Julen som snedtände

Många utav er har sett eller hört något via de sociala medierna men här kommer en liten summering utav vad som har hänt och hur läget är just nu.

Fredag/lördag förra veckan var startskottet för Wilfreds vattkoppor. På det stora hela verkar han inte ha besvärats av den särskilt mycket annat än av hög feber. Han har inte kliat sig eller verkat haft ont av kopporna. Hur som helst så fick han någon gång under helgens gång även en förkylning (även denna från sin generösa storebror). Eftersom Wollmar hade hög feber i flera dagar i samband med sin förkylning så höjde vi inte mycket på ögonbrynen när Wilfreds feber inte bröts eller gick i skov som det brukar göra vid vattkoppor. Vi tänkte liksom att infektionerna varvade varandra. Det var ju inte så konstigt om han drabbades så hårt, han hade två infektioner samtidigt och var så liten. Men när febern fortfarande höll i sig på tisdag och kom åter på onsdag eftermiddag (julafton) växte oron ganska fort.

Förutom hela febergrejen så har det varit svårt till omöjligt att få honom att äta normalt. Att lilla tutt-fred skulle rata bröstet var i sig ett så främmande beteende att vi inte riktigt visste hur vi skulle göra. Med hjälp av paracetamol fick vi ner febern lite och i samband med doseringarna gick det även att ge honom mat/vätska. Alltså, han har uppenbart ont och besväras av detta. Men beror det nu på kopporna (som i och för sig höll på att dra sig tillbaka) eller var det något annat?

På måndagen åt han nästan ingenting och efter ett råd från 1177 började vi att tvångsmata honom med vätskeersättning. I övrigt var det enda rådet från 1177 att se till att han fick i sig vätska och låta honom vila. Tisdag åt han hyfsat utan tvång och på onsdag morgon var febern borta och han kunde sitta med oss vid julklappsutdelning efter frukost. I och med detta trodde vi att faran var över och åkte glatt till julfirandet. Men som ni såg ovan så återkom febern och han bara bara sov och gnällde hela kvällen.

På vägen hem kom vår brytpunkt. Han fick någon slags andnöd och blev helt panikslagen i detta. Vi antog att han bara var täppt i näsan och att han fick panik av att inte veta hur man skulle hantera andning genom munnen, men det skulle visa sig att problemet satt djupare än så.

Så fort vi kom till söder så delade vi på oss. Mia tog Wilfred till barnakuten och jag tog hem Wollmar för att lägga. Tanken var någonstans att de skulle komma tillbaka efter en klapp på ryggen och kanske en nebulizer.

Men så blev det inte. Eftersom Wilfred var prickig fick han komma in direkt till ett undersökningsrum för att inte riskera att smitta andra barn med vattkoppor. En sjuksköterska kom in och efter en första undersökning så drog hon igång hela kalaset. Läkare och fler sjuksköterskor stormade rummet. Han fick en infart, adrenalin, 100 ml bolusdos saltlösning + dropp. Han skickade på röntgen och de tog sänka + andra tester. Efter all undersökning skickades Mia och Wilfred till Astrid Lindgrens barnsjukhus med full fart i ambulans för att läggas in där. Anledningen till att de inte kunde vara kvar på Sachsska barnsjukhuset var på grund av prickarna. För det måste man ha ett rum med sluss så att man minskar risken för smitta.

Sedan har det varit lite oklara bud. Provsvaret angående RS-virus var otydligt och ett nytt har tagits. Röntgen visade bronkit (och/eller lunginflammation) men är inte tillräckligt som diagnosgrund. Han har kopplats upp så att han får syrgas och lufttryck för att underlätta andningen och höja syremättnaden i blodet (låg på 88 % som lägst och borde ligga på 98 % hos en frisk). Dropp har han kvar, har schemalagd paracetamol och får inhalera adrenalin och saltlösning regelbundet.

Det läkaren sa under ronden idag är att han troligtvis måste ligga kvar i ett par dagar men att det beror helt på hur fort han piggnar till. Dagen idag har inte inneburit några större framsteg mot tillfrisknande.

Jag tror att det summerar det mesta i alla fall i grova drag.

Comments (0)

Svar på din kommentar Mia: Alla barnen har haft ganska så kraftig hosta, men det är bara Alva som har kvar den. Hon är uppe i 2 veckor nu snart (får hostmedicin). Abbe har hunnit bli hyfsat frisk från detta men sedan dålig i magen i förrgår och nu fått den höga febern. Så lite konstigt är det. Vet inte vad jag ska tänka. Krya på er och vilken tur att ni åkte in!!

Leave a comment

Privacy Preferences
When you visit our website, it may store information through your browser from specific services, usually in form of cookies. Here you can change your privacy preferences. Please note that blocking some types of cookies may impact your experience on our website and the services we offer.