Kategori: Samliv

Fysioterapi om samliv

Fysioterapeuter jobbar ofta inte specifikt med rådgivning angående s#x. Samliv är dock väldigt nära förknippat med fysisk funktion och muskler, leder och nerver i kroppen. Under denna kategori hittar du inlägg av ren fysioterapeutisk art, men också mer resonerande inlägg som sexualitet, identitet och vad som händer med en individ som exempelvis råkar ut för en förlossningsskada.

Det finns kategorier på BakingBabies som går omlott med ämnet här, bland annat kategorierna som heter ”Framfall” och ”Förlossningsskador” samt ”Överspänd bäckenbotten”. Den fysioterapeutiska ingången till  ämnet handlar om kroppslig funktion i första hand.

Så långt det går baseras inläggen på vetenskap och studier, men det finns även inlägg med annan mer diskuterande ton.

Partnern och sex efter förlossningen

Partnern och sex efter förlossningen

Jag har skrivit ett gäng inlägg om sex efter förlossning tidigare, och började i samband med det också fundera lite på det här med partnerns roll i det hela. Det finns ju inte övermycket forskning om sex efter förlossning överlag, och ur partnerns perspektiv finns det naturligtvis ännu mindre.

Men vad vet vi?

  • Trötthet och stress som är förknippat med nytt föräldraskap kan resultera i en minskad sexuell lust hos partnern.
  • Brist på ”fritid” kan också ha en inverkan på lusten till det sämre.
  • Den sexuella lusten kan också öka, kanske på grund av minskad fysisk kontakt totalt sett.

Jaha, det var typ det.

Posttraumatisk stress och depression hos partnern.

Det kan också vara värt att notera att partnern också kan drabbas av både posttraumatisk stress efter en traumatisk förlossning samt drabbas av depression i likhet med en postpartumdepression. Det psykiska måendet kommer naturligtvis spilla över på relation och samliv. Det är viktigt att vara uppmärksam, och lika viktigt att söka hjälp när det finns besvär.

Vad är era erfarenheter av detta?

Partner som har mindre lust? Partner som har lika mycket lust som vanligt? Partners som ställer krav? Ni får gärna vara anonyma om ni vill dela med er av erfarenheter i kommentarsfältet.

Referenser

Sex efter sfinkerruptur

Sex efter sfinkerruptur

Det trillade in en fråga.

Även jag drabbades av en sfinkterruptur, detta för 4 månader sen. Jag funderar mycket på det här med hur det ska gå med samlag igen och undrar om du skrivit något om det?

Jag kommer försöka svara både professionellt och personligt

Det har gjorts flera undersökningar som visar samma sak, att kvinnor som drabbats av större förlossningsskador kan må psykiskt sämre än andra. Det är också vanligt att  det tar längre tid för förlossningsskadade att återgå till att ha sex efter förlossningen. I forskningen är det inte alltid lätt att läsa om det är just penetration vi pratar om, eller om orgasm. Jag tänker att behöva tid för återhämtning handlar om både handlar om lust och funktion!

Det behöver inte handla om just nedsatt funktion

En förlossningsskada som inte blivit sydd riktigt bra kan påverka orgasmfunktionen till det sämre. Smärtande ärr kan naturligtvis också vara en störande faktor för återgång till sex. Men det är inte alltid en förlossningsskada faktiskt påverkar den fysiska sexualfunktionen. Den drabbade kvinnan kan känna ett behov av att isolera sig mot sexuella närmanden. . Oro för obehag och smärta under samlag kan göra att det blir ett hinder för att ens känna lust. En kvinna med förlossningsskador kan alltså ha minskad lust även till och med att bli hållen, smekt och rörd.  Kvinnans identitet som sexuell varelse får sig ofta en törn av förlossningen och skadan och det kan dröja innan det återgår till det normala.

Jag är medveten om att min historia inte är allmängiltig, men jag vet också att det kan vara skönt att läsa om någon annan som varit i samma siutation som en själv.

Jag och Joseph har alltid haft en bra kommunikation och en öppenhet i vårt förhållande. Vi kunde innan första förlossningen sitta och prata om det knasiga med män som inte vill se sina fruars underliv i förlossningssituationen för att de kanske skulle tappa lusten för det området igen. Vi kunde liksom förfasas över människors oförmåga att separera händelser som barnafödande och sex.

Nu ska ni få höra.

Den som sedan inte kunde få ihop den här bilden igen, det var jag själv. På BB skulle den mycket korrekta och finkänsliga läkaren göra en kontroll av det opererade området ett par dagar efter förlossningen. Jag övertalade henne att Joseph behövde få en guidad tur genom mitt ”nya” underliv eftersom jag visste att jag inte skulle våga närma mig det själv. Stackars läkaren tyckte nog att det var en av hennes märkligaste dagar på jobbet. Men det var viktigt för mig att det blev gjort. Det var sedan Joseph som fick kontrollera stygnen och sårläkningen. Jag varken ville eller vågade göra det själv!

Att spana in snippan

Det tog över en och en halv månad innan jag tog en spegel och kollade in eländet. Det fick mig att bryta ihop. Jag blev själv helt överrumplad över hur hårt det påverkade mig. Hur mycket det nog ner min kroppskänsla, självkänsla och känslan av att vara fräsch, snygg och attraktiv. Ett tag tappade jag motivationen att göra knipövningarna, allting kändes så hopplöst. Jag vill dock ändå hävda att det är viktigt att kunna titta på, känna och röra sin egen snippa. Man måste börja med att ta ansvar för sin egen sexualitet.

På återbesöket hos barnmorskan tog hon upp det här med sex

Hon sa att så länge jag ammade kunde sex vara litegrann obekvämt till följd av att slemhinnorna är torrare än vanligt. I mitt stilla sinne undrade jag om det överhuvudtaget hade potential att bli bekvämt igen. Jag var rädd. Jag bestämde mig för att det absolut inte skulle bli något omslutande sex så länge jag ammade. Jag ville liksom inte ha dubbel-obekvämt. Ont från sårområdet och torrt som tusan, hur attraktivt låter det liksom? Barnmorskan förespråkade naturligtvis andra former av sex och närhet. Problemet var bara att jag absolut inte ville. Med sfinkterrupturen försvann alla lust till sexuell närhet. Dessutom kände jag ibland att amningen krävde all hudkontakt jag överhuvudtaget kunde uppbåda. Det var helt omöjligt att identifiera mig som en sexuell varelse samtidigt som jag varje dag blev påmind om the Grand Canyon i mitt eget underliv. Det krävdes att jag slutade amma (bebis ungefär 10-11 månader) innan vi var tillbaks på banan med omslutande sex som var någolunda som tidigare.

När vi väl kommit igång var det inga problem

Efter den första kaosiga tiden med kropp och bebis tyckte vi båda att samlivet fungerade bra. Jag fick ju litegrann av en ny snippa efter reoperationen jag gjorde i höstas, men när vi väl började ha sex efter 12 veckor var det inga problem då heller.

Vänta så länge du behöver.

Mitt råd är att vänta så länge som du behöver. Låt ingen pressa dig. Det är så mycket som kan låsa sig. Du behöver , utöver sfinkterrupturstraumat, verkligen inte få sexuell press från din partner eller för all del även från ”media”. Jag frågar ALLA nyblivna föräldrar jag träffar på jobbet om sex och det är VERKLIGEN typ ingen som har kommit igång med sexlivet första halvåret. Ens efter vanliga förlossningar. Behöver du vänta ett år så gör du det.

Ett boktips!

Den här boken vill jag verkligen tipsa om. (Bilden är en länk och det här är inte reklam) Den är bra för dig med samlagssmärta, men också för dig som känner ett motstånd mot att komma igång med sex efter graviditet och förlossning. Mycket i den boken skulle jag vilja att var obligatorisk undervisning i skolan!

Att vilja men inte kunna : om sex som gör ont

 

Mer om ämnet på BakingBabies:

Om sex och nyblivna föräldrar

Sex efter förlossningen; identitet, funktion och relation

Sex efter gynekologisk operation

 

Fontänorgasmer vs urinläckage vid orgasm

Fontänorgasmer vs urinläckage vid orgasm

Ganska sällan nyförtiden får jag frågor via kommentarer som jag inte redan har svar på. Men så kom det in en fråga via en kommentar som gällde detta med fontänorgasmer och urinläckage vid orgasm. Det behövde jag faktiskt ta och läsa på om, för att kunna ha något alls att svara. Frågan handlade litegrann om det går att veta vad som i vad i vätskeutsöndringen vid en orgasm. Och om en person som slutat få fontänorgasmer efter att hon genomgått en inkontinensoperation. Och om fontänorgasmer är något att eftersträva. Därför ska jag försöka bena ut begreppen här, om det är möjligt!

Vad är en fontänorgasm?

I medicinsk litteratur pratar man om kvinnlig ejukulation om det som i dagligt tal kallas fontänorgasm. Det handlar alltså om vätskeutsöndring i samband med orgasm, och det är inte en typisk eller vanlig del av en kvinnlig orgasm.

Kroppsvätskor vid sex

Det finns omfattande variationer av kroppsvätskorna vid sexuella aktiviteter och det mest grundläggande är naturligtvis våtheten som kommer av sexuell upphetsning. Det kan handla om våthet, ökad sekretion, avslag eller som en mer omfattande vätskeutsöndring som vid urinläckage. Det finns teorier om att den kvinnliga prostatan är delvis ansvarig för det som kan klassas som en ren kvinnlig ejukulation. Då är det alltså körtlar som ligger precis invid urinrörsmynningen som ger en slags utlösning. I och med att dessa är så nära belägna urinröret kan det alltså vara svårt att själv känna skillnad på en fontänorgasm och urinläckage. En fontänorgasm kan vara en mindre mängd och kan också särskiljas från urinläckage vid lukt och utseende. De körtlar som kallas ”den kvinnliga prostatan” är så pass små att är det större mängder vätska som kommer vid en orgasm så kan man anta att det i alla fall delvis är urin. Det verkar utifrån beräkningar vara så att högst 1 ml vätska kan komma från dessa körtlar vid ett tillfälle. Det handlar alltså om vad som får plats i ett kryddmått. Det är klart att det är tillräckligt för att vara kännbart, men det är ändå inte mycket.

Urinläckage vid orgasm

Vid samlag och orgasm  ska blåsans vara avslappnad och blåsans slutmuskel vara stängd, men det kan alltså hända att det blir ett fysiologiskt missförstånd sker vid orgasmer. Då drar blåsan ihop sig och slutmuskeln slappnar av, och ett urinläckage kan ske. Det verkar som att upp till en tredjedel av alla sexuellt aktiva kvinnor kan uppleva detta. Det kan vara ett fenomen som upplevs pinsamt och därmed påverkar både lust, orgasmförmåga och relationen till det sämre. Det finns både inkontinens vid penetration och inkontinens vid orgasm. Läckage vid penetration hör oftare ihop med generella ansträngningsläckage, och inkontinens vid orgasm hör oftare ihop med överaktivitet i blåsan. Inkontinens i samband med orgasm kan alltså vara en sak som du behöver kolla upp och få behandlad.

Individer med fontänorgasmer

I studier har man sett att individer med rena fontänorgasmer i regel har normala mönster för kissnödighet, inte har störande urinläckage och ingen överaktivitet i blåsan. Man behöver således inte anta att fontänorgasmer är något som bör utredas vidare.

Vill man ha fontänorgasm?

Jag skulle gissa att det handlar om dels en antomisk variation som gör att vissa lättare uppnår kvinnlig ejukulation än andra. Jag har därför en känsla av att det kan vara något som inte är helt enkelt att liksom eftersträva.

Någon mer erfarenheter kring detta som vill dela med sig?

Referenser:

 

Om sex och nyblivna föräldrar

Om sex och nyblivna föräldrar

Jag träffar ju många nyblivna mammor i mitt arbete. Det är ofta relevant att fråga dem om hur samlivet fungerar. Pratar vi bäckenbottenhälsa hör sex dit. De allra, allra flesta nyblivna mammor säger att det inte är på världskartan än. Och om det händer, så är det inte ett regelbundet och väloljat maskineri. Och då menar inte jag mammor jag träffar första veckorna efter förlossningen, utan jag menar månader.

Därför blev jag så förvånad!

Jag blev SÅ förvånad när jag läste att mellan 30-50 % av alla nyförlösta kvinnor uppger att samlivet är igång igen bara sex veckor efter förlossningen. Vilka ÄR dessa kvinnor? Men jag förstår, mina patienter är inte ett tvärsnitt av alla nyblivna mammor. Det finns ju anledningar till att de är mina patienter…

Vilka väntar?

Kvinnor som blivit förlösta med sugklocka väntar i regel längre med att återuppta sex. Kvinnor som blivit klippta eller fått en andra gradens bristning likaså. Kvinnor med sfinkterskador också. Dessa individer väntar i regel mellan 3-6 månader. Då antar jag att kvinnorna som återtar samlivet tidigare är ”de andra”, de som inte drabbats av någon direkt ohälsa efter förlossningen.

Andra faktorer som påverkar

Några andra faktorer som fördröjer återupptagande av samliv är amning (ger torra slemhinnor), lägre hälsa överlag, depressiva symptom och en del socioekonomiska faktorer. Det intressanta med dessa socioekonomiska faktorer är att det verkar som att de från högsta socioekonomiska grupperna väntar längre än de från den lägsta. Varför kan det vara så? Man verkar diskutera att högre socioekonomisk nivå hör ihop med utbildningsgrad. Att högutbildade kvinnor har större beslutspåverkan i relationen hemma. En förlängning på detta resonemang blir ju då – hade fler kvinnor INTE velat ha sex så pass tidigt? Men på grund av roller och kultur så ”ställer man upp”? Hur ska vi tänka kring detta?

Varför pratas det som lite om amningen?

Kvinnor som ammar har i större utsträckning samlagssmärta än kvinnor som inte ammar. Det här har ju att göra med hormoner och slemhinne-torrhet att göra. Men detta pratas ju inte om? Det hade varit en relevant sak att informera om i förväg, tänker jag.

Och så frågan om preventivmedel

En annan faktor i sammanhanget är att upp till hälften av alla kvinnor återtas samlivet efter 6 veckor, men väldigt få har preventivmedel just då. Det här är ju väldigt intressant. De flesta par som nyliven fått barn borde veta hur ett barn blir till. Även om eventuell amning kan vara ett skydd mot graviditet så är det inte ett garanterat skydd. Borde det här vara ett samtalsämne redan under graviditeten, på mödravårdens kontroller? Det är ju viktigt att folk inte ska känna sig pressade, visserligen.

Har du några spännande tankar om ämnet? Dela med dig!

 

Referenser:

Sex efter förlossningen – identitet, funktion och relation

Sex efter förlossningen – identitet, funktion och relation

Att ha sex efter förlossningen

Många kvinnor jag träffar känner otroligt blandade känslor inför sex efter graviditet och förlossning, och frågan är laddad och ibland även kravfylld. Att få en ändrad familjesammansättning kan göra att behovet av ”sammankittning” av föräldrarna är extra viktigt, och där har sex en naturlig del. Men samtidigt kan det vara oändligt svårt att komma tillbaks på det sexuella planet. Jag tänker ta er med på ett resonemang om varför.

Vår sexualitet kan delas in i tre områden (kanske fler?)

  • Sexuell identitet – vem jag är, hur jag känner mig, vad som triggar igång mig etc.
  • Sexuell funktion – hur min kropp reagerar på sexuellt stimuli, hur kroppen medvetet och omedvetet förbereder sig inför, eller skyddar sig emot, samlag.
  • Sexuell relation – sexualitet i förhållande till en partner, om relationen är bra eller dålig i stort kan påverka mitt förhållande till sex inom samma relation.

Allt detta är som ni förstår varierande under livet och starkt påverkat av stora livshändelser som relationsingång, graviditeter, barnafödslar med mera.

Vi kan också se våra sexualitet utifrån var det möjligen kan uppstå problem:

  • Biologiska besvär – hormonell inverkan som vid graviditet, menopaus, under amning och vid sköldkörtelpåverkan etc. Blodbrist, depression, sjukdomar, läkemedel, smärta, urinvägsinfektioner, åldrande – det finns en stor mängd saker som kan inverka på kroppens förmåga till normal sexualitet
  • Psykologiska aspekter – Svägningar i humör och mående, övergrepp, självförtroende, trauma, identitetskris, smärta, förändrad kroppsfuppfattning, depression
  • Relationsproblem –  Konflikter, sexuell dysfunktion hos partner, missförstånd, brist på kommunikation, ekonomiska besvär

Mamman och sex efter förlossningen

Att vara nybliven förälder kan påverka sexualiteten på alla nivåer tänker jag. Graviditet och förlossningar innebär stora förändringar för en kvinnas identitet. Tidigare har kvinnan kanske bara sett sig som yrkesperson och partner, efter att ett barn kommit till världen ska hon också hitta sin identitet som mamma. Kroppen kan ha förändrats och det kan överhuvudtaget vara svårt att känna igen sin kropp, och det som tidigare varit sexuellt förknippat är kanske nu dominerat  av barnet – bröst av eventuell amning och vagina efter eventuell vaginal förlossning. Jag har skrivit mer om detta här och här.

Förlossningsskador och ”belastningsskador”

Förlossningsskador, men även bara ”belastningsskador” från graviditeten kan ha skapat negativ inverkan på den sexuella funktionen. Nerver kan vara stukade, muskler skadade, klitoris kan ha fått bristningar. Det kan finna sårläkning, ärrvävnad och smärta. Bäckenbottens spänningsgrad, styrka och uthållighet är av stor vikt när det kommer till kvinnlig sexualitet och bäckenbottenmusklerna spelar en roll i både när det gäller att bli upphetsad, nå orgasm och under ett penetrerande samlag (med penis)även för partnern. En nedsatt funktion hos bäckenbotten kan indirekt påverka möjligheten för kvinnan att bli upphetsad och negativa kopplingar så som smärta, skav och minskad sexuell  känslighet kan påverka en kvinna så att hon i stort upplever mindre lust och mindre tillfredsställelse, mer om detta här.

Att relationen påverkas av att få barn är ju ett ”no shit, Sherlock”-påstående.

Sömbrist, stress, omvälvningar i livet kan göra att sex känns som allt annat är prioriterat.

Vad kan jag göra om jag känner att jag besväras av tanken på sex efter förlossningen?

Jag tänker att du kan börja med att analysera ”problemet”.

Handlar det om din sexuella identitet, om din kroppsuppfattning och hur omvälvande den senaste tiden har varit för dig? Hur stort är ditt problem med detta, kan det vara en anledning till att söka samtalsstöd? Kan du prata med din partner?

Handlar det om funktionen, om underlivet som sådant?

Ta upp frågan med din barnmorska, ibland kan det vara så enkelt som att använda mer glidmedel, få en östrogenkräm utskriven eller ibland använda emla-kräm för ömmande ärr. Ibland kan det bara vara att vänta ut tiden, kroppens läkning och att du slutar amma.

Sitter problemet egentligen i relationen?

Ta upp detta med din partner, lyft frågan från just ”sex?” till ”hur har vi det tillsammans?” och se om ni kan lösa det på egen hand eller om ni kan få hjälp via BVC eller någon specifik parterapi.

Sex efter förlossningen – identitet, funktion och relation

Att ha sex efter förlossningen är inte alltid en lätt sak. Våga prata om hur ni känner och lyssna på varandra och era kroppar.

En del av de råd jag vill dela med mig av finns också i detta inlägg: Tokigheter om sex.

 

Några korta fakta du inte visste om din bäckenbotten

Några korta fakta du inte visste om din bäckenbotten. Fysioterapeuten berättar:

Bäckenbotten – hur den fungerar

  • Det bästa sättet att beskriva din bäckenbotten är som en korsning mellan en studsmatta och en hängmatta. 

Bäckenbottens slyngformade muskler kan studsa upp och ner samtidigt som vi rör oss. De lyfter samtidigt upp hela bukens innehåll mot tyngdlagen precis som en hängmatta. Det är inte en muskel utan flera stycken som går i olika riktningar och gör lite olika saker. Förutom bäckenbottens lyftkraft har den också en tillstängningsfunktion kring urinrör och analöppning.

bäckenbotten crope

  • Den vanligaste dysfunktionen i bäckenbotten är urininkontinens. 

Om bäckenbottens muskler är för svaga och inte kan hålla emot studsar och tryck med tillräckligt stor kraft kan det hända att bäckenbotten misslyckas med att hålla urinröret stängt i alla lägen. Urin kan läcka ut när trycket ökar i buken (som när vi hostar och nyser) eftersom bäckenbottens styrka inte räcker till att stå emot tryckökningen.

  • Svaghet i bäckenbotten kan bero på många olika saker.

Det är långt ifrån bara förlossningar som ger upphov till försvagad bäckenbotten. Det finns studier på nunnor som visar att de har nästan lika mycket urininkontinens som andra kvinnor när de kommer upp i en viss ålder. Vi får i alla fall anta att dessa nunnor inte fött några barn. En svag bäckenbotten beror på att ”hängmattan” blivit uttänjd och att ”studsmattan” tappat stuns. Graviditet, förlossning, övervikt och långvarig förstoppning kan alla orsaka försvagad bäckenbotten. Uttänjningen och stuns-tappet kan också handla om muskelskador som ej hittats och lagats efter förlossning.

bäcken 004

  • Även om bäckenbottenproblem är vanliga, är det inte normala delar av åldrandet. 

Om du nyser och läcker urin behöver du inte bara rycka på axlarna och tänka att tyvärr har kroppen blivit såhär nu… Bäckenbottenproblem kan och ska behandlas. Om inte tre till sex månaders intensiv bäckenbottenträning ger fullgott resultat ska du träffa en gynekolog som kan göra en bedömning. Det kan finns någon insats, något tarmreglerandeläkemedel eller någon slags kirurgi kan hjälpa dig. Mycket av kvinnors livskvalitet hör ihop med att vara trygg och avslappnad i förhållande till sin kontinens och bäckenbotten. Något annat ska du inte behöva acceptera.

  • Träna bäckenbottenträning i förebyggande syfte kan hjälpa dig att undvika framtida besvär.

Det kan knappast komma som en överraskning – bäckenbottenträning som fungerar gör dig stark, och kan förebygga besvär framöver. Även om du inte har barn, eller ens planerar att skaffa barn, vinner du och din bäckenbotten på att knipa regelbundet. Jag vill förtydliga ”bäckenbottenträning som fungerar”. Om du har en muskelskada i bäckenbotten som inte lagats bra efter en förlossning kan du inte knipa med fullgod effekt.

  • Men att alla ska knipa är en sanning med modifikation

Vi säger ibland slarvigt att alla kvinnor i alla åldrar ska knipa. Men det är inte sant. Kvinnor med slidkramp eller överaktiva bäckenbottnar med mycket smärta kan behöva lägga mycket tid och fokus på att lära sig att slappna av i bäckenbotten. Under tiden kan det vara direkt dumt att knipa en massa. Om du inte vet om du bör eller inte bör knipa kan du behöva en individuell bedömning av din bäckenbotten för att veta.

 

 

Sex efter gynekologisk operation

Sex efter gynekologisk operation

Sex efter en operation

Din läkare har rekommenderat att du genomgår en gynekologisk operation. Kanske är det en borttagning av livmodern, kanske en inkontinensoperation, en lagning av muskler eller återställande av vaginas väggar efter graviditeter och förlossningar. Läkaren och övrig vårdpersonal berättar i bästa fall allt om operationen och en del om livet efteråt. Men det du egentligen vill veta är kanske hur operationen kommer påverka ditt sexliv. I det här inlägget ska jag försöka besvara frågeställarens frågor, men också ta er igenom ett resonemang om hur sexlivet kan påverkas av lite olika operationer.Jag tänker att jag pratar om sex mest som förmåga till njutning och orgasm. När jag menar penetration uttrycker jag det specifikt.

Fråga din läkare

Jag lovar, det kommer inte som en överraskning för din vårdgivare att du vil kunna ha sex. Det är helt adekvata frågor att ställa i en vårdkontakt, och läkaren som opererar dig kan också uttala sig om just ditt fall. Ibland kan det ju finnas speciella förutsättningar för just dig. Denna blogg kan inte ersätta individuella råd! Fråga om potentiella komplikationer och om du behöver undvika någon slags sex och hur länge.

Prata med din partner

Om du har en partner, behöver hen också veta vad du ska gå igenom. Ni behöver tillsammans sätta er in i läkningstider och hur du känner att du vill hantera läkningstiden. Både vad gäller både livet i stort och specifikt gällande sex.

Livmoderborttagning

Hur operationen och livet där efter påverkar ditt sexliv handlar mycket om vilken slags operation du genomgått, och varför. För en del som haft mycket besvär med smärta och blödningar kan ju sexlivet totalt sett bli bättre efter en operation. Forskningsmässigt finns det visst stöd för att sexlivet kan ha en tendens till att vara bättre för de kvinnor som kan behålla sina äggstockar jämfört med de som blir av med sina. Detta kan förklaras av äggstockarna roll som könshormonproducenter. Generellt verkar dock sexualfunktionen efter operationen vara stort är oförändrad för de flesta.

Efter en hysterektomi är det ärren i slutet av vagina som behöver läka innan du rekommenderas att ha sex. Blödningar och blodblandade flytningar bör ha upphört.

Inkontinens- och prolapsoperationer

För kvinnor som lidit av detta kan besvären innan ha hämmat sexlivet och även här syftar ju operationen till att ta bort symtom som sätter ner patientens funktion i stort. Trots detta kan operationerna ibland ha biverkningar som en nedsatt känslighet/svårare att få orgasm. Detta tros dock vara bara de första månaderna och upp emot halvåret efter operationen.  Sex hämmar inte läkningen och kan inte förstöra operationsresultatet när den första läkningsperioden passerat. Detta gäller vad jag förstått både orgasmer och penetration.

Att börja ha sex igen

Att återta både sin sexualitet och sina sexuella funktioner efter en gynekologisk operation är inte alltid helt enkel. Det kan vara en känsloladdad resa som innefattar både ångest och smärta. Detta även om operationen gjorts enligt konstens alla regler. Den vanligaste informationen som vården förser patienterna med är 1) undvik orgasm 4-6 veckor 2) du kan successivt återta all normal sexell aktivitet runt 12 veckor efter operationen. Operationer som på något sätt berör ändtarmens slutmuskler kan ha andra restriktioner vad gäller anal penetration. Jag inser när jag skriver det här, att så här omfattande information får nog faktiskt inte ens alla.

Det här skapar ju också följdfrågor.

Vad händer om du råkar få en spontan orgasm nattetid? Och vad är ”normal sexuell aktivitet”? En fråga kan också handla om att kunna ha penetrerande samlag. En annan om det kommer vara njutbart.

Vi kan inte styra över kroppen, men får lita på dess resurser att ta hand om sig själv. Det är i alla fall min tanke vad gäller eventuella spontana och nattliga orgasmer efter en operation. Vad som är normal sexuell aktivitet får du nog definiera för dig själv. Men du kan ju själv sätta upp lite olika kategorier, där de som innehåller störst kraft/våld/tryck/drag etc får komma senare i en läkningsprocess.

Kommer det göra ont?

Efter operationer som omfattat muskler eller vävnad i vaginas väggar blir det ärr som berörs av penetrerande sex. Dessa ärr kommer slätas ut och mjukas upp med tiden, men till en början kommer ärren vara en lite ”roffliga” och bidra till en friktion som kan göra ont under eller efter. Så länge du anser själv att det onda är okej, vet att det gått rekommenderad tid efter operationen, du inte längre blöder eller har några infektionstecken från stygnen är det onda okej. Du bör använda glidmedel så länge som friktion skapar obehag. Längre penetrerande samlag kan kräva påfyllnad av glidmedel.

Efter en hysterektomi kan smärta och obehag också finnas, samt en trötthet som stör sexuell lust och njutning.

Orgasmer kan orsaka drag i muskler och ärrvävnad och kan kännas lite stumt eller obehagligt till en början. Detta borde inte göra regelrätt ont och borde vara övergående.

Kommer det kunna bli skönt igen?

Vad som är skönt i ett sexuellt sammanhang är ju ofta en tät fläta av närhet, sensualitet och rent fysisk sexuell njutning. Du behöver kunna vara trygg, tänd på både dig själv och din eventuella partner, våt, kåt och ha den fysiska funktionen. Ibland kan alla de tidigare nämnda faktorerna överskugga en icke-optimal sexuell funktion. Till exempel att penetrerande sex ändå kan anses funka för någon, fast det gör lite ont i ärret. Medan för en annan kan det anses vara rent traumatiskt. Ärrsmärta brukar kunna ge med sig med tiden. Tips om ärrbehandling finns här.

Det är få kvinnor som uppnår orgasm bara av penetration. De flesta behöver klitorisstimulering. Operationer som de jag nämner i det här inlägget berör inte klitoris och påverkar inte dess direkta funktion. Däremot kan några av de fysiska funktionen som berör upphetsning påverkas, så som blodfyllnad i blygdläppar och vaginal blöthet. Efter en hysterektomi kan detta beror på hormonförändringar. Efter en en operation som berör muskler och väggar i vagina kan det snarare handla om sårläkning och ärr. Efter ingrepp i slidans bakvägg kan det till en början kännas annorlunda vid samlag slidmynningen blir trängre. Orgasmförmågan borde inte vara sämre på sikt.

Jag tänker att det kan vara viktigt att veta att det är en ny ”första gång” efter en operation. För vissa kan det vara en ”no big deal”-grej och för någon kan det krävas lite arbete innan du uppnår orgasm eller har penetrerande samlag igen.

Kommer min partner känna skillnad?

Det här går nog inte att svara generellt på. Om en operation återställer vaginas omfång kan en partner med penis naturligtvis känna skillnaden vad gäller omslutande sex. Vagina är otroligt elastisk i alla längder och bredder och det brukar fungera bra med penetrerande samlag även om vagina kortats av i samband med en hysterektomi. Vaginas elasticitet begränsas till en början av ärrvävnaden. Ju mer ärren ”mognar” och mjuknar, desto eftergivligare blir vagina.

Hitta rätt ställning för penetrerande heterosexuellt sex

Efter en hysterektomi kan det finnas en poäng med att välja samlagställning som inte gör att penis kommer djupast möjliga. Exempelvis kan sidliggande med ryggen mot partnern minska djupet på penetrationen och minska obehaget.

Att känna sig sexig igen

Det kan vara en fysisk och mental läkningsprocess innan du är tillbaks till att hitta lusten och det sexuella självförtroendet igen. Det kan handla om ett tillstånd som funnit länge innan operationen och som nu ska vara återställt, men där återhämtningen tar lite tid. Det kan också vara så att en kvinna känner sig stukad i sin kvinnlighet efter en hysterektomi. Detta kan också påverka sexualiteten. Sexlusten kan bli mindre av depression, smärta, stress och relationsproblem. Om du upplever att den mentala läkningen inte går framåt kan du behöva skaffa hjälp i form av en samtalskontakt eller av en sexolog.

Frågeställarens undran

Svullnad och skavkänslor efter penetrerande samlag som berört ärrområdet 11 veckor efter en operation är naturligtvis besvärande, men är inte heller helt överraskande. Friktion över ett bulligt ärr kan skapa de symtom du upplevde. Mitt råd är att i någon vecka till jobba på med knipövningarna som ökar blodcirkulationen och stimulerar läkningen i området. Under tiden kan det finnas en poäng med att testa sex som leder till orgasm men som inte omfattar penetration. Det finns däremot ingen anledning till panik, sex kommer kunna bli bra igen.

Tips för kedjereaktioner som en gynekologisk operation kan ge:

Muskelbehandling för en överspänd bäckenbotten

Att träna avslappning i bäckenbotten

Ärrvävnad efter förlossningsskador och gynekologiska operationer

 

Poddar om sex

Poddar om sex

Den senaste tiden har jag det varit mycket sex i mitt liv. Haha! Nä, men det har fallit sig så att en massa olika poddar haft avsnitt om sex den senaste tiden.

  1. Ebbas gravidpodd om sex. Det är Ebba Von Sydows pod. Ann Söderlund är med och pratar om relationer genom graviditeten. Och barnmorskan Elisabeth Hjärtmyr ger expertråd svarar klokt på frågor och försöker svara på ”vad som är normalt”. Ett ganska lättsamt avsnitt som ändå svarar på rätt många frågor som nyblivna föräldrar kan tänkas ha.
  2. Feministiska Penntricket pratar om sex utifrån perspektivet hur kvinnor och män i heterorelationer fostras in i sexuella roller som fungerar rätt dåligt för kvinnor, på olika sätt. BRA!
  3. Och JAG har medverkat på podden Life With Kids! Jag pratar på om saker som jag vanligtvis pratar om. Lite om hormoner, ganska mycket om bäckenbotten och ärr. Om sex utifrån funktion, identitet och relation. Lyssna gärna! Men säg bara snälla saker. =)

Som om det inte vore nog så ska jag lyssna på denna på vägen till jobbet idag: Den laddade sexdebuten. Kropp och Själ i P1. En av mina favoritgrejer att lyssna på.

Hoppas ni får ett fint, sexigt, slut på veckan!

 

Att vilja men inte kunna – om sex som gör ont

Att vilja men inte kunna – om sex som gör ont

Att vilja men inte kunna : om sex som gör ont

Recension: Att vilja men inte kunna

I en Facebook-grupp råkade jag komma i kontakt med Elin Lundberg, socionom, kurator och familjeterapeut. Hon har skrivit boken ”Att vilja men inte kunna – om sex som gör ont” och jag skrev och frågade om jag inte kunde få ett recensionsexemplar. Nu har jag läst och jag är så glad över den här boken!

Bakgrunden

Bakgrunden till att den här boken uppkom är att samlagssmärta är oerhört vanligt. Varannan kvinna mellan 20-30 i Sverige har ont av något vid sitt senaste samlag. Min kliniska vardag är ju också att jag träffar minst en kvinna med samlagssmärta varje dag. 13 % av alla kvinnor har svåra problem. I vårt samhälle är normen penetrerande sex, och för den som inte får ont av detta kan känslan vara att vara rädd, misslyckad eller olycklig.

Boken har ett tydligt folkbildnings-tilltal. Den är lättläst och enkel att följa, även när det kommer till lite mer komplicerade saker. Den får mig att tänka att den är skriven med samma slags anda som ”Charmen med tarmen”. Det är ju en sådan bok som alla som ibland bajsar borde läsa, och på samma sätt innehåller ”Att vilja men inte kunna” kunskaper som jag hade önskar att ingick i sexualundervisningen i skolan.

Boken

Innehållet i boken är uppdelat i tre delar. Den första delen heter ”Kunskap och begriplighet” och lägger stor tonvikt vid att förklara hur kroppen och hjärnan fungerar när det kommer till sex. Våra medfödda försvarssystem, hur upphetsning fungerar och vårt behov av närhet och anknytning förklaras pedagogiskt och lättfattligt. I den här delen presenteras fyra olika individer, ”Balanserade Bea”, ”Undvikande Unni”, ”Ängsliga Älva” och ”Rädda Robin”. Utifrån de teretiska kunskaperna som läggs fram så får vi allt eftersom höra mer om Bea, Unni, Älva och Robin och som läsare kan jag träna mig på att filtrera mina nyfunna kunskaper genom dessa verklighetsförankrade berättelser.

Hanterbarhet och förändringsarbete

 Del två heter ”hanterbarhet och förändringsarbete” och förklarar hur du som individ kan börja jobba mer praktiskt med förändringsarbete, även när det kommer till sex. Det förklarars tydligt att det inte hndlar om att ”bara göra det”, utan att det är en finstämd balans och att det kräver att du samtidigt jobbar med din självkänsla, dina tankar och känslor. Det går inte enbart att se sex som en fysisk företeelse. Relationen tas upp såklart. Redan i förordet gör författaren klart att när det kommer till de mer praktiska övningarna bygger alla övningar som inkluderar en partner på att du vet att hen vill dig väl och är beredd att förändra sitt eget beteende vid behov. Du behöver också vet aatt din partner kan hejda sina egna impulser till förmån för dig och dina behov. Saknar du en partner, eller saknar din partner dessa förmågor kan du fokusera på att jobba med dig själv. Det kommer räcka långt. Del tre omfattar ”sätt igång och utsätt dig för det jobbiga” och är väldigt vettiga, roliga och praktiska tips.

Jag kommer rekommendera den här boken till många

Den här boken är otroligt bra, tydlig, rolig, tankeväckande och lättläst. Jag kommer ha mitt exemplar på jobbet och uppmana patienter att bläddra i den och fundera på om den är värd att beställa. Jag tänker att det säkerligen finns många som får problem med bäckenbotten efter graviditet och förlossning som kan ha nytta av att läsa, fundera och testa lite av de olika övningarna.

En liten invändning

Förutom att jag är helt och håller lyrisk över: a) att boken finns och b) att den håller så oerhört hög kvalitet har jag en liten yrkesmässig invändning. Det är att knipövningar rekommenderas som en del av lösningen för tjejer med bäckenbottenkramper. Det här är ju en vanlig missuppfattning. Jag som dagligen jobbar ”hands on” med överspända bäckenbottnar vill ändå slänga in en brasklapp här: Det är långt ifrån så att bäckenbottenträning är rekommenderat för alla kvinnor med överspänd bäckenbotten. Många kan visserligen komma till den punkten där de kan lära sig att justera sin spänningsgrad själva genom knip och avslappning, men det kan vara en lång väg dit. 

Att vilja men inte kunna – om sex som gör ont

I en önskevärld skulle alla tjejer få den här boken automatiskt på posten från någon slags allestädes närvarande Eros som uppfattat när någon haft ett smärtsamt samlag. Jag tänker att det vore oerhört bra om besvären togs på allvar i ett tidigt skede, så kan en del långvariga besvär liksom motas redan innan de hunnit bli så stora.

Om du känner igen dig, ta och beställ den här boken idag. Det är välinvesterade 257 kronor.

 

Sexuella rättigheter – en kvinnohistoria?

Sexuella rättigheter – en kvinnohistoria?

I min sex-kurs jag går just nu (Sex- och samlevnad ur ett hälsoperspektiv) så hade vi en uppgift som handlade om hur de rättigheter och den syn på sexualitet vi har i dag växte fram. Nu är ju jag också jag, så jag läser möjligen allt ur ett kvinnoperspektiv. Men det framstår ändå så oändligt tydligt i historien, att kvinnors sexualitet ska begränsas och mäns sexualitet är mer okej. Nu har jag saxat ur en skoluppgift, så möjligen är detta lite torrare än andra blogginlägg.

Innan 1900-talet

Innan upplysningen, under 1500- och 1600-talen, handlade förhållningsättet till sexualitet mycket om att förhindra graviditet. Kunskap och kontroll varit nära sammanvävda och hela samhället samarbetade för at upprätthålla ordningen. Under upplysningen och 1700-talet fanns en mer bejakande syn på sex (inom heterosexuella gränser) och Carl von Linné höll föreläsningar för läkarstudenter om sex som en produktiv uppfyllelse av Guds bud om att ”uppfylla jorden”. Men sex fick också plats med målande beskrivningar och blev också erkänt som ett ”nöje”. Linnés frispråkighet fick dock inte utrymme i alltför lång tid. 1800-talet som följde blev sedan mycket mer strängt vad gällde sexualitet, och värst drabbades ogifta kvinnor. Unga mäns sexualitet gick an, men flickor fick inte bli med barn. Onani ansågs också vara uttryck för sjukdom och ohälsa. Under detta sekel handlade mycket om kampen mot onani, och för att undvika att ungdomar gav sig hän åt detta rekommenderades övervakning, gymnastik fosterlandskärlek och religiositet.

1900-talet innan första världskriget

Under 1900-talets början kan vi ana den moderna sexualupplysningens uppstart. Det ansågs vara av vikt att unga fick kunskap om sex, men det fick inte innebära en uppmaning om att ha samlag. Sveriges första kvinnliga läkare hette Karolina Widerström, också feminist och rösträttsaktivist. Hon genomförde den första organiserade sexualundervisningen. Hennes undervisning i Stockholms högre flickskolor sammanfattades i boken ”Uppfostran och sexuell hygien”. Fortfarande stod inte lust i centrum, utan det viktiga var fortplantningen. Det var främst kvinnan som behövde sexualupplysning – för att veta hur hon ska kunna skydda sig från män. På 1900-talets början pågick även en debatt om preventivmedlet kondom, eftersom detta skulle förleda ynglingar till otukt. 1910 kom ett förbud mot information om kondomer, men åtta år senare stod det klart att det behövdes information om könssjukdomar och om hur man skulle hindra överförande av smitta. Detta blev sedan inledningen på införandet av sexualundervisning i skolan. På 1920-talet började det vända gällande synen på sexualitet, och nu kunde man se att sex kunde finnas för njutnings skull, och inte enbart för fortplantningens. Samlagsdebutåldern sjönk och det var inte ovanligt med föräktenskapligt sex.

Sexualupplysningen

1932 kom Elise Ottesen-Jensen ut med en bok som talade för rätten att informera om preventivmedel, rätt till sexualundervisning och rätt för kvinnan att bestämma om abort. Denna kvinna var sedan med och startade RFSU. Det drevs också som en kvinnofråga där omständigheterna kring kvinnors sexualitet bidrog till ohälsa. Resultatet blev att allt fler nu började förstå och tala för sexualundervisning i skolan. Synen på sex var att både kvinna och man förväntades njuta av samlivet på den här tiden. 1942 kom rekommendationer om att sexualundervisning i folkskolan skulle omfatta anatomi, fosterutveckling, könslivets biologi och hygien. Dock omfattade den också rasbiologi och rashygien. Det fanns detaljerade lektionsföreslag om vad som skulle sägas och inte sägas i klassrummet. Sexuell avhållsamhet framställdes som det riktiga, men det fanns inte ett tydligt ställningstagande emot sex före äktenskapet. Detta kritiserades, då det samtidigt fanns undersökningar som visade att befolkningen i gemen inte verkade bry sig så mycket om just detta. 1944 blev homosexualitet avkriminaliserad, men den ansågs fortfarande vara en abnormalitet.

1950 – man får ha sex för annat än fortplantning!

1949 blev handledningen för sexualundervisning i högre skolor mer liberal, framförallt när det gällde insikten i att sexualitet får finnas utan fortplantningssyfte. Nu kritiserades också skolhandledningen för att vara för moraliserande. Inställningen från kritikerna var att unga människor hade rätt att ha ett sexuellt liv med en partner av motsatt kön även som ogifta. Det fanns en stark heterosexuell norm, och onani ansågs fortfarande problematiskt. År 1955 blev sexualundervisningen i skolan obligatorisk, och året där efter kom en ny skrift som styrde sexualundervisningen i alla skolformer. Fortfarande handlade den mest om reproduktion och sex inom äktenskapet var normen. Budskapet som framgick var tydligt föreskrivande och avrådande: Ge de unga kunskap, men uppmuntra dem inte att ha sex! 1967 förnyades handledningen för sexualundervisning med ny emfas för hur känsligt detta område är och att syftet med undervisningen är att skydda unga från sexualitetens negativa sidor. Här framgick också synen på att det första samlaget kunde skada förmågan att uppleva den djupare gemenskapen i ett fullvärdigt sexualliv. Onani ansågs ofarligt, men stötande. Homosexualitet ansågs vara en fara för unga pojkar. Tidsandan var tydlig i sin genusuppdelning – flickor tänker på känslor, pojkar tänker med på sex.

1977 kom ett genombrott för den nya synen på sexualupplysning i Sverige.

Man var rädd för antalet aborter skulle öka, i och med att man legaliserade aborter i Sverige. Nu ville man upplysa, informera och skapa en lättillgänglig preventivmedelsrådgivning. De första ungdomsmottagningarna startades under samma tid. Upplysningen handlade också om självkänsla, ansvar och skydd mot könssjukdomar samt oönskade graviditeter. Skolans handledning var nu mer verklighetsanpassad och syftade till att stödja ungas utveckling och skapa etiska förhållningssätt utan att vara moralistisk. Nu började det kallas samlevnadsundervisning. Handledningen betonade sexualiteten som något som är personligt och familjebildning som ett stort värde. Både lärare och barnmorskor inkluderades i undervisningen, och den skulle inkludera både homosexualitet, kultur och handikappfrågor.

2000-talet

Sedan 2000-talet finns nu ofta kuratorer och andra stödpersoner som tillsammans med skolsköterska deltar i sex- och samlevnadsundervisning. Det anses vara bättre att ha en inkluderande syn på sexualitet i den ordinarie undervisningen, hellre än att ha speciella tillfällen om just HBTQ-frågor. I nuläget verkar en stor andel av ungdomarna vara nöjda med den sex- och samlevnadsundervisning som de fått. Kvinnor och de personer som inte kategoriserat sig utifrån kön upplever över lag att de fått mindre undervisning. De som önskar något ytterligare efterfrågar lättillgängliga mottagningar för sexuell hälsa, kondomutdelning, preventiv information på internet samt möjlighet att chatta med rådgivare. Vad gäller rådgivningen i skolan är behovet störst inom relationsområdet.

Historiska höjdpunkter i urval

  • På 1700-talet fanns lagar och krav på kyrklig vigsel samt kvinnans oskuld.
  • I slutet av 1800-talet och början av 1900-talet började Karolina Widerström att föreläsa om sexualitet för lärarinnor och flickelever.
  • 1909 kunde man få gifta sig borgerligt om man önskade.
  • 1910 antogs förbud mot information om preventivmedel.
  • 1915 får kvinnor ta ut skilsmässa.
  • 1938 tas förbudet mot preventivmedelsinformation bort.
  • 1942 inför sexualundervisning i folkskolan som frivilligt inslag i undervisningen.
  • 1944 homosexualitet avkriminaliseras.
  • 1955 blir sexualundervisning i skolan obligatorisk.
  • 1964 blir p-piller tillåtna
  • 1970 öppnar första ungdomsmottagningen
  • Den svenska abortlagen kom 1975 och reglerar rätten till abort och kostnadsfri preventivmedelsrådgivning. Svenska kvinnor började innan dess att åka till Polen och genomföra aborter, och därför ändrades reglerna så att kvinnor kan få abort på egen begäran fram till och med den artonde graviditetsveckan. I samband med det utökade preventivmedelsrådgivningen och blev kostnadsfri.
  • 1979 tas homosexualitet tas bort ur Socialstyrelsens register över sjukdomar.
  • Frågorna om kvinnlig omskärelse är relativt nya in i strålkastarljuset, under 1970-talet började detta uppmärksammas. Lag mot kvinnlig könsstympning införs 1982.
  • 1995 införs partnerskapslagen för homosexuella.
  • Ett grundlagsförbud mot diskriminering på grund av sexuell läggning infördes i regeringsformen år 2011.
  • Pågående just nu är ett arbete mot att inför en samtyckeslag. Denna lag skulle i så fall stödja att sex ska bygga på frivilligt deltagande. Allt utom ja är nej. I dagsläget så krävs det att du ska ha utsatts för våld, hot eller att du ska ha befunnit dig i en särskilt utsatt situation för att ett ofrivilligt samlag ska anses vara en våldtäkt.

Lära av historien

Min egen reflektion kring detta är att vi inte bör glömma bort dels den kamp som har varit bakom en del av denna utveckling, och dels den kunskapsutveckling som stått bakom. Jag tänker mycket på detta kring abort-diskussionen som pågår i USA just nu. Det är lätt att ta kvinnliga rättigheter för givna och tänka att är utveckling och framsteg som redan gjorts inte kommer ändras till det sämre. Men eftersom allt runt omkring sexuella rättigheter verkar så nära förknippat med religion, världsuppfattning och ideologi kan vi nog inte vara hundraprocentigt ”trygga” i att de rättigheter vi har idag är här för att stanna permanent. Våra rättigheter behöver ständigt bevakas!

Referenser:

  • Fatta.nu. (2016). Frequently asked Questions – samtycke i praktik och lagstiftning.   Retrieved from http://fatta.nu/om/fragor-svar/
  • Folkhälsomyndigheten. (2011). Sexualitet och reproduktiv hälsa – Kunskapsunderlag för Folkhälsopolitisk rapport 2010. Österund.
  • Häggström-Nordin, E., & Magnusson, C. (2016).   Ungdomar, sexualitet och relationer  . (Andra upplagan ed.). Lund: Studentlitteratur.
  • Lundberg, P. O., & Löfgren-Mårtensson, L. (2010). Sexologi (Liber Ed.). Stockholm: Liber.
  • Nilsson, A. (2005). Hela livet – 50 år med sex- och samlevnadsundervisning. En antologi kring undervisningen om sexualitet, samlevnad och jämställdhet i skolan.: Myndigheten för skolutveckling.
  • Plantin, L., & Månsson, S.-A. (2012). Sexualitetsstudier. Helsingborg: Liber.
  • RFSU. (2010). Viktiga årtal och reformer.   Retrieved from http://www.rfsu.se/sv/Om-RFSU/RFSUs-historia/Viktiga-artal-och-reformer/
  • Smittskyddsinstitutet, & Socialstyrelsen. (2011 ). Att förebygga hiv och STI – Kunskapsunderlag och vägledning för förebyggande arbete bland ungdomar och unga vuxna. Stockholm.
  • Tikkanen, R. H., Abelsson, J., & Forsberg, M. (2011). Kunskap, attityder och sexuella handlingar bland unga.