Kategori: Läsarfrågor

Läsarfrågor

Här hittar du läsarfrågor och svar! De flesta frågorna handlar om fysioterapi och således finns mer på varje ämne under de olika kategorierna under fysioterapi inriktad mot kvinnohälsa.

Läsarfråga om stramande ärr

Läsarfråga om stramande ärr

Mitt kejsarsnittsärr stramar lite efter träning

”Du skrev tidigare om ärret efter kejsarsnittet (följde serien om snitt) och det var första gången jag fick veta att man ska massera ärret från efter 6-8 veckor efter snittet. Det är nu 15 månader sedan jag födde med akut snitt. Ärret är fint och läkte bra, men ena änden av ärret har ”växt fast” med underliggande vävnad och det smärtar och stramar lite efter magträning/löpning/längdskidåkning. Frågan är om det gör något att det gör ont? Vilka vävnader är det som växer ihop? Och går det att massera bort så här långt efter snittet?”

Stramande kejsarsnittsärr

Stramande ärr handlar ofta om adherenser, när de olika vävnadslagren liksom växer ihop efter exempelvis ett kejsarsnitt. Det är en del av den normala läkningen, men när när stramhet från ihoväxningen ger symtom kan det behöva behandlas. Det är en mängd olika lager som läkaren tar sig igenom för att komma in till livmodern, och några av dessa lager kan alltså växa lite samman i ärrvävnaden. Ibland är det en sammanväxning melllan huden och de strax underliggande lagren och ibland känns sammanväxningarna djupare in.

Sammanväxningar kan visa sig på olika sätt:

  • Diffus magsmärta under eller efter träning
  • Stramande känsla kring ärrområdet eller djupare in, när du sträcker dig bakåt

Små, nästan osynlig ärr har sällan mycket sammanväxningar . Ärr som är indragna, mycket utstående eller har annan mörkare färg än omkringliggande vävnad visar oftare tendenser till sammanväxningar.

Vad kan jag göra?

Du kan absolut jobba med ärrmassage litegrann varje dag, och dels försöka få huden att bli rullningsbar under fingrarna men också gå lite djupare in i magen med massagen vid behov. Enligt min erfarenhet så kan du börja när som helst. Ju längre ärret funnits desto längre tid kan det ta innan du märker resultat. Det låter inte som att du har några stora besvär, så du får väl värdera din tid. Om du tycker att besvären är värda att jobba bort kan du absolut lägga tid på att massera ärren. Ibland kan det ju dock bara räcka med tanken ”jaha, där stramar mitt kejsarsnittsärr och det är inget farligt”. För om du bara tycker att förnimmelsen är okej så är det ju inget dåligt med att ha kvar det som det är. Du kan välja att se stramandet som något positivt, som att känslan du får är en töjning/stretchning/mobilisering som faktiskt är rätt bra. Allting handlar alltså om HUR ont det gör.

 

 

Referenser:

Post-cesarean parietal scar characteristics are predictive of pelvic adhesions. A prospective cohort study
Abdominal scar characteristics as a predictor of intra-abdominal adhesions at repeat cesarean delivery.
A reliable way to predict intraabdominal adhesions at repeat cesarean delivery: scar characteristics.

 

Läsarfråga om genitala åderbråck

Läsarfråga om genitala åderbråck

Genitala åderbråck

”Jag undrar över vaginala/geniala åderbråck. Jag fick mitt 3:e barn för 3 månader sedan. Allt gick, precis som tidigare, snabbt och komplikationsfritt. Efteråt har jag däremot upplevt som en tyngdkänsla samt dov smärta i blygdläpparna (inga symptom från vaginalöppningen). Värst var det de första två månaderna, sen lättade värken. Kan dock märka att den återkommer efter ökat buktryck (ex magaktiveringsträning). När jag tittar ser jag inget särskilt avvikande men kanske att kärlen syns tydligare. Min tanke är därför att besvären berott på geniala åderbråck. Försökt hitta info på nätet men hittar inte särskilt mycket. Om ni har tid och lust skulle jag gärna vilja veta lite mer om genitala åderbråck – hur vanligt är det? Vilka symptom kan de ge? Prognos? Något man ska undvika för att inte förvärra besvären? Behandlingsmöjligheter och utfall av dessa?”

Vad är åderbråck?

Åderbråck består av svullna vener som buktar ut nära huden. De ser blålila ut när de finns under vanlig hud. Hemorrojder är en slags anala åderbråck. Åderbråck kan vara helt symtomfria, men de kan också ge en tyngande och värkande känsla. Huden runt omkring kan ibland klia eller bränna. Symtomen ökar oftast allt eftersom dagen går. Många i´får sina första åderbråck i samband med graviditeter, och de som finns kan också förvärras. Allt eftersom livmodern växer ökar trycket mot den stora venen som kallas inferior vena cava, och då ökar trycket generellt i benens vener.

Vener är de blodkärl som transporterar syrefattigt blod tillbaka till hjärtat, och venerna jobbar mot tyngdlagen. När du är gravid ökar den totala blodvolymen, vilket också kan belasta vensystemet något extra. Förekomsten av åderbråck är ärftlig, och de är vanligare hos kvinnor än hos män. Förekomsten verkar öka ju fler graviditeter du har, med åldern och om du är överviktig samt om du står mycket.

Går åderbråck att förebygga eller behandla under graviditet?

  • Konditionsträning som ökar kroppens blodcirkulation kan förebygga eller minimera åderbråcken.
  • Viktuppgången under graviditeten verkar höra ihop med förekomsten, så om du har haft stora besvär kan du möjligen behöva tänka över möjligheterna att hålla viktuppgången inom ett optimalt spann.
  • Håll fötterna högt när du vilar. Undvik att sitta med benen i kors för länge.
  • Sov på vänster sida för att ge maximalt utrymme för blodkärlen på höger sida i magen.
  • Använd stödstrumpor eller stödstrumpbyxor.

Är det farligt med åderbråck?

Åderbråck kan vara irriterande och ibland göra ont, men de är ofarliga. En liten andel av alla som har åderbråck kan också få små blodproppar i de ytliga kärlen på benen. Dessa är vårdkrävande, men inte farliga. Dessa är inte att missta för DVT, djup ventrombos, som är en annan venåkomma som ökar i förekomst under graviditet (1 av 1000 drabbas). Djup ventrombos ger en plötslig smärta och svullnad i benet och du kan ibland samtidigt ha feber. Då ska du söka vård direkt.

Hur blir jag av med mina åderbråck?

De flesta åderbråck försvinner och minskar de första månaderna efter graviditeten, men ibland tar det naturligtvis länge. För vissa försvinner de aldrig, detta är troligare om du fött många barn. För att underlätta återhämtningen kan du fortsätta att använda stödstrumpor elelr stödstrumpbyxor, undvika långvarigt sittande eller stående och hålla benen högt när du får tillfälle.

Vaginala/genitala åderbråck då?

Genitala åderbråck är bråck i småvener i de inre och yttre blygdläpparna, och det drabbar upp emot 10 % av alla gravida kvinnor. De uppstår oftast under andra och tredje trimestern. De uppstår som andra åderbråck oftast under graviditet och hör ihop med ökningen av blodvolymen och en förändring i det venösa återflödet. Som med andra åderbråck ger de ibland inga besvär alls, medan andra får en känsla av tyngd och utfyllnad i vulva. Långvarigt stående, träning och sex kan förvärra känslan. Sex ökar ju som bekant blodflödet i området.

Det finns inga stödstrumpor för vulvor, tyvärr. Råden blir därför:

  • att byta ställning
  • att undvika långvarigt stående
  • att simma som träningsform
  • att ligga med höfterna upp då och då för att öka återflödet till hjärtat från bäckenområdet.
  • Ibland kan också kyla minska obehaget, så att frysa ner bindor med någon matsked vatten i (sådana som de ofta har som smärtlindring på BB) kan vara en bra idé.

Genitala åderbråck och förlossningar

De ska inte påverka förlossningsutfallet alls, om jag har förstått det rätt. Eftersom det venösa återflödet är rätt långsamt så blir blödningar i detta området förhållandevis lättkontrollerade.

Kommer åderbråcken försvinna efter förlossningen?

De flesta genitala åderbråck försvinner spontant inom 6 veckor-4 månader  efter förlossningen. Ju fler graviditeter du genomgått desto mindre sannolikt är det att de försvinner helt.

Läsarens frågor

Jag tror att snäll och successivt ökad generell konditionsträning och att undvika långvarigt stående kan vara en del av din återhämtning. Tyngd och trötthet kring vagina/vulva /bäckenbotten kan ju dock bero på flera andra saker, så om besvären inte går över rekommenderar jag dig att uppsöka en vårdgivare.

 

Läsarfråga om snabb förlossning

Läsarfråga om snabb förlossning

Kan en snabb förlossning bero på en svag bäckenbotten?

”Jag undrar om en snabb förlossning kan bero på en svag bäckenbotten? Mitt första barn föddes 5 timmar efter att första värken kom och barn nummer två kom 50 minuter efter första värken. Detta  resulterade i att han föddes hemma, tack och lov var sambon oxå hemma! Fick i efterhand höra att det lät som om jag hade en svag bäckenbotten med tanke på hur fort det hade gått.”

Hej och svar!

Det är en komplicerad fråga! Vilken historia du har, skönt att höra att det gick bra. Det finns inget vetenskapligt stöd för påståendet om att det motsatta skulle finnas – alltså att en stark bäckenbotten skulle göra den förlossning länge. Det finns möjligen något litet stöd för att en välkontrollerad bäckenbotten kan påskynda en förlossning. Ingen vet riktigt varför så där riktigt snabba förlossningar sker. I vissa fall verkar snabba förlossningar höra ihop med högt blodtryck, att bebisen är liten för sin graviditetsvecka eller då moderkakan börjar lossna spontant innan själva förlossningen. Något samband kan också finnas med snabba förlossningar och fertilitetsbehandlingar, men jag har inte riktigt förstått det sambandet. Om livmodern har ovanligt kraftfulla och verksamma kontraktioner kan förlossningsarbetet också gå snabbare än annars. Om kvinnan inte känner smärtan riktigt på grund av olika orsaker kan också förlossningen upplevas som väldigt kort.

Omföderskor

Generellt sett så har ju omföderskor en snabbare förlossning andra gången. Det kan ju delvis förklaras med att vävnaderna redan gått igenom samma trauma en gång, och redan är lite utsträckta. Jag tror personligen inte att bäckenbottens styrka har så mycket med förlossningen att göra. De krafter som alla vävnader utsätts för är liksom övervinnande vilken styrka som bäckenbotten än skulle kunna uppbåda. Däremot är ju liksom konsistensen på muskler och stödjevävnad en påverkansfaktor, men detta behöver inte vara synonymt med styrkan. Mer om detta med bäckenbottens grundtonus kan du läsa i det här inlägget. 

Svamligt svar, kanske

Om du vet med dig att du tidigare haft symtom på en svag bäckenbotten så kan det möjligen vara en del i förklaringen till dina snabba förlossningar. Jag har svårt att tro att det skulle vara enda anledningen.

 

 

 

Menskoppar och buktande slidväggar

Menskoppar och buktande slidväggar

Läsarfråga om buktande slidväggar och menskopp

”Jag undrar hur försvagningar i slidan kan påverka möjligheten att använda tex menskopp, Jag upplever själv att menskoppen nu 5 månader efter 4e förlossningen bara vill ramla ut och har besvär med att få bajsa normalt  men barnmorskan besiktigade utan anmärkning vid efterkontrollen. Jag undrar även om försvagningar mot ändtarmen överlag. Jag har försökt leta information men hittar inget. Gärna träningstips också. ”

Svar

Utifrån din fråga kan jag ju naturligtvis inte diagnostisera dig, och det är ju absolut rimligast att vi både lyssnar på din barnmorska. Men när du frågar om försvagningar i slidan bak mot ändtarmen är min närmsta association rectocele. Om detta har jag skrivit mer här, här och här. Jag har även förklarat en del om utrymmet mellan ändtarm och slida här. Vad gäller träning har jag skrivit supermycket, mycket finns samlat här. Får du följdfrågor efter att ha läst vidare, ställ dem gärna!

Menskoppar och buktande slidväggar

Menskoppar kan i min mening vara ett ganska bra tillfälligt stöd för mindre buktningar av slidväggarna (cycstocele/rectocele). Speciellt de lite stelare kopparna kan faktiskt skapa ett gott stöd för vaginas väggar. Kanske använder du en för mjuk eller för liten menskopp? Är det samma som du använde innan du fick barn kan så absolut vara fallet.
Det är svårt att ge enkla svar om menskoppar, eftersom det finns så många olika varianter av bredd, höjd, hårdhet, material etc. Om du har ett kortare avstånd mellan vaginalöppningen och cervix kan du kolla efter en kortare kopp. Det viktigaste vad gäller kopp och buktande slidväggar kan vara att lära att få bort vakumet och ta ut koppen utan att krysta hårt och mycket. Om du har svårt att få ut koppen kan det vara bra att köpa en variant med lite längre pinne, och kanske också en liten knopp att dra i.

Hoppas detta svar var åtminstone lite vägledande. Berätta gärna hur det går! 

Läsarfråga om skadad svanskota vid förlossning

Läsarfråga om skadad svanskota vid förlossning

 

”Födde min dotter för 9 månader sedan och misstänker att jag fick en fraktur på svanskotan i och med förlossningen. Om jag skulle bli gravid igen, vet du hur stora riskerna är för ytterligare en fraktur vid eventuellt nästa förlossning?”

Svar

Min uppfattning är att det oftare handlar om förlossningspositionen, barnets storlek och själva utdrivningsförloppet  än om en viss individuell benägenhet att skada svanskotan under förlossningen. Jag har letat men inte hittat någon forskning som varken stödjer eller förkastar möjligheten att risken skulle vara lika stor eller ökad för ytterligare en fraktur efter förlossning. När jag läser i olika forum och från andra informationskällor verkar påståendet att risken för en återkommande skada vara vedertagen. Däremot så kan du med all sannolikhet få bättre vård/smärtlindring om det skulle hända igen, eftersom du säkerligen skulle känna igen symtomen och vara tillräckligt erfaren för att kunna begära adekvat smärtlindring etc. (Tyvärr är det lite så, att de som vet att fråga om hjälp får bäst hjälp…). Ganska dåligt svar alltså, men vi tar det från början!

Hur skadas svanskotan under en förlossning?

Svanskotan är ryggradens absoluta slut och består av några kotor som är allt mer avtagande i storlek. De flesta av kotorna sitter ihop, men svanskotan kan ha en eller flera små leder. I svanskotan fäster också flera muskler från bäcken/bäckenbottenregionen samt många ligament. När bebisen passerar genom födelsekanalen kan svanskotan stukas, luxeras eller till och med brytas. Benbrotten i svanskotan är sällsynta, men när det hörs ett ljudligt knakade/kraschande från svanskotan så är detta en signalen om att något händer. Risken för en skada på svanskotan ökar om bebisen är väldigt stor eller om ditt bäcken är smalt inuti. Svanskotans egen form och rörlighet spelar också roll.

Behandlingen

Behandlingen omfattar oftast vila och smärtlindring via is för att minska svullnad och smärta. Smärtlindrande läkemedel brukar också vara rekommenderat, detta ska du i så fall få förskrivet av läkaren på BB. I liggande brukar det vara bekvämast att ligga på sida. I sittande brukar svanskotan må bäst av att avslastas. Vi brukar rekommendera en handduk rullad som ett U med öppningen baktill på stolen, eller en nackkudde med små mikokulor att sitta på. Du brukar också känna av att besvären förvärras vid förstoppning, varför det är extra viktigt att hålla avföringen mjuk och smidig. Om detta kan du få anpassade råd på BB.

Hur lång tid tar det?

Själva benbrottet, luxationen eller stukningen brukar läka ut på 2-8 veckor. Däremot kan smärtan sitta i mycket längre än så, ofta hör detta ihop med en smärtreaktion och överspänning i bäckenbotten. Om du behöver hjälp rekommenderas du att söka hjälp hos en fysioterapeut som antingen jobbar med svankotor eller bäckenbotten, eller helst både och.

Vid kommande förlossningar då?

Redan när du blir gravid kan det vara bra att ta upp svanskoteproblemet med din barnmorska. Då kan ni redan tidigt börja diskutera förlossningssätt och hur du själv känner inför det som komma skall. Om du fick en stor bebis senast kan det finnas anledning att följa tillväxten något extra denna gång, för att minska risken för en ny skada hos dig. Om det blir tal om en vaginal förlossning kan du också undvika de förlossningsställningar som innebär att du ligger på din rumpa/rygg. Dessa ökar sannolikheten för tryck mot svanskotan när bebisen passerar. Barnmorskan kan guida dig till andra lämpliga positioner.

Stort grattis till 9-månadersbebisen! Jag hoppas innerligt att din svanskota inte hindrar dig från att skaffa syskon! 

 

I tre inlägg har jag tidigare skrivit om svanskotesmärta:

Ont i svanskotan efter förlossning

Ont i svanskotan; undersökning och diagnos

Ont i svanskotan; behandling

 

 

Läsarfråga om bäckensmärta efter förlossning

Läsarfråga om bäckensmärta efter förlossning

”Nu har jag haft foglossning i 11 månader efter förlossningen.

Har varit hos naprapat och sjukgymnast och de råd jag är att jag ska träna upp baksidan och höft… men jag börjar tappa hoppet. Smärtan kommer och går men jag har inte varit smärtfri en hel dag. Promenader förvärrar smärtan och vila hjälper inte heller? Ska jag fortsätta med övningarna eller söka mig vidare? Jag har dåligt tålamod och är en träningstjej som inte vill annat än att springa… smärtan jag har sitter bak i fogfästet? Och strålar ut mot skinkan. Det gör även ont i ljumskarna när jag tar på mig byxorna. Jag kanske rör på mig för mycket, men jag mår inte bra av ett liv utan träning. Crawlar även 2-3 ggr/vecka.. Vad ska jag göra?”

Frågor om bäckensmärta efter förlossningen är nästan de vanligast förekommande när vi har frågestund

I november skrev jag därför en hel serie inlägg på temat;

20 November: Into och tips på var du kan hitta hjälp

21 November: Vad är bäckensmärta efter förlossningen egentligen?

22 November: Behandling av bäckensmärta efter förlossning

23 November: Hur avgör jag vad som är bra och dålig smärta?

24 November: Har bäckenbotten något med saken att göra?

Jag tror inte att jag kan ge så jättemycket bättre svar kortfattat här, än vad jag gjort i dessa inlägg. Läsa gärna och återkom med följdfrågor! 

Svar på liknande läsarfrågor:

Är långvarig bäckensmärta farlig?

Läsarfråga om långvarig bäckensmärta

Smärtfysiologi

 

 

Läsarfråga om snippans utseende efter förlossning

Läsarfråga om snippans utseende efter förlossning

Återställa snippans utseende efter en bristning

Jag undrar över detta med att bli sydd och då möjligheten att återställa snippans utseende efter bristning – även kopplat till ditt inlägg om bilden du aldrig tog, plus kvinnosjukvårdens ansvarigas knasiga uttalande härom veckan. Till mig säger de att de inte vill sy hela vägen som jag var innan skadan, pga risk för samlagssmärta då ärrvävnaden är mindre töjbar än den tidigare oskadade vävnaden var. Tre fingrars höjd ska tydligen lämnas. Är det vedertaget? Vad har du för erfarenhet, kunskap och åsikt i frågan? Tack på förhand!

Svar

Först av allt, till nytillkomna läsare, dessa inlägg är det som hänsyftas i frågan:

Kortet jag alltid kommer ångra att vi inte tog

Attitydproblemen som förminskar oss

Alltså, det här är ingen lätt fråga. För det är naturligtvis möjligt att återställa snippans utseende efter en vaginal förlossning, det vet jag privata plastikkirurger som gör på löpande band. Så det är på inget sätt omöjligt, och för vissa blir det ju också bra. Men landstingsvården kanske ändå inte har ett ansvar att återställa utseende, om det också inte samtidigt handlar om funktion. Men det är ju här det blir direkt SUPERKOMPLICERAT. För när blir blir utseende i snippan helt separat från funktionen? Jag kan tänka att en stor procentandel av alla individer med snippa ändå tycker att utseendet spelar någon slags roll för det sexuella självförtroendet etc.

Det där med tre fingrars höjd och så vidare har jag aldrig hört talas om, men så mycket har jag heller inte diskuterat frågan med de som brukar sy i snippor. Men oftast så vill de ju heller inte ”okynnessy”. Oskuret är ”alltid” bäst om det är så att du faktiskt är besvärsfri och har god funktion i dag. Det är ju liksom mot läkaretiken att genomför en operation som möjligen gör mer skada än nytta.

Ärrbehandling

Ärrsmärta efter en operation är behandlingsbart, så risken för det är väl kanske inte ett odiskuterbart hinder. Men det innebär ju också att en operationen har skapat ett behov av ytterligare behandling. Och då är vi tillbaks till att nyttan måste överväga riskerna. Och då låter det som att läkaren du träffat inte tycker att det är så för just dig? Jag har ju ingen aning om det är en adekvat bedömning eller inte, men om du är väldigt osäker kan du naturligtvis be en annan läkare göra en second opinion-bedömning.

Mina åsikter

Jag har träffat patienter som genomgått ”skönhetsoperationer” som inte gått helt hundra bra. Det tror jag mer handlar om att dessa kirurger kanske inte riktigt känner till bäckenbottens anatomi som en bäckenbottenkirurg gör. Och om det alltså handlar om bäckenbotten, och inte bara slemhinna och hud, då skulle jag aldrig under några som helst omständigheter låta någon som inte är en erkänt duktig bäckenbottenkirurg sätta kniven i mig. Det är för mycket som står på spel. Men om det verkligen var 100 % säkerställt att jag hade problematik som enbart ligger i hud/slemhinna, då kanske plastikkirurgen faktiskt gör ett bättre jobb. Men då blir det också privat, och dyrt.

Lite mer om hur jag tänker kring ämnet finns också här, Bör vi förbjuda kosmetisk könskirurgi?

Var det ens ett svar på frågan?

Du får gärna berätta mer om hur din situation ser ut och hur du tänker!

 

 

 

Läsarfrågor om knip och bäckenbottenskonsam träning

Läsarfrågor om knip och bäckenbottenskonsam träning

Här kommer några svar på knip och bäckenbottenrelaterade läsarfrågor.

Jag har sanslöst svårt att isolera mina ”knipmuskler” och känner att andra muskler träder in och kompenserar när jag gör mina knip. Har du har något tips för att INTE kompensera med andra muskler än bäckenbotten vid knipträning?

De vanligaste knepen jag använder mig av är:

  • Generell avslappning, det vill säga ofta en progressiv avslappning först. Du ligger ner, andas djupt i magen och liksom scannar igenom kroppen. Spänner och slappnar av kroppsdel för kroppsdel. Då brukar det vara lättare att hitta spänningen på rätt ställen sedan. När du först kontrollerat att du slappnat av övriga.
  • Knip med fingret i slidan. Den vanligaste källan till fel är att så gärna vilja få till ett kraftigt och kännbart knip. Att alla möjliga muskler kommer med för att kompensera. Då brukar jag försöka skala av och backa tillbaks. Det får vara en mycket liten spänning med en närmst omärkbar rörelse, bara det (nästan) enbart är bäckenbotten som anspänns.
  • HItta bästa ställningen. Ibland kan det vara att ligga på sida, och ha den övre skinkan nästan vilande i handen. Får du med rumpan när du försöker knipa får du en ombedelbar feddback i handen, och då kan du börja om.

Får du inte till det trots dessa knep skulle jag anse att det är läge att träffa en fysioterapeut som kan guida dig rätt IRL.

 Jag har ett framfall på urinblåsa/rör och buktande slidväggar sedan min förlossning för ett år sedan. Jag har av och till en tyngdkänsla och är superrädd att försämras i min bäckenbottenstatus. Jag har inte börjat träna efter förlossningen utan tänkt invänta resultat av knipträningen dessförinnan. Vad tror du kan kan träna trots att mitt knip ännu är kass och min bäckenbottenstatus generellt är likadan? Innan min förlossning har jag joggat mest men nu vågar jag inte ens gå en rask promenad eller jogga till bussen eftersom jag känner belastningen nedtill.

Utan att känna dig, och helt utan att veta hur mycket du faktiskt har kniptränat: men ett år är lång tid. Vet du med dig att du kniptränat enligt konstens alla regler i 3-6 månader behöver du få en bedömning om något annat ska göras. Du ska vara rädd om din tid. Upplever du inte att det finns en bättring i nära sikte så tycker jag att du ska försöka bli remitterad till ett bäckenbottencentrum (eller skicka egenremiss).

Jag har gjort ganska många olika inlägg här på bloggen om bäckenbottensäker/bäckenbottenskonsam träning, De flesta hittar du via internlänkar i detta inlägg. Cykling, simning, crosstrainer och styrkeövningar i sittande är sådana jag brukar rekommendera. Jag tror också att du eventuellt kan få lite pepp från det här inlägget. Jag skulle också föreslå att du besöker en gynekolog som kan prova ut en prolapsring till dig, det kan vara ett gott stöd.

 

Hoppas dessa svar var vägledande på något sätt! Lycka till! 

 

 

Läsarfrågor om misstänkt främre slidväggsbuktning

Jag fick en son för 3 månader sedan och har efter det fått ett misstänkt cystocele.

Tyvärr vill kvinnokliniken inte göra någon gynbedömning alls innan det gått 6 månader.Vad ska jag göra? Jag skulle gärna vilja få en bedömning nu och tips och råd om hur jag kan fortsätta träna bäckenbotten och lite stöd på vägen. Har inga jättestora besvär, läcker inget och har klarat mig bra på många sätt.

Har du tips om någon bra bäckenbotten-fysioterapeut i min stad?

Mitt första och bästa tips är att ringa till din lokala rehabmottagning och fråga om de känner till någon som jobbar med bäckenbotten. Du kan också kolla på ”sök fysioterapeut” på vårt fack Fysioterapeuternas hemsida.

Är det rimligt att vänta 6 månader efter förlossningen innan jag får en bedömning?

På denna fråga är svaret både ja och nej. Ja, därför att besvären faktiskt kan gå över av sig själv. Nej, därför att det kan vara av vikt att du får ställa alla dina frågor och får vägledning i hur du ska tänka kring fysisk belastning och ansträngning. Vad gäller åtgärder som gynekologen oftast kan bidra med, det vill säga ställningstagande om en eventuellt operation är det kanske rimligt att vänta 6 månader. Det är inte nödvändigt för någon annan anledning. Du skulle kanske ha nytta av att få prova en prolapsring, en contrellebåge eller få råd om en receptfri östrogenkräm. Jag själv vill gärna träffa mina patienter tidigare än sex månader innan. För att börja med bäckenbottenträning och att  jobba upp muskelstyrkan i resten av kroppen. Samt gå igenom lite tips och råd för fysisk träning och ergonomi.

Det som stör är att jag är kissnödig hela tiden och att det buktar och skaver en del, samt att jag har en del blåstömningssvårigheter.

Kvinnor med cystocele, alltså ett framfall eller en buktning av urinblåsans stödjevägg framtill i vagina, har ofta också blåsproblem. Det kan omfatta urinläckage eller svårigheter att tömma blåsan helt. Blåstömningssvårigheter handlar ofta om en mekanisk vinkling i buktningen som gör att det blir svårt för blåsan att tömmas helt. För att underlätta blåstömningen ska du sitta tungt ner på toaringen (alltså inte halvstå som på en ofräsch offentlig toalett). Ha gärna fötterna på en pall om du är kort och ha knäna och höfterna ganska brett i sär. Luta dig lite framåt i höften, men bibehåll en god hållning i ryggen. Slappna av i magen och släpp spänningen i bäckenbotten helt. Andas djupt ner i magen och låt blåstömningen ta den tiden den kräver. Du kan också behöva ”dubbelkissa”. Det innebär att du ställer dig upp efter att du kissat klart (första gången),  rör på dig lite (tänk typ att du rockar rockring…) och sätt dig ner igen och töm resten ur blåsan.

Har märkt att det blir bättre om jag stoppar in en tampong, då blir jag inte lika kissig och det känns som jag orkar hålla upp bäckenbotten på en promenad.

Det är därför jag gissar att du skulle gilla att ha en prolapsring eller contrellebågar. Ring och tjata på gyn om att du behöver hjälp! Tycker absolut att du ska be barnmorska/gyn om råd om östrogenkräm, det kan också hjälpa dig.

Lycka till!

Prolapsringar

Prolapsringar

Prolapsringar – vad finns det för information mer än den lilla text som är samma och florerar på internet på alla landsting? Hur vet man att storleken är rätt? Vad gör man med ringen när man har mens? Kan man röra sig och träna som vanligt eller bör man vara lite betänksam med tunga lyft etc ändå? (Jag upplever att det ändå inte går att springa, t ex, med ring fast läkaren sa att det skulle gå, för någon som hon hade hört om).

Prolapsringar eller pessar kan vara utmärkta alternativ till kirurgi, eller ett symtomlindrande hjälpmedel tills dess att kirurgi kan genomföras. Det finns inte någon omfattande forskning på detta, men kliniskt verkar det som att mindre framfall (cystocele, rectocele och livmoderprolaps) kan behandlas med dessa mekaniska stöd.

Vad är egentligen en prolapsring?

En prolapsring, eller pessar som det ofta kallas internationellt, är ett mekaniskt hjälpmedel för att skapa ett stöd i vagina. Syftet är att stötta upp väggarna och de organ som kan sacka neråt, det vill säga urinblåsan, tarmen och/ eller livmodern. De moderna prolapsstöden är oftast gjorda av medicinskt silikon eller plast. De fungerar helt enkelt genom att bara finnas, de tar upp utrymme och förhindrar buktningar och tryck nedåt.

Vem kan ha en prolapsring?

Prolapsringar passar inte alla, och de olika formerna och varianterna av ringar passar olika individer. Först måste framfallet vara tillräckligt låggradigt för att vara hjälpt av en ring. Individen måste också känna att det är okej att ha ett mekaniskt hjälpmedel i vagina, och ska vara bekväm med att ta i och ur ringen för rengöring. En del kvinnor upplever att ringen skaver, en ökad infektionskänslighet vaginalt och att flytningarna ökar. Det finns olika anledningar till att välja prolapsring som behandling – för att kunna skjuta en operation på framtiden, för att underlätta fysisk träning eller under en pågående rehabperiod för bäckenbottenmuskulaturen.

Prolapsringar är oftast inte lämpliga för kvinnor med aktiva vaginala infektioner, sår, blödningar utöver menstruationsblödningar eller vid silikon/latexallergi.

Hur provas en prolapsring ut?

Här i Sverige har jag mest hört om kvinnor som får en prolapsring av sin gynekolog med ett ganska slarvigt utprovningsförfarande, och med knappt någon uppföljning alls. Som jag uppfattat det verkar också många svenska gynekologer hantera ringarna ganska styvmodrligt, och säljer inte heller in idén riktigt till sina patienter. Tveksamma läkare, tveksamma patienter.

Grejen med prolapsringar är att det är en ”trial and error” med dem, och att kvinnan troligen kommer behöva testa lite olika varianter och storlekar innan hon är nöjd. Ger gynekologen upp när kvinnan kommer tillbaks första gången och säger att ringen inte funkade, då blir det ju heller kanske ingenting med den behandlingen. Ringen ska sitta i utrymmet mellan väggen bakom livmodertappen och främre väggen (i riktning mot pubisbenet), och storleken ska vara ”den största som passar in utan att vara obekväm”. Efter ungefär en timmes stående och gående kan ringens passform utvärderas, men det får gärna gå flera dagar.

Olika typer av ringar för olika framfall

En cystocele behandlas ofta med en ring som inte är ihålig, det vill säga som har en perforerad platta i mitten. Vid livmoderframfall används ofta en ring som har ett hål i mitten (ni fattar, donut-liknande). Ansträngningsinkontinens behandlas ofta med en ring med en plupp framtill.

Hur används ringen?

Ringen kan användas dagligen eller bara vid tyngre belastning. Den kan tas ut dagligen, varje vecka eller en gång i månaden och rengöras med tvål och vatten. Ringar som inte har en platta i mitten kan användas vid penetrerande samlag om den inte stör. Kvinnan kan behöva kombinera ringbehandlingen med östrogenkräm. Behandlingen bör följas upp var 3-6 månad.

En ring med bra passform ska inte kännas, och ett obehag under ringanvändning är en signal om att passformen inte är optimal eller att ringen kommit ur läge. En bra ring ska hållas på plats när du går, hostar och är fysiskt aktiv. Den ska heller inte göra att du får svårt att tömma blåsa eller tarm.

Här finns en jättebra guide till hur du sätter in ringen. 

Östrogenkräm och ringar

Kvinnor som ammar och kvinnor i/efter klimakteriet får ofta östrogenkräm förskriven tillsammans med sin ring. Östrogen behövs för att optimera slemhinnorna i vagina, och just under amning och efter menopaus har kvinnor ofta östrogenbrist.

Problem med ringbehandling

De vanligaste komplikationerna med prolapsringar kommer utav att ringens passform inte är optimal. Då kan ringen orsaka skav, förstoppning, ökade flytningar och förändrad lukt.

Sex och prolapsringar

Den som provar ut din ring bör ta upp frågan om sex med dig. Vissa ringar behöver tas ut inför penetrerande samlag. Vissa ringar/stöd kan inte tas ut av användare själv, och dessa är då inte alltid optimala.

Mens och prolapsringar

De flesta verkar mena att du ska kunna ha ringen inne under menstruationen precis som vanligt. Rådet är att ta ut och rengöra ordentligt efter varje menstruation. En del kvinnor låter bli att använda ringen under menstruationen. En del kvinnor upplever också att en menskopp kan ge något av det mekaniska stödet som en prolapsring kan ge, medan andra inte upplever att de ens kan föra in menskoppen och få den på plats.

Träning och prolapsringar

En prolapsring i kombination med en tränad bäckenbotten borde optimera förmågan att träna, men om en individ kan återgå till att slags fysiska aktiviteter är individuellt. Här har jag inget bättre svar än ”det som känns okej, är okej”. Just löpning kan ju handla om många andra faktorer, och att bäckenbotten och koordinationen av dess anspänning under löpsteg behöver tränas tillbaks. Se gärna mitt resonemang om återgång till löpning här, om upptrappning och mina bästa tips. 

Här hittade jag en bra och informativ film och de olika alternativen av prolapsstöd:

 

Referens:

Pessaries (mechanical devices) for pelvic organ prolapse in women.