Vill du delta i en studie om kroppsuppfattning?

BakingBabies hjälper till att efterlysa: 

Vill du delta i en studie om kroppsuppfattning?

Dagens kroppsideal är långt ifrån hur de flesta av oss ser ut och något som bidrar till både missnöje och psykisk ohälsa.

Vi vet också att det finns vissa könsskillnader, men mycket av kunskapen bygger på ett gammalt binärt perspektiv på kön.

Vi vill förstå hur man upplever och föreställer sig sin kropp, samt vad är idealet från ens eget och andras perspektiv. Vi behöver mer kunskap för att förstå missnöjet och hitta strategier för att motverka och förebygga det.

Vill du vara med och hjälpa oss?

  • För deltagande krävs att du är vuxen (18 år och äldre).
  • Det tar ca 40 minuter att gå igenom studien via Internet och de flesta tycker att det är intressant och givande.
  • Du är också välkommen att ta del av resultaten som vi publicerar offentligt när vi har sammanställt data på gruppnivå.
  • Deltagande är anonymt, vi samlar inga identifierande uppgifter och vi raderar även IP numret.
  • Om du vill delta kan du klicka på den här länken.

 

Har du frågor är du välkommen att höra av dig till oss.

  • Anastasia Listova, Psykologikandidat Karolinska institutet: anastasia.listova@stud.ki.se
  • Emma Pereira Bastos, Psykologikandidat Karolinska institutet: emma.pereira.bastos@stud.ki.se
  • Ata Ghaderi, Professor, psykolog Karolinska institutet: 08-524 832 48, ata.ghaderi@ki.se

 

Mobilergonomi

Mobilergonomi

Vi börjar med en gång!

Medan du läser det här: Sträck på dig! Skrolla ner med pekfingret!

Mobilanvändning kan skapa smärtor i nacke, handled eller tummar. Idag kommer tips för att undvika detta! Varje dag tillbringar du troligen mellan 2 och fyra timmar med att ha huvudet framåtböjt för att läsa på din mobil eller andra skärmar. Detta troligen utanför ditt eventuella vanliga skärmarbete. Det blir tillsammans rätt mycket spänning och ansträngning i din nacke. Ryggraden är inte anpassad för att hållas statiskt i framåtböjd position, inte ens i nacken.

Can’t live with them, cant live without them

Vi kan inte leva utan våra telefoner. Men de är inte heller helt oskyldiga när det kommer till att ge oss smärtor och besvär. En sådan liten grej, kan den verkligen bidra till en belastningssmärta? Japp! Det handlar kanske inte om kraften vi lägger ner i rörelserna, men om upprepningen av dem. Framförallt våra tummar är inte helt anpassade till att göra upprepade rörelser över lång tid, på en sådan liten yta som en mobiltelefon.

Tips för att skona nacken när du använder mobilen:

  • Håll upp mobilen i ögonhöjd när du läser! Ingen gör så. Det ser lite töntigt ut. Men ergonomiskt är det sååå mycket bättre. Om du håller upp mobilen i ögonhöjd när du kollar på den kommer kroppen liksom säga ifrån med muskeltrötthet i axeln – en bra påminnelse om hur länge du håller den statiska positionen.
  • En drastisk åtgärd för dig som har ont i nacken ofta – släng alla spel och helst alla sociala medieappar från mobilen under en period när du samtidigt försöker bli av med smärtan genom rehabträning. Försök att stå vid en dator när du vill facebooka och läsa dina favoritbloggar.
  • Variera mellan tummen och andra fingrar när du skriver, scrollar och swipar.
  • Undvik att skriva med samma hand som du håller telefonen i.
  • Håll i mobilen med raka handeleder och ett neutralt grepp. Ett neutralt grepp är ungefär det som du har när du sträcker fram din hand för att ta emot något som blir sträckt till dig. . Om du håller din mobiltelefon med böjd handled får dina fingrar och din tumme ett svårare arbete än om du håller med en rak handled.
  • Undvikt alltid att titta neråt och runda axlarna och håll inte mobilen längre än brösthöjd.

 

Några ytterligare tips för att minska risken för belastningssmärtor i tummen:

  • Tala in meddelande istället för skriv dem
  • Använd fler emoijis och färre ord.

wpid-wp-1411758602949.jpeg

Såhär fina skenor fick jag ha i några månader medan jag var föräldraledig med Wilfred (Argfred på bilden) eftersom jag kombinerade amning, frekventa lyft av barn och ett öäääändligt mobilpillande på ett liiiite för intensivt sätt. Aj! 

En fråga från kollegor på smärtrehab

En fråga från kollegor på smärtrehab

Som vårdgivare inom vårdvalet tror jag inte att jag har rätt att ”ta ställning” eller tipsa specifikt om vissa vårdgivare, men idag skulle jag vilja lyfta ett bra ämne. Under hösten fick jag kontakt med två kollegor, en fysioterapeut och en psykolog. De jobbar på en Smärtrehab-enhet i Stockholm, och hade hade ett intresse för att kunna nischa sin rehabverksamhet för personer med långvarig bäckensmärta och långvariga gynekologiska smärtbesvär. De är inte helt hundra klara med sitt upplägg än, men jag ser detta som SÅÅÅÅ behövligt.

Smärtrehab

Smärtrehab är en slags sammansatt och flerprofessionell rehabprogram som riktar sig till personer med långvariga smärtbesvär, där tidigare insatser inte gett önskvärt resultat. Du behöver en remiss för att komma till en sådan enhet. Det går att göra en egenremiss. Den som blir aktuell för program kommer att träffa både läkare, psykolog och fysioterapeut. Ibland har patienterna även kontakt med arbetsterapeut och friskvårdare.

Det speciella med rehabprogram som dessa är att du har tillgång till flera olika professioner under en längre tid, ca 3-4 månader på ungefär halvtid. Man kan erbjudas anpassad träning, instruktion av fysioterapeut på gym,KBT eller ACT-behandlingsgrupper, föreläsningar, avslappningsgrupper och individuella besök hos de olika professionerna.

Kollegorna undrar

Du som har långvariga smärtor från bäckenet eller underlivet:

  • Vilka insatser inom vården har varit hjälpsamma?
  • Vad har du saknat?
  • Vad hade du behövt mer av?

Ta chansen att ge lite viktig input till vårdgivare som vill utveckla sin verksamhet till att bli bästa möjliga! 

Bli först med att köpa vår bok!

Köp ”Mammaroll och Snippkontroll” innan den ens finns i butik!

Det här är ett reklaminlägg om vår bok!

”Vad händer med kroppen efter en förlossning?

Detta är ett ämne många nyblivna mammor behöver och vill prata om. Många känner sig oroliga och osäkra, vad har hänt med min kropp egentligen? Man vet inte vart man ska vända sig och vad som är normalt eller inte. Mitt upp i alla de där funderingarna ska man ta hand om ett nytt litet liv och hela ens tillvaro har liksom gjort en kullerbytta. Det är lätt att känna sig ensam. Man ser på sociala medier hur ”alla andra” klarar allt galant. Inte en enda verkar ju ha ont i rumpan eller ett icke-existerande sexliv!

Vissa är jättebra på att ställa frågor, kräva hjälp, lyfta tankar och oro. En del är mindre bra på det, kanske är den här boken allra mest för dem. För de som bara vill veta lite mer om kroppen efter en graviditet och en förlossning. Som vill ha svar på sina undringar om det här verkligen är ”normalt”. Hur känns ett begynnande framfall? Hur ska min snippa se ut? Ska jag verkligen kissa på mig varje gång jag nyser? Hur mycket hemorrojder man stå ut med? Kommer jag någonsin vilja ha sex igen?”

Svaren finns i vår bok! 

Nu kan du förbeställa boken! Dessutom får du den billigare än i butik! Du köper den för 150 kronor plus 39 kronor i frakt. I bokhandeln kostar den över 200 kronor. Skriv ett mejl med namn, adress och telefonnummer till mamma@fritanke.se för att beställa. Böckerna levereras med faktura, och borde komma fram inom 5 arbetsdagar.

Kom och köööp! 

 

Sömnergonomi

Sömnergonomi

Har du ont i kroppen när du vaknar?

Det finns en rad olika orsaker till detta. En del patienter jag träffar har så mycket nattvak och stressorer i livet att deras kroppar har svårt att slappna av, även nattetid. En del smärtor har dock direkt samband med sovställning, säng och kudde. Med rätt stöd och position kan kroppen slappna av och få så mycket återhämtning som möjligt.

Känner du dig stel när du vaknar?

En del stelhet hör ihop med inflammationsreaktioner i den aktuella vävnaden. Annan stelhet Kan bero på att muskler, leder och ledband hamnat i ett läge där de varit spända eller utsträckta under längre tid. När de inte kunnat återställas till sin vilolängd under natten kan förnimmelsen bli en stelhet. Om du har ont i nacken eller huvudvärk när du vaknar behöver du kanske se över din kudde eller din sovposition.

wpid-20140730_063147_1.jpg

Kuddens funktion

Kudden bör vara sådan att den stödjer både huvudet och nacken. Nacken har i neutralläge en liten svank, och denna svank behöver kudden stötta. Om du sover på sida behöver istället kudden vara lite högre eftersom kudden måste fylla ut området mellan halskotpelaren och madrassen. Detta område är ju egentligen liga brett som axeln på den sidan. Om du sover på sidan kan du också använda en ”kramkudde” för att minska trycket på den axeln som du ligger på. Om du sover på rygg och kan se dina tår är kudden förmodligen för hög. Magsovare ska ha tunnast kudde, men detta påverkas också av madrassens fasthet.

Madrassens funktion

Madrassen bör för de flesta vara halvhård och fördela trycket jämnt mellan olika kroppsdelar. En åldrad madrass eller en madrass som genomgått en eller et par graviditeter tillsammans med dig kan ha insjunkna partier som medför att kroppen hamnar i en icke-optimal ergonomisk ställning.

Ergonomiska tips för att sova bättre.

Finns det några sovställningar som är bättre för kroppen än andra? Sanningen är väl egentligen den, att en sovställning som fungera för en viss person nödvändigtvis inte fungerar för alla. Men vissa saker är väl mer generella när det kommer till nack- och ryggbesvär.

  • Att sova på mage är inte särskilt skonsamt för nacken. Du måste i princip ta ut nacken i ett ytterläge för att kunna andas åt sidan. Dessutom väljer vi vanemänniskor också ofta samma sida natt efter natt, vilket kan resultera i onödigt slitage på nackryggraden. Om detta sedan förstärks av vanor dagtid (sitter och tittar på TV:n från ett hörn av soffan etc) kan det bli en del av orsakerna till smärtan.
  • Att sova på sida  kan också vara en grej som inte är optimalt i kombination med axelbesvär. Att sova med kroppsvikten på en axel kan ge upphov till smärta i axelleden eller till och med att nerver kommer i kläm. Om överarmen pressas framåt i ledhålan kan sidliggandet också vara en bidragande faktor till rotatorcuffsmärta eller impingement. Här får en vara lite kreativ och se om kuddar kan placeras för att avlasta den undre axeln.
  • Att sova på rygg och sidan medför oftast minst belastning på kroppen.

En genomsnittsperson sover ungefär en tredjedel av sin livstid. Det kan vara värt att se över sovergonomin!

Vissa trötta småbarnspäron får dock inte alls sova så mycket de behöver. Våra vänner Filip och Arvin sover på Rum för Barn.

 

Lite intressant input fanns här faktiskt! Tips!

Matvecka från Fiji

Matvecka från Fiji

Tanzanianska matveckan blev faktiskt mer uppskattad än vad vi förväntat oss. Ris- och kokospannkakorna var jättegoda, och grönkålsgrejen med tomat förgyllde flera dagar. Barnen valde Fiji den här gången. Det verkar vara mycket fisk och skaldjur i deras matkultur, och det begränsar oss lite. Vi kan inte stå och pilla med skaldjur till en vardagsmiddag som barnen ändå inte tänker äta. Och vi får inte tag i all slags färsk fisk som recepten omfattar. Och många recept innehåller också getkött. Vilket nog faktiskt är ännus vårare att få tag på?

Här är vårt försök till ihopsamlande av fijianska recept:

 

Har du någon erfarenhet av Fiji?

Berätta!

Långvarigt sittande dödar

Långvarigt sittande dödar

I det här temat om ergonomi har jag hittills tjatat i vareviga inlägg om hur dåligt det är med långvarigt stillasittande. Utifrån ett ergonomiskt perspektiv pratar vi ofta om risken för överbelastning, smärta och värk. Men faktum är att stillasittande också är statistiskt förknippat med död. Personer som är fysiskt inaktiva har en högre risk att dö för tidigt jämfört med de som är fysiskt aktiva. Inaktiva personer  som satt stilla mer än åtta timmar per dag hade i en studie motsvarande 58 % ökad risk att död under uppföljningsperioden. I samma studie visade det sig att fysisk aktivitet motsvarande en rask promenad i 60-75 minuter varje dag eliminerade risken med att sitta stilla mer än 8 timmar per dag.

Fysisk aktivitet kan motverka de negativa effekterna med att sitta stilla!

Du kanske har ett fysiskt inaktivt arbete, och du behöver jobba 8 timmar per dag. Fine! Lägg då till en rask promenad eller annan fysisk aktivitet en timme per dag så minskar du risken för ohälsa! Det som kan vara viktigt att veta är att den fysiska aktiviteten inte behöver vara sammanhängande. Det kan vara en cykeltur till jobbet, en rask promenad på lunchen och en cykeltur hem. Du måste inte klämma in så mycket mer än så!

Vad kan du göra för att öka din vardagsmotion?

  • Anslut datorn till skrivaren längst bor på kontoret.
  • Ta ett extra varv i korridorerna innan du tar kaffe.
  • Ta alltid trapporna istället för hissen
  • Gör armhävning mot vägg och väggänglar innan du sätter dig igen efter en paus
  • Se om du kan får med dig kollegor på gående möten
  • Ta en rask promenad på lunchen
  • Stå vid skrivbordet om du har möjlighet

Fysioterapeuternas rörelselyft

Fysioterapeuterna (vårt fack) har tagit fram en rapport för att visa på vad vi som yrkesgrupp kan göra för att påverka hälsan i samhället. Den här rapporten är en bra läsning för dig som vill ha ett underlag för att påpeka för din arbetsgivare att ni behöver få hjälp och stöd i att vara mer fysiskt aktiva på arbetet.

 

Här kommer några enkla tips på övningar att göra som pausgympa!

 

Referenser:

Does physical activity attenuate, or even eliminate, the detrimental association of sitting time with mortality? A harmonised meta-analysis of data from more than 1 million men and women

Sitting time and all-cause mortality risk in 222 497 Australian adults.

 

Efterlyser undervisningspatienter (igen)

Efterlyser undervisningspatienter (igen)

Uppdatering: Nu har jag skickat iväg intresseanmälningarna och det är upp till kursansvariga att ta kontakt med de personer som de väljer. De kommer inte behöva i närheten av så många som anmält intresse. Jag lovar att återkomma om jag får förfrågan om att agera efterlysare fler gånger!

I november förra året hjälpte jag läkarna på Huddinge sjukhus att ragga undersökningspatienter. Det hålls ju regelbundet kurser för vårdpersonal för att förbättra diagnosticering och åtgärder av förlossningsskador. En ny sådan kurs är på gång, fast på Danderyd den här gången. Läkaren som håller kursen är dock från ett annat sjukhus.

För att lära ut bra undersökning (framförallt via ultraljud) behöver de ha riktiga personer att visa på.

Efterlyses:

Kvinnor som kan tänka sig att ställa upp som undervisningspatienter.

Information

Datumet som du behöver vara tillgänglig är  25/4. De behöver ett visst antal personer. Du behöver kunna ta dig till Danderyds sjukhus dagtid. Det är lättast om du kan vara barnfri under besöket, men om det krisar kan du ha med ett barn som någon annan kan titta till. Du kan inte hålla i barnet själv under undersökningen. Det hela tar runt 40 minuter. Om du önskar kommer du kunna få ett uppföljande individuellt besök med en läkare.

Hur går det till?

Det är en undervisande läkare och några stycken som tittar på. Även dessa är specialistläkare inom gyn/obstetrik. Du kommer få en ultraljudsundersökning i mellangården, ett vaginalt och ett analt. Undersökningen sker i en gynstol som är utvecklad speciellt med syftet att kvinnan i undersökningssituationen ska känna sig mindre utsatt. Detta genom att hon hellre sitter med benen fram och höjd överkropp än ligger med benen upp och huvudet ner. På så sätt kan hon vara är mer delaktig i processen.

Vad får jag ut av detta?

Det utgår ingen ersättning, men du får en förstklassig bedömning av din egen bäckenbotten. Du bidrar också med kunskaper så att andra kvinnor kommer få bättre undersökning och behandling. Om det framkommer något på undersökningen som gäller din bäckenbottenhälsa kan du få ett individuellt bokat möte med läkare efteråt.

Intresserad?

Skriv en kommentar här och var noga med att uppge din riktiga mejladress, så kan jag sedan sätta dig i kontakt med rätt person!

Jag är bara en efterlysande mellanhand och kan naturligtvis inte garantera att alla som ställer upp behövs och så vidare. Sist jag efterlyste så här kom det in så många intresseanmälningar att det skulle räckt för flera år…

Kom ihåg att detta är ett sätt för dig att göra ett bidrag till bättre kvinnosjukvård. Ta chansen om du har möjlighet! 

Ergonomiska råd om arbetsstolar

Ergonomiska råd om Arbetsstolar

Ergonomiskt sittande handlar om att stolen ska kunna hjälpa dig att ha en upprätt och fördelaktig kroppshållning genom att ge ett optimalt stöd, men utan att hindra din rörlighet. Kroppen är främst gjord för rörelse, och även om du har en optimal stol med perfekta inställningen innebär detta inte att du är förskonad från risken av belastningssmärta.

Arbetsstolar kan vara avanderade tekniska saker. Det kan också vara den stol du råkar sätta dig på när du ska arbeta.

Idag ska jag försöka ge råd och tips angående hur du kan tänka kring ditt ergonomiska sittande!

De grundläggande råden gällande ergonomiskt sittande är:

  • Du behöver ryggstöd, framförallt för svanken.
  • Din rumpa behöver nå ända in till ryggstödet utan att dina knäveck stryps av stolskanten
  • Dina fötter behöver nå golvet eller ett stabilt fotstöd
  • Höjden på din stol behöver passa bordet, så att dina armbågar kan få stöd och så att handlederna inte får en konstig vinkel mot tangentbordet.
  • Om du har en ”riktig” arbetsstol kan du tippa sitsen något framåt, tänk som att du skulle sitta lite mer som i en sadel.

Ryggens vinkel och bäckenets position

Du måste inte sitta rak i ryggen som en tennsoldat hela dagen. En del förespråkar att du snarare sitter något tillbakalutad i din arbetsstol. Det kan vara fördelaktigt att variera sig. Det kan också vara en poäng med att du ägnar en tanke åt ryggens position i förhållande till bäckenets position. På bilden här nedan visar jag (från ett annat inlägg i ett annat sammanhang) bäckenets vinklar och vad det kan göra med ryggen. Bäckenets vinkling kommer medföra en position som fortplantar sig hela vägen upp till huvudet. Att ha ett bakåtlutat bäcken medför att du kutar med ryggen och får en ”klassisk dålig hållning”. Att tippa fram bäckenet för mycket kan innebära att du blir alldeles för spänd. Ett neutralt men pyttelite framåttippat bäcken innebär ett bra sittande för de flesta.

god hållning vs dålig hållning

Överför vi detta till sittande så innebär detta att du med fördel kan ha ett extra svankstöd, för att hjälpa dig att bibehålla en liten framåttippning av bäckenet. Med detta kan du sedan luta ditt ryggstöd en bit bakåt, så du kommer ifrån det militäriskt rakryggade sittandet som du kanske trodde var det allra bästa.

Rörelse är viktigast

Oavsett hur bra du sitter kommer inte långvarigt sittande bli bra för kroppen. Men mer om detta imorgon!

Tips!

Här finns en enkel guide för dig som behöver hjälp att ställa in din arbetsstol

Att undvika ont i nacken och huvudvärk

Att undvika ont i nacken och huvudvärk

Huvudvärk och nacksmärta kan vara besläktade tillstånd som hör ihop med muskelspänningar från dina skulderblad, axlar, nacke och upp mot huvudet. Huvudet är en kroppsdel som väger ungefär 5 kg. Att hålla huvudet upprätt är ett tungt arbete och hamnar du litegrann utanför kroppens optimala lägen finns risk att du utvecklar spänningstillstånd och smärta. Kroppen är en avancerad biomekanisk apparat och ryggens, armarnas och huvudets placering samarbetar i en bra eller dålig ergonomi för nacken.

De grundläggande råden för att minska nacksmärta och huvudvärk är:

  • När du sitter framför dator ska dina ögon vara i samma höjd som skärmens övre kant. Arbetar du med en laptop vars skärm inte går att höja och sänka kan du behöva ha några böcker under skärmen och kanske köpa till ett fristående tangentbord för bästa ergonomi.
  • Dina underarmar ska gärna vila på ett underlag och hållas parallella med golvet medan du skriver.
  • Armbågarna ska vara på sidan om kroppen
  • Du hämtar kraft till hela ryggens hållning genom att ha stöd av fötterna på golvet

För att göra en fördjupad analys av din ergonomi kan du gå igenom följande punkter:

  • Se över din position utifrån vad du gör vid din arbetsyta. Behöver du upprepade gånger sitta med huvudet vridet åt ena sidan? Osymmetri i belastning kan också vara en bidragande orsak till smärta. Din skärm ska vara rakt framför dig.
  • Kolla över avståndet mellan din och din skärm. Detta beror på din syn och dina eventuella glasögon. Du vill inte ha skärmen för långt bort eller för nära så att ögonen tröttas ut onödigt mycket. Att behöva böja sig fram mot skärmen är en potentiell trigger till nacksmärta och huvudvärk.
  • Nackens och huvudets ergonomi hör mycket ihop med ditt sittande och ländryggens stöd. Håll ögonen öppna för ett senare inlägg om detta!
  • Om du använder laptop i säng eller soffa, se till att du har kuddar som stöd ända från svanken och upp till huvudet. Du kan också behöva ha en kudde eller en speciellt datorstöd för att få upp datorn en bit från knät.
  • Ha också koll på ljussättningen där du arbetar. Om ljuset i ditt arbetsrum inte är tillräckligt kommer du omedvetet böja dig framåt för att se bättre. Den omedvetna böjningen skapar onödig belastning på nackens kotor och muskler, och ger ofta en sekundär huvudvärk.
  • Kolla synen. Så enkelt att det nästan låter dumt. Men, handen på hjärtat – när kollade du synen senast? Dålig syn kommer ge samma överbelastningsvärk som vid dålig belysning.

Det viktigaste du kan göra är att pausa

En norsk studie från 2010 visade att bland ungdomar finns ett samband mellan tid spenderad framför skärm och huvudvärk. Det verkar inte spela så stor roll vilken skärm det handlar om (TV, telefon, surfplatta, dator) utan tiden och ergonomin verkar vara den avgörande faktorn.

Kom ihåg att den viktigaste ergonomiska skillnaden du kan göra är att ta frekventa små pauser för fysisk aktivitet. Stå eller gå omkring litegrann varje timme. Ge ögonen en anledning att titta på ett längre avstånd minst en gång i halvtimmen. Att sitta länge i exakt samma position kommer aldrig bli ergonomiskt fördelaktigt, hur bra du än sitter!

Här kommer också ett klipp med bra övningar! Tips!

Referens:

Screen-based activities and physical complaints among adolescents from the Nordic countries.