Kategori: Sex

Fysioterapi om sex

Fysioterapeuter jobbar ofta inte specifikt med rådgivning angående sex. Samliv är dock väldigt nära förknippat med fysisk funktion och muskler, leder och nerver i kroppen. Under denna kategori hittar du inlägg av ren fysioterapeutisk art, men också mer resonerande inlägg som sexualitet, identitet och vad som händer med en individ som exempelvis råkar ut för en förlossningsskada.

Det finns kategorier på BakingBabies som går omlott med ämnet här, bland annat kategorierna som heter ”Framfall” och ”Förlossningsskador” samt ”Överspänd bäckenbotten”. Den fysioterapeutiska ingången till  ämnet handlar om kroppslig funktion i första hand.

Så långt det går baseras inläggen på vetenskap och studier, men det finns även inlägg med annan mer diskuterande ton.

Sex efter förlossningen – identitet, funktion och relation

Sex efter förlossningen – identitet, funktion och relation

Att ha sex efter förlossningen

Många kvinnor jag träffar känner otroligt blandade känslor inför sex efter graviditet och förlossning, och frågan är laddad och ibland även kravfylld. Att få en ändrad familjesammansättning kan göra att behovet av ”sammankittning” av föräldrarna är extra viktigt, och där har sex en naturlig del. Men samtidigt kan det vara oändligt svårt att komma tillbaks på det sexuella planet. Jag tänker ta er med på ett resonemang om varför.

Vår sexualitet kan delas in i tre områden (kanske fler?)

  • Sexuell identitet – vem jag är, hur jag känner mig, vad som triggar igång mig etc.
  • Sexuell funktion – hur min kropp reagerar på sexuellt stimuli, hur kroppen medvetet och omedvetet förbereder sig inför, eller skyddar sig emot, samlag.
  • Sexuell relation – sexualitet i förhållande till en partner, om relationen är bra eller dålig i stort kan påverka mitt förhållande till sex inom samma relation.

Allt detta är som ni förstår varierande under livet och starkt påverkat av stora livshändelser som relationsingång, graviditeter, barnafödslar med mera.

Vi kan också se våra sexualitet utifrån var det möjligen kan uppstå problem:

  • Biologiska besvär – hormonell inverkan som vid graviditet, menopaus, under amning och vid sköldkörtelpåverkan etc. Blodbrist, depression, sjukdomar, läkemedel, smärta, urinvägsinfektioner, åldrande – det finns en stor mängd saker som kan inverka på kroppens förmåga till normal sexualitet
  • Psykologiska aspekter – Svägningar i humör och mående, övergrepp, självförtroende, trauma, identitetskris, smärta, förändrad kroppsfuppfattning, depression
  • Relationsproblem –  Konflikter, sexuell dysfunktion hos partner, missförstånd, brist på kommunikation, ekonomiska besvär

Mamman och sex efter förlossningen

Att vara nybliven förälder kan påverka sexualiteten på alla nivåer tänker jag. Graviditet och förlossningar innebär stora förändringar för en kvinnas identitet. Tidigare har kvinnan kanske bara sett sig som yrkesperson och partner, efter att ett barn kommit till världen ska hon också hitta sin identitet som mamma. Kroppen kan ha förändrats och det kan överhuvudtaget vara svårt att känna igen sin kropp, och det som tidigare varit sexuellt förknippat är kanske nu dominerat  av barnet – bröst av eventuell amning och vagina efter eventuell vaginal förlossning. Jag har skrivit mer om detta här och här.

Förlossningsskador och ”belastningsskador”

Förlossningsskador, men även bara ”belastningsskador” från graviditeten kan ha skapat negativ inverkan på den sexuella funktionen. Nerver kan vara stukade, muskler skadade, klitoris kan ha fått bristningar. Det kan finna sårläkning, ärrvävnad och smärta. Bäckenbottens spänningsgrad, styrka och uthållighet är av stor vikt när det kommer till kvinnlig sexualitet och bäckenbottenmusklerna spelar en roll i både när det gäller att bli upphetsad, nå orgasm och under ett penetrerande samlag (med penis)även för partnern. En nedsatt funktion hos bäckenbotten kan indirekt påverka möjligheten för kvinnan att bli upphetsad och negativa kopplingar så som smärta, skav och minskad sexuell  känslighet kan påverka en kvinna så att hon i stort upplever mindre lust och mindre tillfredsställelse, mer om detta här.

Att relationen påverkas av att få barn är ju ett ”no shit, Sherlock”-påstående.

Sömbrist, stress, omvälvningar i livet kan göra att sex känns som allt annat är prioriterat.

Vad kan jag göra om jag känner att jag besväras av tanken på sex efter förlossningen?

Jag tänker att du kan börja med att analysera ”problemet”.

Handlar det om din sexuella identitet, om din kroppsuppfattning och hur omvälvande den senaste tiden har varit för dig? Hur stort är ditt problem med detta, kan det vara en anledning till att söka samtalsstöd? Kan du prata med din partner?

Handlar det om funktionen, om underlivet som sådant?

Ta upp frågan med din barnmorska, ibland kan det vara så enkelt som att använda mer glidmedel, få en östrogenkräm utskriven eller ibland använda emla-kräm för ömmande ärr. Ibland kan det bara vara att vänta ut tiden, kroppens läkning och att du slutar amma.

Sitter problemet egentligen i relationen?

Ta upp detta med din partner, lyft frågan från just ”sex?” till ”hur har vi det tillsammans?” och se om ni kan lösa det på egen hand eller om ni kan få hjälp via BVC eller någon specifik parterapi.

Sex efter förlossningen – identitet, funktion och relation

Att ha sex efter förlossningen är inte alltid en lätt sak. Våga prata om hur ni känner och lyssna på varandra och era kroppar.

En del av de råd jag vill dela med mig av finns också i detta inlägg: Tokigheter om sex.

 

Några korta fakta du inte visste om din bäckenbotten

Några korta fakta du inte visste om din bäckenbotten. Fysioterapeuten berättar:

Bäckenbotten – hur den fungerar

  • Det bästa sättet att beskriva din bäckenbotten är som en korsning mellan en studsmatta och en hängmatta. 

Bäckenbottens slyngformade muskler kan studsa upp och ner samtidigt som vi rör oss. De lyfter samtidigt upp hela bukens innehåll mot tyngdlagen precis som en hängmatta. Det är inte en muskel utan flera stycken som går i olika riktningar och gör lite olika saker. Förutom bäckenbottens lyftkraft har den också en tillstängningsfunktion kring urinrör och analöppning.

bäckenbotten crope

  • Den vanligaste dysfunktionen i bäckenbotten är urininkontinens. 

Om bäckenbottens muskler är för svaga och inte kan hålla emot studsar och tryck med tillräckligt stor kraft kan det hända att bäckenbotten misslyckas med att hålla urinröret stängt i alla lägen. Urin kan läcka ut när trycket ökar i buken (som när vi hostar och nyser) eftersom bäckenbottens styrka inte räcker till att stå emot tryckökningen.

  • Svaghet i bäckenbotten kan bero på många olika saker.

Det är långt ifrån bara förlossningar som ger upphov till försvagad bäckenbotten. Det finns studier på nunnor som visar att de har nästan lika mycket urininkontinens som andra kvinnor när de kommer upp i en viss ålder. Vi får i alla fall anta att dessa nunnor inte fött några barn. En svag bäckenbotten beror på att ”hängmattan” blivit uttänjd och att ”studsmattan” tappat stuns. Graviditet, förlossning, övervikt och långvarig förstoppning kan alla orsaka försvagad bäckenbotten. Uttänjningen och stuns-tappet kan också handla om muskelskador som ej hittats och lagats efter förlossning.

bäcken 004

  • Även om bäckenbottenproblem är vanliga, är det inte normala delar av åldrandet. 

Om du nyser och läcker urin behöver du inte bara rycka på axlarna och tänka att tyvärr har kroppen blivit såhär nu… Bäckenbottenproblem kan och ska behandlas. Om inte tre till sex månaders intensiv bäckenbottenträning ger fullgott resultat ska du träffa en gynekolog som kan göra en bedömning. Det kan finns någon insats, något tarmreglerandeläkemedel eller någon slags kirurgi kan hjälpa dig. Mycket av kvinnors livskvalitet hör ihop med att vara trygg och avslappnad i förhållande till sin kontinens och bäckenbotten. Något annat ska du inte behöva acceptera.

  • Träna bäckenbottenträning i förebyggande syfte kan hjälpa dig att undvika framtida besvär.

Det kan knappast komma som en överraskning – bäckenbottenträning som fungerar gör dig stark, och kan förebygga besvär framöver. Även om du inte har barn, eller ens planerar att skaffa barn, vinner du och din bäckenbotten på att knipa regelbundet. Jag vill förtydliga ”bäckenbottenträning som fungerar”. Om du har en muskelskada i bäckenbotten som inte lagats bra efter en förlossning kan du inte knipa med fullgod effekt.

  • Men att alla ska knipa är en sanning med modifikation

Vi säger ibland slarvigt att alla kvinnor i alla åldrar ska knipa. Men det är inte sant. Kvinnor med slidkramp eller överaktiva bäckenbottnar med mycket smärta kan behöva lägga mycket tid och fokus på att lära sig att slappna av i bäckenbotten. Under tiden kan det vara direkt dumt att knipa en massa. Om du inte vet om du bör eller inte bör knipa kan du behöva en individuell bedömning av din bäckenbotten för att veta.

 

 

Sex efter gynekologisk operation

Sex efter gynekologisk operation

Sex efter en operation

Din läkare har rekommenderat att du genomgår en gynekologisk operation. Kanske är det en borttagning av livmodern, kanske en inkontinensoperation, en lagning av muskler eller återställande av vaginas väggar efter graviditeter och förlossningar. Läkaren och övrig vårdpersonal berättar i bästa fall allt om operationen och en del om livet efteråt. Men det du egentligen vill veta är kanske hur operationen kommer påverka ditt sexliv. I det här inlägget ska jag försöka besvara frågeställarens frågor, men också ta er igenom ett resonemang om hur sexlivet kan påverkas av lite olika operationer.Jag tänker att jag pratar om sex mest som förmåga till njutning och orgasm. När jag menar penetration uttrycker jag det specifikt.

Fråga din läkare

Jag lovar, det kommer inte som en överraskning för din vårdgivare att du vil kunna ha sex. Det är helt adekvata frågor att ställa i en vårdkontakt, och läkaren som opererar dig kan också uttala sig om just ditt fall. Ibland kan det ju finnas speciella förutsättningar för just dig. Denna blogg kan inte ersätta individuella råd! Fråga om potentiella komplikationer och om du behöver undvika någon slags sex och hur länge.

Prata med din partner

Om du har en partner, behöver hen också veta vad du ska gå igenom. Ni behöver tillsammans sätta er in i läkningstider och hur du känner att du vill hantera läkningstiden. Både vad gäller både livet i stort och specifikt gällande sex.

Livmoderborttagning

Hur operationen och livet där efter påverkar ditt sexliv handlar mycket om vilken slags operation du genomgått, och varför. För en del som haft mycket besvär med smärta och blödningar kan ju sexlivet totalt sett bli bättre efter en operation. Forskningsmässigt finns det visst stöd för att sexlivet kan ha en tendens till att vara bättre för de kvinnor som kan behålla sina äggstockar jämfört med de som blir av med sina. Detta kan förklaras av äggstockarna roll som könshormonproducenter. Generellt verkar dock sexualfunktionen efter operationen vara stort är oförändrad för de flesta.

Efter en hysterektomi är det ärren i slutet av vagina som behöver läka innan du rekommenderas att ha sex. Blödningar och blodblandade flytningar bör ha upphört.

Inkontinens- och prolapsoperationer

För kvinnor som lidit av detta kan besvären innan ha hämmat sexlivet och även här syftar ju operationen till att ta bort symtom som sätter ner patientens funktion i stort. Trots detta kan operationerna ibland ha biverkningar som en nedsatt känslighet/svårare att få orgasm. Detta tros dock vara bara de första månaderna och upp emot halvåret efter operationen.  Sex hämmar inte läkningen och kan inte förstöra operationsresultatet när den första läkningsperioden passerat. Detta gäller vad jag förstått både orgasmer och penetration.

Att börja ha sex igen

Att återta både sin sexualitet och sina sexuella funktioner efter en gynekologisk operation är inte alltid helt enkel. Det kan vara en känsloladdad resa som innefattar både ångest och smärta. Detta även om operationen gjorts enligt konstens alla regler. Den vanligaste informationen som vården förser patienterna med är 1) undvik orgasm 4-6 veckor 2) du kan successivt återta all normal sexell aktivitet runt 12 veckor efter operationen. Operationer som på något sätt berör ändtarmens slutmuskler kan ha andra restriktioner vad gäller anal penetration. Jag inser när jag skriver det här, att så här omfattande information får nog faktiskt inte ens alla.

Det här skapar ju också följdfrågor.

Vad händer om du råkar få en spontan orgasm nattetid? Och vad är ”normal sexuell aktivitet”? En fråga kan också handla om att kunna ha penetrerande samlag. En annan om det kommer vara njutbart.

Vi kan inte styra över kroppen, men får lita på dess resurser att ta hand om sig själv. Det är i alla fall min tanke vad gäller eventuella spontana och nattliga orgasmer efter en operation. Vad som är normal sexuell aktivitet får du nog definiera för dig själv. Men du kan ju själv sätta upp lite olika kategorier, där de som innehåller störst kraft/våld/tryck/drag etc får komma senare i en läkningsprocess.

Kommer det göra ont?

Efter operationer som omfattat muskler eller vävnad i vaginas väggar blir det ärr som berörs av penetrerande sex. Dessa ärr kommer slätas ut och mjukas upp med tiden, men till en början kommer ärren vara en lite ”roffliga” och bidra till en friktion som kan göra ont under eller efter. Så länge du anser själv att det onda är okej, vet att det gått rekommenderad tid efter operationen, du inte längre blöder eller har några infektionstecken från stygnen är det onda okej. Du bör använda glidmedel så länge som friktion skapar obehag. Längre penetrerande samlag kan kräva påfyllnad av glidmedel.

Efter en hysterektomi kan smärta och obehag också finnas, samt en trötthet som stör sexuell lust och njutning.

Orgasmer kan orsaka drag i muskler och ärrvävnad och kan kännas lite stumt eller obehagligt till en början. Detta borde inte göra regelrätt ont och borde vara övergående.

Kommer det kunna bli skönt igen?

Vad som är skönt i ett sexuellt sammanhang är ju ofta en tät fläta av närhet, sensualitet och rent fysisk sexuell njutning. Du behöver kunna vara trygg, tänd på både dig själv och din eventuella partner, våt, kåt och ha den fysiska funktionen. Ibland kan alla de tidigare nämnda faktorerna överskugga en icke-optimal sexuell funktion. Till exempel att penetrerande sex ändå kan anses funka för någon, fast det gör lite ont i ärret. Medan för en annan kan det anses vara rent traumatiskt. Ärrsmärta brukar kunna ge med sig med tiden. Tips om ärrbehandling finns här.

Det är få kvinnor som uppnår orgasm bara av penetration. De flesta behöver klitorisstimulering. Operationer som de jag nämner i det här inlägget berör inte klitoris och påverkar inte dess direkta funktion. Däremot kan några av de fysiska funktionen som berör upphetsning påverkas, så som blodfyllnad i blygdläppar och vaginal blöthet. Efter en hysterektomi kan detta beror på hormonförändringar. Efter en en operation som berör muskler och väggar i vagina kan det snarare handla om sårläkning och ärr. Efter ingrepp i slidans bakvägg kan det till en början kännas annorlunda vid samlag slidmynningen blir trängre. Orgasmförmågan borde inte vara sämre på sikt.

Jag tänker att det kan vara viktigt att veta att det är en ny ”första gång” efter en operation. För vissa kan det vara en ”no big deal”-grej och för någon kan det krävas lite arbete innan du uppnår orgasm eller har penetrerande samlag igen.

Kommer min partner känna skillnad?

Det här går nog inte att svara generellt på. Om en operation återställer vaginas omfång kan en partner med penis naturligtvis känna skillnaden vad gäller omslutande sex. Vagina är otroligt elastisk i alla längder och bredder och det brukar fungera bra med penetrerande samlag även om vagina kortats av i samband med en hysterektomi. Vaginas elasticitet begränsas till en början av ärrvävnaden. Ju mer ärren ”mognar” och mjuknar, desto eftergivligare blir vagina.

Hitta rätt ställning för penetrerande heterosexuellt sex

Efter en hysterektomi kan det finnas en poäng med att välja samlagställning som inte gör att penis kommer djupast möjliga. Exempelvis kan sidliggande med ryggen mot partnern minska djupet på penetrationen och minska obehaget.

Att känna sig sexig igen

Det kan vara en fysisk och mental läkningsprocess innan du är tillbaks till att hitta lusten och det sexuella självförtroendet igen. Det kan handla om ett tillstånd som funnit länge innan operationen och som nu ska vara återställt, men där återhämtningen tar lite tid. Det kan också vara så att en kvinna känner sig stukad i sin kvinnlighet efter en hysterektomi. Detta kan också påverka sexualiteten. Sexlusten kan bli mindre av depression, smärta, stress och relationsproblem. Om du upplever att den mentala läkningen inte går framåt kan du behöva skaffa hjälp i form av en samtalskontakt eller av en sexolog.

Frågeställarens undran

Svullnad och skavkänslor efter penetrerande samlag som berört ärrområdet 11 veckor efter en operation är naturligtvis besvärande, men är inte heller helt överraskande. Friktion över ett bulligt ärr kan skapa de symtom du upplevde. Mitt råd är att i någon vecka till jobba på med knipövningarna som ökar blodcirkulationen och stimulerar läkningen i området. Under tiden kan det finnas en poäng med att testa sex som leder till orgasm men som inte omfattar penetration. Det finns däremot ingen anledning till panik, sex kommer kunna bli bra igen.

Tips för kedjereaktioner som en gynekologisk operation kan ge:

Muskelbehandling för en överspänd bäckenbotten

Att träna avslappning i bäckenbotten

Ärrvävnad efter förlossningsskador och gynekologiska operationer

 

Poddar om sex

Poddar om sex

Den senaste tiden har jag det varit mycket sex i mitt liv. Haha! Nä, men det har fallit sig så att en massa olika poddar haft avsnitt om sex den senaste tiden.

  1. Ebbas gravidpodd om sex. Det är Ebba Von Sydows pod. Ann Söderlund är med och pratar om relationer genom graviditeten. Och barnmorskan Elisabeth Hjärtmyr ger expertråd svarar klokt på frågor och försöker svara på ”vad som är normalt”. Ett ganska lättsamt avsnitt som ändå svarar på rätt många frågor som nyblivna föräldrar kan tänkas ha.
  2. Feministiska Penntricket pratar om sex utifrån perspektivet hur kvinnor och män i heterorelationer fostras in i sexuella roller som fungerar rätt dåligt för kvinnor, på olika sätt. BRA!
  3. Och JAG har medverkat på podden Life With Kids! Jag pratar på om saker som jag vanligtvis pratar om. Lite om hormoner, ganska mycket om bäckenbotten och ärr. Om sex utifrån funktion, identitet och relation. Lyssna gärna! Men säg bara snälla saker. =)

Som om det inte vore nog så ska jag lyssna på denna på vägen till jobbet idag: Den laddade sexdebuten. Kropp och Själ i P1. En av mina favoritgrejer att lyssna på.

Hoppas ni får ett fint, sexigt, slut på veckan!

 

Att vilja men inte kunna – om sex som gör ont

Att vilja men inte kunna – om sex som gör ont

Att vilja men inte kunna : om sex som gör ont

Recension: Att vilja men inte kunna

I en Facebook-grupp råkade jag komma i kontakt med Elin Lundberg, socionom, kurator och familjeterapeut. Hon har skrivit boken ”Att vilja men inte kunna – om sex som gör ont” och jag skrev och frågade om jag inte kunde få ett recensionsexemplar. Nu har jag läst och jag är så glad över den här boken!

Bakgrunden

Bakgrunden till att den här boken uppkom är att samlagssmärta är oerhört vanligt. Varannan kvinna mellan 20-30 i Sverige har ont av något vid sitt senaste samlag. Min kliniska vardag är ju också att jag träffar minst en kvinna med samlagssmärta varje dag. 13 % av alla kvinnor har svåra problem. I vårt samhälle är normen penetrerande sex, och för den som inte får ont av detta kan känslan vara att vara rädd, misslyckad eller olycklig.

Boken har ett tydligt folkbildnings-tilltal. Den är lättläst och enkel att följa, även när det kommer till lite mer komplicerade saker. Den får mig att tänka att den är skriven med samma slags anda som ”Charmen med tarmen”. Det är ju en sådan bok som alla som ibland bajsar borde läsa, och på samma sätt innehåller ”Att vilja men inte kunna” kunskaper som jag hade önskar att ingick i sexualundervisningen i skolan.

Boken

Innehållet i boken är uppdelat i tre delar. Den första delen heter ”Kunskap och begriplighet” och lägger stor tonvikt vid att förklara hur kroppen och hjärnan fungerar när det kommer till sex. Våra medfödda försvarssystem, hur upphetsning fungerar och vårt behov av närhet och anknytning förklaras pedagogiskt och lättfattligt. I den här delen presenteras fyra olika individer, ”Balanserade Bea”, ”Undvikande Unni”, ”Ängsliga Älva” och ”Rädda Robin”. Utifrån de teretiska kunskaperna som läggs fram så får vi allt eftersom höra mer om Bea, Unni, Älva och Robin och som läsare kan jag träna mig på att filtrera mina nyfunna kunskaper genom dessa verklighetsförankrade berättelser.

Hanterbarhet och förändringsarbete

 Del två heter ”hanterbarhet och förändringsarbete” och förklarar hur du som individ kan börja jobba mer praktiskt med förändringsarbete, även när det kommer till sex. Det förklarars tydligt att det inte hndlar om att ”bara göra det”, utan att det är en finstämd balans och att det kräver att du samtidigt jobbar med din självkänsla, dina tankar och känslor. Det går inte enbart att se sex som en fysisk företeelse. Relationen tas upp såklart. Redan i förordet gör författaren klart att när det kommer till de mer praktiska övningarna bygger alla övningar som inkluderar en partner på att du vet att hen vill dig väl och är beredd att förändra sitt eget beteende vid behov. Du behöver också vet aatt din partner kan hejda sina egna impulser till förmån för dig och dina behov. Saknar du en partner, eller saknar din partner dessa förmågor kan du fokusera på att jobba med dig själv. Det kommer räcka långt. Del tre omfattar ”sätt igång och utsätt dig för det jobbiga” och är väldigt vettiga, roliga och praktiska tips.

Jag kommer rekommendera den här boken till många

Den här boken är otroligt bra, tydlig, rolig, tankeväckande och lättläst. Jag kommer ha mitt exemplar på jobbet och uppmana patienter att bläddra i den och fundera på om den är värd att beställa. Jag tänker att det säkerligen finns många som får problem med bäckenbotten efter graviditet och förlossning som kan ha nytta av att läsa, fundera och testa lite av de olika övningarna.

En liten invändning

Förutom att jag är helt och håller lyrisk över: a) att boken finns och b) att den håller så oerhört hög kvalitet har jag en liten yrkesmässig invändning. Det är att knipövningar rekommenderas som en del av lösningen för tjejer med bäckenbottenkramper. Det här är ju en vanlig missuppfattning. Jag som dagligen jobbar ”hands on” med överspända bäckenbottnar vill ändå slänga in en brasklapp här: Det är långt ifrån så att bäckenbottenträning är rekommenderat för alla kvinnor med överspänd bäckenbotten. Många kan visserligen komma till den punkten där de kan lära sig att justera sin spänningsgrad själva genom knip och avslappning, men det kan vara en lång väg dit. 

Att vilja men inte kunna – om sex som gör ont

I en önskevärld skulle alla tjejer få den här boken automatiskt på posten från någon slags allestädes närvarande Eros som uppfattat när någon haft ett smärtsamt samlag. Jag tänker att det vore oerhört bra om besvären togs på allvar i ett tidigt skede, så kan en del långvariga besvär liksom motas redan innan de hunnit bli så stora.

Om du känner igen dig, ta och beställ den här boken idag. Det är välinvesterade 257 kronor.

 

Sexuella rättigheter – en kvinnohistoria?

Sexuella rättigheter – en kvinnohistoria?

I min sex-kurs jag går just nu (Sex- och samlevnad ur ett hälsoperspektiv) så hade vi en uppgift som handlade om hur de rättigheter och den syn på sexualitet vi har i dag växte fram. Nu är ju jag också jag, så jag läser möjligen allt ur ett kvinnoperspektiv. Men det framstår ändå så oändligt tydligt i historien, att kvinnors sexualitet ska begränsas och mäns sexualitet är mer okej. Nu har jag saxat ur en skoluppgift, så möjligen är detta lite torrare än andra blogginlägg.

Innan 1900-talet

Innan upplysningen, under 1500- och 1600-talen, handlade förhållningsättet till sexualitet mycket om att förhindra graviditet. Kunskap och kontroll varit nära sammanvävda och hela samhället samarbetade för at upprätthålla ordningen. Under upplysningen och 1700-talet fanns en mer bejakande syn på sex (inom heterosexuella gränser) och Carl von Linné höll föreläsningar för läkarstudenter om sex som en produktiv uppfyllelse av Guds bud om att ”uppfylla jorden”. Men sex fick också plats med målande beskrivningar och blev också erkänt som ett ”nöje”. Linnés frispråkighet fick dock inte utrymme i alltför lång tid. 1800-talet som följde blev sedan mycket mer strängt vad gällde sexualitet, och värst drabbades ogifta kvinnor. Unga mäns sexualitet gick an, men flickor fick inte bli med barn. Onani ansågs också vara uttryck för sjukdom och ohälsa. Under detta sekel handlade mycket om kampen mot onani, och för att undvika att ungdomar gav sig hän åt detta rekommenderades övervakning, gymnastik fosterlandskärlek och religiositet.

1900-talet innan första världskriget

Under 1900-talets början kan vi ana den moderna sexualupplysningens uppstart. Det ansågs vara av vikt att unga fick kunskap om sex, men det fick inte innebära en uppmaning om att ha samlag. Sveriges första kvinnliga läkare hette Karolina Widerström, också feminist och rösträttsaktivist. Hon genomförde den första organiserade sexualundervisningen. Hennes undervisning i Stockholms högre flickskolor sammanfattades i boken ”Uppfostran och sexuell hygien”. Fortfarande stod inte lust i centrum, utan det viktiga var fortplantningen. Det var främst kvinnan som behövde sexualupplysning – för att veta hur hon ska kunna skydda sig från män. På 1900-talets början pågick även en debatt om preventivmedlet kondom, eftersom detta skulle förleda ynglingar till otukt. 1910 kom ett förbud mot information om kondomer, men åtta år senare stod det klart att det behövdes information om könssjukdomar och om hur man skulle hindra överförande av smitta. Detta blev sedan inledningen på införandet av sexualundervisning i skolan. På 1920-talet började det vända gällande synen på sexualitet, och nu kunde man se att sex kunde finnas för njutnings skull, och inte enbart för fortplantningens. Samlagsdebutåldern sjönk och det var inte ovanligt med föräktenskapligt sex.

Sexualupplysningen

1932 kom Elise Ottesen-Jensen ut med en bok som talade för rätten att informera om preventivmedel, rätt till sexualundervisning och rätt för kvinnan att bestämma om abort. Denna kvinna var sedan med och startade RFSU. Det drevs också som en kvinnofråga där omständigheterna kring kvinnors sexualitet bidrog till ohälsa. Resultatet blev att allt fler nu började förstå och tala för sexualundervisning i skolan. Synen på sex var att både kvinna och man förväntades njuta av samlivet på den här tiden. 1942 kom rekommendationer om att sexualundervisning i folkskolan skulle omfatta anatomi, fosterutveckling, könslivets biologi och hygien. Dock omfattade den också rasbiologi och rashygien. Det fanns detaljerade lektionsföreslag om vad som skulle sägas och inte sägas i klassrummet. Sexuell avhållsamhet framställdes som det riktiga, men det fanns inte ett tydligt ställningstagande emot sex före äktenskapet. Detta kritiserades, då det samtidigt fanns undersökningar som visade att befolkningen i gemen inte verkade bry sig så mycket om just detta. 1944 blev homosexualitet avkriminaliserad, men den ansågs fortfarande vara en abnormalitet.

1950 – man får ha sex för annat än fortplantning!

1949 blev handledningen för sexualundervisning i högre skolor mer liberal, framförallt när det gällde insikten i att sexualitet får finnas utan fortplantningssyfte. Nu kritiserades också skolhandledningen för att vara för moraliserande. Inställningen från kritikerna var att unga människor hade rätt att ha ett sexuellt liv med en partner av motsatt kön även som ogifta. Det fanns en stark heterosexuell norm, och onani ansågs fortfarande problematiskt. År 1955 blev sexualundervisningen i skolan obligatorisk, och året där efter kom en ny skrift som styrde sexualundervisningen i alla skolformer. Fortfarande handlade den mest om reproduktion och sex inom äktenskapet var normen. Budskapet som framgick var tydligt föreskrivande och avrådande: Ge de unga kunskap, men uppmuntra dem inte att ha sex! 1967 förnyades handledningen för sexualundervisning med ny emfas för hur känsligt detta område är och att syftet med undervisningen är att skydda unga från sexualitetens negativa sidor. Här framgick också synen på att det första samlaget kunde skada förmågan att uppleva den djupare gemenskapen i ett fullvärdigt sexualliv. Onani ansågs ofarligt, men stötande. Homosexualitet ansågs vara en fara för unga pojkar. Tidsandan var tydlig i sin genusuppdelning – flickor tänker på känslor, pojkar tänker med på sex.

1977 kom ett genombrott för den nya synen på sexualupplysning i Sverige.

Man var rädd för antalet aborter skulle öka, i och med att man legaliserade aborter i Sverige. Nu ville man upplysa, informera och skapa en lättillgänglig preventivmedelsrådgivning. De första ungdomsmottagningarna startades under samma tid. Upplysningen handlade också om självkänsla, ansvar och skydd mot könssjukdomar samt oönskade graviditeter. Skolans handledning var nu mer verklighetsanpassad och syftade till att stödja ungas utveckling och skapa etiska förhållningssätt utan att vara moralistisk. Nu började det kallas samlevnadsundervisning. Handledningen betonade sexualiteten som något som är personligt och familjebildning som ett stort värde. Både lärare och barnmorskor inkluderades i undervisningen, och den skulle inkludera både homosexualitet, kultur och handikappfrågor.

2000-talet

Sedan 2000-talet finns nu ofta kuratorer och andra stödpersoner som tillsammans med skolsköterska deltar i sex- och samlevnadsundervisning. Det anses vara bättre att ha en inkluderande syn på sexualitet i den ordinarie undervisningen, hellre än att ha speciella tillfällen om just HBTQ-frågor. I nuläget verkar en stor andel av ungdomarna vara nöjda med den sex- och samlevnadsundervisning som de fått. Kvinnor och de personer som inte kategoriserat sig utifrån kön upplever över lag att de fått mindre undervisning. De som önskar något ytterligare efterfrågar lättillgängliga mottagningar för sexuell hälsa, kondomutdelning, preventiv information på internet samt möjlighet att chatta med rådgivare. Vad gäller rådgivningen i skolan är behovet störst inom relationsområdet.

Historiska höjdpunkter i urval

  • På 1700-talet fanns lagar och krav på kyrklig vigsel samt kvinnans oskuld.
  • I slutet av 1800-talet och början av 1900-talet började Karolina Widerström att föreläsa om sexualitet för lärarinnor och flickelever.
  • 1909 kunde man få gifta sig borgerligt om man önskade.
  • 1910 antogs förbud mot information om preventivmedel.
  • 1915 får kvinnor ta ut skilsmässa.
  • 1938 tas förbudet mot preventivmedelsinformation bort.
  • 1942 inför sexualundervisning i folkskolan som frivilligt inslag i undervisningen.
  • 1944 homosexualitet avkriminaliseras.
  • 1955 blir sexualundervisning i skolan obligatorisk.
  • 1964 blir p-piller tillåtna
  • 1970 öppnar första ungdomsmottagningen
  • Den svenska abortlagen kom 1975 och reglerar rätten till abort och kostnadsfri preventivmedelsrådgivning. Svenska kvinnor började innan dess att åka till Polen och genomföra aborter, och därför ändrades reglerna så att kvinnor kan få abort på egen begäran fram till och med den artonde graviditetsveckan. I samband med det utökade preventivmedelsrådgivningen och blev kostnadsfri.
  • 1979 tas homosexualitet tas bort ur Socialstyrelsens register över sjukdomar.
  • Frågorna om kvinnlig omskärelse är relativt nya in i strålkastarljuset, under 1970-talet började detta uppmärksammas. Lag mot kvinnlig könsstympning införs 1982.
  • 1995 införs partnerskapslagen för homosexuella.
  • Ett grundlagsförbud mot diskriminering på grund av sexuell läggning infördes i regeringsformen år 2011.
  • Pågående just nu är ett arbete mot att inför en samtyckeslag. Denna lag skulle i så fall stödja att sex ska bygga på frivilligt deltagande. Allt utom ja är nej. I dagsläget så krävs det att du ska ha utsatts för våld, hot eller att du ska ha befunnit dig i en särskilt utsatt situation för att ett ofrivilligt samlag ska anses vara en våldtäkt.

Lära av historien

Min egen reflektion kring detta är att vi inte bör glömma bort dels den kamp som har varit bakom en del av denna utveckling, och dels den kunskapsutveckling som stått bakom. Jag tänker mycket på detta kring abort-diskussionen som pågår i USA just nu. Det är lätt att ta kvinnliga rättigheter för givna och tänka att är utveckling och framsteg som redan gjorts inte kommer ändras till det sämre. Men eftersom allt runt omkring sexuella rättigheter verkar så nära förknippat med religion, världsuppfattning och ideologi kan vi nog inte vara hundraprocentigt ”trygga” i att de rättigheter vi har idag är här för att stanna permanent. Våra rättigheter behöver ständigt bevakas!

Referenser:

  • Fatta.nu. (2016). Frequently asked Questions – samtycke i praktik och lagstiftning.   Retrieved from http://fatta.nu/om/fragor-svar/
  • Folkhälsomyndigheten. (2011). Sexualitet och reproduktiv hälsa – Kunskapsunderlag för Folkhälsopolitisk rapport 2010. Österund.
  • Häggström-Nordin, E., & Magnusson, C. (2016).   Ungdomar, sexualitet och relationer  . (Andra upplagan ed.). Lund: Studentlitteratur.
  • Lundberg, P. O., & Löfgren-Mårtensson, L. (2010). Sexologi (Liber Ed.). Stockholm: Liber.
  • Nilsson, A. (2005). Hela livet – 50 år med sex- och samlevnadsundervisning. En antologi kring undervisningen om sexualitet, samlevnad och jämställdhet i skolan.: Myndigheten för skolutveckling.
  • Plantin, L., & Månsson, S.-A. (2012). Sexualitetsstudier. Helsingborg: Liber.
  • RFSU. (2010). Viktiga årtal och reformer.   Retrieved from http://www.rfsu.se/sv/Om-RFSU/RFSUs-historia/Viktiga-artal-och-reformer/
  • Smittskyddsinstitutet, & Socialstyrelsen. (2011 ). Att förebygga hiv och STI – Kunskapsunderlag och vägledning för förebyggande arbete bland ungdomar och unga vuxna. Stockholm.
  • Tikkanen, R. H., Abelsson, J., & Forsberg, M. (2011). Kunskap, attityder och sexuella handlingar bland unga.

Sex- och samlevnadsundervisning i skolan

Sex- och samlevnadsundervisning i skolan

Hur minns du sexualundervisningen i skolan?

Jag har precis gjort min första uppgift i kursen om sex och samlevnad ur ett hälsofrämjande perspektiv, och vi började med att diskutera lite grundläggande begrepp och så vi mindes sexualundervisningen i skolan. Jag skulle jättegärna höra hur du minns den undervisning som du fick? Var den bra?

Begreppet hälsofrämjande

Hälsofrämjande arbete är en grund inom fysioterapi och handlar främst om fysisk aktivitet och rörelse. När jag nu läser en kurs om sex och samlevnad inser jag att sex är en hälsofrämjande faktor. En subjektivt uppfattad tillfredsställande sexualitet är viktig för en god sexuell hälsa. Utifrån att hälsofrämjande åtgärder är sådana som stärker det som gör att vi håller oss friska och mår bra kan jag naturligtvis se att sex passar in i sammanhanget!

Hälsofrämjande arbete handlar ofta om frisk- och riskfaktorer. Att ha många olika sexualpartner är en riskfaktor för sexuellt överförbara ifnektioner. Trygghet och kompetens att hantera sexualiteten och kunna använda och kräva skydd är friskfaktorer vad gäller den sexuella hälsan. Sexual-hälsofrämjande i skolan arbete vad gäller sexualitet handlar om att stärka ungdomar i glädjen i sexualiteten, men också att stödja ungdomars självkänsla och integritet.

Begreppet genus

 Genus handlar om det sociala och kulturella könet, och vad kultur och samhälle lägger för betydelse av att vara man och kvinna. Genus ger uttryck för de uppfattningar, värderingar, attityder och erfarenheter om kvinnor och män som finns i samhället. Genuskonstuktionen kommer påverka hur vi tänker och resonerar. Påverkan från genusuppfattningen är alltid närvarande och inverkar på vårt sätt att tolka tillvaron. Genuskonstruktionen förändras ständigt och ser olika ut i olika kulturer, tidsepoker och i olika delar av världen

Vad gäller sex ligger i genusbegreppet kulturellt konstruerade förväntningar på kvinnors och mäns olika beteenden i samband med sex. Det är fortfarande en utbredd norm såväl i Sverige som i de flesta andra delar av världen att flickor ska vara mer passiva i sexuella sammanhang, samtidigt som de ofta förväntas ta ett stort ansvar för preventivmedelsanvändningen. Genusordningen är nära förknippad med graden av jämställdhet och jämlikhet i samhället, samt synen på män och kvinnor, personer med och utan funktionsnedsättning samt hbtq-personer.

I min kliniska vardag möter jag kvinnor med samlagssmärta, och tänker ofta att det ligger en social och kulturell orsak bakom besvären. Många kvinnor ”ställer upp” på samlag de inte alls är sugna på själva. Penetrationssex som norm är inte är hälsofrämjande, skulle jag säga. Av flera anledningar. 

Sex- och samlevnadsundervisning

Pojkar och flickor blir sexuella aktörer genom samspel med sig själva och andra i både enkönade och tvåkönade sammanhang. Sexualdebut är inte samma sak som samlagsdebut och medelåldern för det första samlaget är 16,5-16,8 år. I studier har visats att både tidig debutålder hör ihop med ökat risktagande och kvinnor med tidig debutålder är genom livet mer utsatta för gynekologisk ohälsa och oönskade graviditeter. Sen samlagsdebut oftare är förekommande bland de kvinnor och män som betraktar sig själva som homo- eller bisexuella, bland utrikesfödda samt bland dem som uppger att religion påverkar deras vardag i hög grad.

Utifrån ett hälsofrämjande perspektiv är sex- och samlevnadsundervisning viktig för att ge barn och ungdomar en bred och nyanserad förståelse av sig själva och sin omvärld. Undervisningen bör omfatta begrepp som identitet, sexualitet, kärlek och jämställdhet. Detta betyder att skolundervisningen om sex- och samlevnad inte enbart kan fokusera på undvikande av infektioner och oönskade graviditeter. Undervisningen kan vara en del av flera ämnen så som biologi, samhällskunskap, historia och religion.

Som jag minns det

Mina egna erfarenheter från sex- och samlevnads undervisningen (på 00-talet) är att den absolut inte var inkorporerad i den övriga undervisningen. Jag minns den som två olika separata tillfällen, som var liksom omspunna med fnissighet och osäkra lärare. Första tillfället var en filmvisning i skolans aula. Det var en film med blandade tecknade och filmade inslag, och då och då kom helskärmsbilder med tecknade könsorgan upp. Jag minns att vår kvinnliga klasslärare skällde på oss efteråt, ”de enda som blundade och skrev ’oäääk’ när de kvinnliga könen kom på bild var ni tjejer”. Jag minns att jag inte riktigt förstod henne där och då. Men idag kan jag naturligtvis tänka på samma sätt, varför skäms tjejer och varför tycker de inte om utseendet på det kvinnliga könsorganet? Om sex- och samlevnadsundervisningen hade föregåtts av undervisning om ämnet både inom biologin, samhällskunskap, historia och religion hade jag nog kunnat förstå hennes resonemang redan som tonåring.

Det andra tillfället var ett mer tydligt ”riskfaktors-samtal”, vi satt i grupper kring borden och fick höra om sexuellt överförbara sjukdomar och lära oss att trä på en kondom på en gurka. Tjejerna och killarna var delade i olika grupper, och jag har ingen aning om hur killarnas undervisning såg ut. Jag kan tänka mig att den ändå var lite olika?

Sex- och samlevnadsundervisning i skolan

Ett mer tydligt hälsofrämjande perspektiv hade kunnat framgå om lärarna inte separerat sex- och samlevnadsundervisningen så kraftfullt från den övriga undervisningen. I min kliniska vardag får jag dagligen jobba med kvinnor som inte vet hur sitt eget könsområde ser ut och känns, och jag kan uppleva att detta ansvar kan delvis kan ligga hos skolan. Grundläggande könsanatomi från biologin med en underförstådd uppmaning om att bekanta sig med en självklar och viktig kroppsdel hade varit bra. Jag minns faktiskt inte, men jag kan gissa att det även då saknades ett HBTQ-perspektiv och att det var mycket heteronormativt penetrationsex i fokus för undervisningen.

Vad jag hade önskat:

  • Mer könsorgansanatomi i biologin. Hur ser en snippa ut med blygdläppar och klitoris och hela alltihopet. Hur många ml mens och flytningar som är normalt och hur hela området/personen kan förändras över menstruationscykeln. Mer om att killar kan få stånd av flera olika orsaker än lust/kåthet. Och en massa sånt.
  • Ett mer tydligt jämställdhetsperspektiv i samhälls- och historieundervisningen och litegrann om hur vår syn på sex är kulturellt och socialt formad, och att allting inte är ristat i sten i hur det ”ska vara”.

Hur var det för dig, och vad hade du önskat?

Berätta, berätta!

 

Referenser:

  • Broberg, C., & Tyni-Lenné, R. (2009). Sjukgymnastik som vetenskap och profession. Stockholm: Fysioterapeuterna.
  • Folkhälsomyndigheten. (2011). Sexualitet och reproduktiv hälsa – Kunskapsunderlag för Folkhälsopolitisk rapport. Österund.
  • Groglopo, A., & Ahlberg, B. M. (2006). Hälsa, vård och strukturell diskriminering (Vol. 2006:78). Stockholm: Statens Offentliga Utredningar.
  • Häggström-Nordin, E., & Magnusson, C. (2016).   Ungdomar, sexualitet och relationer . (2 ed.). Lund: Studentlitteratur.
  • Jonsson, R. (2007). Blatte betyder kompis – Om maskulinitet och språk i en högstadieskola. Stockholm: Ordfront.
  • Nilsson, A. (2005). Hela livet – 50 år med sex- och samlevnadsundervisning. En antologi kring undervisningen om sexualitet, samlevnad och jämställdhet i skolan: Myndigheten för skolutveckling.
  • Smittskyddsinstitutet, & Socialstyrelsen. (2011 ). Att förebygga hiv och STI – Kunskapsunderlag och vägledning för förebyggande arbete bland ungdomar och unga vuxna. Stockholm.
  • Tikkanen, R. H., Abelsson, J. & Forsberg, M. (2011). Kunskap, attityder och sexuella handlingar bland unga.

 

Bäckenbotten, knipövningar och orgasmer

Bäckenbotten, knipövningar och orgasmer

Kan orgasmer eller sex ersätta knipövningar?

Syftet med bäckenbottenträning (knipövningar) är att öka styrkan eller uthålligheten i muskelfibrerna i bäckenbottenmuskulaturen. Det finns lite olika sätt att knipträna, beroende på vad det är du vill uppnå med din knipträning. Långa knip för ökad uthållighet, kortare och hård knip för styrke/volymökning etc.

Muskelstyrka definieras ofta som den maximala kraft som en muskel kan generera. I styrketräningssammanhang mäts detta ofta i ”1 RM”, det vill säga ”Repetitionsmaximum”.  Detta är den vikt som muskeln kan lyfta en gång.

För att ta ett förtydligande exempel:

Om du orkar lyfta max 70 kg i bänkpress är 70 kg ditt RM 1. I praktiken används detta inte annat än inom friskvård, istället uppskattas ofta RM i procent. Kan du utföra 10 repetitioner av en övning ligger du oftast på strax över 70 % av 1 RM, och tar muskeln slut efter 5 repetitioner ligger du på strax över 85 %.

Repetitionsmaximum och dosering av muskelträning

De klassiska rekommendationerna när det kommer till intensitet är att 1-5 repetitoner leder till ökad styrka, 6-8 repetitioner leder till en kompromiss mellan styrka och muskeltillväxt och 9-12 repetitioner leder till muskeltillväxt. Allt över 12 repetitioner, eller när du bara anspänner en muskel under lång tid (som i plankan eller uthållighetsknip) skapas bara uthållighet i muskeln.

Bäckenbotten och orgasmer

Muskelfibrer måste tränas till en viss grad av utmattning för att ”uppleva” behovet av att växa i diameter, och på så vis ökar muskeln i storlek och styrka. Orgasmer engagerar bäckenbottens muskler. De pulsationer du upplever vid en orgasm är bäckenbotten som anspänner sig upprepade gånger. Det är dock osannolikt att en kvinna kan få så pass kraftiga och frekventa orgasmer att en träningseffekt faktiskt uppstår.

Vad jag kunnat läsa mig till ger en orgasm ett muskulärt svar på 3-8 kontraktioner eller en enda lång kontraktion i bäckenbotten. Även om det skulle vara kontraktioner av tillräcklig kraft så blir antalet långt under det som krävs för att uppnå en styrkeökande effekt.

bäckenbotten crope

Låt oss först prata om vad en kvinnlig orgasm är. 

Kvinnans klitoris har omkring 8000 nervfiberändar, och runt omkring klitoris finns bäckenbottens muskler och den stora nerven som heter pudendusnerven som styr alla musklerna i området. Bäckenbotten och de reproduktiva organen kommer tillsammans kontaheras (dras ihop) när kvinnan uppnår en orgasm.

Varför är inte orgasmer bäckenbottenträning då?

När det gäller träning som ska ge ett visst resultat – ofta ökad styrka och/eller uthållighet behöver vi dosera träningen rätt. Dosering av träning handlar om följande: frekvens, duration och intensitet.

  • Frekvensen är hur ofta du tränar.
  • Duration är hur länge du tränar.
  • Intensitet är hur hårt du tränar.

Detta kommer bestämma den sammantagna träningsdosen. Säg att du får orgasm och att den skapar 3-8 kontraktioner i bäckenbotten. Det är kanske rätt bra sett till antalet. Om de är tillräckligt hårda muskelkontraktioner kan det kanske till och med uppnå det som krävs för en styrkeökning.

Men.

Du skulle behöva dessa 3-8 orgasm-bäckenbottenkontraktioner TRE GÅNGER OM DAGEN i 12-20 veckor för att få en effekt.

Om du dessutom kniper hårt/länge/mycket medan du exempelvis har penetrerande sex blir ju förstås träningseffekten högre.

Kanske att du den dagen du haft sex där du medvetet jobbat med bäckenbotten och dessutom fått en orgasm kan motsvara EN av den dagens bäckenbottenträningspass. (Eller flera om du fått orgasm flera gånger dårå…).

Kan jag träna mig till bättre sex?

En svag bäckenbotten kommer ge svagare kontraktioner, och därför kan orgasmen bli svagare. Genom att muskelkontraktionerna alltså förstärker orgasmupplevelsen, gör kan en starkare bäckenbotten en starkare orgasm. (Om vi pratar penetrerande samlag och tänker att många av våra läsare också är nyblivna föräldrar, så kan jag också tipsa om att  en stark bäckenbotten och ett aktivt knip under ett penetrerande samlag kan göra att penetrationsupplevelsen blir ”tightare”.) 

Orgasmer kan inte ersätta knipövningar, men de  kan hjälpa dig att identifiera vilka muskler som du ska jobba med i styrketränande syfte.

 

Men för att stärka upp din bäckenbotten behöver du träna styrka och uthållighet.

  • Styrkeknip  – här ska du knipa med maximal kraft! Håll kvar knipet så hårt du kan i fem-sex sekunder. Andas under tiden. Släpp tillbaka och vila minst lika länge. Gör fem-tio hårda knip. För att uppnå tillräcklig effekt för att nå en riktig styrkeökning behöver du träna 3-4 gånger dagligen.
  • Uthållighetsknip  – här ska du knip med halva kraften jämfört med vid styrkeknipet. Håll kvar minst 30-60 sekunder och försök att andas normalt. Om du tappar knipet, knip till igen.
  • Ha tålamod! Det tar minst två-tre månader att få resultat och sex månader att få maximal effekt. För att bibehålla styrkan ska du sedan fortsätta knipa en gång dagligen.

 

Referenser:

Can Pelvic Floor Muscle Training Improve Sexual Function in Women with Pelvic Organ Prolapse? A Randomized Controlled Trial

Women with greater pelvic floor muscle strength have better sexual function.

Tokigheter om sex

Ni är fler som har mejlat, om den här artikeln. Jag blir nästan tom i huvudet när jag läser den. Det finns så många plan att bli arg på. Speciellt arg blir jag på det här stycket:

”Hon uppmanar exempelvis nyförlösta kvinnor att ha 2–3 korta samlag varje vecka, oavsett om de vill eller inte. Varje samlag kan ta tre minuter styck, föreslår hon. Snabbisar. ”Bolibompasex”, säger hon och publiken fnissar. Tre snabbisar i veckan, då känner sig mannen sedd och bekräftad. Dock bör inte kvinnan själv ta initiativ till samlag, då känner sig mannen tvärtom pressad och blir ledsen.”

Det går att gå igång på ett ilsket feministist, genusteoretiskt eller politiskt plan, jag har alla dessa tankar i huvudet också. Jag tycker att hejhejVardag, Cissi, flickvänsmaterialet med flera har tänkt kloka tankar om detta, så jag håller mig till bäckenbottenperspektivet här.

Första året efter en förlossning är inte ett sexigt år

Ska jag bli personlig?

Babianrumpe-känslan i underlivet, enorma (i mina mått mätt…) strimmiga och mjölkläckande bröst, en känsla av hudkontakt med bebis varje vaken sekund, tarm-ommöblering, svårt att hålla fisar, avslag, stygn och en traumatiserad känsla bara jag tänkte på mitt eget underliv…

Det fanns så mycket annat mer relevant att tänka på. Sex var inte på agendan. Jag kunde fantisera om att städa garderoben alldeles ensam, så som någon annan skulle fantiserat om sex. Tanken ”kommer jag någonsin få sova en hel natt igen?” var långt mycket längre fram i huvudet än att att törsta efter någon slags närhet.

Det gick många månader innan jag börja känna för att ha sex.

Det hjälpte inte att det liksom från barnmorskans håll antogs att vi skulle börja ha sex bara stygnen var läkta och avslaget borta. Lite med samma bakgrundsbudskap som den där vanvettiga sexologen – det var mitt kvinnliga ansvar att ta hand om Josephs sexuella behov, även om jag inte var särskilt sugen.

Kroppen behöver tid

Jag träffar oändligt många kvinnor i mitt jobb, och frågar ofta om hur det känns med sex. En del verkar känna ungefär samma sug som vanligt, men känner att tiden och orken inte räcker till.Några känner bara inget intresse alls, och är ganska nöjda med det – eftersom tiden knappt räcker till. Och en ganska stor grupp känns stressade och nästan skräckslagna.

Jag är helt övertygad om att kroppen sparar minnen i muskler och vävnader. Att gå över sin egen gräns för ”jag vill inte vara med om det här” kan aktualisera gamla, eller skapa nya, kroppstrauman. Sex som gör ont, är ett sådant exempel. Långvariga samlagssmärtor kan just ha startat av samlagssmärta vid något tillfälle, något som gjort att kroppen liksom låser sig när det kommer till en liknande situation igen.

De där sex veckorna

Visst kan kroppen vara rent fysiskt alright med att börja ha samlag sex veckor efter en förlossning, men de flesta jag träffat är ändå inte superintresserade av att börja med något samliv, runt den där kratern där en bebis just passerade ut. Kan vi se det som ett fält som liksom behöver ligga i träda en säsong? Återhämtning pågår?

När måste jag komma igång igen?

Oftast tänker jag – när din kropp själv skriker att du måste ha sex igen. Inte förrän dess. Men samtidigt – någonstans kan hjärnan också fastna i ett läge där den inte alls vågar.  Jag träffar ganska ofta kvinnor som efter en förlossning och diverse symtom från underlivet absolut inte våga börja träna igen. De vill, de längtar – men de vågar inte. Där brukar jag vara ganska rak på sak och tvinga dem att börja väga för- och nackdelar. Det känns på ett sätt viktigt att inte låta hela livet passera och vi låter bli att göra saker vi egentligen vill göra, bara för att vi är rädda för att det ska göra ont etc. Såhär resonerade jag i ett inlägg om träning: 

Sätt dig ner och väg risker mot glädjeämnen, resten av kroppen mot bäckenbotten, gör en slags kalkyl och bestäm dig sedan. Är din oro och rädsla så stor att den hindrar dig från att göra det du vill göra med ditt liv, då behöver du bemöta den rädslan på något sätt. Det finns inga tydliga svar, men du behöver göra ett genomtänkt val, inte bara reagera på en rädsla.

Du ska ALDRIG göra våld mot din egen kropps lust/olust när den verkligen varnar dig för ett övertramp på dina integritet. Men jag säger också att det IBLAND kan finnas anledning att göra en kalkyl över oro, rädsla etc och bemöta dessa.

Lady Libido

Din vän ”Lady Libido” kommer komma tillbaks. Men kanske efter att du slutat amma, efter att du fått processa ett förlossningstrauma, efter att du fått sova lite bättre en period. Kanske behöver du faktiskt bara få tillbaks mens och ägglossning några varv, så är du på banan igen. Har du fysisk smärta eller ärr som gör ont – ta hjälp av någon som mig som kan lära dig att jobba med det.

En dag, 10 månader efter  min första förlossning såg jag plötsligt den där  hunken som stod och diskade hemma hos oss. Jag vet inte var han varit hela den där tiden, men het var han…Joseph tänkte nog att det var en del av mig som varit ute på vift, men jag vet inte…

Jag tror att om kvinnor bara få läka i ro – och se sina partners ta ett jämlikt ansvar där hemma – så ordnar det sig med sexlusten med tiden. För tänk att att först få ligga, och sen ha en jämställd partner som städar garderoben…

 

Dagens BRA tips om kvinnlig sexualitet finns här:

Libido liberation – Stuff Mom Never Told You. (Typ den bästa podcasten som finns, by the way!)

Och bra lysning om småbarnsföräldrasex:

The parents’ guide to doing it 1, 2 och 3 från podcasten ”Longest Shortest Time”, en annan favorit!

Ett politiskt problem

Våld mot kvinnor – ett politiskt problem

FN beräknar att var tredje kvinna på jorden utsätts för våld någon gång under sin livsstid och att var femte kvinna någon gång i sitt liv utsatts för våldtäkt eller försök till våldtäkt. WHO bekräftar att män är förövare i fråga om nästan allt våld, 90-95 procent i såväl krig som fredstid. Så kommentarer om att ”inte alla män…” för det kan jag räkna ut med lilltårna. Men, kan vi enas om att män står för lejonparten av våldet?

Förekomsten av sexuellt, fysiskt och psykiskt våld är ett av de största jämställdhetsproblemen i världen och något som bidrar till att vidmakthålla bristande jämställdhet. FN har i en rapport uppmanat flera länder i västvärlden, där ibland Sverige, att mer aktivt arbeta för att utmana stereotypa könsföreställningar, inte minst i medier och reklam. Man efterlyster åtgärder mot sexualiseringen av det offentliga rummet och mot den ”mainstreaming” av pornografi man finner utbredd. På grund av att detta  kan underminera kvinnors rättigheter. Nu pratar vi om grundläggande mänskliga rättigheter, inte enbart om mer ”fluffiga” problem som skeva ideal och för smala modeller eller dylikt.

I förlängningen kan sådana sexualiseringen av det offentliga rummet bidra till sexuella beteenden hos män där kvinnors gränser inte respekteras.

Begreppen skyddsvärde/straffvärde

När jag läser ”teori” om sexuellt våld mot kvinnor kommer dessa begrepp upp, ”skyddsvärde” och ”straffvärde”. Kvinnor, ”det svagare könet” har historiskt sett ansetts ha ett skyddsvärde. Män, däremot, har haft ett ”straffvärde”.

Mannens straffvärde har traditionellt varit kopplat tills hans manliga identitet och sociala status. Kvinnors skyddsvärde har hängt samman med hennes ärbarhet och sexuella tillgänglighet. Ju lägre skyddsvärde kvinnan ansetts ha, desto lägre straffvärde tilldelas mannen.

Men när uvecklingen även om det sexualteoretiska området gick framåt, ansågs kvinnor och män vara mer jämlika, även i ett sexuellt avseende. Kvinnor och män vill ha sex i samma utsträckning. Det låter ju jämlikt och bra, men kvinnor förlorade även på detta synsätt när det kom till våldtäkter. För resultatet blev att det var svårare för kvinnor att påvisa sin oskuld, att bevisa att de inte ville ha sex just denna gång, om de nu ändå ansågs vara varelser som faktiskt gillar sex.

Samtyckeslagen

I Sverige pågår just nu ett arbete om att få till en samtyckeslag. Det innebär att vi för första gången har möjlighet att få en lag som stödjer att sex ska bygga på frivilligt deltagande, om vi hårddrar det. Allt utom ja är nej. I dagsläget så krävs det att du ska ha utsatts för våld, hot eller att du ska ha befunnit dig i en särskilt utsatt situation för att ett ofrivilligt samlag ska anses vara en våldtäkt.

Jag är absolut inte någon hejare på att läsa lagstiftning, så ni får gärna kommentera och förtydliga om det är någon nyans i detta som kan förklaras tydligare. Annars vill jag gärna hänvisa hit. 

I propositionen inför samtyckeslagen skrevs

”Ett sexuellt övergrepp är ett extremt uttryck för bristande respekt för en annan människas självklara rätt till personlig och sexuell integritet och självbestämmande. Att förebygga och bekämpa dessa brott effektivt förutsätter ett väl utvecklat straffrättsligt skydd men också ett välfungerande rättsväsende och aktörer som har förståelse för och god kunskap om frågor som rör sexualbrott”.

Fram för samtyckeslag säger vi!!

Kampanjen för en samtyckeslag har pågått i decennier och intensifieras emellanåt vid friande domar som framstår som särskilt upprörande.Den föreslagna nya lagstiftningen innebär att frivilligheten måste komma till aktivt uttryck, antingen muntligt eller genom ”olika former av fysisk respons”. Passivitet ska inte kunna tolkas som frivillighet.

Vill du lyssna på en podd som just förklarar samtyckeslagen bra så finns det här.

 

Hur tänker du kring sexualisering av det offentliga rummet? Vad tänker du kring samtyckeslagen?

 

 

Referenser till veckans inlägg:

Antologi: sju perspektiv på våldtäkt Nationellt centrum för kvinnofrid-

Våldtagen – en handbok i att möta utsatta kvinnor RFSU

“OM MAN INTE FRÅGAR FÅR MAN INGET VETA” Eva Sundborgs avhandling.

 

Inläggen i serien, vars länkar kommer fungera allt eftersom de publiceras:

En serie inlägg om våld mot kvinnor

Ett politiskt problem

Hur påverkas individen av en våldtäkt?

Hur frågar jag som vårdpersonal bäst om våldsutsatthet?

Att möta någon som utsatts för våld