Hoppa till innehåll
Hem » Flödet » Är förlossningsvården i Sverige jämlik?

Är förlossningsvården i Sverige jämlik?

Är förlossningsvården i Sverige jämlik?

Jag har alldeles nyss läst igenom Socialstyrelsens rapport Socioekonomiska faktorers påverkan. Det var väldigt intressant läsning!

Socioekonomiska faktorers påverkan

En sammanfattning

Du ska naturligtvis ta och läsa hela rapporten om du är intresserad, det här är en blogg som skrivs på bloggars vis. Men bland annat visade analysen bakom rapporten att lågutbildade kvinnor har en signifikant ökad risk för att hennes egen eller barnets hälsa påverkas negativt av förlossningen. För alla olika utfall som studerades (graviditetskomplikationer, akuta kejsarsnitt, att barnet dör i magen eller föds med låpg apgarpoäng och förlossningsbristningar mfl) så drabbas kvinnor som är födda söder om Sahara i större utsträckning än andra. Dessa skillnader står kvar, även när man tar hänsyn till moderns hälsa och socioekonomiska faktorer. Asylsökande kvinnor är grupp som har signifikant ökad risk, för prematur förlossning, låga apgarpoäng och att barnet dör i magen.

Kroppslängden påverkar

Jag fastnade vid lite olika saker i den här rapporten. Som själv under 160 cm lång tyckte jag att följande var väldigt intressant:

Data visar att frekvensen av planerad kejsarsnitt ökar med kvinnans ålder och BMI, men minskar med kvinnans kroppslängd. Detta med kvinnans kroppslängd kommer också åter i ett avsnitt som handlar om sfinkterrupturer. Kvinnor födda Söder om Sahara har en högre risk för sfinkterruptur, detta kan beror på tidigare könsstympning. Kvinnor från bortre Asien har också en ökad risk, och där verkar sambandet handla mest om kroppslängd. Kort kroppslängd är förknippad med ökad risk för förlossningskomplikationer, speciellt om det väntade barnet är stort. Kvinnor födda i norden är längre än kvinnor från de flesta andra länder (Mia Fernando undantagen…). Det handlar alltså generellt inte om att asiatiska kvinnor har ökad risk för skada, utan att de generellt är kortare och därför har en ökad risk. Risken för korta individer verkar därför var lika, oavsett ursprung.

Vårdens ansvar att nå fram

Det finns också det som tyder på att fler kvinnor från “söder om Sahara” har vaginala förlossningar, trots att barnet ligger i säte. Kvinnor födda i Afrika söder om Sahara har ca 20 procent lägre andel planerade snitt vid sätesbjudningar jämfört med svenskfödda kvinnor. Risken för att barnet ska dö är större då barnet ligger i säte än när det föds med huvudet först. Den perinatala överdödligheten bland barn till kvinnor  födda i Afrika var extra hög i riskgruppen sätesbjudna barn. Det kan tyda på att dessa kvinnor får suboptimal vård för dessa grupper av kvinnor. Det är dock inte känt om att riskerna inte uppmärksammas, eller om dessa kvinnor/familjer är mindre benägna att ta emot behandling (vändning främst antar jag?) och erbjudande om kejsarsnitt.

Och den gamla skåpmaten

Användande av tång eller sugklocka ökar risken för sfinkterskador.

Att vara förstföderska är överhuvudtaget den största riskfaktorn för större förlossningsskador.

En intressant rapport på det hela taget!

Jag har ju ett “läsnings-bias” och tycker att vissa saker är intressanta och fastnar vid att skriva om det. Läsa gärna och återkom med det du tycker är mest intressant!

6 kommentarer till “Är förlossningsvården i Sverige jämlik?”

  1. Det verkar ju som att vissa förlossningskliniker anstränger sig mer för att förebygga och undvika förlossningsskador. Det finns inte jättemkt att gå på vad gäller detta, men man har ju kommit fram till att varma handdukar , sidoläge, långsamma sista kryst till styra ut barnet visat goda resultat. Jag undrar varför inte detta tillämpas på alla kliniker ? Läste att Eva Uustal dragit om det var 64 sugklockor utan att orsaka större bristningar. Drog läkaren på dig flera ggr och långsamt?

    1. På mig tror jag att det var två drag och hyfsat långsamt, perinealskydd och alltihop. Men 4 kg bebis, 157 cm mamma och 32 timmars förlossning gjorde nog sitt för att öka risken. Jag tror naturligtvis också att det förebyggande arbetet i själva krystskedet är viktigt, men tror också väldigt mycket på att vården behöver bli bättre på att identifiera riskfaktorer kring mamma, barn och hur förlossningens progress går innan ens krystskedet börjar.

  2. Tänkte eftersom ditt barn mådde bra i magen så var det ju ingen panik. Låg du i gynställning? Vet du om det görs dubbla klipp? En annan riskfaktor är väl kvinnor som har kort mellangård. Det är intressant detta, spännande hur förlossningsvården kommer se ut i framtiden.

    1. De tog ju knappast till med sugklocka för att bara jävlas, vid den punkten mådde bebisen dåligt. Gynställning ja, först pga skalpelektroder som inte fick kontakt annars och sedan pga sugklockan. Dubbla klipp skulle nog inte göra någon ytterligare effekt än ett.

  3. Okej jag hade fattat det som att barnet aldrig blev stressat men att ditt bäcken är för trångt. Har en vän som fått sitt bäcken röntgat och konstaterat för litet för att föda barn över 3 kg.

  4. Ber om ursäkt jag skriver ryckigt och blir lite illa formulerat ofta. Skriver snabbt via mobil under nattning. Har länge tänkt skriva/fråga saker på ett mer genomtänkt sätt, men det har istället resulterat i noll aktivitet. Hehe så du vet, tack och åter tack, du är, och kommer att vara en av de stora påverkarna för kvinnohälsa i vår tid!!!!!
    Och återbäringen kommer.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *