Föräldraskap och nakenhet

Föräldraskap och nakenhet

För ganska länge sedan nu så skrev jag ett inlägg om nakenhet i fysioterapeutögon.

“Första veckan in på utbildningen har alla i klassen sett varandra i underkläder och innan examensdagen vet en nästan allt om klasskamraternas kroppar. Sen kommer en ut i arbetslivet. En hårig rygg. Rakade ben. En orakad bikinilinje. Fotsvamp. Eksem. Ärr. Tatueringar. Bristningar på magen. Fotsvett. Armsvett. Röklukt. Varande sår. Smittsamma sjukdomar. Vitlöksandedräkt. En kvinna som fött fjorton barn. En nunna. En man som bör ärr efter tortyr. En cancerdiagnos. Ett amputerat ben.Listan kan göras oändligt lång. Jag träffar patienter ungefär var trettionde minut hela arbetsdagen, med avdrag för lunch och lite journslskrivning. Jag tror du förstår att en blir avtrubbad. Hur kroppar ser ut är inget som intresserar oss, såvida det inte är ihophörande med besväret patienten söker för. Jag struntar högaktningsfullt i håriga armhålor eller bikinilinjer eller muffinmagar. Eller vad en nu kan ha ångest för att visa för en vårdgivare. Vad du än har att skämmas för – vi bryr oss inte.

Kroppen är liksom vårt stora intresse, men på samma sätt också vårt stora ointresse.”

Jag har funderat över min egen syn på nakenhet och vad den gör med mitt föräldraskap.

Jag har inga som helst problem med att knalla ut i lägenheten naken efter att jag duschat, eller sova i bara trosor bredvid mina barn. Kan Joseph gå omkring barbröstad, kan jag. Jag rör människors (halv)nakna kroppar på ett icke-sexuellt sätt hela dagarna, och den inställning till kroppen detta ger mig spiller naturligtvis över på hur jag ser på min och mina barns kroppar.

Att tala om vad jag ska göra och be om tillåtelse

“Du har ont i ryggen, men för att veta mer exakt vad som gör ont kommer jag behöva klämma och känna på din rygg, ditt bäcken och dina ben. Är det okej?”

“Wilfred, nu behöver vi duscha av dig. Kan du försöka tvätta själv? Okej, kan jag hjälpa dig?”

Anledningen till mina funderingar

Jag läser ibland Elaines blogg, men har ej läst hennes bok. Men runt omkring på nätet har jag tolkat det som att hon har syn på föräldraskap och nakenhet som vitt skiljer sig från min. Jag tror dock att vi är ganska eniga om det fantastiska i materialet “Stopp min kropp”. När jag läser om hennes uttalanden får det mig att känna att det finns ett rätt och ett fel, där gränsen är dragen lååååångt ifrån där jag drar min gräns. Missförstå mig inte nu, jag pratar inte alls om sexuella handlingar, enbart om nakenhet.

wpid-photo_1.jpg

Människors integritet är lag, oavsett vuxen eller barn

Vi behöver samtycken till att ta på våra medmänniskor i alla sammanhang, det håller jag med om. Men som vårdgivare och mamma kommer jag behöva gå över mina medmänniskors comfort zones då och då, och jag tänker inte känna att det är konstigt. Aldrig, aldrig på ett sexuellt sätt. Men nakenhet och sex är för mig lååååångt ifrån synonyma (även om vissa delar av sex visserligen kräver en viss grad av nakenhet…). 

Föräldraskap och nakenhet

Hur ser du på föräldraskap och nakenhet? Vad formar din syn på saken?

 

Previous

Next

One Comment

  • Att jag håller med dig. Att det är normalt för föräldrar att, liksom i egenskap av (om)vårdare ha att göra med barnens underliv exempelvis. Rödhet i snippan är inget mitt barn kan fixa själv, att jag hjäper till att torka osv det ser jag inte som integritetskräkning. Bara föräldraskap. Med det sagt har jag lärt mig mycket av Elaine. Var nog aningslös innan.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Integritets Preferens
When you visit our website, it may store information through your browser from specific services, usually in form of cookies. Here you can change your privacy preferences. Please note that blocking some types of cookies may impact your experience on our website and the services we offer.