Hoppa till innehåll
Hem » Flödet » Forskning om att förebygga och behandla delning av raka bukmuskeln vid graviditet

Forskning om att förebygga och behandla delning av raka bukmuskeln vid graviditet

Forskning om att förebygga och behandla delning av raka bukmuskeln vid graviditet

Veckans forskningsläsning är också en “Review”, en systematisk översikt som med syfte att ta fram det som vetenskapen totalt sett vet om magmuskeldelning och träning. Denna artikel publicerades helt nyligen i tidningen Physiotherapy.

Artikeln heter “Effects of exercise on diastasis of the rectus adbominis muscle in the atenatal and postnatal periods: a systematic review” av D.R Benjamin, A.T.M van der Water och C.L Peiris.

Det jag skriver här under är översättningar och fraser snodda ur texten, allt för att upplysa er läsare.

Mina egna kommentarer är kursiverade.

Det råder, till att börja med, oenighet i forskar- och sjukgymnastvärlden om hur stort mellanrum man får ha mellan de raka bukmusklerna innan det klassas som “patologiskt” dvs. anses vara sjukligt eller icke-normaltillstånd. Någon menar att det är patologiskt med ett avstånd över 2 cm mätt vid naveln eller 4,5 cm ovan eller under denna. Någon annan menar att det ska vara 2,7 cm i navelnivå som är gränsvärdet.
Det som sjukgymnaster här i Sverige brukar gå efter är att man pratar om fingerbredder och att över två fingerbredder är gränsen. Men det är ju lite flytande då vad det är översatt i cm eftersom människors fingrar kan vara olika.

Själva delningen beror på hormonella förändringar, mekanisk påfrestning från foster och ommöbleringen av organ i buken. Studier visar delningen startar redan så tidigt som i vecka 14 och fortsätter öka fram till förlossningen. Den naturliga läkningen och den största återgången sker från dag 1 efter förlossningen och fram till 8 veckor efteråt, efter det planar återgången ut.
Man vet inte exakt hur många som drabbas, forskningen visar att mellan 66-100% av kvinnorna har en delning under tredje trimestern.

Bukväggen har en viktig funktion vad gäller hållning, bål- och bäckenstabilitet, andning, bålrörelser med mera. En ökning av mellanrummet mellan magmusklerna riskerar att innebära nedsatt funktion i ovan nämnde områden. Bålmusklerna kan bli försvagade och på så sätt får kvinnan ändrad mekanik i bålen, nedsatt bäckenstabilitet och ändrad hållning. Detta gör att ländryggen blir mer utsatt för skada och smärta.
Kirurgisk korrektion av magmuskeldelningen har visat sig ha vissa effekter på ländryggssmärta.

När författarna till den aktuella forskningsrapporten gjorde en sökning i olika medicinska databaser hittade de totalt sett 8 studier på ämnet, vissa skrivna redan på 80-talet. Detta är alltså ett extremt outforskat område!
De 8 inkluderade studierna hade gjort forskning med totalt 336 deltagare i åldrarna 18-40 år och man inkluderade kvinnor som förlösts med antingen kejsarsnitt eller vaginalt. Alla de inkluderade studierna hade erbjudit testpersonerna träning, men några hade också erbjudit korsett/gördel eller utökad information om problemet. Fyra av dem gällde träning innan förlossning och de andra 4 gällde träning efter förlossning.

Resultatet av de olika studierna är försiktigt positivt. Man räknade ut att en tredjedel av kvinnorna som fick behandling i förebyggande syfte också slapp få en magmuskeldelning efter förlossningen. Förebyggande träning (=träning under graviditeten) var associerat med snabbare läkning.
Man har också sett att kvinnor som får instruktioner för magmuskel- och bäckenbottenträning 6 och 18 timmar efter förlossningen fick en förbättrad återgång av magmuskeldelningen jämfört med kvinnor som inte fick samma behandling.

Trots detta positiva resultat säger författarna till den systematiska översikten att man inte vågar lita på resultaten och dra några stora växlar på generella patientrekommendation eller så. Varför detta? Jo, för att studierna var för få, inkluderade för få deltagare och hade forskningsmetodologiska brister.

Man tror dock att förklaringen till att träningen kan funka är för att det hjälper att bibehålla tonus, styrka och nervkontroll i magmusklerna och därigenom minskar man påfrestning på senstråket linea alba som magmusklerna fäster in mot i mitten. Man tror också att kvinnor som tränar under graviditeten också oftast tränat innan graviditeten också, och därför totalt sett är i bättre form och har magmuskler som är i bättre kondition jämfört med kvinnor som inte tränar alls.

Fem av de åtta inkluderade studierna beskrev träningsövninar som riktade sig till muskeln transversus abdominis. Denna muskel är den djupaste magmuskeln och har starka bindvävsförbindelser med både den raka bukmuskeln och linea alba. Man tror därför att träning av de djupa bålmusklerna kan skydda linea alba och förebygga en delning av den raka bukmuskeln och påskynda läkning.

Vill du läsa mer vad jag skrivit om delning av den raka bukmuskeln kan du läsa här.
Transversus-träning är något som alla sjukgymnaster kan, så vill du själva börja med ett sådant träningsprogram tycker jag att du ska söka hjälp!

6 kommentarer till “Forskning om att förebygga och behandla delning av raka bukmuskeln vid graviditet”

  1. Tack för erbjudandet Mia! Jag satt med värme hela kvällen igår (plus massage) och det är betydligt bättre idag även om det fortfarande gör ont. Det där med knak lät onekligen frestande men har lovat barnen bad idag. Skönt att veta att du finns om det krisar!! 😉

  2. Du måste verkligen se till att den som sätter din lön vet hur mycket du lägger ner på det här. Du kanske kan hålla någon internutbildning eller nåt, eftersom du sammanfattar så bra här är det bara att dela med sig till fler. Heja dig!

  3. Hej Mia! Jag heter Amanda, är Viktors lillasyster och fick en son med akut kejsarsnitt i juli. Detta ämne intresserar mig! Tack för bra blogg och bra info angående kejsarsnitt och träning för mammor etc.! Jag hoppas det är ok att jag ställer några frågor.

    Efter att ha varit ganska orörlig under senare delen av graviditeten så har jag en sådan lust att gå ut och jogga, bara för att jag kan och inte längre har värsta magen i vägen! Men jag vågar inte göra något förhastat som försämrar min återhämtning efter graviditet och förlossning.

    Jag tror att jag har lite magmuskeldelning fortfarande. Jag har inga problem med bäckenet, ingen smärta, har gjort/gör knipövningar och gått på bäckenträningskurs för mammor i 8 veckor.
    Hur vet man att kroppen är redo att börja jogga? Har inte joggat på ett år, är annars i ok skick träningsmässigt.
    När “får” man göra direkta magmuskelövningar, typ situps? Är det först när/om gropen mellan de raka magmusklerna är borta?
    Jag vore jättetacksam för svar! Om jag hade bott i Stockholm hade jag lätt kommit till barnvagnsträningarna! Tack på förhand.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *