Kategori: Övrigt

Övrigt

Här hittar du inlägg på BakingBabies som inte platsar klockrent under någon annan kategori. Det kan dock vara precis hur bra och intressanta inlägg som helst – så döm inte inläggen efter den slaskartade rubriken!

Våra bästa tips för att vårda relationen under småbarnsåren

Lekmannasvar!

Vi är inga relationsexperter. Generellt ogillar jag när random människor börjar strössla råd och tips om kring sig. Men vi fick en fråga om tips, och jag svarar. Utifrån Mia och mig. Tipsen här kommer också i en icke-rankad ordning.

Fråga varandra om planer och förväntningar.

Inför varje helg och varje ledig kväll frågar vi varandra: Vad är planen nu? Vad vill du ha ut av den här helgen? På min agenda kanske det står att baka brödet och förbereda morgondagens middag, på Mias att plugga eller blogga. Till helgen kanske vi behöver städa, vi båda vill träna etc etc. Då försöker vi planera in så att tiden räcker åt till oss båda. Ganska ofta sitter den ena av oss med datorn vid köksbordet medan den andra stökar i köket. På så sätt får vi ändå umgås lite, men kan lägga tid på det vi känner att vi borde. Oavsett hur vi löser det praktiska – att prata med varandra om planer och förväntningar är viktigt för oss.

Var involverade i varandras ”grej”

Det hade inte varit lika enkelt att driva den här bloggen om det kändes som bara ett projekt som bara en av oss har. Nu delar vi intresset och kan både känna att den är värd att prioritera. Det är lite samma med kolonilotten nu. Det är ”min” grej som jag planerar och driver, men i utförandet, jobbet och råddandet med barnen är vi båda delaktiga. Men rådet är kanske generellt inte att välja en partner som har samma intressen som en själv, för när det kommer till att paret har skaffat barn kanske det redan är för sent. Jag tror att till viss del kan det vara ett val att fortsätta vara intresserad och aktivt involverad i varandras arbete, fritid och sidoprojekt.

Svälj mygg och sila bort kameler

Små saker som irriterar och frustrerar i relationen kan vi välja att inte ta en konflikt kring. Men de större sakerna som faktiskt blir något som skaver, de försöker vi ta tag i direkt. Det var ett beslut vi tog redan när vi gifte oss. Inte att vi skulle försöka förändra varandra, men att vi skulle ha en låg tröskel för att kunna diskutera saker som är svåra att stå ut med. Vi har också en regel om att inte någonsin anklaga varandra med meningen ”du gör alltid si” eller ”du gör aldrig så”, för det blir ofta så oerhört dåligt stämning och liksom bajskastning av en sådan diskussion.

Kommunicera effektivt

När våra barn är hemma är det som att ha en pratradio i bakgrunden. Ett av våra barn slutar _aldrig_prata. Dessutom kräver ju barnen en himla massa uppmärksamhet hela tiden. Vi försöker att inte hinta en massa saker till varandra, för det kan typ vara omöjligt för den andra att uppfatta. Vi försöker tala klarspråk, så ofta vi själva är medvetna om våra egna känslor. ”Jag pallar inte ta disken, kan du göra det? eller ”Jag måste bara få vara ensam en stund, är det okej om du tar nattningen så går jag och sopsorterar?” . Ibland skickar Mia meddelande om sitt sinnestillstånd till mig redan när jag är på väg hem från jobbet. Det är en bra grej att få en förvarning om ifall det är så att det kräver att jag istället steppar in som den peppiga och ansvarstagande föräldern.

Lagoma förväntingar på sex

Sex är skönt, men det är fotmassage också. Och att sova är ibland det bästa av allt. Jag tror att sex kommer in som en av de där sakerna som vi pratar ganska rakt ut kring, vad gäller förväntningar och planen för kvällen/helgen. Om en av oss hoppas på sex och den andre mest vill sova behöver vi ju prata om det och göra en gemensam prioritering.

Dejta hemma

Det här vi varit bättre på än vad vi är nu, det ska jag ärligt erkänna. Men att bestämma meny och duka fin, tända ljus och göra lördagsmiddagen till en riktigt fin trerätters är ett tips. Vi lägger barnen och prioriterar att sitta och konversera och njuta av god mat. Alternativet är för vår del lördagskväll i soffan med chips och smågodis, men det är ju oftast framför TV:n med varsin mobil i handen, och det är ju långt ifrån lika socialt. Skillnaden på en dejt och en kväll i soffan är alltså konversationen. Prioritera och planera den. Några av gångerna gjorde vi detta eller liknande: Konversationsfrågor för par. Inser nu att vi kanske måste planera in en hemmadejt snart!

Vardagsrutiner och rättvisa

Vi kanske inte ska göra gällande att vi är det perfekt jämställda paret, men när det kommer till hemmasysslor är vi nog ändå rätt jämställda. Vi brukar prata om det när det känns som att pendeln slår över åt något håll. Annars har vi en ganska jämn fördelning av rutiner: Mia planerar mer mat, jag handlar mer. Jag dammsuger och torkar damm, Mia städar badrummet. Vi lagar middag lika många gånger i veckan i snitt, men vi håller inte räkningen. Jag bakar allt vårt matbröd och det mesta av fikabröd/kakor, Mia brukar diska mer och jag ställer undan. Mia tvättar, jag sorterar och hänger undan. Det är ingen millimeterrättvisa, men det kanske kommer sig av att vi oftast gör saker tillsammans/samtidigt och trivs med det.

Gör tråkiga saker tillsammans med barn, och roliga saker utan

Våra barn är oftast med på alla vardagssysslorna på ett eller annat sätt. Det är slöseri på egen/vuxentid att städa. Barnen får titta på/hjälpa till/ha tråkigt/leka själva när vi städar och donar. Ett tips är att ha en ballong som flyger över utblåset på dammsugarn! Att dammsuga med Waldo i sele funkar fint. Mia brukar ha barnen med när hon skurar badrummet. Då skurar hon väggar och golv med grönsåpa och låter någon av dem leka brandman och skölja bort lödder såpan med duschslangen. När barnen sover vill vi göra annat än att städa.

Säg tack

Vi säger tack till varandra många gånger dagligen. ”Tack för att jag fick gå iväg och träna”. ”Du tog disken, tack”. ”Tack för att du lagt kuddarna i soffan i en sån fin ordning”. Det gör mycket för motivationen att få höra ett tack, även om det kan tänkas självklart det vi tackar för. Det kanske var PISSJOBBIGT den där timmen jag var på gymmet, eller det kanske var sjuhundradegången jag plockade upp soffkuddarna. Det är egentligen inte själv grejen vi tackar för, utan mer för känslan bakom. Att jag ser att du gjorde det där för mig, trots att det kanske inte var helt utan uppoffring.

Det var nog våra tips.

Vilka är dina?

Swishdonation
Om du upplevt att vår blogg varit dig till stor hjälp får du gärna donera! Använd i så fall QR-koden ovan eller Swisha till nummer 1236340384 med valfri summa.
Om du inte kan är det såklart lugnt, du kan istället visa tacksamhet genom att berätta om oss för dina vänner eller dela vår sida på sociala medier. Tack!

Att vara en vårdgivare på nätet?

När jag började blogga och vara en offentlig vårdgivare på nätet var det ganska unikt. Jag tror att det fortfarande är det, på sätt och vis. Alla vårdprofessioner är fostrade att vara personliga, men inte privata. Att en patient har kontakt med en vårdgivare utanför de vanliga vårdkontakterna anses vara något avvikande och nästan fult. Att vara en vårdgivare som känner ett intresse för sina patienter utöver den av arbetsgivaren betalda tiden är också otroligt annorlunda.

Och jag gör tvärt om?

Jag är här, och berättar vitt och brett om hur jag mår, mitt eget underliv och vad jag äter till frukost. Ni vet vad mina barn heter och ni har någon slags uppfattning om min man. Jag får, och har ibland kontakt med både blivande och varande patienter här, på Facebook och på Instagram. Jag tycker heller inte att det är något konstigt.

Men jag har gränser!

Allt som oftast skryter jag i det oändliga över ”min patientkategori” som så väl verkar förstå de outtalade reglerna. Att jag aldrig känner något allvarligt övertramp, trots att jag är ”out there”. Men jag brukar tjäna på att vara väldigt tydlig.

Vårdkontakter är annorlunda

Naturligtvis har jag en lön för det arbete jag utför när jag träffar patienter, men så fort jag lämnar arbetet slutar jag att få någon som helst ersättning för det jag gör. Det innebär att patientarbete är det jag gör på mitt jobb, och min fritid ägnas åt annat. Om du som bloggläsare blir min patient kommer du naturligtvis få fortsätta läsa bloggen, men jag kan inte ta av min fritid för att ge dig mer än det vi kan ta på besöken.

Mejlrådgivning mot ersättning

Jag väljer själv att prioritera att lägga tid på folkbildning och bloggande. Jag svarar också på kommentarer så mycket jag bara kan, och som ni märker besvarar jag allt oftare frågor i inlägg. Men jag har behövt sätta en gräns för mejlrådgivningen. Jag har under flera år haft mejlkonversationer igång med otaliga kvinnor, med lika många olika frågeställningar. Det tar oerhört mycket tid, framförallt att sätta sig in i någon annans problematik och ge vettiga svar och råd.

Att bearbeta och skriva informativa texter är min superkraft, och jag gör det med glädje. Om inte annat är den här bloggen mitt feministiska fotavtryck och mitt sätt att påverka samtiden. Men jag är ingen Florence Nightingale. Jag är en trebarnsmamma som kämpar med vardagen (och ekonomin) precis som många andra. Du betalar inget för att jag lägger min fritid och tankemöda på bloggen, men om du önskar mer av mig i form av personlig rådgivning behöver jag ta ut en avgift.

Jag önskar rimliga förväntningar

Jag skrev här ovan att bearbeta och skriva informativa texter är min superkraft, och så är det. Att vara fysioterapeut är egentligen inte min superkraft. Jag hoppas så innerligt att ni förstår, att bara för att jag syns och hörs, betyder det inte att jag är bäst. Jag har så oändligt många bra – bättre – kollegor där ute. Jag beklagar ofta att vi inom nischen är till antalet få, men vi blir ständigt fler. Och det finns och kommer finnas JÄTTEMÅNGA som är bättre än mig. Jag ser mig som en talesperson, en person som riktar offentlighetens ljus på kvinnohälsa och de stora behov som finns. Jag tror också att jag är en av dem som lockar andra fysioterapeuter till nischen. Och jag räknar kallt med att de kommer gå om mig, bli bättre än mig.

Putande mage efter graviditet

When it rains, it pours, kan man säga. Här har det trillat in mag- och magmuskeldelningsfrågor på rullande band, även dagens inlägg får bli ett svar på en mag-fråga:

Jag födde mitt första barn för 8 månader sedan. Hen är frisk och jag har återhämtat mig bra, är mycket tacksam för detta. Gravidkilona försvann första veckan, men fortfarande har jag så väldigt putande mage. Jag är smal/normalbyggd, vilket gör att magen verkligen syns. Jag ser gravid ut! Den är putig och hård. Älskar allt som har med träning/rörelse att göra och har börjat hitta tillbaka till träningen riktigt bra, njuter att att bli starkare igen. Har ingen nämnvärd diastas. Men kan jag göra något åt putandet? Är helt ok med att en kropp förändras av att bära barn, amma osv … men det vore skönt att inte se gravid, ibland svullen, ut. Vad är din erfarenhet? Ska jag bara ha tålamod?

Läsarfråga

Putande mage efter graviditet

Svaret på den här frågan kan bli jättefel om den inte nyanseras. För så här: En mage kommer förändras efter graviditet, och det vet ju frågeställaren. Det är liksom inte bara livmodern som sträcks ut, det är ju ALLT. På ett sätt får vi alla jobba med att kroppen förändras, och att magen aldrig kanske blir platt igen. Tro mig, min mage ser INTE ut som innan efter tre barn. Kanske har du någon med lite samma ärftliga faktorer som dig som du kan spana på? Hur ser mamma, moster, systrar ut efter graviditeter?

Brist på muskelmassa?

En putande mage kan ju också bero på ett bristande stöd, och bristande stuns i både stödjevävnad och muskler. För en del handlar magens återhämtning både om tid och att faktiskt våga träna så pass tungt att det också händer något med muskler. Så att det faktiskt går framåt.

En diastas?

Du skriver att du inte har någon nämnvärd diastas. Det är ju annars den vanligaste boven i dramat till en anmärkningsvärd putmage efter graviditet. Finns det någon anledning till en ”second opinion”, alltså kan det finnas en diastas som missats? Jag tänker att för både punkten ovan och detta kan det vara en poäng med att boka en tid hos en kunnig fysioterapeut för bedömning och träningsråd.

En hård putmage?

Enligt min erfarenhet är hårda putmagar efter graviditet rätt ovanligt. Det finns bråck som kan vara hårda, men det är ju sällan ”hela magen” utan oftast mer bråck på ett speciellt ställe. Jag har vid några tillfällen haft patienter som haft hårda putmagar som haft (godartade) muskelknutor eller cystor kring livmodern som vuxit till och gjort att magen sett gravid ut. Jag vet inte om jag missförstår frågan, men om magen verkligen är hård och du inte känner igen den skulle jag nog gå och kolla upp det bara för säkerhets skull. Hos vårdcentralen eller gyn.

I stående och med tyngdlagen mot en försvagad bukvägg, kan det ju upplevas som ”hårt” bara av att magens innehåll ligger an mot bukväggen. Men då blir ju magen mjuk när du ligger ner. Jag reserverar mig alltså för att jag missförstått det hela, hur hård din mage egentligen är.

Putmage av överspänning

Jag har träffat patienter som haft så mycket överspänningsproblematik i bäcken-mag-området att de utvecklat en hård putmage av enbart superduper-överspända magmuskler. Behöver du sänka spänningsgraden i musklerna? Sluta dra in magen konstant om du sysslar med något sånt, och spänn magen bara när det faktiskt är adekvat – när du behöver det för att stabilisera kroppen vid lyft och belastning.

Mina råd

  • Kolla upp hos läkare för att utesluta att det är ”något annat”
  • Kolla upp hos fysioterapeut för att dubbelkolla magmusklerna och få rätt träningsråd
  • Verkar allt okej ändå – ge det tid. Kroppen behöver tid för återhämtning, ge den minst ett år!
  • Var stolt över kroppen som den väl landat sen, även när den verkar ha återhämtat sig helt färdigt och om magputet händelsevis skulle vara kvar. Putmagar unite!

Säg hej till Carin

Säg hej till Carin!

Vi har fått äran att presentera Carin för er läsare. Säg hej till Carin! Hon är något så nyskapande som en trosa med högteknologiska funktioner. Låter det läskigt och lite för spexigt? Haha, jag ska förklara bättre! Carin är en trosa som fångar upp och mäter urinläckage och som sedan, via en app, ger dig anpassade råd för hur just du ska kunna träna bort dina besvär.

En läckage-mätare som ger dig träningstips

Carin-trosan är svart och ser ut som en helt vanlig trosa, men det är den inte. Insidan av grenen är sydd i ett material som kan absorbera upp 30 ml vätska (om du är rädd att läcka mer går det också att lägga i ett eget skydd). Där finns också en tunn silvertråd i ett sicksackmönster och en liten fästanordning för en sensor. Om du läcker kommer tråden reagera och skicka information om detta via bluetooth till en app i din telefon. Sensorn har också en inbyggd accelerometer som registrerar hur du rör dig. Trosan klarar upp till 30 tvättar i skonsam 60-tvätt.

Läckage och rörelse blir användbar info

Tillsammans blir den här informationen en analys av vad som hände runt omkring ditt läckage. Var du jätteaktiv eller i vila? Utifrån detta kommer Carin sedan kunna ge dig förslag på ett bäckenbottenträningsprogram som är anpassat utifrån dina data.

Hur använder jag Carin?

Rekommendationen är att använda Carin, med sensorn, ett dygn varje vecka. Under dessa ”mät-dagar” registreras antalet läckage, mängden som läckt och vad du gjorde när de skedde. Du kommer på detta sätt också kunna följa resultatet av din träning.

Vad är det för träning då?

Med trosan och sensor följer alltså en app där du får ett träningsprogram upplagt på åtta veckor. Fokus ligger på bäckenbotten med övningarna inkluderar även grundläggande andra övningar så som plankan, bäckenlyft med mera. Enligt min bedömning är det vettiga övningar som passar dig som också behöver bäckenbottenträna. Programmet är utformat av en holländsk fysioterapeut med kvinnohälsa-inriktning.

För vem passar Carin?

Det optimala är om du har haft en bedömning så att dina bäckenbottenmuskler fungerar väl och sitter där de ska (det vill säga att du inte har några missade muskelskador eller så), du kan med fördel också veta att du kniper rätt. Du lider av ansträngningsläckage och tanken är att du ska kunna träna bort detta.

När funkar nog inte Carin?

Du som har inkontinens på grund av missade eller defektläkta muskelskador, eller du som redan har kniptränat i 3-6 månader enligt konstens alla regler kanske inte har någon effekt av att träna med Carin.

I vissa regioner går det att få Carin förskriven

Sanicare jobbar på att det ska vara möjligt att få Carin förskriven via uroterapeut eller inkontinenssköterska på vårdcentral, men det går att köpa produkten via Sanicares hemsida också. I Stockholm är det möjligt att få Carin förskriven under vissa förutsättningar. Det optimala är att du har en vårdgivare som kan hjälpa dig med den grundläggande bedömningen. Sedan kan Carin hjälpa dig att träna på egen hand, så att du på så sätt kan glesa ut vårdbesöken och förhoppningsvis minska behovet av inkontinensskydd.

En träningsmotivator

Carins mätare och app kan ge dig stöd, både vad gäller motivation men också till att följa processen till symtomförbättring. Blir det inte bättre ska du naturligtvis söka vård.

En liten tanke om vätskeintag

I appen kan man fylla i allt man dricker och hålla det i relation till de uppmätta läckagen. Här vill jag slänga in en brasklapp. Det är viktigt att inte dra för hårt på parallellen vätska-urinläckage. Du får inte dricka för lite bara för att du är orolig för att läcka urin. En kvinna som äter normala mängder typ yoghurt, frukt och grönt (man får ju vätska genom det man äter också ju…) behöver oftast dricka runt 1,5 liter per dygn. Du ska inte dricka för lite! Det är jobbigt att läcka, visst. Du kan få minskade besvär om du dricker lagom mycket, om du vanligtvis dricker mer än 1,5-2 liter. Men det kan bli riktigt dåligt att dricka för lite också.

Säg hej till Carin!

Du kanske har mer frågor om Carin? Jag kan kanske svara på en del, men du kan också mejla till Sanicare direkt på adressen sanicare@sanicare.se. Vill du testa? Sanicare har lovat att tio av våra läsare ska få testa Carin helt gratis! Du mejlar samma adress som ovan och anmäler dig, så kommer de sköta urvalet. De tio utvalda kommer få fylla i ett formulär och prata med en uroterapeut inför och efter testperioden, och du får självklart också behålla produkten efteråt.

Här finns också en liten video

Tens och akupunktur vid IVF

IVF är den generellt mest framgångsrika behandlingen mot infertilitet, men även om det ofta är framgångsrikt så löser IVF:er inte allas önskemål om graviditet. Man har därför studerat om annan behandling än läkemedelsbehandling kan optimera utfallet av IVF. Jag tänkte idag beskriva två av de metoder som det finns lite fysioterapeutiska forskning kring vad gäller fertilitet.

TENS

TENS är normalt en metod för smärtlindring och begreppet TENS är en förkortning som står för trankutan elektriskt nervstimulering. Transkutan betyder ”genom huden” och behandlingen sker via att man fäster självhäftande elektroder på huden och strömmen kommer sedan via en batteridriven liten manick, en ”TENS-apparat”. Man kan använda olika frekvenser på elstimuleringen för olika slags besvär. Högfrekvent TENS blockerar upplevelsen av smärta i området och lågfrekvent TENS skapar istället muskelsammandragningar och ökar blodflödet. Det fungerar lite som massage och frisätter hormoner i kroppen som lindrar smärta. Behandlingen känns som svagt pirrande eller surrande och gör inte ont. Som smärtlindring funkar TENS väldigt bra mot menssmärta. TENS ger inga biverkningar men om du har känslig hud kan man behöva kolla att elektroderna funkar för dig.

Akupunktur

Akupunktur är lite svårt att skriva om, eftersom det ofta finns två olika förklaringsmodeller – den västerländska och den traditionella/kinesiska. Dessa överensstämmer inte alltid. Akupunktur kan användas både inför en fertilitetsbehandling, under en IVF samt som smärtlindring under en graviditet. Hur det ska fungera är inte riktigt fastställt. Enligt kinesisk tradition återställer akupunkturen balansen (oklart var) och ökar förutsättningarna för en graviditet. Kanske kan eventuell effekt förklaras av ett ökat blodflöde och frisättning av endorfiner, precis som vid TENS-behandling.

Vad säger forskningen?

Det har gjorts ett gäng studier både på ”vanlig” akupunktur och el-akupunktur (där man kopplar ihop strömmen från en TENS-liknande apparat till akupunkturnålarna). Akupunktur vid tidpunkten för stimulering av ägglossning verkar vara mest effektiv  av de behandlingsalternativ som undersökts i olika studier. Behandlingen bör vara minst fyra tillfällen. Varianterna av behandling där man också använder svag elstimulering, antingen via akupunkturnålar eller via självhäftande elektroder (TENS) kan ske på akupunkter eller på mer ”vanliga” ställen där man kan sätta TENS-elektroder.

Det här förstår jag att blir lite rörigt för dig om läsare, men akupunktur ges ofta på vissa specifika punkter enligt ett traditionellt kinesiskt ”meridian-system”. TENS kan man sätta lite var man vill, men liksom i anatomisk närhet till området man vill behandla. Det är högfrekvent TENS med med elektrodplacering över ljumskar och kring höftbenen samt ner mot pubisbenet 20 minuter före embryotransfer har visat viss positiv effekt enligt vad jag hittar studier på.

Hur funkar det?

För alla dessa varianter av behandling finns ingen allmänt vedertagen förklaringsmodell för hur det faktiskt kan påverka fertilitet eller antalet lyckade IVF-behandlingar, men det kan handla om en frisättning av endorfiner och andra neurokemiska substanser som minskar smärta, mental stress och oro och sekundärt påverkar det reproduktiva systemet.

TENS som smärtlindring

TENS har en vedertagen och välbeprövad effekt mot smärta. Har du mycket smärta vid ägglossning eller mens kan du via fysioterapeut ofta få testa TENS som behandling mot smärtan. Fungerar detta bra kan du också använda detta vid de smärtsamma momenten av en IVF, kanske då specifikt vid äggplock.

Referenser:

Inläggen i serien i ordning

Ge bort en förlossning!

Vad ska man ge till sin egen mamma som har allt? Det är Mors Dag snart, och jag veeet att Mammaroll och Snippkontroll inte passar alla. Därför vill vi också passa på att tipsa om att du kan ge bort en förlossning via Läkarmissionen.

Den går till en kvinna som annars hade fått föda barn hemma, ofta under väldigt osäkra förhållanden. En morsdagsgåva som kan rädda liv!

Genom att köpa en förlossning i present till mors dag ger du en fattig kvinna möjlighet att föda sitt barn på sjukhus. På Panzisjukhuset i Kongo finns bra vård till för tidigt födda barn och möjlighet att ge kejsarsnitt när det behövs. 

Hur gör du?

Köp årets viktigaste morsdagspresent genom att swisha 150 kronor till 90 00 217. Du kan också ladda gärna ned ett gåvokort genom att klicka här. 

Om du hellre vill få ett snyggt gåvobevis hemskickat eller skriva ut det på egen hand, köper du morsdagspresenten i Läkarmissionens gåvoshop. Där kan du även välja kortbetalning.

Tips!

En behovstrappa inom mödra-förlossningsvård

För någon månad sedan ställde jag en fråga på instagram under den här bilden. ”Låt oss föreställa oss att du hamnade på ett möte där man ska planera kvinno/mödra/förlossningsvården för framtiden. Vad, utifrån din egen upplevelse, skulle du kräva att förändrades? Vad, utifrån din upplevelse av vad som är bra, skulle du vilja att de framhävde och fortsatte med? Om du pallar, berätta gärna lite runtomkring ditt resonemang. Ge gärna exempel på konkreta och mer abstrakta saker (typ bemötande).”

Jag fick jättemånga svar, både i kommentarsfältet, i mejl och på meddelande på instagram och Facebook! Tack!

En behovstrappa

Jag skulle använda citaten och berättelserna jag fick in till en grej jag gjorde för Kvinnohälsa-satsningen på Sveriges Kommuner och Landsting och fick hjälp av en tjej som jobbar på Innovationsguiden för att analysera och se ett sammanhang. Det resulterade i bilden ovan – en behovstrappa!

Det här är ju inget vetenskapligt, och heller inget som nödvändigtvis står för fler än de svar som vi faktiskt fick in. Men så här.

Jag och barnet överlever

Den mest grundläggande nivån handlar om ren och skär överlevnad. Det är kring detta som svensk mödravård kan klassas som typ ”bäst i världen”. Vi fick in bara väldigt väldigt få kommentarer kring detta, och tolkade det som att det faktiskt är en behovs-nivå som till stor del tillgodoses i Sverige idag.

Fortsätta informera om fosterdöd och hur viktigt det är att ha koll på fosterrörelser.

Ge mig en trygg plats och stöd när jag föder

Nästa nivå handlar om tillgänglighet till förlossningsvård och stöd, alltså om det rent fysiska behovet av att få stöd. Även på denna nivå hade vi ett litet fåtal kommentarer. Jag gissar att för två år sedan, när det vara dags för nedläggningen av BB Sophia och som mest krisigt kring nedläggningen i Sollefteå, skulle den här nivån vara väldigt, väldigt full med oroliga, arga och stressade kommentarer. Men nu verkar det ändå rätt lugnt med detta? De kommentarer vi fick in gällde mestadels hemgången från BB, om att det upplevdes som stressigt och jobbigt att skickas hem för tidigt.

Att det finns tillräckligt med platser att föda på och att bli trodd och lyssnad på. Mitt barn höll på att födas hemma på vardagsrumsgolvet då vi inte fick plats och jag blev inte trodd att jag hade krystvärkar. Det var väldigt traumatiskt för både mig och min sambo.

Stöd för mig, och inte bara magen

Det är på denna nivå, och de över, som den stora mängden kommentarer hamnar. I behovstrappan kan man då säga att svensk mödra-/förlossningsvård kanske möter de två mest grundläggande behoven, men sen verkar det som att kvinnors upplevda behov inte möts i samma utsträckning. Den här nivån omfattar behovet av stöd under och efter graviditet. Under graviditet kanske det handlade mest om bristen på eftervård, men också om bristande stöd för psykisk ohälsa och om att magmuskeldelningar inte alls räknas in under samma paraply som annan graviditetsrelaterad ohälsa. På detta steg kommer även behovet av amningsstöd in.

Ordentliga efterkontroller med kunnig personal att remittera till om den förlösta har problem. Slut med ”allt ser bra ut”-fasonerna. Har en kvinna kroppsliga eller psykiska men efter förlossning så ska det finnas hjälp att få, och hjälpen ska dessutom vara lätt att hitta och likadan i alla landsting.


Mer uppföljning! Fler tillfällen och även långt efter. Hade ett obligatoriskt samtal med fysioterapeut på ca 5 min på BB pga sfinkterruptur och ett besök hos läkare ca 6 v efter. Räknas det ens?! När barnet väl är ute så kändes det som man själv var kvarglömd på parkeringen.

Respektera mig – jag är vuxen och kapabel

Bemötandet inom mödra-förlossningsvården var en stor och återkommande sak i materialet vi jobbade med. Att inte bli bemött som en vuxen och kapabel person och att inte bli lyssnad på. Det kom också in flera positiva berättelser om detta, ska vi poängtera. Men det framstår tydligt som ett behov som inte är väl mött.

Bemöt vuxna i vården som just vuxna kompetenta människor, och förminska inte patienter (ex fick jag höra att ”du är snart mamma och ska ta hand om ett barn, du klarar dig själv en natt” när jag uttryckte oro över att inte få ha min partner hos mig över natten).

Låt mig välja

Det här behovssteget framstår som en utopi när de två underliggande behoven inte uppfylls. På på detta översta trappsteg ryms önskan om att få föda hur man vill, och med det slags stöd man själv vill.

Att varje kvinna får bestämma över sin kropp och få välja att föda sitt barn på det sätt hon vill.

Vad tänker ni om detta?

Det är ju inget vetenskapligt och inte heller något representativt för något annat material än det vi hade att jobba med, men visst är det ändå ett intressant sätt att se på det hela?

Hyperemesis-dagen

Idag är det den internationella dagen för att uppmärksamma Hyperemesis Gravidarum.

Det här är ett ämne jag skrivit om flera gånger och varje gång jag uppmärksammar det som framstår det tydligt att det behöver pratas om mer.

Mina två bästa tips:

Det finns mycket mer att göra än att säga ”stackars dig, ät några kex”.

Heja, heja alla er kämpade gravida där ute! <3

Mer läsning här:

Alla kvinnor borde få träffa en fysioterapeut postpartum

I mina drömmar om kvinnohälsovården ingår att det skulle finnas en fysioterapeut kopplad till varje mödravårdsmottagning. En fysioterapeut skulle kunna göra bedömningar och ge råd och behandling för graviditetsrelaterad bäckensmärta. Hon också kunna bistå med en kompletterande undersökning/behandling efter efterkontrollen av barnmorskan.

En av tre kvinnor kommer ha urinläckage, 20 % kommer opereras för framfall under sin livstid.

När jag berättar om såna här siffror så får den som lyssnar ofta en chockerad min. ”Är det sant? Så många?” Yep. Men när jag för samma person berättar om min önskan om att alla kvinnor skulle få träffa en bäckenbotten-fysio efter graviditet blir ofta responsen lite annorlunda. ”Ja, men vi vill ju inte över-behandla kvinnorna”. 

Vi skulle kunna dubbla behandlingen av kvinnor postpartum många gånger innan vid ens är i närheten av att överbehandla

Jag är en ensam vårdgivare, med en stor blogg visserligen. Men inför att jag kommer börja jobba igen efter sommaren är väntelistan mitt största problem att lösa. Hur ska jag kunna hantera den utan att behöva lägga timmar varje dag på administration? Tio fysioterapeuter till hade inte räckt för att täcka behovet av rehab ens i den absoluta geografiska närmsta närheten.

Okej, så här. Vi börjar här:

Det du ser på bilden är en animation och estimation av hur ett bebishuvud ska passera bäckenet och igenom bäckenbottenmusklerna. Bilden är lånad från en studie, se här. Den biomekaniska slutsatsen av den här studien är typ: En vaginal förlossning borde vara omöjlig!

Och ja. Det finns ju en mängd kvinnor som kan vittna om att det känns lite kymigt efter att den där bollen passerat ut genom vagina. Hon som inte kan sitta normalt på flera veckor. De som inte kan hitta sina knipmuskler på flera månader. De som läcker urin när de skrattar. En del får urinläckage, andra får analläckage, vissa får långvarig smärta och andra får framfall. En del får naturligtvis inget av allt detta, men i min värld är de mer undantag än regel. Jag vet att jag också typ bara träffar kvinnor med besvär, men ändå. Börjar du fråga runt i din bekantskapskrets så kommer du får höra alla historierna.

När den där melonen passerat ut genom ett litet, litet hål…

Vi behöver inte överbehandla kvinnor!

De flesta skulle vara oerhört hjälpta av ett första besök och sedan återbesök efter en, två, tre och sedan 6 månader postpartum. De som har behov skulle behöva få en genomgång hur blåsa och tarm fungerar, hur hon ska träna sina bålmuskler, hur hon ska kunna bli av med rygg- eller bäckensmärta, hur hon ska stegra försiktigt i sin återgång till träning och hur hon ska kunna komma tillbaks till en kropp som fungerar precis som hon önskar att den ska.

Det är INTE att över-behandla kvinnor.

Rehab efter en stor bukoperation

De kvinnor som kejsarsnittats kan behöva samma rehabprocess, men med något annat innehåll. Det kommer ju snart en väldigt bra bok för, har jag hört (blink, blink), men ändå. Böcker täcker inte behovet av individuella råd och behandling.

 Att överbehandla är en annan sak

Att överbehandla är att göra onödiga saker inom vården, som patienten lätt skulle kunna göra själv. Överbehandling kan vara att slarva med skattemedel och strössla med vårdgivartid till patienter som inte behöver. Jag vet naturligtvis att det finns kvinnor som inte hade behövt en massa besök hos fysioterapeut efter sin graviditet. Men om en kvinna inte anser sig behöva det någon fysio-hjälp men går tillbaks till jättetung träning inom två månader efter förlossningen och sedan får ett framfall? Hade hon inte behövt det ändå? Några enstaka besök förebyggande hos fysioterapeut kan alla gånger vara mer kostnadseffektivt än att behovet av vissa behandlingar uppstår.  Jag tänker att det vore bättre att erbjuda alla kvinnor fysioterapi postpartum, med den självklara rätten att tacka nej.

Frankrike som föredömligt exempel

I Frankrike ingår fysioterapi i det allmänna mödrasvårdsprogrammet, upp till 10 besök postpartum. Vi har en åldrande befolkning, och kvinnor har högre krav på att vara mer fysiskt aktiva nu är förr. Det kommer bara eskalera vad gäller framfalls-, inkontinens- och bäckenbottenkirurgi framöver. Jag hävdar att det inte på något sätt kan vara att överbehandla kvinnor att ge dem förebyggande och behandlande fysioterapi postpartum!

Sömn, läkning och återhämtning

Sömn är en aktiv fysiologisk process, där kroppen sysslar med en massa vitala aktiviteter medan du omedvetet slumrar.

Sömnen pendlar mellan två olika stadier. Den ena kallas REM sömn (Rapid Eye Movement) och den andra kallas NREM-sömn (non Rapid Eye Movement). REM-sömn är viktig för att lagra minnen. Djupsömnen under NREM är viktig för att återhämta kroppen. Under NREM-sömnen sänker kroppen blodtrycket och du får djupare och lugnare andning. Hjärnan vilar och har väldigt låg aktivitet och därför ökar blodflödet istället till musklerna ute i kroppen. Under dessa perioder får musklerna lite extra omsorger i form av syre och näring, detta underlättar läkning och tillväxt. Vävnaderna återhämtar sig och nya celler skapas där och då. Under denna djupsömn frisläpper hypofysen tillväxthormon som stimulerar muskeltillväxt och reparation. Sömnbrist och försämrad sömnkvalitet påverkar tillväxthormonfrisläppningen negativt och detta verkar ha ett samband med minskad muskelmassa, ökad övervikt och minskad fysisk kapacitet. En frisk vuxen genomgår en cykel med NREM-REM-sön på 90-110 minuter, gärna 5-6 cykler per natt.

Sömn optimerar återhämtning

Efter stor fysisk ansträngning, muskelskador och operationer kräver kroppen mer återhämtning och sömn än vanligt. Då du är nyförlöst med en större bristning eller nyligen kejsarsnittad behöver kroppen ganska mycket sömn för att optimera läkningen. Det är här det känns som någon slags miss i planeringen, för det är ju inte direkt i detta läge som du kan åka bort och bara sova ut. Om du är mycket stressad i föräldrarollen eller på grund av något fysiskt eller psykiskt trauma kan du ha svårare att komma ner i djupsömn, även om du får tid att sova.

Åtta timmar riktvärde

Åtta timmars sömn per natt sägs vara en normal mängden sömn och rekommendationerna för en vuxen är att sova 7-9 timmar per natt. Människor med sömnbrist har en ökad risk för idrottsskador och muskelskador generellt. Sömnens ger bland annat påverkan på immunsystemet, kroppstemperaturen, hjärt-kärlfunktionen, den kognitiva kapaciteten och hungersregleringen. Sömnbrist kan exempelvis göra så att plasmanivåerna av vissa faktorer blir påverkade så att det uppstår ett låginflammatoriskt tillstånd som kan minska motståndskraften mot infektioner i andningsvägarna. Studier på elitatleter har visat att sömn är den bästa fysiska återhämtningen. Förutom rena rehabinsatser så är sömn viktigt även för återhämtningen av muskelskador och efter operationer.

Att ge sömnen dignitet

Nyblivna föräldrar har oftast fullt upp och sömnen kan bli negativt påverkad av smärtor, stress, barnets vakenhetsperioder och av de regelbundna matningarna av barnet. Då kan det kan vara viktigt att ta upp sömnen som en del i en prioritetsordning om du vet att din kropp har gått igenom mycket runt omkring fölossning eller kejsarsnitt. Prata med din partner eller andra närstående och be om hjälp. Även om det inte går att förlänga just nattsömnen så kan det hjälpa med en tupplur dagtid.

Tips!

Det kan vara omöjligt att få tillräckligt mycket sömn i sträck när man har småbarn. Men tänk på att all sömn räknas, även sånt som du kan stjäla åt dig på korta stunder. Visst kanske du inte kommer ner i någon djupsömn, men det kan alltid vara värt något. Tio minuter är bättre än inget!

Inläggen i serien i ordning

Om du upplevt att vår blogg varit dig till stor hjälp får du gärna donera! Använd i så fall QR-koden nedan eller Swisha till nummer 1236340384 med valfri summa. Om du inte kan är det såklart lugnt, du kan istället visa tacksamhet genom att berätta om oss för dina vänner eller dela vår sida på sociala medier. Tack!