Kategori: Postpartumträning

Postpartumträning

I denna kategori hittar du information om postpartumträning – träning efter graviditet.

Postpartumtiden kan definieras olika, och obstetriskt sett kan det handla om de första sex veckorna. Fysioterapeutiskt sett ser vi det ofta ur ett vidare perspektiv, där det utöver de första 6 veckornas återhämtning av de reproduktiva organen sker en successiv återgång till det normala på längre sikt. Det tar 8-12 veckor för att muskler ska återfå grundfunktion, och flertalet muskler i kroppen kommer vars svagare än innan graviditeten på grund av ändrad hållning och andra aktivitetsmönster. Det tar även  6-12 månader för skelett, leder, stödjevävnader och hormonstatus som påverkar stabiliteten i kroppen att återgå till det normala.

Inläggen i denna kategori baseras så gott det går på vetenskap och beprövad fysioterapeutisk erfarenhet. Vetenskapliga referenser finns i slutet av många inlägg.

 

De tio viktigaste sakerna en nybliven mamma behöver veta

De tio viktigaste sakerna en nybliven mamma behöver veta

Jag fick ett mejl av en BVC-sköterska som gärna ville kunna prata mer med de kvinnor hon möter om vad som egentligen händer i kroppen och hur graviditet och barnafödande påverkar dem rent fysiskt. Hon önskade en kort sammanställning av vad som är viktigt att veta, och det är ju egentligen et omöjligt uppdrag. Bland annat därför har ju jag och Louise  skrivit en bok om det första året efter graviditet, en bok som kommer ut till våren 2018. Den kommer bli mitt stående bästa tips för att ge till nyblivna mammor… =)

Men om jag ska försöka svara på frågan.

Här kommer de tio viktigaste sakerna en mamma behöver veta.

  • En graviditet påverkar hållningsmuskler och bäckenbotten

Bara att ha varit gravid påverkar kroppen mycket. Det börjar med en hormonell uppmjukning av leder och stödjevävnader och späds på av viktuppgång och magens tillväxt. Bäckenbotten sänks och tröttas ofta ut. Hållningen förändras i takt med magen – kvinnan får ofta en ökad svank, en rundad bröstrygg och skjuter bak ryggen för att hålla balansen med den växande magen. Hållningsförändringarna kan ge ländryggssmärta, nack/skuldersmärta eller spänningshuvudvärk. Dessa förändringar ger sig inte alltid helt automatiskt efteråt, och du kan behöva jobba med din hållning aktivt.

  • Bäckensmärta är vanligt, ofarligt men går inte alltid automatiskt bort efteråt

Bäckensmärta, det som tidigare kallades foglossning, är vanligt. Det drabbar runt 50 % av alla gravida i olika grad. Det är inte farligt, och inga fogar kan ”lossna”, även om det känns så. Fysioterapeuter kan hjälpa dig som har besvär med smärta med både råd, stöd, träning och behandling. En del har god hjälp av kiropraktorsbehandling eller massage. Blir det riktigt jobbigt kan du behöva kryckor eller andra hjälpmedel. Bäckensmärta som inte går över automatiskt ska du söka hjälp för. Det betyder inte att det är något fel på dig, men att du kan behöva hjälp att få smärtorna att gå över.

  • En förlossning påverkar bäckenbotten och kanske hela kroppen

Även en normal och omkomplicerad förlossning sträcker ut bäckenbotten över 200 %. Det är en trött och svag muskel som kommer ut på andra sidan! Ge den tid att läka och återhämta sig. Hela kroppen kan kännas som att den varit inne i en orkan och kastats ut på andra sidan atlanten. Känner du så – ta din tid att vila. Du behöver inte vara trevlig, välklädd eller ha kaffebjudning med släkten innan du själv känner att du orkar.

  • Förlossningsskador kan vara pissjobbiga

Om du spruckit och blivit sydd mycket har din bäckenbotten varit med om ett trauma. Du kan jämföra det med en idrottsskada, en muskel gick av och nu är en lagad. Det gör ont och musklerna kan vara i behov av en längre återhämtning. Appen TÄT är ett bra bäckenbottenträningsverktyg. Orkar din bäckenbotten inte med att stå eller gå länge kan du planera in vila mellan aktiviteter som promenader och matlagning.

  • Ett kejsarsnitt är en stor bukoperation

Det här vet de flesta, men när du väl kommit hem från BB rullar ofta vardagen på som om inget har hänt. Efter en stor operation behöver du kanske prioritera näring och vila till en början. När kroppen känner sig sugen kan du börja med promenader och annan träning.

  • Det är normalt att ha lite ont och läcka lite urin, ett tag.

De första månaderna håller kroppen på för fullt med återhämtning och läkning, samt ommöblering av alla organ tillbaks till ursprungspositionen. Därför kan du behöva förlåta kroppen för lite av varje vad gäller krämpor och urinläckage de första två månaderna. Du ska känna att besvären klingar successivt av, och att du blir bättre för varje vecka. Stannar din återhämtning av kan du behöva hjälp med rehab eller en extra koll av din bäckenbotten.

  • Sömn är kanske viktigare än träning

Här kanske jag borde vara klämkäck och rekommendera frisk luft och promenader före allt annat. Men grejen är att om du sover mindre än sex-sju timmar sammanlagt per dygn under en längre tid kommer hela du och din kropp att börja fungera sämre. Återhämtningen försämras, ditt arbetsminne försämras. Om det står mellan att sova eller träna, och du vet att du har sömnbrist: sov. Träna kan du göra senare.

  • Amning påverkar inte alltid vikten

Alla går inte ner i vikt av att amma. För en del rinner kilona bara av, men för andra tar det längre tid. Det är rekommenderat att någon gång komma ner till din normalvikt, men det är heller inte panikbråttom. Hetsen i vårt samhälle är inte skonsam mot nyblivna mammor. Du kanske inte kommer undan, men försök att inte bli meddragen i vikthetsen. Forskning visar att när barnet fyllt ett kan det finnas någon poäng med att börja prata vikt med mammor. Tidigare än så är inte nödvändigt.

  • Besvär som kvarstår kan du behöva hjälp med

Kvinnor överlag är mer sjukskrivna än män och jag kan inte frångå att jag tror att en del av skillnaderna består i våra olika förutsättningar utifrån att skaffa barn. Om du kommer tillbaks till arbetet efter en föräldraledighet på minushälsa, oavsett om det gäller kropp eller själ, är risken större för sjukskrivning längre fram. Ska du tillbaks till sittande arbete kan du behöva rehab för ländryggssmärta eller spänningar i nacke/axlar redan innan du är där. Har du svårt att hålla fisar under föräldraledigheten kanske inte det känns sådär supermycket bättre av att jobba i kontorslandskap. Ta dig själv på allvar och sök hjälp i tid.

  • Återhämtningen kan ta lång tid

De flesta brukar känna att de landat i kroppen och själen igen när barnet är runt året. Det finns många saker, bland annat slidväggar och magmuskler. som kan ta oerhört lång tid att återhämta sig klart. Även om jag vill trycka på att de som behöver ska söka hjälp, så finns det också många som skulle må bra av att stressa upp sig mindre kring postgraviditetsbesvär. En graviditet tar nio månader, det tar minst samma tid för att kroppen ska återställas.

Det här är en oerhört kort version. I följande inlägg (och ännu fler) finns relaterad och rekommenderad läsning:

Magmuskler, hållning och löpning (efter graviditet)

Graviditet påverkar hållning och gångmönster

Bäckensmärta efter förlossningen; en serie

Maraton vs förlossning enligt Mia

Förlossningsskador grad 1-4

20 tips för att minska risken för ont i kroppen som småbarnsförälder

Tips för enklare bröstpumpning

Råd för dig som spruckit vid en förlossning

11 råd för dig som ska kejsarsnittas

Tema sömn

Vad säger forskningen om viktnedgång efter graviditet?

Nybliven mamma och ont. Vad är normalt och vad är inte normalt

 

Är det något viktigt jag missat? Fyll på i kommentarsfältet!

 

Läsarfråga om ljumsksmärta efter förlossning

Läsarfråga om ljumsksmärta efter förlossning. 

Ont i ljumskarna efter förlossning

Fråga: 

Hej! Jag födde barn för ungefär tre veckor sedan. Jag hade foglossning i slutet av graviditeten, men främst baktill och ut mot höfterna, inte alls något smärtande område framtill. Nu efter förlossningen kan jag inte ligga på rygg för då gör det ont baktill och ibland låser det sig så att jag har svårt att komma upp. Ibland känns det som knivhugg på den punkten.När jag promenerat mer än 5-10 minuter börjar det också göra ont i ljumskarna, vid höftböjarna. Det kommer bara om jag går i vanlig/rask takt, aldrig om jag går långsamt. Detta började 2 veckor efter förlossningen.

Vad kan det vara och vad ska jag göra?

Tre veckor är ingenting

foglossningljusare

Grattis till bebisen och tack för din fråga. Mina svar här kan aldrig ersätta en undersökning och råd från en fysioterapeut i riktiga livet, så känner du att svaret inte är hundraprocentigt eller att mina råd inte fungerar för dig ska du definitivt söka upp någon IRL!

Jag ska ta dig igenom ett resonemang som jag hoppas kunna hjälpa. Utifrån det du berättar förstår jag det som att du har kvar en del bakre bäckensmärta du ändå känner igen från graviditeten. Men du har också en nytillkommen smärta framtill. Min första tanke är att en förlossning är en fysisk ansträngning utan dess like. Tre veckors återhämtning efter en sådan fysisk kämpainsats är rätt lite. Det finns  ingen orsak till oro, om du kan känna i kroppen att du liksom är adekvat konvalescent efter din fysiska ansträngning.

Sedan ska jag be dig fundera över aktivitetsnivå

Är det så att du gör en massa mer saker nu, som du inte gjorde innan och strax efter förlossningen? Jag tänker ofta att en del symtom inte per definition är ”nya” utan att det istället är provokationen som är ny. Du kanske känner dig mycket rörligare och smidigare nu, utan gravidmagen? Och kanske har de första smärtorna efter förlossningen släppt. Nu kanske du är igång och rör dig på ett nytt sätt?

Just främre bäckensmärta brukar kunna provoceras av promenader i rask takt. I och med att du då ökar din steglängd och i samtidigt draget kring främre bäckenleden. Av den anledningen tänker jag att du kanske ändå har/har haft en främre bäckensmärta som legat dold under en lägre gånghastighet/inte så mycket aktiv rörlighet/stor mage under den senaste tiden. Att du därför inte haft så mycket besvär av den fram tills nu.

Hur var förlossningen?

Du skriver inte så mycket om din förlossning. Det finns förlossningssituationer som gör att det uppstår en ”stukning” i främre bäckenleden och att den smärtan i själva verkat uppstår och debuterar då. Det finns ju även personer som överhuvudtaget inte haft bäckensmärta alls under en graviditetet, men där bäckenbesvären kommer i samband med en förlossning. Jag kan förstås inte svära på att det är bäckenlederna som gör ont, det är mycket olika strukturer (nerver, muskler, ryggkotor, ledband) som kan göra ont i samma område. Men det spelar i sammanhanget mindre roll. Just nu har du ont.

Vila och återhämta dig

Du ska tänka att du är väldigt, väldigt nyförlöst och att kroppen fortfarande är skör, lite extra rörlig och eventuellt även lite ”stukad” efter förlossningen. Hur hade du hanterat en fotledstukning? Enligt konstens alla regler hade du belastat lite lagom mycket, vilat när det börjar värka för mycket, tränat lite rörlighet och lite muskelstabilitet kring fotleden och väntat in att foten är hyfsat smärt- och besvärsfri innan du börjar belasta den med till exempel full motions- och idrottsaktivitet igen.

Ungefär så tycker jag att du ska tänka om din post-förlossningskropp. Men kanske ytterligare lite försiktighet och ömsinthet i stegringen av aktivitet, i och med att du också är i en väldigt utsatt situation med hormoner, sömnbrist, eventuellt amning, ny familjesituation etc.

Dosera rätt!

Gör det ont att gå 10 minuter, promenera 5 minuter. Gör det ont att gå snabbt, gå långsamt. Undvik saker som gör ont, gör att benen låser sig och att du får den där knivhuggskänslan. Bli för den sakens skull inte passiv. Gå hellre två korta promenader än en lång. Utforska gränserna och håll dig strax under gränsen för där du får ont. Vänta in att kroppens känns redo, och jämför dig inte med någon annans återhämtning. Har du några övningar som du fick under graviditeten kan du med fördel fortsätta med dem så länge de känns okej. Behöver du guidning inför en försiktig stegring, boka tid hos en fysioterapeut.

Hör gärna av dig igen och berätta hur det går!

 

 

Nybliven mamma och ont. Vad är normalt och vad är inte normalt

Nybliven mamma och ont. Vad är normalt och vad är inte normalt?

Det verkar som att allt fler kvinnor blir medvetna om behovet av bra eftervård efter förlossningen och inte bara accepterar att besvär avfärdas med att ”det är normalt”. Jag anser att den här utvecklingen är fantastisk! Men en del saker är ju helt normala och vanliga, om än besvärliga. Jag tänkte därför ta med er genom ett resonemang om kroppsliga besvär efter en förlossning från mitt fysioterapeutiska perspektiv. Tanken är att du som läser ska få en liten hjälp på traven för att själv kunna avgöra när du behöver söka vård och inte.

Individuella skillnader.

Ingen förlossning, eller kropp för den delen, är den andra lik. Samma mamma behöver inte ha likadana efterförlopp efter olika graviditeter och förlossningar. Det är väldigt svårt att jämföra läkning, återhämtning och kroppslig återgång med någon annan, och ibland även sig själv. Kroppen är ändå grym på att läka, och ibland behöver den bara tid, lagom dos med vila och aktivitet, acceptans och kärlek. Men det är kanske inte är så ”bara”…

Men nu kör vi.

Första två månaderna är det helt okej att…

… känna konstiga tyndkänslor när du sitter på toaletten. Det är normalt och vanligt, men inte trevligt. Ingenting kommer ramla ut, men det kanske känns så.

…läcka lite urin eller pruttar.

… känna att kroppen känns konstig när du reser dig upp efter en stunds sittande, som att kroppen fortfarande håller på att möblera tillbaks organen inne i kroppen och som att lederna stelnar till i någonslags självförsvar.

… att vara öm –  i underlivet, i ryggen, höfterna, nacken, ärrområdet för kejsarsnittade, you name it. Slutet på en graviditet, förlossning eller kejsarsnitt kan ge känslan av att kroppen precis blivit utslängd från en torktumlare.

Nybliven mamma

Vad kan du göra åt det?

  • Hitta en bra balans mellan vila och aktivitet. En daglig promenad kan vara målet. Behöver kroppen vila mycket, låt den göra det.
  • Hitta sätt att sitta och ligga smärtfritt. Ibland kan det vara skönt att rulla en handduk och placera den som ett ”U” på stolssitsen med ”u:ets” öppning bakåt, detta för att avlasta underlivet. Hitta alla ställen där du kan placera kuddar för att göra dina vilopositioner (och amnings/matningspositioner) mer bekväma.
  • Hitta dina bäckenbottenmuskler och dina bålmuskler ( du kan börja med fågelhunden, bäckenlyft, armhävning mot vägg och hållningsövningen härifrån bland annat). Bäckenbottenträning hittar du bra vägledning till här. Vet du inte  hur du ska göra är det lättast att faktiskt söka hjälp av en fysioterapeut.
  • Gör mjuka rörlighetsövningar och stretcha lite försiktigt de muskler som gör ont. Håll inte för hårt och för länge, utan utvärdera så att eventuell smärta blir bättre, inte sämre. 

Efter att två månader har gått bör…

…smärtorna i underlivet och kroppen börjat minska

…du  kunna kontrollera blåsa och tarm i stor utsträckning. Du kan fortfarande ha bråttom till toaletten, men du ska ändå känna att du börjar återta kontrollen.

Vad klassas som ”onormalt”? 

Och nu menar jag onormalt som i att du borde kunna få vara utan. Inte som att det faktiskt är någon fara å färde. Hoppas du förstår skillnaden. Har du något av följande rekommenderar jag dig att söka vård. Med rätt behandling borde du kunna få symtomlindring.

– Smärta i ryggen, bäckenet, magen, höfterna eller benen. Mitt första råd är att se över din ergonomi, och sedan din vardagsaktivitet. Bör du sitta bättre? Bör du röra på dig mer? Eller har du kommit igång för hårt med träningen? Om du inte kommer till rätta med besvären på egen hand, sök hjälp hos en fysioterapeut!

– urinläckage av att hosta, nysa och skratta eller läckage medan du skyndar dig till toaletten.

– känsla av skav och att något hänger ut ur underlivet, eller annan smärta/obehagskänsla från samma område.

Har du besvär av de två sista tycker jag att du ska göra en kontroll hos en gynekolog och sedan boka tid hos en fysioterapeut som kan hjälpa dig med bäckenbottenträning och rådgivning. Här och här finns mina tips.

 

Är det normalt att ha ont varje dag?

Med tanke på förlossningsskador, operationer eller kejsarsnitt – ja, de första veckorna eller till och med månaderna. Men det ska vara ett avtagande, och du ska känna att ”idag mår jag bättre än igår” eller ”den här veckan är bättre än förra veckan”.

Är det normalt med hemorrojder? 

Ja, det får nog ändå klassas som normalt, en typisk grej som ändå är skit med människokroppen. Besvär med hemorrojder drabbar ca 25 % av hela befolkning, de flesta män. Har du stora besvär kan du dock behöva behandling. Sök läkare om besvären håller i sig eller om du har mycket ont.

Är det normalt att inte kunna använda tampong? 

Detta hör ofta ihop med buktande slidväggar, och är ganska vanligt till en början. I vissa fall kan en större och något hårdare menskopp fungera bättre.

Är det normalt att stoppa upp ett finger varje gång man ska bajsa?

När den bakre väggen blir försvagad på grund av förlossningsskada så att avföring stockas i tarmen. Ett bakre framfall opereras då det är symtomgivande, men det kan finnas anledning till att ha en diskussion om huruvida du ska ”föda klart dina barn först”. Läs mer om bakre framfall här.

Är det normalt att kissa på sig litegrann varje dag?

De första två månaderna efter en förlossning är det faktiskt det, men det ska vara avtagande. Det är vanligt, men inte normalt. En lindrig inkontinens kan ofta tränas bort med rätt utförda knipövningar. Funkar inte det finns små operativa ingrepp som brukar ha gott resultat.

Är det normalt med avföringsläckage? 

Första två månaderna kan en faktiskt förlåta kroppen för gasläckage och i vissa fall avföringsläckage. Har en kvinna drabbats av en sfinkterruptur kan kroppen behöva ytterligare lite längre läkning på sig innan besvären anses vara ”onormala”. Generellt anses dock anala läckage vara skäl till läkarutredning. Har du analläckage efter förlossning där de inte konstaterades att du hade en skada på ändtarmens slutmuskler ( bristning grad 3 och 4), så kan du behöva genomgå en ultraljudsundersökning där läkaren kollar att allting faktiskt är intakt.

Är det normal att inte kunna ha sex? 

Jag hävdar att”duktig flicka”-syndromet drabbat även nyförlösta mammor vad gäller att komma tillbaka till sex tidigt. Det är aboslut inte normalt att inte kunna ha sex, men det är normalt för en nyförlöst kvinna att inte vilja ha sex. Jag har skrivit mer om detta här och här. Och pratar vi när kvinnan väl vill, men inte kan, då är det naturligtvis någonting som behöver behandlas eller åtgärdas.

Det finns såklart mer specifika fall där allt jag skrivit ovan kanske inte gäller. Fråga mig gärna om du har specifika frågor om sfinkterrupturer eller kejsarsnitt.

Nybliven mamma och ont. Vad är normalt och vad är inte normalt?

Det är normalt att underlivet och resten av kroppen känns som att det varit igenom ett rejält trauma. Men besvären ska vara successivt avklingande, och om återhämtningsprocessen stannar upp bör du söka hjälp hos barnmorskan, en fysioterapeut eller en gynekolog. Ofta tar det ett helt år innan du kan känna dig helt ”som vanligt” i kroppen igen.

 

Hoppas att läsningen var till någon hjälp!

(Och på tal om allt detta, läste det här om återhämtning efter förlossning och tyckte faktiskt att det var rätt briljant. )

 

 

Mer om livet efter förlossning på Bakingbabies:

20 tips för att minska risken för ont i kroppen som småbarnsförälder

Amnings- och flaskmatningsergonomi

Återhämtning efter förlossning och kejsarsnitt, första veckan

Återhämtning efter förlossning och kejsarsnitt, första månaden

Återhämtning efter förlossning och kejsarsnitt; fyra veckor till 3 månader

Återhämtning efter förlossning och kejsarsnitt- tre månader till ett år

Inlägg om sex efter graviditet, förlossning eller gynekologisk operation

5 tips att inte förvärra symtom under semestern

5 tips att inte förvärra symtom under semestern

I min värld finns det två sorters förhållningssätt till semester och ledighet. Vissa tar semestern som en anledning att verkligen prioritera sig själv, sin träning och sin fysiska hälsa. Vissa andra ser semestern som ett välkommet avbrott från alla rutiner, träning och rehab inkluderat. Jag tänker att det finns goda skäl till båda synsätten. Veckorna efter semestern träffar jag också patienter som märker av följderna. Några har vilat bort smärta. Någon annan har tränat bort sina problem. Och en grupp har fått förvärrade besvär, eller ett återfall av symtom, efter semestern. Det här inlägget är för dem. Här kommer mina bästa tips för att undvika symtomförvärring under semestern!

 

  •  Packa det viktigaste

Om det viktigaste för ditt välmående är något som kan packas med, prioritera då detta. En yogamatta, ett gummiband, bra promenadskor? Packa med dem! Är det fiberkomplement för att få magen att fungera? Glöm dem inte. Är det värmedyna eller ispack? Din avslappningsplaylist eller ett blad med träningsövningar? Packa med dem. Om du ser dem liggandes i packningen kommer de också fungera som påminnelser.

  • Håll igång vissa rutiner

Jag fattar att själva poängen med semester är att rucka på rutiner och att livet inte ska vara som i vardagssvängen. Men hitta vissa saker behöver du kanske hålla hårt i. Är det en stunds stillhet innan alla andra vaknar? Är det stretching innan du duschar av dig sanden på kvällen? Är det en rask promenad eller en joggingtur? Är det övningar som du behöver prioritera, även om det finns tusen gånger roligare saker att göra? Identifiera dina ”måste-rutiner” och hitta en lägstanivå att ligga på medan du tar semester från allt annat. Kanske är det dessa som håller symtomåterfallet borta?

  • Håll magen igång

Nu tänker du genast ”men jag har ONT, Mia, inte tarmproblem”. Men grejen är så här: kapsejsar din mage kommer inget funka. En trög semestermage kan förvärra andra smärtor, framförallt bäckenbotten/bäckenrelaterade sådana. Att krysta en jättemassa är heller inte särskilt skonsamt för alla andra strukturer i området. Den vanligaste orsaken till förstoppning är att vi inte bajsar när vi ska, att vi mer eller mindre medvetet går omkring och håller oss. Och att matvanorna ändras. Jag tänker inte säga något om matvanorna, det ingår väl liksom i begreppet semester. Men håll kanske på tidpunkterna för måltiderna, och försök att ge dig själv utrymme att känna in och reagera på tarmtömningssignalerna. En vanlig ”bajsnödighet” håller i sig i ca 15 minuter, sedan har du missat det tåget. Nästa gång du behöver bajsa har kroppen börjat dra tillbaks vätska från avföringen, och den är hårdare att få ut.

  • Hitta balansen

Oavsett om du använder semestern till att renovera hela köket, vandra i alperna eller halvligga i en Brassestol på en strand i Skanör behöver kroppen både aktivitet och vila. Alltid. Om du nyligen besegrat en smärtproblematik behöver du gradera den fysiska ansträngningen så att du också hinner med återhämtning. Om du prioriterar att äntligen vila, också från den eländigt tråkiga rehaben som du nyligen avklarat, ta ändå och lägg in små avbrott med mjuka rörelser och promenad. Om du vanligtvis brukar vara stillasittande på ett kontorsjobb hela dagarna kan det komma som en chock för kroppen om du plötsligt blir fysiskt aktiv 24/7 på semestern. För att vara lite smart kanske du ska schemalägga de fysiskt tunga aktiviteterna på förmiddagarna, och lite mer vila på eftermiddagarna. Var smart och lyssna på kroppen!

  • Få inte panik

Smärta kommer, smärta går. Få inte panik om du börjar känna att symtomen kryper på dig igen, efter en tids bättring. Vägen till symtomfrihet är aldrig spikrak. Försök att tänka positivt – du har redan hittat redskap till bättring och du vet hur de ska användas. Plocka fram allt du lärt dig på vägen, plocka fram alla dina favoriter bland behandlings-/egenvårdsalternativ och kör igång igen. Då kommer du tillbaks på banan på nolltid.

 

Berätta!

Du som genomgår någon slags rehabprocess. Hur möter du sommarledigheten och vilka är dina bästa tips?

Rectusdiastas – en delning av raka bukmuskeln

Rectusdiastas – en delning av raka bukmuskeln

Diastasis rectii, Rectusdiastas, Magmuskeldelning

Rectusdiastas är det medicinska ordet för en delning av den raka bukmuskeln, rectus abdominis. Normalt sett går muskelbukarna på vardera sida av linea alba, ett senstråk som löper från bröstbenets nedre spets till pubisbenet.

bäcken 002

Hos gravida sker delningen av raka bukmuskeln då den växande livmodern sträcker ut de ovanliggande magmusklerna. En delning sker oftare hos kvinnor som är över 35 år, som har ett stort foster, som har varit gravida flera gånger eller vid tvillinggraviditet. Att magmusklerna blivit utsträcka flera gånger ökar således risken för diastas. I en generell befolkning finns magmuskeldelningar hos mellan 30-68%.

Hos förstagångsgravida är förekomsten

  • 33 % i graviditetsvecka 21,
  • 60 %  6 veckor efter förlossningen
  • 45 % efter 6 månader
  • 32 % efter 12 månader.

Magmuskeldelningar finns även hos 35 % av kvinnor som inte fött barn. En delning måste inte heller nödvändigtivs innebär några symtom eller funktionsnedsättningar. 6 månader postpartum fanns i en studie inga samband mellan magmuskeldelning och magmuskelstyrka. Forskningen är osäker på om kejsarsnitt inte ökar risken för rectusdiastas. Dock finns det flera faktorer som spelar in – som att omföderskor, flerbördsgraviditeter, överviktiga och äldre kvinnor har större risk att drabbas av en kvarvarande delning. Dessa faktorer kan ju också höra ihop med att det överhuvudtaget har blivit ett kejsarsnitt.

Hur märks en magmuskeldelning?

Rectusdelningen kan synas som en ås som ”ploppar ut” när man spänner raka bukmusklerna. Det kan också ge en känsla av instabilitet när du spänner magen och trycker längs med mittlinjen. Det är lätt för en erfaren fysioterapeut att känna om musklerna är delade hos en kvinna efter graviditet och förlossning. Är du osäker tycker jag definitivt att du ska boka en tid hos någon! Att ha en magmuskeldelning är inte synonymt med att vara sjuk, ha en funktionsnedsättning eller något annat problematiskt. Många kvinnor har en delning utan några som helst bekymmer. Kvinnor som har besvär av detta ska såklart inte negligeras, men det gäller ändå att se det i rätt perspektiv. För ett fåtal kvinnor blir besvären stora med funktionsnedsättningar, smärta, inkontinens och estetiska följder, men för de allra flesta sker en förbättring med tiden.  Kroppens egen återhämtningsförmåga  och rehabträning kan räcka långt.

En delning drabbar inte muskeln

Det som delar på sig är mittlinjen, muskeln på var sida om linjen är oftast välfungerande. Musklernas utseende förändras dock. Den raka bukmuskeln blir signifikant tunnare och bredare än hos kvinnor efter graviditet. Två månader postpartum återgår en viss del av muskelns form, den blir åter tjockare. Dock är skillnaderna till viss del kvar fortfarande efter 12 månader, vilket tyder på att muskeln aldrig helt återfår sin forna form.

Vad händer med delningen?

I de flesta fall minskar delningen successivt under det första året efter förlossningen.  En kvarvarande delning kan i vissa fall påverka länd- och bäckenstabiliteten och orsaka smärta i området. Nedsatt styrka i bålstabiliserande muskler kan sätta större stress på bäckenlederna och leda till smärtor i både bäckenregionen och ländryggen. Man har även sett ett samband mellan urininkontinens och rectusdiastas i vissa studier, medan andra menar att det inte finns något fog för detta påstående.

Går det att förebygga?

Ett generellt förhållningssätt inom fysioterapi är att återhämtningen alltid går bättre efter en operation om patienten redan innan är vältränad i aktuellt kroppsområde. En patient som ska operera en höft eller ett knä rekommenderas stärkande träning för omkringliggande muskulatur i några månader innan operationen. Att ha en bra styrka och uthållighet i de djupa bålmusklerna samt en vältränad bäckenbotten innan och under graviditeten har förmodligen god effekt på återhämtningen, även vad gäller rectusdiastas.

Få studier om behandling

Det finns mycket litet forskning om vilka specifika övningar som kan bidra till läkningen.  Generellt anses att ökad styrka och uthållighet i djup bålmuskulatur kan bidra till att magen hålls in mer, och således minskar trycket på raka bukmuskeln som på så sätt får tillfälle att läka ihop. Fysioterapeutisk behandling bör förutom träningsövningar  innehålla råd om optimal hållning och lyft- och bärteknik. Efter graviditet tenderar kvinnan att stå med ett framåttippat bäcken och med en stel, bakåtlutad bröstrygg. Att hitta tillbaks till en normal hållning är viktigt och eventuellt behöver man jobba med rörligheten i ryggradslederna. Jag har skrivit en hel serie inlägg om rehab för magmuskeldelningar, läs vidare här. 

Det finns inga vetenskapliga belägg för att gördlar minskar risken för en kvarvarande diastas. Man kan dessutom tänka att om man stadgar upp kroppen med hjälp av en yttre gördel kan man lätt glömma bort den viktiga träningen av egen bålstabilitet. Om man vill använda en gördel bör den användas de första 6 veckorna efter förlossningen.

Övningar:

Det finns enstaka studier om hur olika övningar påverkar den raka bukmuskeln och mellanrummet. De nyaste visar faktiskt tvärt om vad vi inom rehabvärlden länge trott, det vill säga att små, raka situps faktiskt minskar mellanrummet och inte tvärt om. Jag tror personligen på att ett bra träningsprogram innehåller flera olika sorters övningar som bäst provas ut av en kunnig fysioterapeut/sjukgymnast. Två andra övningar jag gillar är dessa:

  • Armhävning mot vägg. Stå med fötterna ihop och på armlängds avstånd från väggen. Spänn magen som att du skulle parera ett slag och  gör sedan en armhävning. Andas samtidigt kontrollerat. Utför 20 repetitioner.

  • Knäböj mot vägg. Stå med ryggen mot en vägg och glid långsamt ned tills att benen är böjda 90 grader i knäleden. Spänn magen som att du skulle parera ett slag medan du går tillbaks till stående. Kan också utföras med en träningsboll mellan ryggen och väggen. Utför 20 repetitioner.

Är du minsta osäker om du tränar rätt tycker jag att du ska uppsöka en fysioterapeut!

Operation

I extrema fall av rectusdiastas kan det bli tal om kirurgisk åtgärder där man syr ihop linea alba och på så sätt skapar en mer tight bukvägg. För att det ska bli tal om kirurgi måste det ha gått minst ett år efter graviditeten och du behöver ha uttalade symtom i form av både smärta och funktionsnedsättning.

Referenser:

 

Frågor, funderingar eller egna erfarenheter? Berätta gärna!

Stretchövningar för dig med spänningar i och kring bäckenet

Stretchövningar för dig med spänningar i och kring bäckenet

Det här är stretchövningar som jag ofta rekommenderar till patienter som har ont  av spänningar i och kring bäckenet. Det kan vara muskler i bäckenbotten, runt svanskotan eller runt omkring bäcken och höfter. Jag brukar ju naturligtvis undersöka mina patienter först, och välja ut övningar som är lämpade för just dem. Jag kan därför på inget sätt ta ansvar för att dessa fungerar för just dig. Jag skulle inte rekommendera en gravid kvinna med smärta kring bäckenet att ta sig an dessa, men för någon kan det funka riktigt bra. Är du minsta lilla osäker rekommenderar jag dig att boka en tid hos en fysioterapeut.

Riktlinjer

Övningarna ska kännas, det ska sträcka och kännas verksamt men det ska inte ge dig regelrätt smärta. Är du rörelserädd eller oerhört smärtkänslig i området behöver det inte vara fel att stretchövningarna känns, men du kan behöva stegra utförandet mycket långsamt. Stegra i så fall långsamt både vad gäller uttag av rörligheten och längden på stretchen. Du ska i slutänden gärna kunna hålla dessa positioner 30-60 sekunder, men i början kan det kännas nog att komma i position och ta några djupa andetag.

Du får gärna upprepa varje övning några gånger per sida. Rörlighetsövningar behöver utföras ofta, gärna dagligen.

Knät mot motsatt axel

Börja liggandes på rygg, på matta eller golv. För ena sidans knä mot motsatt sidas axel. Andas djupt och lugnt med magen och försök hitta ett läge där stretchen gör ”gott-ont”. Håll så länge du kan, gärna upp emot 30-60 sekunder. Upprepa på motsatt sida.

Knä till hand

Börja raklång liggandes på rygg, på matta eller golv. För över ena benets knä mot motsatt sidas hand. Handen kan gärna lägga ett försiktigt drag/tryck nedåt mot golvet. Andas djupt och lugnt med magen och försök hitta ett läge där stretchen gör ”gott-ont”. Håll så länge du kan, gärna upp emot 30-60 sekunder. Upprepa på båda sidor.

Knä mot bröstkorg

Börja liggandes på rygg, på matta eller golv. För upp ena knät upp mot bröstkorgen. Andas djupt och lugnt med magen och försök hitta ett läge där stretchen gör ”gott-ont”. Håll så länge du kan, gärna upp emot 30-60 sekunder. Upprepa på motsatt sida.

Fot upp och knä ut

Börja liggandes på rygg, på matta eller golv. Ha fötterna i golvet och knäna böjda. Ta ditt ena ben och placera vristen över motsatt sidas knä/lår. Ta sedan ett grepp om det stödjande benets lår och dra mot din bröstkorg. Knät ska dras framåt men också pressas utåt. Andas djupt och lugnt med magen och försök hitta ett läge där stretchen gör ”gott-ont”. Håll så länge du kan, gärna upp emot 30-60 sekunder. Upprepa på båda sidor.

Ryggliggande groda

Börja liggandes på rygg, på matta eller golv. Ha fötterna i golvet och böjda knän. Låt nu knäna falla isär utåt och lägg fotsulorna mot varandra. För fötterna så långt du kan upp mot rumpan och lägg lite fokus på att knäna ska falla så långt ner som möjligt. Andas djupt och lugnt med magen och försök hitta ett läge där stretchen gör ”gott-ont”. Håll så länge du kan, gärna upp emot 30-60 sekunder.

Sittande groda

Den här stretchen kräver mycket av både knäna och av bäckenbotten. Om du har obehag av svag/svajig bäckenbotten kan denna vara obekväm.

Börja ståendes på alla fyra. För kroppsvikten bakåt tills du sitter på fötterna, för händerna successivt bakåt. Rumpan ska sjunka ner så långt den kan mot dina hälar. Använd armbågarna till att pressa ut knäna något. Andas djupt och lugnt med magen och försök hitta ett läge där stretchen gör ”gott-ont”. Håll så länge du kan, gärna upp emot 30-60 sekunder.

Börja sittandes på knä på en matta. Placera fötterna så att de pekar mot varandra med tårna. Placera knäna utåt så att de bildar formen av ett ”V”. Böj dig framåt så att pannan når golvet, men försök att ha kvar rumpan så lågt du kan mot hälarna. Fingrarna kan ”promenera” framåt så att de kommer så långt de bara kan. Andas djupt och lugnt med magen och försök hitta ett läge där stretchen gör ”gott-ont”. Håll så länge du kan, gärna upp emot 30-60 sekunder.

”Glada barnet”

Börja liggandes på rygg, på matta eller golv. Böj upp benet så att fotsulorna pekar mot taket. Greppa insidan av foten, med armen på insidan av knäna. Låt knäna hållas brett isär. Andas djupt och lugnt med magen och försök hitta ett läge där stretchen gör ”gott-ont”. Håll så länge du kan, gärna upp emot 30-60 sekunder.

Stretchövningar för dig med spänningar i och kring bäckenet

Dessa kan vara speciellt sköna för dig med överspänd bäckenbotten eller smärta kring svanskotan.

Berätta gärna hur det känns!

Lycka till med stretchandet! 

Tillbaka till träning efter graviditet och förlossning

Tillbaka till träning efter graviditet och förlossning

Vad sager den samlade forskningen om återgång till träning efter graviditet och om vanliga åkommor under postpartumperioden? Postpartumperioden kan delas in i tre faser. Första fasen är tiden på BB, andra fasen är så länge avslaget pågår. Den sista fasen pågår upp till ett år efter graviditeten eller tills kvinnan slutat amma. I träningsperspektiv avses den sista fasen som den postpartumperiod som är lämplig för träning.

Sparsamt med forskning

Det finns fortfarande sparsamt med forskning gällande bäckenbotten regenerativa och återhämtande kapacitet efter en vaginal förlossning. Återhämtningsprocessen gäller inte enbart muskler, utan även bäckenbottens nerver kan påverkas. Det verkar som att nervförsörjningen ut till bäckenbotten åtminstone är nedsatt upp emot 6 veckor postpartum efter en vaginal förlossning. Det finns inga riktlinjer vad gäller återgång till högintensiv träning tidigt postpartum och hur detta i så fall skulle påverka bäckenbotten. Vi vet däremot (dock från ganska små studier) att tidig återgång till tungt fysiskt arbete ökar risken för urininkontinens och framfall. Teorin är att bäckenbottens muskler kan överbelastas om de inte är ordentligt läkta innan individen återgår till hög belastningen eller högintensiv träning. Idrottare och motionärer som har haft risk att drabbas av bäckenbottenskada det vill säga sfinkterskada, förlossning med sugklocka eller gång, långt krystskede och stor bebis, kan behöva stå över aktiviteter som bidrar till stort buktryck under en längre period postpartum. Det finns dock inga starka evidens för denna ståndpunkt.

Större ingrepp

Kvinnor som blivit förlösta med hjälp av sugklocka, tång eller via kejsarsnitt har olika återhämtningstider än de som har okomplicerade vaginala förlossningar. Skaderisken är större vid en vaginal förlossning med tång eller sugklocka, både vad gäller sfinkterskador och levatoravulsioner. Kejsarsnitt skadar inte bukmusklerna men innebär ändå ett 12-15 cm långt ärr och styng på flera olika nivåer i buken. Restriktionerna efter ett kejsarsnitt sträcker sig fram till cirka 6 veckor efteråt, men långt ifrån alla är fysiskt återhämtade nog för att återgå till träning. Återgången till träning och belastning bör vara beroende av blodtryck, eventuell blodbrist, trötthet, smärtnivåer och sårläkning. Efter ett kejsarsnitt behöver stödjevävnaden och hinnorna i buken läka. Efter de första 6 veckorna har dessa 51-59 % av sin ursprungliga hållfasthet och efter 6-7 månader har dessa fortfarande bara uppnått 73-93 % hållfasthet.

Hur gör jag en skonsam återgång till träning efter graviditeten?

När en kvinna känner sig återställd nog att börja träna, och har fått ett godkännande från barnmorskan, kan hon stegvis återta både konditions- och styrketräning. Stegringen bör ske successivt både vad hur länge, hur hårt och hur ofta hon tränar. Bara ett uppehåll från träning på 15-30 dagar ger en nedgång i muskelmassa, vilket i sig ger upphov till en återträningsperiod. Oavsett hur lätt eller svår graviditeten var, är min erfarenhet att de flesta kvinnor brukar uppleva att träning under graviditeten är annorlunda än annars. Och efter en förlossning får de allra flesta ett naturligt uppehåll. Efter ett gäng månader, fler för en del och färre för en del, brukar frågan om träning aktualiseras. Hur gör jag för att börja? Finns det något sätt att göra ”fel”? Är det ibland farligt att börja för tidigt? 

Individanpassade råd!

När jag träffar patienter brukar jag alltid berätta att alla dessa svar är högst individuella. Vilken form var du innan graviditeten? Hur mådde du under graviditeten? Och hur ser dina förutsättningar ur nu? 

Jag hävdar ju att de allra flesta som har något hälsobekymmer bör träffa en fysioterapeut och få en individuell bedömning och hjälp med ett lagom utmanande och stegrat program.

De flesta nyblivna mammor jag träffar pratar om magen och ryggen.

De känner att ryggen tar stryk av amnings/matningspositioner och livet har kommit att innehålla en överraskande stor mängd lyft. Att börja fokusera på magen och ryggen är smart även av andra anledningar – att vara stark i kroppens kärna är en god grund att bygga annan slags träning på. Det är viktigt att inte glömma att bäckenbotten är själva kroppskärnans botten, bokstavligen den grund som kroppens rörelsecentrum vilar på.

Att skynda för fort fram vad gäller återhämtning till tyngre träning utan att bålen och bäckenbotten hunnit återhämta sig efter en graviditet kan orsaka problem. Det är naturligtvis bara positivt om en kvinna känner att hon både orkar och vill komma tillbaks till träning kort efter en graviditet, men i vissa fall kan hon behöva bromsa sig själv.

Några tumregler vad gäller tidig återgång till träning: 

  • Bäckenbotten kommer först. Om du får tyngdkänsla eller urinläckage när du tränar, är det kroppens varningssignaler för att bäckenbotten inte orkar med riktigt.
  • Undvik att hålla andan när du tränar – om du gör det klarar kroppen inte av att koordinera arbetet mellan bålmusklerna och andningen, och resultatet kan bli för stort tryck på bäckenbotten.
  • Sitt ner om du vill testa att träna med vikter och motstånd.
  • Börja med konditionsträning i sittande, cykling före jogging.

Här kommer en ungefärdlig tidsplan att följa:

  • 0-3 veckor efter förlossning.

wpid-DSC01002.jpg

Du kan promenera så fort du klarar det utan smärta och läckage. Börja med korta sträckor och öka försiktigt både länge och hastighet. Börja aktivera magmusklerna i en övning kallad ”bracing” – det vill säga ”spänn magen som att du skulle parera ett slag” medan du ligger ner och kniper och samtidigt klarar av att andas. Magen ska varken röra sig inåt eller utåt, utan just bara spännas. Håll 5 sekunder, andas samtidigt. Upprepa 10 gånger, flera gånger om dagen.

Börja knipträna med ”hitta knipet” övningen. Ligg på rygg med böjda ben och fötterna i golvet. Knip åt så att det spänns kring ändtarmen och slidan och lyft uppåt. Bibehåll knipet i 5-10 sekunder, försök bibehåll måttlig kraft i knipet hela tiden. Upprepa 10 gånger, två eller tre gånger dagligen.

  • 3-8 veckor efter förlossning

Gå på återbesök hos barnmorskan och få en koll att allt ser bra ut innan du återgår till annan träning. Promenader är fortfarande förstahandsalternativ. Om du vill gå på annan konditionsträning testar du träning utan hopp. Crosstrainer kan också fungera om du inte haft mycket ont i bäckenet. Simning och/eller vattenlöpning kan också vara skonsamma alternativ för att att få upp pulsen, förutsatt att avslaget försvunnit. Vill du träna på gym ska du tänka mycket på hållningen, ha förhållandevis lätt motstånd, gärna sitta och absolut inte hålla andan.

Du kan nu utöka knipövningarna till att också gälla styrka och uthållighet. 

Om du inte är alltför främmande för ditt eget underliv kanske det är dags att känna efter med fingret igen och känna att knipet förhoppningsvis är lite kraftigare än tidigare?Nu ska du försöka knipa med maximal styrka! Utför träningen i liggande precis som tidigare, på rygg med böjda ben och fötterna i golvet. Hitta rätt muskler och knip med maximal styrka i 5 sekunder. Slappna av lika länge och upprepa sedan 2-3 gånger. Efter några dagar eller någon vecka kan du utöka till 10 gånger. Det är meningslöst att öka antalet knipningar om du inte klarar av att göra en maximal kontraktion.

  • 8-12 veckor efter förlossning

wpid-photogrid_1404302461952.jpg

Följ de ovanstående råden, men börja nu öka träningsintensiteten och motståndet. Har du inga som helst känningar från bäckenbotten med vare sig läckage eller tyngdkänsla och bålen börjar upplevas starkare kan du testa att jogga. Börja med jogga och gå-intervaller, mer läsning här.

Uthålligheten i bäckenbotten är viktig. Den bildar ju liksom en hängmatta och ska hålla emot hela bukhålans tryck nedåt under dagen. Uthållighetsträningen är svår, men viktig! Ligg på rygg med böjda ben och fötterna i golvet. Knip med hälften av den maximala kraften, men håll i 20 sekunder. Utmaningen är att hålla kvar knipet men ändå kunna andas! Börja med 2*20 sekunder men ha som mål att klara 1-2 minuter!

  • 12-16 veckor efter träning.

wpid-dsc_0545.jpg

Ska du träna på en vanlig motionärsnivå kan du successivt öka på träningen efter hand. Om du har några kvarvarande besvär av smärta i kroppen eller besvär med bäckenbotten bör du nu uppsöka en fysioterapeut för att få en individuell bedömning och anpassat träningsprogram. Återgång till idrott/tävling bör följa en stegvis stegring där du först börjar med att träna överhuvudtaget, sedan återgår till din idrott och i sista hand återgår till tävling/prestation.

Det här är en stegring som är i snabbaste laget

De allra flesta jag träffar som patienter är inte helt och hållet tillbaks på samma träningsnivå som innan graviditeten förrän minst ett halvår efter förlossning/kejsarsnitt. När det saknas omfattande forskning inom ett visst område kan vi ibland se hur det är ett närliggande. Så är det med fysisk träning, och en del av det vi inte vet om träning kan eventuellt läsa ut från militärforskning. I snitt tar det 11 månader för kvinnliga militärer att komma tillbaks till ursprungsstyrkan och -konditionen efter en graviditet och förlossning. Utfallet hos dess påverkades negativt av olika komplikationer – sköldkörtelbesvär, högt blodtryck, hemorrojder, bröstinflammation och kirurgiska ingrepp. 17 % av militärerna ansåg att 6 månader var tillräckligt för att komma tillbaks till samma fysiska funktion som innan, och 19 % hade faktiskt samma mätvärden eller bättre.

Tänk på

Sömnbrist och generell utmattning kan göra att kroppen är lite känsligare än annars. Skaderisken blir därför något större än normalt. Lyssna på kroppen! Låt återhämtningen ta sin tid och skynda långsamt.

Om du inte alls känner för att träna är det oftast ingen katastrof. Din totala hälsa hänger inte på hur snabbt du kommer igång efter en förlossning. Det du kan göra i förberedande syfte innan återgång till träning är att fokusera på bäckenbotten och hållningen. Då kommer du ha en god grund att stå på när du sedan får energin att sätta igång.

Lycka till! Fråga gärna om det är något!

Referenser

 

Träning efter graviditet

Träning efter graviditet

Läsarfråga:

”Jag födde mitt första barn för 4 månader sen. Jag fick en grad 2-bristning som behövde sys och som har läkt fint även om ärret fortfarande stramar. Efter förlossningen fick jag ofta en tyngdkänsla i bäckenbotten efter framför allt promenader och lyft. Detta har dock blivit bättre och nu är det främst bäckensmärta som begränsar promenaderna, även om det också blir bättre sakta men säkert. 

Problemet är att jag är livrädd för att träna och därigenom skada kroppen.  Har du några tips på vad kan jag träna och vad kan jag absolut inte träna? Tänker ur både perspektivet att kroppen precis genomgått en graviditet och förlossning men även om du har några tips som småbarnsmamma hur du klämmer in träningen i vardagen.”

Svar

Generellt så tänker jag kroppen är gjord för rörelse och motion. Min grund-devis är att ”allt som känns bra är bra” och att det är stort är ett mycket större hot mot vår generella hälsa att röra oss för lite. Epitetet ”mammaträning” är både bra och dåligt. Bra för att det skapar en gemensamhetskänsla och litegrann också tydliggör att det finns en tanke bakom upplägget med träningen. Men det betyder verkligen inte att all motion eller träning som inte är anpassad  för mammor skulle vara dålig eller potentiellt skadlig.

En gång är ingen gång

När det gäller träning efter graviditet och förlossning brukar jag också peppa med att ”en gång är ingen gång” vad gäller träning. Säg att du skulle råka gå ut lite för hårt med träningen vid ett tillfälle. Om du sedan lyssnar och beaktar kroppens signaler så skulle ett eventuellt överbelastande moment inte ha gjort någon skada. Kroppen tål ofta överbelastning vid enstaka tillfällen. Det är när vi upprepade gånger struntar i kroppens varningssignaler som arbete, motion, träning eller lek kan bli skadliga.

Träning efter bristningar och symtom från bäckenbotten

Vad gäller att träna efter vaginal förlossning och bäckenbottenskador brukar jag rekommendera att du lyssnar efter två saker: Tyngd/trötthet och inkontinens. Det kan vara en adekvat reaktion av bäckenbotten att signalera trötthet och tyngd efter en lång dag. Detta kan däremot vara en sådan kroppslig signal som du inte bara ska strunta i, gång efter annan. Säg att du stått, gått, burit barn och hållit på och grejat hemma hela dagen. På eftermiddagen har du trötthetsvärk. Du kanske du ska träna styrkeövningar i sittande eller liggande, eller cykla som främst konditionsträning om du ska träna på kvällen.

Här finns mina samlade tips om träning för dig med symtom från bäckenbotten. 

Träning med bäckensmärta

Jag brukar mena att så länge du bara har högst måttligt ont, och smärtan sedan lägger sig ganska direkt efter belastning så brukar träning trots/med bäckensmärta ändå gå rätt bra. Det kan vara kinkigt med dosering av träning för detta och andra smärttillstånd. Känner du att du har svårt att hitta din väg framåt vad gäller träning rekommenderar jag dig kontakt med en fysioterapeut.

Här finns en inläggsserie om bäckensmärta efter graviditet

Träning och rädsla

Jag vet inte om detta vuxit, men jag upplever det nästan så. Att fenomenet ”mammaträning” och andra specifika träningskoncept för nyblivna mammor gör att alla som inte tar del av just sådant utbud känner att de är ute på okänt vatten. Ibland blir jag otroligt frustrerad på friskvårdsbranschen, just för att de skor sig på människors rädsla att göra fel. Jag tänker att så länge du lyssnar in i din egen kropp efter obehag, smärta eller inkontinens så behöver du inte vara så orolig. Du har utrymme för att göra fel, och kroppen pajar inte för enstaka ”missar”.

Här svarade jag på ett liknande resonemang om rädsla för träning efter graviditet. 

Generella råd

Jag har gjort en serie klipp på youtube om just träning efter graviditet! Här är ett av dem:

 

 

Om allt känns okej, är det okej?

Om allt känns okej, är det okej?

Läsarfråga:

”Jag har fött tre barn vaginalt. Alla tre förlossningarna har varit normala, grad 2 bristning vid första i övrigt inga komplikationer. Nu efter 3:e barnet känner jag viss tyngdkänsla och skav. Tidigare har jag löptränat mycket men har accepterat att detta kanske inte kommer vara möjligt i framtiden – en hel del pga andra skador/begränsningar, det känns ok. Däremot skulle jag känna en oerhörd sorg om jag inte skulle kunna jogga lätt bakom barnen  för att lära dem cykla eller jogga minibarnlopp  med barn. Har gjort detta vid några tillfällen och det har känts helt okej. Ingen försämring eller nytillkomna besvär. Nu undrar jag: är det okej om det känns okej?”

Svar:

Ja, vi har inget annat att gå på än hur det faktiskt känns. Hur snippan ser ut efter en förlossning är inte något mått på funktionen. Skavkänsla kan vara enbart torra slemhinnor som känns, det behöver inte vara något som faktiskt är fel. Tyngdkänsla kan vara ett tecken på muskler som blir trötta efter en dag med ett eller tre barn.

Det finns ingen poäng med att undvika saker ”bara för att”. Generellt är ju det dåliga med symtom från bäckenbotten att de skapar en onödigt inaktiv livsstil, alltså att kvinnor slutar motionera för att de vill undvika urinläckage etc. Det känns precis lika dåligt att undvika saker som vi vill göra och inte får symtom av, bara för att teoretiskt skona bäckenbotten från något som skulle kunna vara dåligt. Risken att något skulle kunna bli sämre med vår bäckenbotten finns kanske alltid, med tanke på ökad ålder och klimakteriet och sånt. Det kan hända, men det kanske inte händer. Du kommer inte kunna veta.

Vi är gjorda för att vara i rörelse!

Din bäckenbotten kommer också må bäst av att du är i rörelse. Det finns studier som säger att vanliga vardagsmotionerande kvinnor har minst symtom av bäckenbottendysfunktion.

Detta tangerar det jag skrev i detta äldre inlägg: Att våga komma tillbaks till träning efter en förlossning

Lycka till!

 

Uppvärmningens effekter och värde

Uppvärmningens effekter och värde

En läsare skriver en fråga om sina rehabövningar som hon utför hemma dagligen. De har varit förhållandevis lågintensiva men börjar nu bli mer krävande, och hon ställer sig frågan om hon börja börja värma upp. Jag ska försöka förklara uppvärmningens effekter och värde. Frågeställaren skriver också:  ”Tanken på uppvärmning har liksom varit en tröskel för hemmaträning för mig förut. Men måste man värma upp? Och hur gör man det bäst i så fall?” 

Vad är en uppvärmning?

Uppvärmning syftar till att öka prestationsförmågan och verka skadeförebyggande. Generellt har uppvärmningen både mentala och fysiska aspekter. Uppvärmningen riktat fokus på kroppen och den prestation som strax ska krävas av den. I vila har vi en ganska låg blodgenomströmning i våra skelettmuskler. Många av de små kärlen ut till musklerna används inte alls och det tar cirka 10 minuters fysisk aktivitet med pulshöjning innan alla kapillärer är öppna och igång. Blodflödet skapar en temperaturökning, och blodflödet bär med sig syre ut till de arbetande musklerna. Värmeökningen bidrar också till att musklerna arbetar mer effektivt. Ofta ingår en del rörlighetsövningar i uppvärmningen. Rörlighets- och stretchövningar i uppvärmningen förbereder musklerna på de rörelse som de strax ska utföra. Mer explosiva styrkeövningar som hopp och sprint lägger till ett moment av intensitet och förbereder kroppen för plötsliga rörelser och riktningsändringar. Detta bör ju vara mer grenspecifikt och handlar alltså mer om ren idrottsförberedande uppvärmning.

Är uppvärmning alltid nödvändigt?

Det finns inga hårda fakta kring när uppvärmning behövs eller hur mycket som behövs. Om du lider av astma kan uppvärmning dock vara otroligt viktigt, och då anses uppvärmningsperioden för behöva vara längre än annars. Ju hårdare du tränar och ju mer du kräver av kroppen under ditt träningspass, desto mer uppvärmning behöver du troligen. Vanliga motionärer behöver oftare en kortare uppvärmningstid än de som ska prestera på hög nivå.

Traditionellt bör uppvärmning innehålla lättare pulshöjande aktivitet, rörlighetsövningar och enskilda förberedande prestationsinriktade övningar. När jag sätter detta i perspektiv till frågeställarens undran så tänker jag att det eventuella behovet av uppvärmning måste avgöras av hur intensiv själva träningspasset är. Det finns ju nästan alltid positiva effekter av konditionshöjande träning. Men kommer den i det här fallet bidra till en pluseffekt för rehabövningarna? Hur svåra och krävande är de? Finns det en skaderisk i sig? Ofta kan ju rehabövningarna i sig vara på en intensitetsnivå att det i princip i sig själva skulle kunna utgöra en del av en uppvärmningsrutin inför annan träning, och då kan jag inte se behovet av uppvärmning.

Vilka effekter har en uppvärmning?

En av de effekter som många idrottare önskar med sin uppvärmning är skadeprevention. Hur väl detta fungerar är inte så mycket efterforskat. Det är ett gammalt påstående att muskelskador mest drabbas ”kalla” ickeuppvärmda muskler. Det verkar dock som att hjärtat hänger bättre med om det får värma upp lite successivt, men hur uppvärmningens effekter faktiskt fungerar på rörelsegenererande muskler är fortfarande inte helt fastställt. Uppvärmningen kan ha sin största fysiska effekt på koordination och rörlighet.

Den mentala förberedelsen kanske är det viktigaste med en uppvärmning inför en prestationskrävande aktivitet. Den mentala uppvärmningen tros kunna påverka både teknik, koordination och utförande.

Hur ska jag värma upp?

Oftast omfattar en uppvärmning en lågintensiv men pulshöjande aktivitet som simning, cykling eller jogging. Intensiteten och pulsen kan höjas successivt under uppvärmningens gång. För att få en heltäckande uppvärmning inför idrott för uppvärmningen innehålla olika moment med olika syften:

  • Få upp pulsen
  • Ta ut rörligheten
  • Öva teknik och aktivering

Inför träning av mer lågintensiv art behövs oftast ingen uppvärmning, vilket jag tycker mig läsa ut att frågeställarens undran handlar om.