Tyska jultraditioner från Lanclin

Tyska jultraditioner från Lanclin

jul-hos-bakingbabies-gast

Dagens adventslucka bjuds vi på hur de tyska jultraditionerna som påverkat oss här i Sverige. Det är Linnea från Lanclin.com som gästbloggar här hos oss idag.

Gästinlägg!

Jag heter Linnea, bor med min familj i Bayern och bloggar på Lanclin.com om livet som utlandssvensk familj. Jag skriver en hel del om skillnader och likheter mellan Sverige och Tyskland så idag tänkte jag bjuda på en liten lektion i några svenska och tyska jultraditioners släktskap. Du vet väl till exempel att många av våra svenska jultraditioner har sitt ursprung i Tyskland?

Julstjärnan

Det var i Heernhut i Tyskland det började.

Det var 1800-tal och juletid i staden Herrnhut i Tyskland. En lärare på den evangeliska brödraförsamlingen Herrnhuterna kom då på idén att han med sina elever skulle tillverka stjärnor i papp att dekorera skolan med. Stjärnorna skulle påminna dem om Betlehems stjärna, ni vet den som visade de vise männen vägen till stallet där Jesus hade fötts.

Dessa herrnhutiska stjärnor, de ursprungliga adventsjärnorna, hade 17 fyrkantiga och 8 trekantiga uddar. Dessa bildade tillsammans en stjärna med strålar som pekade åt alla håll. Dessa skulle långt senare att utvecklas till de vi kan hänga i fönsterna idag men länge hade de strålar i alla riktningar och hängde således mitt i rummen.

rsz_hernhutisk_julstja%cc%88rna_-_lanclin
Herrnhutisk stjärna

Med skolans stjärnor som förlaga konstruerade och utvecklade sen en pappershandlare i Hernhut en ny, mer praktisk modell. Den stjärnan hade löstagbara uddar vilket skulle komma att underlätta transport och försäljning avsevärt. Senare växte en Stjärnfabrik fram i Herrnhut och på 1930-talet började det exporteras adventsstjärnor till bland annat Sverige där de såldes i papperhandlar under namnet Weinachtsstiern (julstjärna).

Hur kom julstjärnan till Sverige då?

Julia Aurelius hette kvinnan som tog den allra första adventsstjärnan till Sverige. Hon var professor, född i Herrnhut och kom till Lund år 1912. De första adventstjärnorna spred Julia i liten skala mellan svenska och Herrnuhutska familjer i Lund, särskilt de med anknytning till kyrkan. Belysningen var en liten fotogen- eller oljelampa som senare kom att bytas ut till elektriska lampor.

Det var först på 1940-talet då Erling Person (senare grundare av H&M) kom på idén till den mer praktiska, ihopfällbara, sjuuddiga pappersstjärnan som de blev mer populär hos en bredare publik. Han såg en tysk julstjärna i en pappershandel i Stockholm, tycke att den var för dyr och konstruerade då en billigare variant som gick att massproducera.

Stjärnan döptes till Tindra Kristall, var tillverkad i papp med utstansade hål. På 50-, 60- och 70-talet kom nya modeller av adventsstjärnor i till exempel halm, metall och näver men de röda pappersstjärnorna syntes fortfarande ofta i var och vartannat hem.

Julkalendern

Det var en gång en liten pojke i Tyskland.

Bakgrunden till adventskalenderns uppkomst är ett tyskt påhitt. Det var den lille tyska pojken Gerhard Langs mamma som vill göra nedräkningen till jul lite roligare för honom. En kartongbit målades och 24 kakor, som fick ätas en varje dag, hängdes upp. Voilá! så var den första adventskalendern född!

Åren gick, Gerhard blev vuxen och delägare i ett tryckeri. Den adventskalender hans mamma hade gjort till honom inspirerade honom då att skapa den första tryckta papperskalendern. Den bestod av två pappersark. På det ena arket var en bild av en miljö och på det andra var det bilder som skulle klippas ut. Bilderna skulle sen klistras fast på sin plats på miljöbilden så att det tillslut blev en bild full med liv och rörelse.

Gerhards kalender blev en succé och runt 1920 utvecklade han sin idé till en kalender som liknar de vi är mer vana vid att se idag, den med luckor.

Hur kom adventskalendern till Sverige då?

I Sverige gavs den första adventskalendern ut 1934 och den såldes av Sveriges Flickors Scoutförbund. Det var efter att flickscouternas ledare Henny Mörner hade fått en tysk adventskalender till sina barn som hon kom på idén att de skulle sälja en egen. Den var inspirerad av de som fanns Tyskland, trycktes i 10 000 exemplar och hade ritats av Aina Stenberg-MasOlle.

Tanken vara att den skulle ritats av Elsa Beskow men hon var upptagen så barnboksillustratören och vykortsmålaren Aina Stenberg-MasOlle fick uppdraget istället. Aina illustrerade Flickscouternas adventskalender ända fram till 1964 när hon var nästan 80 år gammal. Syftet med att sälja adventskalendern var att samla in pengar till flickscoutrörelsen och ni har säkert sett dem och öppnat en och annan egen lucka i de omtyckta kalendrarna från Scouterna.

Julgranen

Barrig men fin.

juldekorationshja%cc%88rta-lanclin

Ungefär 3 miljoner naturliga granar tjänstgör varje år som stämningshöjare i svenska hem. Trots de miljoner barren som faller av dem så älskas den och doften, ljusen och att få hänga upp mer eller mindre fina saker i den varje år. Detta gör att många struntar i barrandet, eller så har de bara hunnit glömma hur det var förra året…

Skandivanisk granruska möter tysk julgran.

Precis som adventskalendern och julstjärnan så kommer traditionen med att ta in en gran till jul från Tyskland. I skandinavien är traditionen med att hugga sig ett barrträd, en så kallad granruska att ha (utomhus) vid sin stuga dock äldre än den tyska traditionen att ha en gran inomhus. Traditionen med inomhusgran dök upp i Tyskland på 1400-talet och när den kom till Sverige på 1700-talet handlade det i början om granar som sattes i kruka, på ett bord eller hängdes i taket.

Långt innan den tyska inomhusgranen kom till Sverige fanns alltså traditionen att kvista granar nedtill, lämna kvar grenarna i toppen och sätta dem vid ytterdörren, vid taknocken eller på husets gavel. Det trodde man skulle mota bort onda makter. Gransruskefixandet gjorde man ofta på Tomasdagen den 21 december och de överblivna grankvistarna lades sen utanför ytterdörren vilket många fortfarande gör i Sverige.

Den första inomhusjulgranen man känner till i Sverige stod på herrgården Stora Sundby i Södermanland och året var 1741. Sen dröjer det ända till slutet av 1800-talet då seden med julgran sprider sig och blir mer allmän. Det hade innan dess mest varit herrgårdar, prästgårdar och lärarbostäder som hade julgranar.

Att dekorera sin julgran var vanligt för i tiden också, speciellt här i Tyskland där seden kommer ifrån. Det är såklart även härifrån som de första julgransprydnaderna kommer. När traditionen med inomhusgranar kom till Sverige dekorerades de med levande ljus, godis och frukt. Av praktiska skäl hängdes äpplen i grenarna för att tynga ner dem för att de levande ljusen skulle kunna placeras rakt, smart.

Adventsljusstaken

Men vår adventsljusstake då, den är väl svensk?

De ”svenska” jultraditionerna jag skrivit om här ovan har alla kopplingar hit till Tyskland. Kan det vara så att vår kära adventsljusstake kan ha sluppit undan den tyska kopplingen och är en helt genomsvensk tradition.? Nej nej, den kommer såklart ifrån Tyskland också!

adventsljusstake-lanclin

Adventgranen som blev adventsljusstake.

Det var på 1800-talet som idén med adventsljus kom till Sverige från Kaiserwerths diakonissanstalt utanför Dusseldorf i Tyskland. Det var en så kallad adventsgran som hade 28 stycken ljus. Varje adventssöndag tändes sju ljus, ett för varje dag i veckan. Detta spreds snabbt i Sverige och utvecklades senare till traditionen att tända endast ett ljus varje adventssöndag, i en ljusstake.

Rak eller rund adventsljusstake.

I Sverige är numera den allra vanligaste modellen av adventsljusstake den där ljusen står på linje. Här i Tyskland är det allra vanligast att ljusen står i en kvadrat på en rund krans. Båda modellerna förekommer i oändligt många designer och är väldigt populära att pyssla ihop själv inför jul.

Elektriska adventsljusstakar – äntligen en svensk uppfinning!

De första elljusstakarna som kom kallades för ”julottestakar” och det var faktiskt svensken Oskar Andersson som uppfann dem 1934. Han arbetade på företaget Philips i Göteborg som sålde den första julgransbelysningen som gick på el och hade börjat säljas 1930.

Många av julgransbelysningarna kom dock tillbaka som reklamationer eftersom de fungerade dåligt på nätspänningen som då var på 120 volt i Göteborg. Oskar fick då idén att använda de kasserade ljusen till julgransbelysningarna till att uppfinna en elektrisk ljusstake.

Tack till Oskar och Werner!

Det var sen en herre som hette Werner Simonsson som lyckades övertyga Philips skeptiska ledning om att sälja dessa ljusstakar med elektriska ljus. Året var 1937 och de var tämligen skeptiska till att någon i Sverige skulle vilja byta ut sina levande ljus mot elektriska. De gav dock med sig och lät tillverka 3000 exemplar som snabbt sålde slut. Året därpå dubblades upplagan och även den såldes slut.

Nuförtiden syns de moderna, mer brandsäkra elljusstakarna i var och vartannat fönster och det kan vi tacka Oskar och Werner för!

 

Tusen Tack Lanclin.com för den juliga kunskapsinjektionen!

Related Posts

Leave a comment

Privacy Preferences
When you visit our website, it may store information through your browser from specific services, usually in form of cookies. Here you can change your privacy preferences. Please note that blocking some types of cookies may impact your experience on our website and the services we offer.