas brett isär. Andas djupt och lugnt med magen och försök hitta ett läge där stretchen gör ”gott-ont”. Håll så länge du kan, gärna upp emot 30-60 sekunder.

Stretchövningar för dig med spänningar i och kring bäckenet

Dessa kan vara speciellt sköna för dig med överspänd bäckenbotten eller smärta kring svanskotan.

Berätta gärna hur det känns!

Lycka till med stretchandet!