The first day of school…

Vad händer nu! Ska Joseph börja plugga? Ne, men det är lite den känslan som jag börjar känna inför föräldrarledigheten. Hela delen kring Wollmar och hemmalivet känns helt lugnt och tryggt. Men det är den andra delen, den där man ska ut ur hemmet och träffa andra föräldrar, den känns lite läskig.
Klart att man kan skippa att träffa andra människor under föräldrarledigheten. Men det vill jag ju inte heller. Man blir nog ganska knäpp om man ENBART har en ett åring till sälskap.
Sedan kan man hålla sig till att enbart träffa personer som man redan känner. Så klart att det är trevligt men då är man också ganska begränsad i och med att alla jag känner är inte daglediga (även om det är några som faktiskt är det).

Så vad är det jag är rädd för? Vet faktiskt inte riktigt. Jag kan inte riktigt sätta ord på det. Jag ser mig själv som en relativt social person, men någonstans finns en oro kring att umgås med personer som jag inte har något annat gemensamt annat än att vi båda är föräldrarlediga och bor i ungefär samma område. Det är blandade känslor kring osäkerheten att man inte kommer att träffa några som man trivs tillsammans med eller att man kommer att känna sig utanför. Till en början ogillade jag tanken på att man tvingas in i ett fack och måste träffa en viss grupp av människor enbart på grund av omständigheterna. Men så är det ju alltid. Så har det varit genom hela livet. Man hamnar i olika sammanhang och träffar personer där. Och i slutändan fortsätter man att umgås med de man trivdes med och inte med dem som man inte klickar med.

Mia säger att det ordnar sig och innerst inne så inser jag det med. Jag är till och med redan med i en facebookgrupp som bildats av oss åtta pappor som gick en föräldrragrupp tillsammans.

Så vad är problemet? Jag vet inte, men det känns lite som att första skoldagen närmar sig. Nya utmaningar, nya vänner, nya vanor och kanske till och med en ny Joseph. Jag är inte en särskilt stor fan av förändringar och det är kanske det som är hela grejen. Jag är lite rädd för den ankommande förändringen och det den kommer att bära med sig.

Men det ska bli kul att få laga mer mat igen. Det har jag längtat efter. Andra händelser/saker som jag ser fram emot är:
Wollmars första steg, balkongodlingen, sommar på söder, familjesommarlov, Wollmars första ord, semestertid på Öckerö, sol och värme, att få lära känna min son bättre och massor och åter massor mer.

Så nu ska jag bara ta tjuren vid hornen och lära känna lite andra föräldrar och hoppas att den biten går bra.
Fast innan dess är det påsklånghelg med Mia, Wollmar och släkten (om nu Wollmar blir frisk snart).

Related Posts

Leave a comment

Privacy Preferences
When you visit our website, it may store information through your browser from specific services, usually in form of cookies. Here you can change your privacy preferences. Please note that blocking some types of cookies may impact your experience on our website and the services we offer.