Underlivsorganen och klimakteriet

Vad gör klimakteriet med din snippa?

Bäckenbotten och underlivsorganen

Klimakteriet påverkar bäckenbottenmusklerna på samma sätt som alla andra muskler påverkas, de försvagas. Bäckenbottens funktion är att lyfta upp organen inne i bäckenet. Resultatet av en försvagning av bäckenbotten kan påverka bäckenorganen negativt. Bäckenorganen är blåsa, livmoder och tarm. Det är också vanligt med viktuppgång efter klimakteriet,och övervikt kan spä på bäckenbottenproblem.

Menopausen gör så att äggstockarna upphör producera östrogen, vilket är ett hormon som ansvarar för att blåsan och urinröret ska vara följsamt och sluta tätt. Bäckenbottenmusklerna behöver också östrogen för att fungera optimalt. Som ett resultat av klimakteriet påverkas både blåsan och bäckenbotten. Mycket av åverkan på ligament, muskler och stödjevävnad i bäckenbotten orsakas till att början av graviditeter och förlossningar. Långvarig förstoppning, övervikt och regelbundna tunga lyft ökar risken för bäckenbottendysfunktion efter klimakteriet. Innan dess kan musklerna ofta kompensera för en del av svagheterna, men när östrogennivåerna sänks kraftigt kan symtomen förvärras.

Framfall

Ett framfall är det svenska ordet för prolaps, vilket helt enkelt är en beskrivning av att någon struktur flyttat ner några nivåer inne i vagina. En cystocele är när blåsan buktar in mot vagina i dess främre vägg. En rectocele är när tarmen buktar in i vaginas bakvägg. Ett livmoderframfall är när livmodern sackat ner i vagina. Det är möjligt att ha ett eller fler framfall på samma gång. De graderas från milda till svåra, och symtomen av ett svårare framfall är att buktningen/livmodern kikar ner och ut genom vaginalöppningen. Detta kan höra ihop med en tyngande, skavande känsla och höra ihop med ryggsmärta. Även om du har genomgått en hysterektomi kan du få framfall från de andra strukturerna. 50 % av alla vaginalt förlösta individer uppskattas ha någon form och grad av framfall.

De olika typerna av framfall kan ge lite olika symtom. Cystocele hör oftare ihop med symtom som har att göra med blåsan och blåstömning – svårt att börja kissa, långsam stråle eller en känsla av ofullständig tömning. Rectocele hör oftare ihop med tarmtömningssvårigheter. Smärta vid samlag kan bero på flera olika saker och inte alltid prolaps, men det förekommer oftare vid livmoderframfall.

Läckage

Det finns två sorters urinläckage som kan förekomma mer frekvent efter klimakteriet. Den första sorten kallas ansträngningsläckage och sker när du får en tryckökning mot blåsa och bäckenbotten. När du nyser, hostar, skrattar eller hoppar ökar trycket mot blåsan och bäckenbotten klarar inte att hålla emot underifrån. Resultatet blir ett urinläckage om bäckenbotten inte är tillräckligt stark. Ungefär 50 % av alla 50-åriga kvinnor uppskattas lida av ansträngningsinkontinens. Kvinnor som fött barn har en ökad risk att drabbas, speciellt de som fött barn vaginalt och fått en förlossningsskada. Bäckenbottenträning fungerar dock precis som under vilken annan period i livet som helst och kan stärka upp bäckenbotten och minska en del symtom.

Den andra sortens urinläckage sker när blåsan blir överaktiv och mer okynnes-signalerar kissnödighet, och tillslut klarar kroppen inte att hålla emot. Östrogenbristen efter klimakteriet påverkar blåsans vävnader så att detta ökar i förekomst.

Analläckage omfattade både att inte kunna hålla fisar och avföring. Det är förhållandevis vanligt att kvinnor som tidigare fött barn inte alltid kan hålla fisar. Analläckage ska alltid utredas av läkare.

Sex

Både sexlusten och den sexuella funktionen kan påverkas av klimakteriet och den förändrade hormonbalansen. De låga östrogennivåerna som följer klimakteriet kommer påverka slemhinnan i vagina och huden i vulva. Östrogenbristen kan ge torrhet som kan ge upphov till rodnad, kli och sveda. Även flytningarna kan förändra karaktär. Efter puberteten ska vagina ha ett ganska lågt pH värde (3,8 – 4,4), men efter klimakteriet höjs pH till att närma sig ett neutralt värde (6,5 – 7,0). Hälften av alla kvinnor får efter klimakteriet besvär av sköra slemhinnor i underlivet och/eller ömhet vid samlag, sveda vid blåstömning och ökad förekomst av urinvägsinfektioner. Alla dessa symtom kan bero på östrogenbrist i slemhinnorna, då slemhinnan blir tunn, skör och får sämre blodförsörjning.

Om torra slemhinnor i slidan påverkar kan det finnas hjälp i form av glidmedel eller östrogenkräm. Om besvären inte enbart handlar om torra slemhinnor vid samlag utan även ger upphov till de andra symtom, bör du uppsöka läkare för råd och behandling.

Inläggen i serien i ordning

Swishdonation
Om du upplevt att vår blogg varit dig till stor hjälp får du gärna donera! Använd i så fall QR-koden ovan eller Swisha till nummer 1236340384 med valfri summa.
Om du inte kan är det såklart lugnt, du kan istället visa tacksamhet genom att berätta om oss för dina vänner eller dela vår sida på sociala medier. Tack!

Tema: Klimakteriet

Klimakteriet är den period i livet då mensen upphör. Perioden några år innan och efter sista mensen räknas till klimakteriet. Sista mensen kallas för menopausen och menstruationen upphör då ägganlagen tar slut. Östrogenbildandet i äggstockarna har vid detta laget avtagit så pass att slemhinnan in livmodern inte längre blir stimulerad till att blödas ut. Vid detta skede sker också en stor hormonomställning i kroppen. I genomsnitt sker sista menstruationen vid 50 års ålder, men det varierar mellan individer (40-57 år är inom normalspannet).  Under denna period genomgår många både kroppsliga och psykologiska förändringar.

Varför upphör mensen?

Vid födseln innehåller äggstockarna omogna ägg. De som mognar blir till ägg som kan befruktas. När ägganlagen tar slut behöver kroppen heller ingen menstruation. Därför upphör mensen. När menstruationen upphör minskar nivåerna av östrogen i kroppen. Östrogen påverkar kroppen på många olika sätt. Både skelettet, musklerna, hjärnan, livmodern och slidan är påverkade av östrogenbristen.

Under övergångsperioden och under en period av sänkning av östrogennivåerna kan du få värmevallningar och svettningar, humörsvängningar, sömnproblem och torra slemhinnor. Värmevallningar beror på att termostaten i kroppen blir mindre stabil och reaktionerna blir svettningar och värmekänsla. Vissa studier tyder på att både män och kvinnor i 50-55-årsåldern drabbas av svettattacker i ungefär samma utsträckning. Kanske handlar det lika mycket om åldrandet i sig som klimakteriet hos kvinnor.

I den här serien

Jag skriver som alltid ur ett fysioterapeutiskt perspektiv och kommer fokusera på skelett, muskler, bäckenbotten/bäckenorgan och träning för dig i/efter klimakteriet i separata inlägg som kommer följande dagar.

Behandling mot klimakteriebesvär. 

De vanligaste symtomen under klimakteriperioden är värmevallningar och nattliga svettningar, ofta så pass att det påverkar den generella upplevda hälsan. Hormonbehandling fungerar bra mot detta, men kan innebära andra bieffekter och ökad risk för annan sjuklighet (bröstcancer osv). Därför finns det viss forskning på hur man kan använda andra behandlingar för att påverka dessa symtom. Akupunktur som behandling för värmevallningar eller nattliga svettningar verkar till stor del ge en positiv placeboeffekt. Det är bättre än ingen behandling alls, men verkar överlag inte ge bättre resultat än ”fusk-akupunktur” i studier. Kanske finns det en effekt av att få behandling och träffa en professionell för sina besvär, utan att själva akupunkturbehandlingen faktiskt ger ytterligare effekt.

Hoppas du vill hänga med i läsningen! 

Inläggen i serien i ordning

Referenser till seriens inlägg:

Bäckenbotten under ägglossning

Varför känns mitt framfall värre när jag har ägglossning? Varför läcker jag mer under ägglossning? När jag tränar känns min bäckenbotten mer svajig under ägglossning – varför? Alla dessa erfarenheter och frågor ska jag försöka ge en kommentar idag.

Jag kan inte säga att jag ska ge ett svar.

För så här är det: Jag kommer ge ett resonemang utifrån min erfarenhet och utifrån forskning. Grejen är att forskningen om ägglossning och bäckenbottensymtom specifikt är väldigt sparsam, alltså har jag fått hoppa några steg och läsa forskning om hur ägglossning påverkar andra områden i kroppen. Framförallt har jag då hämtat inspiration från forskning på idrottskvinnor. Jag tror att resonemanget är logiskt överförbart, men ändå. Det finns ett stort glapp, och det är ändå ett gap mellan idrottsaktiva kvinnors knän och kvinnor med bäckenbottendysfunktions symtom under ägglossning. Ni kommer förstå när ni läser.

Stödjevävnad

Främre korsbandsskador drabbar I högre utsträckning kvinnor och flickor än män och pojkar, vilket gör att man länge misstänkt en hormonell delorsak. Man har undersökt relationen mellan östrogen, progesteron och relaxin i förhållande till dessa skador och svajigheten i främre korsbanden. Östrogen och progesteron ligger som lägst under mensen. Östrogen ligger som högst runt ägglossning och progesteron har sin höjdpunkt efter ägglossning och innan mens. Speciellt östrogen verkar kunna ha ett samband mellan stödjevävnads laxitet. Laxitet betyder ungefär ”slapphet”. På grund av denna ökade slapphet verkar det alltså finnas en statistisk ökad risk att drabbas av en främre korsbandsskada under tiden strax innan och under ägglossning. Hormonella preventivmedel som tar bort ägglossning kan minska risken.

(Det är ändå viktigt i sammanhanget att korsbandsskador inte är något som sker liksom oprovocerat, utan det krävs ofta en kombination av rörelser mer inåtrotation, framåtglidning och ett rotationsvåld som sätter extrem press på det främre korsbandet. Man föreställer sig att ökad slapphet i korsbandet ger utrymme till ökad rörelse och ökar risken för skada.)

Neuromuskulära kopplingar

En annan hypotes om varför förekomsten av korsbandsskador skiljer sig åt mellan män och kvinnor har att göra med hur de neuromuskulära kopplingarna påverkas av hormonella ändringar. Man har i vissa studier observerat kvinnor som fått hoppa på olika standardiserade sätt och sett att landningsmekaniken skiljer sig åt mellan perioderna i menscykeln. I andra studier har man inte sett några sådana samband alls, och man verkar oftare landa i att sambandet nog är rent hormonellt och har med vävnadernas stabilitet att göra. Man har sett siffror upp till en tioprocentig förändring av främre korsbandsslapphet under menstruationscykeln

Generell hållning och muskelpåverkan.

När det kommer till generell hållning och stabilitet så finns det en definition som lyder “Postural stabilitet är en individs förmåga att hålla tyngdpunkten stabil inom vissa gränser. Gränserna utgörs av den största distansen i någon riktning som kan kroppen kan lutas från tyngdpunkten utan att ramla.” Östrogen påverkar hela kroppens posturala stabilitet genom musklernas spändhetsgrad och stödjevävnadernas stunsighet/slapphet, och under ägglossning är kroppens förmåga att hålla sig stabil och i balans något sämre. Hormonernas påverkan på muskelstelhet är inte lika utforskad, men det verkar som att det i detta finns individuella variationer och dessutom skillnader mellan olika muskler i kroppen. Det är inte alltid möjligt att separera muskler från stödjevävnad. Musklernas stelhet kan påverkas direkt av omkringliggande stödjevävnad, även om det inte blir någon påverkan på muskelfibrerna i sig.

Bäckenbotten ÄR inte det främre korsbandet

Nu fattar ni det möjliga logiska glappet va? En bäckenbotten är inte ett korsband. Och jag kan inte med förvissning påstå att det som händer under ägglossning i främre korsbandet eller för all del mer generaliserat i kroppen faktiskt sker även i bäckenbotten. För det finns ännu inga studier på detta. Men, utifrån min ringa mening, så kan det finnas att sådant samband. Blir det en större stödjevävnads-slapphet/-svajighet och minskad muskulär stelhet i andra ställen i kroppen till följd av hormonella förändringar under ägglossning så har jag svårt att se att bäckenbotten skulle vara undantagen. Bäckenbotten och dess närbelägna stödjevävnader brukar vara snabba på att reagera på andra hormonella förändringar. Och det ett så pass vanligt upplevt fenomen hos patienter jag möter att jag kliniskt inte kan ignorera det. Bäckenbotten skiljer sig också från många andra muskelgrupper genom att vara väldigt invecklat sammankopplad med stödjevävnad, så pass att det inte alltid är möjligt att se vad som är muskel och vad som är stödjevävnad. Även om muskelfibrerna i sig alltså inte skulle påverkas så skulle hela bäckenbotten hypotetiskt ändå kunna bli svajigare till följd av hormonernas påverkan på stödjevävnaden.

Mina gissningsbaserade svar

  • Ditt framfall känns värre under ägglossning eftersom själva vävnaderna som utgör framfallet till stor del utgörs av stödjevävnad – som blir svajigare under ägglossning.
  • Ditt urinläckage blir värre under ägglossning eftersom svajigheten i vävnaderna som omger urinröret blir större, och du får mindre stabilitet kring detta och därför har svårare att knipa emot.
  • Du upplever att bäckenbotten är mer svajig under ägglossning därför att den helt enkelt är det.

Göra något annorlunda?

I den idrottsfokuserade forskningen jag läst så diskuteras det huruvida man faktisk ska ta hänsyn till ägglossningen när det kommer till träning och tävling för idrottande kvinnor. Jag kan tänka att det också går att tänka gällande alla. Upplever du att dina symtom är värre kring ägglossningen – träna lite annorlunda just då. Lägg inte de värsta och tyngsta passen just då helt enkelt.

Referenser

Swishdonation
Om du upplevt att vår blogg varit dig till stor hjälp får du gärna donera! Använd i så fall QR-koden ovan eller Swisha till nummer 1236340384 med valfri summa.
Om du inte kan är det såklart lugnt, du kan istället visa tacksamhet genom att berätta om oss för dina vänner eller dela vår sida på sociala medier. Tack!

 

Föda med foglossning

Förlossningsställningar för dig med bäckenledssmärta

Det här är något jag aldrig skrivit ett blogginlägg om, även om det är något jag regelbundet pratar med mina patienter kring. Du som har bäckenledssmärta under graviditet (foglossning kallades det förr), hur ska du göra när det kommer till förlossning? Det är många som är oroliga över detta innan, men de flesta brukar återkoppla efteråt och berätta att när värkarna väl satt igång, så var det bäckenonda liksom bortblåst. Troligen har det inte magiskt försvunnit, men kroppen är ganska bra på att liksom bara uppmärksamma ett lidande i taget, haha.

Är allvarlig bäckensmärta en anledning till kejsarsnitt?

Om du har så ont att du blir rädd och orolig inför förlossning på ett sådant sätt att du inte alls kommer kunna vara trygg att medverka kan den känslan i sig vara en anledning till kejsarsnitt. Men vi har inget belägg för att det är bättre för dig med allvarlig bäckensmärt att föda via kejsarsnitt. En norsk studie visade att kvinnor som hade ont i bäckenet under graviditeten och som födde via snitt också hade mer sannolikhet att ha kvar smärta 6 månader efter förlossningen. Det finns också en svensk studie som inte påvisat något samband mellan snitt och kvarvarande smärta.

Men hur ska jag göra då?

Jag kan inte tala om för dig hur du ska föda. Men här kommer ett gäng tips gällande förlossningsställningar. De flesta gravida med bäckensmärta får till sig en himla massa råd gällande hur man ska ha benen placerade för att minska smärtan i vardagen, och grundreglen är egentligen densamma under förlossning. I och med att du kanske inte kommer känna av din bäckensmärta under förlossningen kan du också välja att strunta i att tänka på det. Men eventuellt så finns det en poäng med att följa råden även under förlossningen, för att vara skonsam mot bäckenlederna ändå. Smärtan och besvären kanske finns kvar, även om de är dolda bakom förlossningsvärkarna.

Håll benen höftbrett isär!

När jag förklarar för patienter brukar jag likna den skonsammaste benpositionen vid en järnvägsräls. Du vill i det flesta fall ha benen parallella med kanske 10 cm mellanrum. Undvik då gärna de positioner som har jättemycket mindre eller större mellanrum mellan knäna. Det innebär att positioner där du har benen upp i gynställning kan vara oskönt.

Tips på positioner där du har god kontroll över bäckenet:

  • Lutad upprätt vid gåbord
  • På knä lutad över säng, boll eller sackosäck
  • Ståendes på alla fyra
  • Liggandes på sida med övre benet i benstöd.

Undvik möjligen dessa positioner under längre tid:

  • Ryggliggande med benen i benstöd
  • Ställningar där du har benen långt isär eller väldigt tätt ihop, eller belastning mer på ena sidan

Tips!

Mät och skriv upp hur långt du kan ha mellan knäna innan du får ont. Låt din partner eller medföljande på förlossningen sedan ha lite koll på detta med ögonmått, och säga till ifall du hamnar i positioner där du är långt från ditt smärtfria rörelsespann.

Ibland går andra saker före

Jag nämnde ovan att gynposition ofta inte är fördelaktigt för dig med bäckensmärta. Det är heller inte en jättebra förlossningsställning utifrån en del andra aspekter. Men blir det ett akut läge för dig eller barnet kan detta ändå vara den lämpligaste ställningen, då personalen har enklast att komma åt då. Ibland blir det andra prioriteringsordningar under en vaginal förlossning som gör att det ni planerat ställs på ända. Be om en förklaring om du märker att du inte rekommenderas att vara i de positioner du själv vill.

Kolla gärna igenom förlossningställningarna här!  Informationen där är utifrån ett förlossningsbristnings-perspektiv och omfattar inte bäckenledssmärta, men det är ändå väldigt bra information!

Dina erfarenheter?

Du som redan fött och som hade mycket ont i bäckenet! Hur blev din förlossning? Berätta gärna i kommentarsfältet!

Referenser:

Matvecka från Guinea

Bildresultat för guinea flag

Alltså. Så här är det: Vi vet att det inte går att generalisera, men vår erfarenhet av mat från Afrika är hittills inte så positiv. Vi är inte superförtjusta i couscous eller mat lik den från Marocko, vi är inte alls förtjusta i bröden från Etiopien och vi gillar verkligen inte såna där grötliknande maträtter som finns i stora delar av Afrika söder om Sahara. Det är ofta ganska mild mat och vi gillar kryddor. Det har säkert också att göra med att råvarorna där smakar mer. Det är alltså alltid med ett litet motstånd som vi väljer matland från Afrika, till skillnad från Asien där vi väljer med förtjusning. Den här veckan landar vår matresa i Guinea, och vi väljer med en gång bort rätter med matbananer och matgröt.

Veckans utvalda recept:

Resten av veckan blir:

  • Tomatsoppa med pasta
  • Inkokt lax med pressgurka och potatis
  • Pastasallad med kyckling
  • Mackmiddag dagen då barnen ska till simskola.
  • Utemiddag bara jag och Mia och Waldo när storebröderna är borta hos mormor.

Vad ska ni äta i veckan?

Goda råd för din sömn

sovnarbarnetsover

Bild av hejhejvardag

I det här inlägget vill jag gärna att ni fyller på med era bästa tips och knep!

I en himla massa inlägg har jag skrivit om sömn och hur nedsatt sömn påverkar dig (negativt). Jättepeppigt, va? Vårt äldsta barn är snart sju  och vi har fortfarande inte sovit en enda hel natt sen han föddes. Inte för att det alltid är just han som är uppe och ränner. Men ni fattar, någon har drömt en mardröm, tappat favvonallen, behöver kissa, dricka eller med bebisen nu – nattamma. Jag vet vad du går igenom. Vi sover okej, men jag är trött varje dag.

Nu tänkte jag slänga ur mig en massa goda råd som du kan skriva ut och knöggla ihop till en liten boll och tugga argt på en stund, om du vill.

Jobba med dygnsrytmen

Från forskningen vet vi att 30 minuters dagsljus om dagen är fördelaktigt för att få en bra nattsömn. I Sverige har vi det inte alltid så lätt att fånga dagsljuset, men som föräldraledig ökar ändå chanserna. En promenad i dagsljus kan alltså göra att du sover bättre. På samma sätt kan skärm-ljus och annan belysning ibland göra att vår sömnighet inte riktigt kommer när den ska. Lägg bort telefonen och släck ner litegrann 30 minuter innan du ska gå och lägga dig.

Ta tupplurar

En liten tupplur på dagen kan skydda mot en del av sömnbristens negative effekter. Och även om det inte löser alla problem så kanske du i alla fall mår lite bättre efteråt. Att sova när bebisen sover är ett provocerade tips, men i vissa fall kan det ju funka. Låt allt annat stå åt sidan för ditt sömnbehov!

Minska kraven

Vårt bästa knep att ta till när sömnen gått bananas är att inte laga någon pretentiös middag. Frukost till middag funkar fintfint, och barnen älskar det! Ni andra har säkert tusen andra bra tips för att sänka kraven i vardagen – dela gärna med er!

Behandla smärta

Att sova dåligt på grund av smärtproblem är… ett problem. Låt inte tröttheten hindra dig från att söka hjälp!

Analysera ditt kaffedrickande

Det är individuellt hur man påverkas av kaffedrickande, men för dig som lider svårt av sömnbrist kan det vara klokt att inte dricka kaffe efter klockan 14. I vissa studier har man nämligen sett att koffeinet påverkar sömnkvaliteten, även om kaffet intogs många timmar innan sänggåendet.

Utnyttja ditt skyddsnät

Har du någon som kan hjälpa dig med det som känns tuffast när du är som tröttast? Be om hjälp! Min erfarenhet är att otroligt många blir glada över att få frågan om att kunna hjälpa, och med glädje ställer upp.

Räkna timmarna

Det här tipset gäller bara dig som inte blir för stressad av att ha koll på siffror. Efter ett tag med sömnbrist tappar vi ofta liksom uppfattningen om läget egentligen. Att veta att du ligger okej till med sömnen kan bli en trygghet. Att veta att du sover alldeles för lite kan i det motsatta fallet bli en god motivator till att ta tag i problemet. En beräkning kan också bli en utgångspunkt för en bra diskussion med en eventuell partner. Hur ska ni ha det egentligen? Sju timmars sömn per dygn verkar vara ett eftersträvansvärt värde.

Om du inte får till tillräckligt med sömn.

Under den mest kritiska perioden kan du tillbringa mer tid i sängen. Gå upp och kissa, byt blöjor och hämta med dig något att äta och dricka. Men skit i att klä på dig ordentligt och strunta alla måsten runt omkring. När du är upp i en vettig dygnsvila kan du ta dig an omvärlden igen!

Vad är dina bästa tips? Och vad har absolut inte funkat för dig?

Inläggen i serien i ordning

Sömn och postpartumdepression

Sömnbrist påverkar det generella måendet, och stor trötthet associeras med en ökad mängd negativa känslor. Sömnbrist och depression har välkända samband som går åt båda håll. Att ha svårigheter med att somna och/eller sömnstörningar under tiden strax efter förlossningen är en riskfaktor för depressiva symtom. Kvinnor i den generella befolkningen som redan lider pågående depression har en ökad risk att få svårigheter med sömnen. Sömnbrist hos nyförlösta kan också vara bidragande till utvecklingen av postpartumdepression.

Sömnbrist är vanligt

Sömnbrist är vanligt hos nyblivna föräldrar på grund av barnets oregelbundna sömnmönster och omogna cirkadianska rytm. Att ta hand om en nyfödd med oregelbundna sömnmönster bidrar med ytterligare svårigheter kring sömnen. Dålig sömnkvalitet kan leda till depression, och depression kan också leda till dålig sömnkvalitet. Detta gäller alltså båda föräldrarna! Sömnkvalitet handlar ofta om att få tillräckligt mycket djupsömn och alltså inte enbart om total tid.

Postpartumdepression

8-15 % av alla kvinnor uppfyller kriterierna för depression postpartum, beroende på hur man mäter och inkluderar i studier. Postpartumdepression har negativa konsekvenser för livskvaliteten hos den nyförlösta och relationen till barnet kan påverkas.

Kallas ibland felaktigt för förlossningsdepression

Förlossningen som sådan och händelserna runt omkring denna kan naturligtvis ha inverkan på förekomsten av depression. Utfallet vid barnets födelse kan också ha fysisk och psykisk inverkan på kvinnans sömn. Postpartumdepression är dock det korrekta namnet i och med att det inte nödvändigtvis är själva födseln som utlöser en depression.

Hur vet jag om jag är trött eller deprimerad?

Det jätteenkla svaret är att trötthet försvinner om du får sova, men depression gör det inte. Det är lite för enkelt uttryckt, för det kan ju vara att du inte får sova ordentligt på lång tid. Om du inte upplever att varken vila eller roliga saker som händer gör att du blir gladare eller piggare ska du ta detta på allvar. Trötthet kan göra att du blir mer sugen på kaloririk mat, men depression kan i vissa fall göra att aptiten minskar (dock inte för alla!). Om du tror att du är deprimerad, ring till din BVC-sköterska direkt.

Bättre sömn – bättre mående?

Kvinnor med postpartumdepression hanterar sömnbristen på olika sätt. Studier har visat att de som får hjälp att hantera sömnen på ett mer effektivt sätt ofta mår bättre efter en tid. Socialt stöd har visat sig vara av stor vikt – att partnern eller andra anhöriga tar hand om barnet och låter modern få sova.

Det viktigaste är att våga söka och ta emot hjälp.

Om du är drabbad kan börja med att prata med ditt barns BVC-sköterska. Denna kan sedan hjälpa dig vidare till psykolog eller hänvisa till vårdcentralen vid behov. Ni kan också få stöttning i hur ni bäst ska hantera barnets nattsömn så att ni alla får sova mesta möjliga!

Läs också om postpartumdepression på 1177

Inläggen i serien i ordning

Sömn och kognitiv funktion

Långvarig sömnbrist

Sömnbrist påverkar reaktionsförmågan, uppmärksamheten, arbetsminnet och faktiskt också långtidsminnet.Vissa studier visar att kvinnor hanterar sömnbrist och lång tids vakenhet bättre än män, men orsaken till detta är inte fastställd. Om det handlar om fysiologiska eller socialt betingade orsaker vet vi inte.

Kognitiv påverkan under postpartumperioden

Forskningen menar att den kognitiva påverkan som återfinns under graviditet och postpartumperiod är rätt mild i sin karaktär och främst drabbar vissa områden:

  • Arbetsminne – förmågan att kunna hålla flera saker i huvudet samtidigt
  • Snabbheten på att processa information
  • Kognitiv flexibilitet – snabbheten på att växla uppmärksamhet mellan olika uppgifter

Det finns tecken i litteraturen på att de kognitiva funktionsnedsättningarna är större 12 veckor postpartum än 24 veckor postpartum, vilket stämmer någorlunda överens med att sömnbristen ofta är värre tidigare i postpartumperioden.

I en studie jag läst upplevde också de nyblivna mammorna fördelar:

  • Förbättrade förmågor till multitasking
  • Förstärkt förmåga beslutsfattande
  • Förbättrad empati
  • Förbättrad emotionell koppling till andra

Att sova under 6 timmar per natt i ett par veckor påverkar den kognitiva funktionen till det sämre.

De kognitiva funktionerna omfattar även de verbala förmågorna att hitta rätt ord och att kommunicera effektivt. Detta påverkas till det sämre av sömnbrist. Att sova bara lite för lite under lång tid motsvarar att ha varit vaken 24-48 timmar i sträck i påverkan på den kognitiva funktionen. Skillnaden är att den som haft sömnbrist under en längre tid kanske inte känner tröttheten lika akut. Då kanske man inte heller blir lika uppmärksam på sin tillfälliga dipp i tankeverksamheten. (Denna slags trötthet påverkar också körförmågan på ett sätt som motsvarar rattonykterhet)

Postpartumtidens kognitiva påverkan är övergående

Det som sömnbristen gör med dig är övergående. Jag har dock svårt att se saker som föräldraskapet medför som är positiva vad gäller multitasking, empati och beslutsfattande över övergående. Generellt går vi kanske igenom det här som vinnare? Men här blogginläggsserien börjar kanske ändå bli en enda stor upprepning av propagandan: SOV, för Guds skull, Sov.

Berätta om något roligt som hänt dig när du varit trött-tokig!

Personligen ställer jag mest in fel saker i fel skåp i köket, vilket kan bli allt annat än roligt om saker förfars när frysvaror hamnar i skafferiet och sånt…

Inläggen i serien i ordning


Sömn och smärta

Förekomsten av kronisk smärta är mellan 10-40 % i en generell befolkning, och förekomsten av sömnsvårigheter är ungefär samma 10-36 %.

Ett växande antal studier förespråkar också ett samband mellan sömn och smärta. En meta-analys från 2015 konstaterade att sömnbrist ökar den självrapporterade smärtupplevelsen hos friska individer. Att sova mindre än 6 timmar per dag är förknippat med att ha mer smärta dagen efter.

Relation åt två håll

Sömnproblem är förknippat med långvarig smärta i relationssamband som kan gå åt både håll – det vill säga att smärta kan ge dålig sömn, och dålig sömn kan spä på smärta. Nyare forskning verkar dock peka på att sömnproblem har en större påverkan på smärttillstånd, än vad långvarig smärta har på sömn. Dålig sömn är en prediktor för försämring av smärta och för att utveckla långvariga smärttillstånd från något som börjar som en kortvarig smärta. Det ska poängteras att detta handlar om sömnkvalitet och inte sömnkvantitet, vilket kan verka skrämmande under småbarnsåren. Det går att sno åt sig sömn här och var, men ingen kan garantera dig djupsömn… Det kan möjligen gå att skydda sig mot den värsta effekten av sömnbristen genom att ta små tupplurer dagtid.

Hur påverkar sömnen?

Det verkar handla om att sömnbrist och svårigheter att somna kan påverka förekomsten av inflammationsreaktioner i kroppen. Jag har inga som helst evidens för detta, men jag funderar på om förekomsten av inflammatoriska tillstånd postpartum (exempelvis handleds- och tum-sene-inflammationer) kan härledas till detta? Man skyller ibland på amning, men det finns heller inga evidens för något sådant samband.

Smärta postpartum

I en studie som undersökt graviditetsrelaterad ländryggs- och bäckensmärta efter förlossningen fann forskarna att rörelserädsla och kroppsuppfattning påverkades mer hos gruppen med mer uttalade smärtproblem. De med störst smärtbesvär sov också sämst. Det verkar som att nedsatt sömn (i både mängd och kvalitet) var en större påverkansfaktor på långvarig smärta, än vad smärta var en påverkansfaktor på sömn. Sömnen medför ju reparativa och restaurerande processer som kroppen inte får lika mycket tillgång till utan tillräcklig sömn.

Vad betyder detta?

Sedan jag började ta till mig detta har jag också blivit lite hårdare mot mina patienter med långvarig smärta. De MÅSTE ofta se över sin sömn. Partnern kanske måste ta över delar av nattskiftet med barnen för en period. Jag vill ju ogärna ge mig in i något tyckande om nattammande/nattmatande egentligen, men kan prata om fördelning av total tid. Kanske handlar det om sovmornar? Jag kan dock uppleva att det finns en poäng med att sätta stopp.  Det kan ibland kan vara bra att få ett råd från en vårdgivare i stil med ”Ja, fast nu behöver du också tänka på dig själv.” Det här gäller ju inte alla, utan de med smärttillstånd som vi alla är angelägna om att ska bli bättre.

Det är övergående

Sömnbristen är övergående, glöm inte det nu. Alltså, småbarnsåren är annorlunda. Men bara för att jag nu pratar om sömn och smärta i samma inlägg behöver det inte betyda att du kommer ha ont i många år. Men mer så här: Här är en faktor du kanske kan påverka, åtminstone lite grann.

Prata om sömn!

Om du aldrig får komma ner i djupsömn eller om du kropp alltid ligger på helspänn i väntan på nästa uppvaknande hos barnet får du kanske inte den vila din kropp faktiskt behöver. Om ni är två föräldrar kan du behöva få en paus från att ta nattskiften under en period. Prata om detta! Och om inte annat, försök sov på dagen!

Inläggen i serien i ordning


Sömn och metabolism

Det här inlägget ska inte bli en upprepning av serien om viktnedgång postpartum, utan jag ska försöka förklara detta samband lite djupare. Kvinnor som sover mindre än 5 timmar per natt när bebisen har blivit ett halvår har en ökad risk att ha kvar mer än 5 kg upp till 3 år postpartum. För lite sömn kan öka aptiten, ge sämre fettförbränning och kan också sänka energiförbrukningen. Jag ska försöka förklara varför!

Metabolism handlar om en mängd biokemiska processer som sker inne i en levande organism.

Metabolismen består av två delar – anabolism (=uppbyggnad) och katabolism (nedbrytning). Metabolismen handlar om den mängd energi som kroppen använder för att hålla igång sig själv. Under sömnen har vi en lägre metabolism och då kan kroppen lägga kraft på att reparera sig. Ändå finns ett samband med sömnbrist och ökat BMI.

Det finns ett vetenskapligt belagt samband mellan sömn och vikt. Om du sover mindre än 5 eller mer än 9 timmar kan det öka din kropps benägenhet att gå upp i vikt. Sömnbrist kan orsaka ett sug efter energitäta livsmedel, och på så sätt kan också kaloriintaget öka. Trötthet kan också påverka hjärnans frontallob så att beslutsfattande och impulskontroll förändras. Detta kan bidra till att påverka vad du väljer att äta. En annan förklaring är att sömnens omfattning påverkar de hormon som normalt styr hunger, ghrelin och leptin. Trötthet leder också till en ökad utmattning och mindre fysisk aktivitet. En metaanalys har visat att för 1-timmes minskning av nattsömnen sker 0,35 kg viktökning, om förhållandena håller i sig över tid.

Ghrelin, Leptin och kortisol

Ghrelin signalerar till hjärnan att det är dags att äta. När du är trött får du mer ghrelin än annars. Leptin gör istället att du känner dig mätt och nöjd. När du inte sover tillräckligt påverkas leptinnivåerna så att du äter mer, eftersom leptinet inte gör sitt jobb riktigt bra.

Kortisol är ett stresshormon som påverkar när kroppen förbrukar energi. Kortisolnivåerna ska normalt vara högre på dagen och lägre på natten. På morgonen när vi vaknar vill vi ha höga kortisolnivåer och mycket energi som hjälper oss att ta oss igenom dagen. Sedan ska kortisolproduktionen successivt minska under dagen, för att sedan vara lägst inför sänggåendet. Stress är med och påverkar kortisolnivåerna, och ibland kan detta ställa till det så att vi inte uppnår låga värden av kortisol när vi ska sova. Kortisolnivåerna påverkar på då vårt generella mående. De påverkar vårt endokrina system och sköldkörteln, insulinbalansen och könshormonerna är några av dessa. Även immunförsvaret och matsmältningssystemet påverkas. Kortisol låter kroppen hålla kvar vid fett, som en lösning för att ”ha energi när det behövs”. Höga kortisolnivåer spelar därför roll när det kommer till viktuppgång. Sömnbrist hör ihop med kortisolkarusellen på så sätt att om du sover dåligt och är mycket stressad kan du ha för höga kortisolnivåer. För att påverka kortisolnivåerna till det bättre kan du både sova mer (om möjligt alltså) och vara fysiskt aktiv. Under perioder du inte styr över din egen sömn riktigt kan fysisk aktivitet därför vara ett prioriterat område.

Sömnbrist påverkar också glukosmetabolismen och detta hör ihop med en ökad risk för övervikt och diabetes, men det finns motstridiga resultat framförallt hos kvinnor.

Sömnbrist och kroppstemperatur

Sömnbrist påverkar kroppens förmåga att använda energi för att bibehålla normal kroppstemperatur. Att förlora bara ett par timmars sömn kommer påverka kroppstemperaturen till det lägre. Deltagare i studier om sömnbrist har också uppgett att de känner sig kalla.

Hur många sover för lite?

I USA beräknas en tredjedel av den vuxna befolkningen inte få tillräckligt med sömn på en regelbunden basis. I Sverige är motsvarande siffra att 50 % av de vuxna svenskarna inte får 7 timmars sömn per natt. Genomsnittssvensken behöver sova 7 timmar på vintern och 6,5 på sommaren enligt en svensk sömnforskare. Skillnaden beror på ljuset minskar nivåerna av sömnhormonet melatonin i kroppen, vilket gör oss piggare.

Räkna lite på hur mycket du faktiskt sover.

Om du märker att du faktiskt ofta sover för lite i regel finns det många olika anledningar till att börja prioritera annorlunda. Jag vet att ”prioriteringar” är ett frustrerande ordval när det kommer till småbarnsföräldrar. Jag är där själv nu, och jag vet att i alla fall i min egen situation sår GÅR det oftast att lösa någon timme här och där bara jag och maken planerar det så.

Inläggen i serien i ordning

Om du upplevt att vår blogg varit dig till stor hjälp får du gärna donera! Använd i så fall QR-koden nedan eller Swisha till nummer 1236340384 med valfri summa. Om du inte kan är det såklart lugnt, du kan istället visa tacksamhet genom att berätta om oss för dina vänner eller dela vår sida på sociala medier. Tack!