Kategori: Samliv

Fysioterapi om samliv

Fysioterapeuter jobbar ofta inte specifikt med rådgivning angående s#x. Samliv är dock väldigt nära förknippat med fysisk funktion och muskler, leder och nerver i kroppen. Under denna kategori hittar du inlägg av ren fysioterapeutisk art, men också mer resonerande inlägg som sexualitet, identitet och vad som händer med en individ som exempelvis råkar ut för en förlossningsskada.

Det finns kategorier på BakingBabies som går omlott med ämnet här, bland annat kategorierna som heter ”Framfall” och ”Förlossningsskador” samt ”Överspänd bäckenbotten”. Den fysioterapeutiska ingången till  ämnet handlar om kroppslig funktion i första hand.

Så långt det går baseras inläggen på vetenskap och studier, men det finns även inlägg med annan mer diskuterande ton.

Poddar om sex

Poddar om sex

Den senaste tiden har jag det varit mycket sex i mitt liv. Haha! Nä, men det har fallit sig så att en massa olika poddar haft avsnitt om sex den senaste tiden.

  1. Ebbas gravidpodd om sex. Det är Ebba Von Sydows pod. Ann Söderlund är med och pratar om relationer genom graviditeten. Och barnmorskan Elisabeth Hjärtmyr ger expertråd svarar klokt på frågor och försöker svara på ”vad som är normalt”. Ett ganska lättsamt avsnitt som ändå svarar på rätt många frågor som nyblivna föräldrar kan tänkas ha.
  2. Feministiska Penntricket pratar om sex utifrån perspektivet hur kvinnor och män i heterorelationer fostras in i sexuella roller som fungerar rätt dåligt för kvinnor, på olika sätt. BRA!
  3. Och JAG har medverkat på podden Life With Kids! Jag pratar på om saker som jag vanligtvis pratar om. Lite om hormoner, ganska mycket om bäckenbotten och ärr. Om sex utifrån funktion, identitet och relation. Lyssna gärna! Men säg bara snälla saker. =)

Som om det inte vore nog så ska jag lyssna på denna på vägen till jobbet idag: Den laddade sexdebuten. Kropp och Själ i P1. En av mina favoritgrejer att lyssna på.

Hoppas ni får ett fint, sexigt, slut på veckan!

 

Att vilja men inte kunna – om sex som gör ont

Att vilja men inte kunna – om sex som gör ont

Att vilja men inte kunna : om sex som gör ont

Recension: Att vilja men inte kunna

I en Facebook-grupp råkade jag komma i kontakt med Elin Lundberg, socionom, kurator och familjeterapeut. Hon har skrivit boken ”Att vilja men inte kunna – om sex som gör ont” och jag skrev och frågade om jag inte kunde få ett recensionsexemplar. Nu har jag läst och jag är så glad över den här boken!

Bakgrunden

Bakgrunden till att den här boken uppkom är att samlagssmärta är oerhört vanligt. Varannan kvinna mellan 20-30 i Sverige har ont av något vid sitt senaste samlag. Min kliniska vardag är ju också att jag träffar minst en kvinna med samlagssmärta varje dag. 13 % av alla kvinnor har svåra problem. I vårt samhälle är normen penetrerande sex, och för den som inte får ont av detta kan känslan vara att vara rädd, misslyckad eller olycklig.

Boken har ett tydligt folkbildnings-tilltal. Den är lättläst och enkel att följa, även när det kommer till lite mer komplicerade saker. Den får mig att tänka att den är skriven med samma slags anda som ”Charmen med tarmen”. Det är ju en sådan bok som alla som ibland bajsar borde läsa, och på samma sätt innehåller ”Att vilja men inte kunna” kunskaper som jag hade önskar att ingick i sexualundervisningen i skolan.

Boken

Innehållet i boken är uppdelat i tre delar. Den första delen heter ”Kunskap och begriplighet” och lägger stor tonvikt vid att förklara hur kroppen och hjärnan fungerar när det kommer till sex. Våra medfödda försvarssystem, hur upphetsning fungerar och vårt behov av närhet och anknytning förklaras pedagogiskt och lättfattligt. I den här delen presenteras fyra olika individer, ”Balanserade Bea”, ”Undvikande Unni”, ”Ängsliga Älva” och ”Rädda Robin”. Utifrån de teretiska kunskaperna som läggs fram så får vi allt eftersom höra mer om Bea, Unni, Älva och Robin och som läsare kan jag träna mig på att filtrera mina nyfunna kunskaper genom dessa verklighetsförankrade berättelser.

Hanterbarhet och förändringsarbete

 Del två heter ”hanterbarhet och förändringsarbete” och förklarar hur du som individ kan börja jobba mer praktiskt med förändringsarbete, även när det kommer till sex. Det förklarars tydligt att det inte hndlar om att ”bara göra det”, utan att det är en finstämd balans och att det kräver att du samtidigt jobbar med din självkänsla, dina tankar och känslor. Det går inte enbart att se sex som en fysisk företeelse. Relationen tas upp såklart. Redan i förordet gör författaren klart att när det kommer till de mer praktiska övningarna bygger alla övningar som inkluderar en partner på att du vet att hen vill dig väl och är beredd att förändra sitt eget beteende vid behov. Du behöver också vet aatt din partner kan hejda sina egna impulser till förmån för dig och dina behov. Saknar du en partner, eller saknar din partner dessa förmågor kan du fokusera på att jobba med dig själv. Det kommer räcka långt. Del tre omfattar ”sätt igång och utsätt dig för det jobbiga” och är väldigt vettiga, roliga och praktiska tips.

Jag kommer rekommendera den här boken till många

Den här boken är otroligt bra, tydlig, rolig, tankeväckande och lättläst. Jag kommer ha mitt exemplar på jobbet och uppmana patienter att bläddra i den och fundera på om den är värd att beställa. Jag tänker att det säkerligen finns många som får problem med bäckenbotten efter graviditet och förlossning som kan ha nytta av att läsa, fundera och testa lite av de olika övningarna.

En liten invändning

Förutom att jag är helt och håller lyrisk över: a) att boken finns och b) att den håller så oerhört hög kvalitet har jag en liten yrkesmässig invändning. Det är att knipövningar rekommenderas som en del av lösningen för tjejer med bäckenbottenkramper. Det här är ju en vanlig missuppfattning. Jag som dagligen jobbar ”hands on” med överspända bäckenbottnar vill ändå slänga in en brasklapp här: Det är långt ifrån så att bäckenbottenträning är rekommenderat för alla kvinnor med överspänd bäckenbotten. Många kan visserligen komma till den punkten där de kan lära sig att justera sin spänningsgrad själva genom knip och avslappning, men det kan vara en lång väg dit. 

Att vilja men inte kunna – om sex som gör ont

I en önskevärld skulle alla tjejer få den här boken automatiskt på posten från någon slags allestädes närvarande Eros som uppfattat när någon haft ett smärtsamt samlag. Jag tänker att det vore oerhört bra om besvären togs på allvar i ett tidigt skede, så kan en del långvariga besvär liksom motas redan innan de hunnit bli så stora.

Om du känner igen dig, ta och beställ den här boken idag. Det är välinvesterade 257 kronor.

 

Sexuella rättigheter – en kvinnohistoria?

Sexuella rättigheter – en kvinnohistoria?

I min sex-kurs jag går just nu (Sex- och samlevnad ur ett hälsoperspektiv) så hade vi en uppgift som handlade om hur de rättigheter och den syn på sexualitet vi har i dag växte fram. Nu är ju jag också jag, så jag läser möjligen allt ur ett kvinnoperspektiv. Men det framstår ändå så oändligt tydligt i historien, att kvinnors sexualitet ska begränsas och mäns sexualitet är mer okej. Nu har jag saxat ur en skoluppgift, så möjligen är detta lite torrare än andra blogginlägg.

Innan 1900-talet

Innan upplysningen, under 1500- och 1600-talen, handlade förhållningsättet till sexualitet mycket om att förhindra graviditet. Kunskap och kontroll varit nära sammanvävda och hela samhället samarbetade för at upprätthålla ordningen. Under upplysningen och 1700-talet fanns en mer bejakande syn på sex (inom heterosexuella gränser) och Carl von Linné höll föreläsningar för läkarstudenter om sex som en produktiv uppfyllelse av Guds bud om att ”uppfylla jorden”. Men sex fick också plats med målande beskrivningar och blev också erkänt som ett ”nöje”. Linnés frispråkighet fick dock inte utrymme i alltför lång tid. 1800-talet som följde blev sedan mycket mer strängt vad gällde sexualitet, och värst drabbades ogifta kvinnor. Unga mäns sexualitet gick an, men flickor fick inte bli med barn. Onani ansågs också vara uttryck för sjukdom och ohälsa. Under detta sekel handlade mycket om kampen mot onani, och för att undvika att ungdomar gav sig hän åt detta rekommenderades övervakning, gymnastik fosterlandskärlek och religiositet.

1900-talet innan första världskriget

Under 1900-talets början kan vi ana den moderna sexualupplysningens uppstart. Det ansågs vara av vikt att unga fick kunskap om sex, men det fick inte innebära en uppmaning om att ha samlag. Sveriges första kvinnliga läkare hette Karolina Widerström, också feminist och rösträttsaktivist. Hon genomförde den första organiserade sexualundervisningen. Hennes undervisning i Stockholms högre flickskolor sammanfattades i boken ”Uppfostran och sexuell hygien”. Fortfarande stod inte lust i centrum, utan det viktiga var fortplantningen. Det var främst kvinnan som behövde sexualupplysning – för att veta hur hon ska kunna skydda sig från män. På 1900-talets början pågick även en debatt om preventivmedlet kondom, eftersom detta skulle förleda ynglingar till otukt. 1910 kom ett förbud mot information om kondomer, men åtta år senare stod det klart att det behövdes information om könssjukdomar och om hur man skulle hindra överförande av smitta. Detta blev sedan inledningen på införandet av sexualundervisning i skolan. På 1920-talet började det vända gällande synen på sexualitet, och nu kunde man se att sex kunde finnas för njutnings skull, och inte enbart för fortplantningens. Samlagsdebutåldern sjönk och det var inte ovanligt med föräktenskapligt sex.

Sexualupplysningen

1932 kom Elise Ottesen-Jensen ut med en bok som talade för rätten att informera om preventivmedel, rätt till sexualundervisning och rätt för kvinnan att bestämma om abort. Denna kvinna var sedan med och startade RFSU. Det drevs också som en kvinnofråga där omständigheterna kring kvinnors sexualitet bidrog till ohälsa. Resultatet blev att allt fler nu började förstå och tala för sexualundervisning i skolan. Synen på sex var att både kvinna och man förväntades njuta av samlivet på den här tiden. 1942 kom rekommendationer om att sexualundervisning i folkskolan skulle omfatta anatomi, fosterutveckling, könslivets biologi och hygien. Dock omfattade den också rasbiologi och rashygien. Det fanns detaljerade lektionsföreslag om vad som skulle sägas och inte sägas i klassrummet. Sexuell avhållsamhet framställdes som det riktiga, men det fanns inte ett tydligt ställningstagande emot sex före äktenskapet. Detta kritiserades, då det samtidigt fanns undersökningar som visade att befolkningen i gemen inte verkade bry sig så mycket om just detta. 1944 blev homosexualitet avkriminaliserad, men den ansågs fortfarande vara en abnormalitet.

1950 – man får ha sex för annat än fortplantning!

1949 blev handledningen för sexualundervisning i högre skolor mer liberal, framförallt när det gällde insikten i att sexualitet får finnas utan fortplantningssyfte. Nu kritiserades också skolhandledningen för att vara för moraliserande. Inställningen från kritikerna var att unga människor hade rätt att ha ett sexuellt liv med en partner av motsatt kön även som ogifta. Det fanns en stark heterosexuell norm, och onani ansågs fortfarande problematiskt. År 1955 blev sexualundervisningen i skolan obligatorisk, och året där efter kom en ny skrift som styrde sexualundervisningen i alla skolformer. Fortfarande handlade den mest om reproduktion och sex inom äktenskapet var normen. Budskapet som framgick var tydligt föreskrivande och avrådande: Ge de unga kunskap, men uppmuntra dem inte att ha sex! 1967 förnyades handledningen för sexualundervisning med ny emfas för hur känsligt detta område är och att syftet med undervisningen är att skydda unga från sexualitetens negativa sidor. Här framgick också synen på att det första samlaget kunde skada förmågan att uppleva den djupare gemenskapen i ett fullvärdigt sexualliv. Onani ansågs ofarligt, men stötande. Homosexualitet ansågs vara en fara för unga pojkar. Tidsandan var tydlig i sin genusuppdelning – flickor tänker på känslor, pojkar tänker med på sex.

1977 kom ett genombrott för den nya synen på sexualupplysning i Sverige.

Man var rädd för antalet aborter skulle öka, i och med att man legaliserade aborter i Sverige. Nu ville man upplysa, informera och skapa en lättillgänglig preventivmedelsrådgivning. De första ungdomsmottagningarna startades under samma tid. Upplysningen handlade också om självkänsla, ansvar och skydd mot könssjukdomar samt oönskade graviditeter. Skolans handledning var nu mer verklighetsanpassad och syftade till att stödja ungas utveckling och skapa etiska förhållningssätt utan att vara moralistisk. Nu började det kallas samlevnadsundervisning. Handledningen betonade sexualiteten som något som är personligt och familjebildning som ett stort värde. Både lärare och barnmorskor inkluderades i undervisningen, och den skulle inkludera både homosexualitet, kultur och handikappfrågor.

2000-talet

Sedan 2000-talet finns nu ofta kuratorer och andra stödpersoner som tillsammans med skolsköterska deltar i sex- och samlevnadsundervisning. Det anses vara bättre att ha en inkluderande syn på sexualitet i den ordinarie undervisningen, hellre än att ha speciella tillfällen om just HBTQ-frågor. I nuläget verkar en stor andel av ungdomarna vara nöjda med den sex- och samlevnadsundervisning som de fått. Kvinnor och de personer som inte kategoriserat sig utifrån kön upplever över lag att de fått mindre undervisning. De som önskar något ytterligare efterfrågar lättillgängliga mottagningar för sexuell hälsa, kondomutdelning, preventiv information på internet samt möjlighet att chatta med rådgivare. Vad gäller rådgivningen i skolan är behovet störst inom relationsområdet.

Historiska höjdpunkter i urval

  • På 1700-talet fanns lagar och krav på kyrklig vigsel samt kvinnans oskuld.
  • I slutet av 1800-talet och början av 1900-talet började Karolina Widerström att föreläsa om sexualitet för lärarinnor och flickelever.
  • 1909 kunde man få gifta sig borgerligt om man önskade.
  • 1910 antogs förbud mot information om preventivmedel.
  • 1915 får kvinnor ta ut skilsmässa.
  • 1938 tas förbudet mot preventivmedelsinformation bort.
  • 1942 inför sexualundervisning i folkskolan som frivilligt inslag i undervisningen.
  • 1944 homosexualitet avkriminaliseras.
  • 1955 blir sexualundervisning i skolan obligatorisk.
  • 1964 blir p-piller tillåtna
  • 1970 öppnar första ungdomsmottagningen
  • Den svenska abortlagen kom 1975 och reglerar rätten till abort och kostnadsfri preventivmedelsrådgivning. Svenska kvinnor började innan dess att åka till Polen och genomföra aborter, och därför ändrades reglerna så att kvinnor kan få abort på egen begäran fram till och med den artonde graviditetsveckan. I samband med det utökade preventivmedelsrådgivningen och blev kostnadsfri.
  • 1979 tas homosexualitet tas bort ur Socialstyrelsens register över sjukdomar.
  • Frågorna om kvinnlig omskärelse är relativt nya in i strålkastarljuset, under 1970-talet började detta uppmärksammas. Lag mot kvinnlig könsstympning införs 1982.
  • 1995 införs partnerskapslagen för homosexuella.
  • Ett grundlagsförbud mot diskriminering på grund av sexuell läggning infördes i regeringsformen år 2011.
  • Pågående just nu är ett arbete mot att inför en samtyckeslag. Denna lag skulle i så fall stödja att sex ska bygga på frivilligt deltagande. Allt utom ja är nej. I dagsläget så krävs det att du ska ha utsatts för våld, hot eller att du ska ha befunnit dig i en särskilt utsatt situation för att ett ofrivilligt samlag ska anses vara en våldtäkt.

Lära av historien

Min egen reflektion kring detta är att vi inte bör glömma bort dels den kamp som har varit bakom en del av denna utveckling, och dels den kunskapsutveckling som stått bakom. Jag tänker mycket på detta kring abort-diskussionen som pågår i USA just nu. Det är lätt att ta kvinnliga rättigheter för givna och tänka att är utveckling och framsteg som redan gjorts inte kommer ändras till det sämre. Men eftersom allt runt omkring sexuella rättigheter verkar så nära förknippat med religion, världsuppfattning och ideologi kan vi nog inte vara hundraprocentigt ”trygga” i att de rättigheter vi har idag är här för att stanna permanent. Våra rättigheter behöver ständigt bevakas!

Referenser:

  • Fatta.nu. (2016). Frequently asked Questions – samtycke i praktik och lagstiftning.   Retrieved from http://fatta.nu/om/fragor-svar/
  • Folkhälsomyndigheten. (2011). Sexualitet och reproduktiv hälsa – Kunskapsunderlag för Folkhälsopolitisk rapport 2010. Österund.
  • Häggström-Nordin, E., & Magnusson, C. (2016).   Ungdomar, sexualitet och relationer  . (Andra upplagan ed.). Lund: Studentlitteratur.
  • Lundberg, P. O., & Löfgren-Mårtensson, L. (2010). Sexologi (Liber Ed.). Stockholm: Liber.
  • Nilsson, A. (2005). Hela livet – 50 år med sex- och samlevnadsundervisning. En antologi kring undervisningen om sexualitet, samlevnad och jämställdhet i skolan.: Myndigheten för skolutveckling.
  • Plantin, L., & Månsson, S.-A. (2012). Sexualitetsstudier. Helsingborg: Liber.
  • RFSU. (2010). Viktiga årtal och reformer.   Retrieved from http://www.rfsu.se/sv/Om-RFSU/RFSUs-historia/Viktiga-artal-och-reformer/
  • Smittskyddsinstitutet, & Socialstyrelsen. (2011 ). Att förebygga hiv och STI – Kunskapsunderlag och vägledning för förebyggande arbete bland ungdomar och unga vuxna. Stockholm.
  • Tikkanen, R. H., Abelsson, J., & Forsberg, M. (2011). Kunskap, attityder och sexuella handlingar bland unga.

Sex- och samlevnadsundervisning i skolan

Sex- och samlevnadsundervisning i skolan

Hur minns du sexualundervisningen i skolan?

Jag har precis gjort min första uppgift i kursen om sex och samlevnad ur ett hälsofrämjande perspektiv, och vi började med att diskutera lite grundläggande begrepp och så vi mindes sexualundervisningen i skolan. Jag skulle jättegärna höra hur du minns den undervisning som du fick? Var den bra?

Begreppet hälsofrämjande

Hälsofrämjande arbete är en grund inom fysioterapi och handlar främst om fysisk aktivitet och rörelse. När jag nu läser en kurs om sex och samlevnad inser jag att sex är en hälsofrämjande faktor. En subjektivt uppfattad tillfredsställande sexualitet är viktig för en god sexuell hälsa. Utifrån att hälsofrämjande åtgärder är sådana som stärker det som gör att vi håller oss friska och mår bra kan jag naturligtvis se att sex passar in i sammanhanget!

Hälsofrämjande arbete handlar ofta om frisk- och riskfaktorer. Att ha många olika sexualpartner är en riskfaktor för sexuellt överförbara ifnektioner. Trygghet och kompetens att hantera sexualiteten och kunna använda och kräva skydd är friskfaktorer vad gäller den sexuella hälsan. Sexual-hälsofrämjande i skolan arbete vad gäller sexualitet handlar om att stärka ungdomar i glädjen i sexualiteten, men också att stödja ungdomars självkänsla och integritet.

Begreppet genus

 Genus handlar om det sociala och kulturella könet, och vad kultur och samhälle lägger för betydelse av att vara man och kvinna. Genus ger uttryck för de uppfattningar, värderingar, attityder och erfarenheter om kvinnor och män som finns i samhället. Genuskonstuktionen kommer påverka hur vi tänker och resonerar. Påverkan från genusuppfattningen är alltid närvarande och inverkar på vårt sätt att tolka tillvaron. Genuskonstruktionen förändras ständigt och ser olika ut i olika kulturer, tidsepoker och i olika delar av världen

Vad gäller sex ligger i genusbegreppet kulturellt konstruerade förväntningar på kvinnors och mäns olika beteenden i samband med sex. Det är fortfarande en utbredd norm såväl i Sverige som i de flesta andra delar av världen att flickor ska vara mer passiva i sexuella sammanhang, samtidigt som de ofta förväntas ta ett stort ansvar för preventivmedelsanvändningen. Genusordningen är nära förknippad med graden av jämställdhet och jämlikhet i samhället, samt synen på män och kvinnor, personer med och utan funktionsnedsättning samt hbtq-personer.

I min kliniska vardag möter jag kvinnor med samlagssmärta, och tänker ofta att det ligger en social och kulturell orsak bakom besvären. Många kvinnor ”ställer upp” på samlag de inte alls är sugna på själva. Penetrationssex som norm är inte är hälsofrämjande, skulle jag säga. Av flera anledningar. 

Sex- och samlevnadsundervisning

Pojkar och flickor blir sexuella aktörer genom samspel med sig själva och andra i både enkönade och tvåkönade sammanhang. Sexualdebut är inte samma sak som samlagsdebut och medelåldern för det första samlaget är 16,5-16,8 år. I studier har visats att både tidig debutålder hör ihop med ökat risktagande och kvinnor med tidig debutålder är genom livet mer utsatta för gynekologisk ohälsa och oönskade graviditeter. Sen samlagsdebut oftare är förekommande bland de kvinnor och män som betraktar sig själva som homo- eller bisexuella, bland utrikesfödda samt bland dem som uppger att religion påverkar deras vardag i hög grad.

Utifrån ett hälsofrämjande perspektiv är sex- och samlevnadsundervisning viktig för att ge barn och ungdomar en bred och nyanserad förståelse av sig själva och sin omvärld. Undervisningen bör omfatta begrepp som identitet, sexualitet, kärlek och jämställdhet. Detta betyder att skolundervisningen om sex- och samlevnad inte enbart kan fokusera på undvikande av infektioner och oönskade graviditeter. Undervisningen kan vara en del av flera ämnen så som biologi, samhällskunskap, historia och religion.

Som jag minns det

Mina egna erfarenheter från sex- och samlevnads undervisningen (på 00-talet) är att den absolut inte var inkorporerad i den övriga undervisningen. Jag minns den som två olika separata tillfällen, som var liksom omspunna med fnissighet och osäkra lärare. Första tillfället var en filmvisning i skolans aula. Det var en film med blandade tecknade och filmade inslag, och då och då kom helskärmsbilder med tecknade könsorgan upp. Jag minns att vår kvinnliga klasslärare skällde på oss efteråt, ”de enda som blundade och skrev ’oäääk’ när de kvinnliga könen kom på bild var ni tjejer”. Jag minns att jag inte riktigt förstod henne där och då. Men idag kan jag naturligtvis tänka på samma sätt, varför skäms tjejer och varför tycker de inte om utseendet på det kvinnliga könsorganet? Om sex- och samlevnadsundervisningen hade föregåtts av undervisning om ämnet både inom biologin, samhällskunskap, historia och religion hade jag nog kunnat förstå hennes resonemang redan som tonåring.

Det andra tillfället var ett mer tydligt ”riskfaktors-samtal”, vi satt i grupper kring borden och fick höra om sexuellt överförbara sjukdomar och lära oss att trä på en kondom på en gurka. Tjejerna och killarna var delade i olika grupper, och jag har ingen aning om hur killarnas undervisning såg ut. Jag kan tänka mig att den ändå var lite olika?

Sex- och samlevnadsundervisning i skolan

Ett mer tydligt hälsofrämjande perspektiv hade kunnat framgå om lärarna inte separerat sex- och samlevnadsundervisningen så kraftfullt från den övriga undervisningen. I min kliniska vardag får jag dagligen jobba med kvinnor som inte vet hur sitt eget könsområde ser ut och känns, och jag kan uppleva att detta ansvar kan delvis kan ligga hos skolan. Grundläggande könsanatomi från biologin med en underförstådd uppmaning om att bekanta sig med en självklar och viktig kroppsdel hade varit bra. Jag minns faktiskt inte, men jag kan gissa att det även då saknades ett HBTQ-perspektiv och att det var mycket heteronormativt penetrationsex i fokus för undervisningen.

Vad jag hade önskat:

  • Mer könsorgansanatomi i biologin. Hur ser en snippa ut med blygdläppar och klitoris och hela alltihopet. Hur många ml mens och flytningar som är normalt och hur hela området/personen kan förändras över menstruationscykeln. Mer om att killar kan få stånd av flera olika orsaker än lust/kåthet. Och en massa sånt.
  • Ett mer tydligt jämställdhetsperspektiv i samhälls- och historieundervisningen och litegrann om hur vår syn på sex är kulturellt och socialt formad, och att allting inte är ristat i sten i hur det ”ska vara”.

Hur var det för dig, och vad hade du önskat?

Berätta, berätta!

 

Referenser:

  • Broberg, C., & Tyni-Lenné, R. (2009). Sjukgymnastik som vetenskap och profession. Stockholm: Fysioterapeuterna.
  • Folkhälsomyndigheten. (2011). Sexualitet och reproduktiv hälsa – Kunskapsunderlag för Folkhälsopolitisk rapport. Österund.
  • Groglopo, A., & Ahlberg, B. M. (2006). Hälsa, vård och strukturell diskriminering (Vol. 2006:78). Stockholm: Statens Offentliga Utredningar.
  • Häggström-Nordin, E., & Magnusson, C. (2016).   Ungdomar, sexualitet och relationer . (2 ed.). Lund: Studentlitteratur.
  • Jonsson, R. (2007). Blatte betyder kompis – Om maskulinitet och språk i en högstadieskola. Stockholm: Ordfront.
  • Nilsson, A. (2005). Hela livet – 50 år med sex- och samlevnadsundervisning. En antologi kring undervisningen om sexualitet, samlevnad och jämställdhet i skolan: Myndigheten för skolutveckling.
  • Smittskyddsinstitutet, & Socialstyrelsen. (2011 ). Att förebygga hiv och STI – Kunskapsunderlag och vägledning för förebyggande arbete bland ungdomar och unga vuxna. Stockholm.
  • Tikkanen, R. H., Abelsson, J. & Forsberg, M. (2011). Kunskap, attityder och sexuella handlingar bland unga.

 

Ett politiskt problem

Våld mot kvinnor – ett politiskt problem

FN beräknar att var tredje kvinna på jorden utsätts för våld någon gång under sin livsstid och att var femte kvinna någon gång i sitt liv utsatts för våldtäkt eller försök till våldtäkt. WHO bekräftar att män är förövare i fråga om nästan allt våld, 90-95 procent i såväl krig som fredstid. Så kommentarer om att ”inte alla män…” för det kan jag räkna ut med lilltårna. Men, kan vi enas om att män står för lejonparten av våldet?

Förekomsten av sexuellt, fysiskt och psykiskt våld är ett av de största jämställdhetsproblemen i världen och något som bidrar till att vidmakthålla bristande jämställdhet. FN har i en rapport uppmanat flera länder i västvärlden, där ibland Sverige, att mer aktivt arbeta för att utmana stereotypa könsföreställningar, inte minst i medier och reklam. Man efterlyster åtgärder mot sexualiseringen av det offentliga rummet och mot den ”mainstreaming” av pornografi man finner utbredd. På grund av att detta  kan underminera kvinnors rättigheter. Nu pratar vi om grundläggande mänskliga rättigheter, inte enbart om mer ”fluffiga” problem som skeva ideal och för smala modeller eller dylikt.

I förlängningen kan sådana sexualiseringen av det offentliga rummet bidra till sexuella beteenden hos män där kvinnors gränser inte respekteras.

Begreppen skyddsvärde/straffvärde

När jag läser ”teori” om sexuellt våld mot kvinnor kommer dessa begrepp upp, ”skyddsvärde” och ”straffvärde”. Kvinnor, ”det svagare könet” har historiskt sett ansetts ha ett skyddsvärde. Män, däremot, har haft ett ”straffvärde”.

Mannens straffvärde har traditionellt varit kopplat tills hans manliga identitet och sociala status. Kvinnors skyddsvärde har hängt samman med hennes ärbarhet och sexuella tillgänglighet. Ju lägre skyddsvärde kvinnan ansetts ha, desto lägre straffvärde tilldelas mannen.

Men när uvecklingen även om det sexualteoretiska området gick framåt, ansågs kvinnor och män vara mer jämlika, även i ett sexuellt avseende. Kvinnor och män vill ha sex i samma utsträckning. Det låter ju jämlikt och bra, men kvinnor förlorade även på detta synsätt när det kom till våldtäkter. För resultatet blev att det var svårare för kvinnor att påvisa sin oskuld, att bevisa att de inte ville ha sex just denna gång, om de nu ändå ansågs vara varelser som faktiskt gillar sex.

Samtyckeslagen

I Sverige pågår just nu ett arbete om att få till en samtyckeslag. Det innebär att vi för första gången har möjlighet att få en lag som stödjer att sex ska bygga på frivilligt deltagande, om vi hårddrar det. Allt utom ja är nej. I dagsläget så krävs det att du ska ha utsatts för våld, hot eller att du ska ha befunnit dig i en särskilt utsatt situation för att ett ofrivilligt samlag ska anses vara en våldtäkt.

Jag är absolut inte någon hejare på att läsa lagstiftning, så ni får gärna kommentera och förtydliga om det är någon nyans i detta som kan förklaras tydligare. Annars vill jag gärna hänvisa hit. 

I propositionen inför samtyckeslagen skrevs

”Ett sexuellt övergrepp är ett extremt uttryck för bristande respekt för en annan människas självklara rätt till personlig och sexuell integritet och självbestämmande. Att förebygga och bekämpa dessa brott effektivt förutsätter ett väl utvecklat straffrättsligt skydd men också ett välfungerande rättsväsende och aktörer som har förståelse för och god kunskap om frågor som rör sexualbrott”.

Fram för samtyckeslag säger vi!!

Kampanjen för en samtyckeslag har pågått i decennier och intensifieras emellanåt vid friande domar som framstår som särskilt upprörande.Den föreslagna nya lagstiftningen innebär att frivilligheten måste komma till aktivt uttryck, antingen muntligt eller genom ”olika former av fysisk respons”. Passivitet ska inte kunna tolkas som frivillighet.

Vill du lyssna på en podd som just förklarar samtyckeslagen bra så finns det här.

 

Hur tänker du kring sexualisering av det offentliga rummet? Vad tänker du kring samtyckeslagen?

 

 

Referenser till veckans inlägg:

Antologi: sju perspektiv på våldtäkt Nationellt centrum för kvinnofrid-

Våldtagen – en handbok i att möta utsatta kvinnor RFSU

“OM MAN INTE FRÅGAR FÅR MAN INGET VETA” Eva Sundborgs avhandling.

 

Inläggen i serien, vars länkar kommer fungera allt eftersom de publiceras:

En serie inlägg om våld mot kvinnor

Ett politiskt problem

Hur påverkas individen av en våldtäkt?

Hur frågar jag som vårdpersonal bäst om våldsutsatthet?

Att möta någon som utsatts för våld

Nervsmärtor i underlivet

Nervsmärtor i underlivet

Smärta från nerver i underlivet

Varje dag träffar jag kvinnor med olika sorters smärtor och besvär i bäckenregionen. Alla smärttillstånd är ofta en kompott av många olika faktorer.  Ibland finns det smärttillstånd hos en person, även om allting rent medicinskt sett ser bra ut. Om det inte går att hitta någon annan synbar förklaring, kan nervsmärta vara en del av smärtbilden.  Det handlar ofta om brännande smärtor i underlivet som ibland förvärras av sittande. Jag ska berätta…

pundendus

Pudendalisnerven

Pudendalisnerven är den nerv  som förser bäckenbotten med motoriska och sensoriska nervinpulser. Denna nerv går från korsbenet  och genom bäckenbotten och slutar i mellangården. Att nerver alltid/ofta är inblandade i  långvariga smärttillstånd är något vi vet sedan länge. De allra flesta känner också till de mer tydliga nervsmärte-diagnoserna ”ischias” och andra nervsmärtor. Som  den när en råkar slå i nerven vid armbågen.

Men nervernas inblandning i bäckenbottensmärta är något mer okänd. Idag tänkte jag ta er igenom ett resonemang om pundendusnervens inblandning vid långvariga smärttillstånd i bäckenbotten.

Pudendusnerven kan vara en del av smärta på lite olika sätt. Nervsmärta är ofta brännande, ”elektrisk” och värkande på ett intensivt sätt. En del beskriver nervsmärta som tandvärksliknande.

Skador på nerver

Nerver är normalt sett mjuka och följsamma och glider lätt när vi rör oss. Ibland kan förlossningar, förlossningsskador och gynekologiska operationer innebära så mycket tryck och drag i nerven att den blir smärtkänslig. Personer med långvarig förstoppning eller som tränat väldigt mycket tung träning som överbelastat bäckenbotten kan också drabbas av nervsmärtor.

Efter ett trauma kan nerverna bli irriterade och överkänsliga för smärta så pass att smärttröskeln i området sänks. Det innebär att en retning som normalt inte hade inneburit smärta nu kan upplevas som smärtsam.

Det finns mer också nervsmärtor som uppstår av mekaniska inklämningar liknande den mekaniska tillklämning nerver kan få vid ryggraden vid ett diskbråck. Dessa inklämningar sker ofta vid sittbensknölarna och är inte helt ovanliga hos cyklister. Besvären ger ofta smärta vid genitalierna och ljumskar, svårigheter att kissa och ibland även nedsatt sexualfunktion.

Nervinklämningar

Nervinklämningar kan behandlas fysioterapeutiskt med övningar för att släppa eventuella muskelspänningar och öka blodflödet i muskler kring nerven (bäckenbotten,rumpa, höfter, lår). Personen bör också undvika  de saker som kan innebära en mekanisk belastning. En del kan också vara avspänningsträning för bäckenbotten. Bäckenbotten blir som som en följd av smärtan i området ofta överspänd. Personer med misstänkt pudendusinklämning ska vid behov undvika långvarigt sittande, cykling, knäböj, intensiv rumpstretching och yoga med långvariga sträckningar i ben/höfter.

Symtom på pudendussmärta

Nervsmärtan karaktäriseras av smärta kring vaginalöppning och klitoris hos kvinnor  eller penis hos män, mellangården, analen och ut mot sittbensknölarna.

Smärtan kan provoceras av tarmtömning, urintömning eller orgasmer.

Nervsmärta som uppkommer på grund av en mer mekanisk inklämning ger ofta smärtsvar när man ”trummar” försiktigt över nervens utbredningsområde över sittbensknölarna.

Smärtan karaktäriseras av smärta i sittande och inte liggande.

Det kan dock vara nästan omöjligt att skilja dessa nervsmärtor från andra bäckenbottenbesvär. Nerven är sällan enda orsaken till smärttillståndet, och behandlingen syftar till att minska symtomen, egentligen oavsett vad de beror på.

Behandlingen utgörs ofta av att undvika det som provocerar besvären:

  • En person med förstoppning bör få ordning på avföringens konsistens genom förändringar i kost eller vid behov med hjälp av läkemedel.
  • En person som krystar för att tömma blåsan behöver läsa sig strategier för att tömma blåsan utan att orsaka belastning på bäckenbotten och eventuellt skapa drag i nerven.
  • Provoceras besvären av sittande bör personen ifråga avstå från att sitta så långt det är möjligt under en period för att låta nerven läka och ”lugna ner sig”.
  • För en del kan bäckenbottenträning vara en del i behandlingen, för andra kan avslappningsträning för bäckenbotten vara det viktigaste. Detta behöver en fysioterapeut bedöma genom en undersökning av bäckenbotten, du kommer troligtvis inte kunna ta reda på detta själv.
  • För den del kan det okcså behövas råd om träning och fysisk aktivitet samt stretching för att optimera rörligheten och cirkulationen runt hela bäckenet.
  •  Fysioterapeuten kan ocksåi vissa fall hjälpa till med mjukdelmobilisering och triggerpunktsbehandling för själva bäckenbottenmuskulaturen

Ibland kan nervsmärtor också behandlas med smärtlindrande läkemedel eller vissa antidepressiva läkemedel. Då inte på grund av faktiskt depression utan på grund av att kemin runt omkring nerver i hjärna och nerver ute i kroppen ibland kan vara liknande.

KBT kan vara en del av behandlingen

Problemet med nervsmärta är att smärtan övergår från att vara den kroppsliga funktionella ”varningssignalen om fara å färde” till att vara ett helt onödigt smärtsamt inslag i livet. En nervsignalering som övergått från att vara funktionell till att vara dysfunktionell. För att ta udden av smärtornas inverkan på livet i sin helhet kan då beteendeterapi och acceptans vara en viktig del av behandlingen. Detta för att minska risken att smärtspiralen går vidare från smärta, till oro, till begränsningar i livet, till mer smärta, till mer stress etc etc.

Olika versioner av övningar som ”öppnar upp och sträcker ut” bäckenbotten kan för en del vara hjälpande. För en del vara provocerande. Du kan testa och se om följande rörelse kan vara behjälplig.

Nervsmärtor i underlivet

Smärta från nerver i underlivet kvarstår ibland som långvarig smärta efter andra besvär, så som infektioner eller operationer. Nervsmärta kan vara mycket svårt att skilja från annan smärta, men behandlas genom att försöka normalisera rörelseförmåga och känselupplevelsen.

Frågor, funderingar, egna erfarenheter av nervsmärtor i underlivet? Berätta!

Inlägg om sex efter graviditet, förlossning eller gynekologisk operation

I höst kommer jag läsa en kurs i Sexualmedicin, om jag blir antagen. Jag behöver lära mig mer om ämnet. Ju mer jag jobbar med svaga bäckenbottnar, spända bäckenbotten och ömmande bäckenbottnar, desto mer pratar jag om sex med mina patienter. Det går liksom inte att komma ifrån.

Jag säger inte att jag är ett proffs på ämnet, långt ifrån. Jag kommer säkert fylla på mer här på bloggen utifrån kursen jag (förhoppningsvis) kommer gå i höst.

Jag tänkte i alla fall slänga ut ett gäng tidigare inlägg om någon är intresserad av ämnet. 

Fjärde grenen i bästa mamma-tävlingen: Ha sex tidigt

Sex efter förlossningen

Mer om sex efter förlossningen, partnern

Läsarfråga om sex efter sfinkerruptur

Ärrvävnad efter förlossningsskador och gynekologiska operationer

Samlagssmärta

Bäckenbotten, knipövningar och orgasmer

Något känns konstigt med min bäckenbotten med gynekologen säger att allt ser bra ut!

Fjärde grenen i bästa mamma-tävlingen: Ha sex tidigt

Okej, du fick barn nyss. Du är öm, överväldigad, supertrött och har en överdos av kroppskontakt dagarna långa. Sugen på sex? Kanske inte.

Men om du vill vinna fjärde grenen i bästa mamma-tävlingen är det bara att hoppa i bingen!

Så du har varit på återbesök hos barnmorskan och får ”okejstämpeln”. Betyder det att allt är okej?

Besöket hos barnmorskan har litegrann som syfte att kolla att kroppen har börjat läka ihop och att det inte finns några tecken på infektion. Den snabba undersökningen som sker där och då kommer inte kunna svara på så mycket mer. De allra flesta har kanske precis blivit av med de första veckornas babian-känsla i underlivet och har inte ens börjat tänka på att återuppta samlivet eller någon mer intensiv fysisk aktivitet vid det laget. Det kan därför komma som en chock för en del, att vid första samlagsförsöket en tid senare känns det inte alls bra och eventuell penetration kan göra väldigt ont.

Dagen kommer när barnet sover och ni bestämmer er för att testa. Och kanske känns det inte bra.

Varför? 

  1. Det kan ta tid att ens känna sig hemma i den nya kroppen. Om du knappt hittar dig själv i din ”nya” kropp kan det vara svårt rent integritetsmässigt att känna sig öppen för fysisk närhet på det sexuella planet.
  2. Om du ammar kan det dels finnas känslomässiga kopplingar mellan dina bröst och barnet, som gör att det kanske inte är helt enkelt att låta dem vara erogena zoner på beställning.
  3. Amning kan också göra att kroppens slemhinnor är extra torra, vilket kan göra att penetrerande sex känns obekvämt och torrt, även om du skulle vara sugen. Ta hjälp av glidmedel! Om inte glidmedel enbart fungerar, fråga din barnmorska om du möjligen kan bli rekommenderad en lokal östrogenkräm.
  4. Förlossningsskador i muskler, hud och nerver kan förstås också vara en orsak till smärta i underlivet. Här måste ofta tiden få ha sin gång, då kroppen ofta är duktig på att läka även om det kan ta tid.
  5. Kroppen kan också reagera på underlivssmärta med att skapa muskulära spänningar i bäckenbotten, vilket gör att vaginalöppningen funktionellt sett kan upplevas för trång.
  6. Om samlagssmärtan inte går över under det första halvåret- till året bör du söka hjälp. Kanske hos en gynekolog eller hos en sådan som jag – en kvinnohälsa-inriktad sjukgymnast. Vi jobbar bland annat med muskelspänningar i bäckenbotten (se punkt 5.)

Många återupptar samlivet någon gång innan bebisen fyllt sex månader. De flesta får rådet av barnmorskan att vänta åtminstone sex veckor efter att barnet fötts, men det verkar vara få som faktiskt är redo inom den korta tiden ändå. Och det måste få vara okej.

Nu tar vi en liknelse. En kvinna stukar foten och blir svullen och blåslagen om hela vristen och linkar fram med kryckkäppar i några dagar. En annan kvinna bryter ett ben i sin fotled och får gå med en ortopedisk plaststövel i sex veckor. Sex veckor efter den första kvinnans stukning är hon tillbaka i joggingspåret. Sex veckor efter den andra kvinnans benbrott har hon precis fått börja belasta foten. Ju större skada, desto längre tid kommer kroppen ta för att läka. Förlossningsskador kan vara mer eller mindre allvarliga och kan påverka livet i stort och det sexuella samlivet mer eller mindre, och  på olika lång sikt.

Du måste inte vinna bästa mamma-tävlingen (även om jag skrivit om den förut och övriga grenar är förlossning, amning och barnmat…. ) Du och din partner kommer överleva att inte ha sex på många månader om det skulle vara så. Även om tiden efter förlossningen är ert barn hela livstid, så är barnets första år ett år av alla slags undantagstillstånd.

Hur tänker du? Är det viktigt att komma tillbaka till samlivet snabbt?

 

 

 

Tips! På ämnet sex har jag tidigare skrivit följande inlägg:

Sexuell identitet förändras efter graviditet?

Om sex efter förlossningen – partnern

Sex efter sfinkterruptur

När behöver man ha sex?

Om samlagssmärta

 

Kroppstemperaturmätning som preventivmetod

Jag skrev för några veckor sedan om min ovilja att använda p-piller eller andra hormonpreventivmedel och fick bland annat reaktionen/tipset om att använda kroppstemperaturmätning som preventivmetod.

Jag vill inte, och jag ska förklara varför. Men först en liten faktagenomgång.

De ”naturliga” preventivmetoderna syftar till att synliggöra kvinnans fertila dagar under månaden och visa vilka dagar som därför är ”säkra” i graviditetssynpunkt. Kvinnan kan få denna information från kroppen genom variationer i kroppstemperatur eller genom att ha koll på slidsekretets (flytningarnas) konsistens. Då dessa båda metoder används tillsammans anses de vara allra mest tillförlitliga och om metoderna används konsekvent kan preventivfunktionen vara upp till 99%, vilket är gott nog att jämföra med både p-piller och andra metoder. En kvinna ska också vara medveten om att det tar 3-6 månader att helt lära sig kroppens signaler för att metoden ska bli tillförlitlig.

Det är lättare att få koll på kroppens fertila dagar om kvinnan har en regelbunden menstruation och rytm för ägglossning. När ägglossning har skett sker en liten höjning av kroppstemperaturen som håller i sig tills nästa menstruation och genom att mäta regelbundet med en digital termometer kan en kvinna ha koll på detta och därför veta när hon troligen har ägglossning. Mätningen måste ske samma tid på dygnet och gärna innan kvinnan ens gått upp ur sängen. Temperaturökningen som kvinnan tittar efter är normalt mellan 0,2-1 grader, så variationen kan lätt döljas om kvinnan hinner stressa upp sig, dricka något varmt etc.

Kroppstemperaturen kan variera på grund av många yttre faktorer, men sjukdomar, stress och resor anses vara några av de kända orsakerna till variation. På grund av att människor tenderar att inte leva alla dagar exakt lika dant och temperaturen därför vara en förhållandevis lätt felkälla anses att effektiviteten av denna preventivmetod i realiteten blir endast 75%.

Andra möjliga felkällor är:

  • oregelbunden menstruation
  • nyligen slutat med p-piller
  • nyligen haft ett missfall, gjort en abort eller nyligen varit gravid
  • amning
  • resor över tidszoner
  • vaginal infektion
  • alkoholkonsumtion
  • andra läkemedel
  • andra infektioner och sjukdomar
  • sömnbrist

Fördelarna med dessa naturliga metoder är att de både kan användas som preventivmetod och familjeplaneringsverktyg och att de är biverkningsfria. Nackdelarna är att de inte skyddar mot sexuellt överförbara infektioner och sjukdomar.

Att avstå från penetrerande samlag under ägglossning och möjliga fertila dagar är inte alltid ett alternativ. Om kvinnan vill ha sex under sina fertila dagar måste hon och partnern ändå använda kondom eller annat preventivmedel. Jag läste någonstans att det för kvinnor med oregelbunden menstruation kan innebära att 16 dagar per månad kan räknas som ”osäkra dagar” och då kan hon och hennes partner alltså behöva ha kondom rätt mycket ändå. De flesta par behöver ha ett alternativt skydd för 1/3 av månaden.

Min ståndpunkt i detta är att jag dels har för många möjliga felkällor i mitt liv: sömnbrist, ständig överhängande infektionsrisk och en absolut ickegaranti för att jag kan ligga kvar i sängen och kolla kroppstemperaturen innan jag går upp på morgonen på grund av befintliga barn. Och dels att i vårt småbarnsliv med ovanstående felkällor också måste kunna prioritera att ha sex när lust finns och möjlighet ges, och då måste vi kunna ge blanka tusan i fertila dagar och what not. Och eftersom jag inte vill ha hormonella preventivmedel så… ja…

Jag känner också min kropp och mina cykler rätt bra vid det här laget, och kroppen verkar rätt tillförlitlig. Två barn som blev till enligt plan och där innan, mellan och efter inga alls än så länge.

Min ståndpunkt är alltså att kroppstemperaturmätning kan vara ett superduperbra sätt för en kvinna att lära känna sin kropp. Om kvinnan har möjlighet att använda det i preventivt syfte på ett vettigt sätt är det också tillförlitligt. Men ni kan inte sälja på mig några kroppsmätningsattiraljer eller appar, för mig som småbarnsförälder går det fetbort.

Har du några erfarenheter eller tankar om detta?