Forskarkalendern: Bäckensmärta efter graviditet
Gästblogginlägg av Cecilia Bergström.
Mitt namn är Cecilia Bergström. Jag har flerårig klinisk erfarenhet av ryggpatienter (både gravida och icke gravida) i och med min grundkompetens som legitimerad kiropraktor samt från mina tidigare doktorandstudier där fokus har legat på långtidsuppföljningar och psykosociala faktorer av framförallt individer med kronisk nack- och ryggsmärta. Hösten 2012 anställdes jag som postdok vid enheten för gynekologi och obstetrik på Umeå universitet. Där har jag drivit projektet ”Kvarstående bäckengördelsmärta mer än 10 år efter förlossning” samtidigt som jag också har varit kliniskt aktiv. Syftet med projektet är att studera riskfaktorer och långtidseffekt av kronisk foglossning/bäckengördelsmärta.
Foglossning – ett livslångt helvete?
Bäckengördelssmärta är ett vanligt förekommande hälsoproblem under själva graviditeten där många kvinnor upplever stora svårigheter att utföra normala dagliga aktiviteter som till exempel sitta längre stunder och/eller resa sig upp från sittande, vända sig i sängen, klä av/på sig, promenera, lyfta och bära mindre vikter. Vissa blir så pass handikappande att de måste använda kryckor eller rullstol under framförallt slutet av graviditeten.Trots att bäckengördelssmärta är en av de vanligaste förekommande komplikationerna under en graviditet är den underliggande orsaken till besvären delvis okänd. Bäckengördelssmärta har bland annat förklarats av biomekaniska dysfunktioner i bäckenleder, hormonella faktorer och hållningsförändringar och tidig första menstruation. Kända riskfaktorer inkluderar bland annat tidigare ryggsmärta, överrörlighet, övervikt/fetma samt lägre socioekonomisk status. Det är dock högst troligt att orsaken till bestående bäckengördelbesvär inte kan härröras till en enskild riskfaktor utan att det ofta handlar om en kombination av flera riskfaktorer.
Går det inte över?
När det gäller förekomsten av bestående bäckengördelsmärta efter genomgången graviditet rapporteras att mellan 5-43% av kvinnorna fortfarande har besvär cirka 6 månader efter förlossning. Andra studier har visat att mellan 8.6% och 22% fortfarande besväras av bestående bäckengördelsmärta och/eller kronisk ländryggsmärta 6 månader till 12 år efter förlossning. Ökad risk för bestående bäckengördelssmärta efter förlossning har tillskrivits kvinnor som rapporterar en kombinerad ländrygg- och bäckensmärta i tidig graviditet, kvinnor som är äldre och kvinnor som rapporterar otrivsel med arbete och som hade låg uthållighet i muskulatur i och runt ländrygg/bäcken.
Kvinnor med graviditetsrelaterad ländrygg- och bäckenssmärta anses generellt ha en god prognos. Däremot verkar foglossning under graviditet, eller som det numera kallas bäckengördelssmärta, ha en dålig långtidsprognos för vissa kvinnor och utgör därmed inte bara ett betydande individuellt problem men är också associerade kostnader för samhället i stort genom bland annat sjukskrivning.
Vår forskning
Vår forskning kring bäckengördelsmärta vid Umeå universitet har visat att ca 19% av kvinnor med bäckengördelssmärta under sin graviditet fortfarande rapporterar besvär i olika grad 12 år efter förlossning. Av dessa kvinnor så är det mer än en av fem som rapporterar att det har varit sjukskrivna för dessa besvär de senaste 12 månaderna och där majoriteten av kvinnorna har varit heltidssjukskrivna i mer än 14 dagar. Med tanke på att medelåldern för de kvinnor som har besvarat vår enkät var 43 år så är det minst sagt bekymrande att närmare 11 % av kvinnorna med bestående besvär 12 år efter förlossning har blivit beviljande sjukersättning (tidigare kallat sjukpension).
Mycket ont!
Inte helt förvånande så rapporterade kvinnor med bestående besvär en sämre självskattad hälsa än de som inte hade bestående bäckengördelsmärta. I enkäten så frågade vi även hur kvinnorna själv uppskattade chansen till förbättring av symptom och inte helt överraskande så låg medianvärdet på under 5 på en skala 0-10, där noll representerade ”inte alls troligt” och 10 ”mycket troligt”. Vidare kunde vi visa att kvinnor med bestående bäckengördelsmärta även till högre grad rapporterade utbredd smärta så som smärta i bröstrygg, nacke och ischias än kvinnor utan besvär 12 år efter förlossning.
Våra slutsatser och framtidsförhoppning
Baserat på våra resultat så drog vi slutsatsen att bestående besvär och/eller varaktighet av symptom samt utbredd smärta är en av de starkaste riskfaktorerna för bestående problem. Resultaten från vår studie gör det önskvärt att vidare undersöka de underliggande orsakerna till varför vissa kvinnor inte återhämtar sig från sina besvär efter förlossning och om det är möjlighet att i ett tidigt stadium identifiera kvinnor med ”dålig” prognos och därmed kunna sätta in tidig och effektiv behandling. Till ett sådant projekt behövs det både forskningspengar och kvinnor som är redo att delta i sådan studie. Personligen är jag övertygad att det finns kvinnor villiga att ställa upp, men osäker om det finns forskningspengar att erhålla.
Vi håller tummarna för mycket forskningspengar framöver!
