Forskarkalendern: Fysioterapeutens roll
Gästblogginlägg av Annelie Gutke
Annelie Gutke heter jag, en småländsk fysioterapeut som via Stockholm, med mellanlandning i USA, nu är rotad på västkusten. Jag är kliniskt verksam som specialist inom Kvinnors hälsa i primärvården i Göteborg och som forskare och lärare vid fysioterapeututbildningen i Göteborg. Tidigt i min yrkesbana upplevde jag stor klinisk frustration över den brist på kunskap som rådde inom kvinnors hälsa. Kunskapsläget kring bäckensmärta vid graviditet var magert för att inte säga obefintligt. Behandling av bäckensmärta i graviditet skulle enligt den lilla kunskap som fanns på 90-talet med 7 forskningsstudier publicerade, behandlas som ryggsmärta generellt. Det fungerade inte då och det gör det inte idag heller! 25 år senare identifierades 58 behandlingsstudier för bäckensmärta vid graviditet, visserligen med stor variation i kvalitet men vilken ökning! I litteraturöversikten såg vi att många av studierna var för små eller av för dålig kvalitet för att kunna ligga till grund för rekommendation. MEN slutsatser vi kunde dra visade att akupunktur och bäckenbälte fungerar som smärtlindring för de flesta kvinnor med bäckensmärta i graviditet.
Min frustration blev min drivkraft
Min kliniska frustration under 90-talet ledde till ett avhandlingsarbete kring bäckensmärta. Kvinnorna i min forskning berättade om ’en annan smärta’ än tidigare upplevda som debuterade under graviditet, ibland så tidigt att kvinnan möttes av kommentaren ’Så där tidigt kan man inte ha smärta i bäckenet’ . Jag har funderat en del över vad vårdgivare egentligen vill med påståendet. Även om det står för en frustration över att inte förstå sig på patientens smärta, behöver vi inte alltid kunna förklara smärtans orsak eller uppkomst för att lindra besvären. Det finns många områden där vi inte helt förstår besvären eller dess orsak såsom migrän, men vården försöker behandla och lindra efter bästa förmåga ändå.
Ny kunskap sprids långsamt
Det är tyvärr också så att det ofta tar tid att få ut ny kunskap i vården, hela 13 år innan resultat av forskning används i klinik. Detta exemplifieras i vården när kvinnor får höra att det inte finns något att göra mot bäckensmärta. Det är ’bara att bita ihop och stå ut till barnet är ute. Smärtan är något som tillhör graviditeten’. Vid vilken annat smärttillstånd ger vi det budskapet till patienterna? Hur då tillhör graviditet? Hur ska det då förstås att 40 % av alla gravida kvinnor i världen inte har några besvär?
I början av min forskarkarriär var det nästintill omöjligt att få forskningsmedel för studier av bäckensmärta, men på senare tid har flera bidragsgivare öronmärkt pengar för graviditetsrelaterade besvär. Äntligen!
Prioriteras högre nu!
Då jag började presentera forskning på kongresser var sessionen inom området graviditetsrelaterade besvär oftast förlagd till sista delen strax före kongressmiddagen. Det var tunt i publiken kan man säga…Vid senaste kongressen inriktad på bäckensmärta hösten 2016 låg session ’på bästa sändningstid’ och därmed fullsatt i publiken! Är det viktigt? Absolut! Då får även vårdgivare som inte är inriktade specifikt på de graviditetsrelaterade besvären, åtminstone höra om besvären och förhoppningsvis komma den gravida kvinnan till godo när hon söker vård!
Det pågår mycket!
Det finns förhållandevis lite forskning inom en stor del av det vi skulle definiera som kvinnors hälsa, MEN mycket pågår! Behandlingsstudier för graviditetsrelaterad bäckensmärta (foglossning) har sammantaget visat att akupunktur och bälte hjälper för majoriteten. Vi vet av forskningen att en av tre människor inte har effekt av akupunktur. TENS (transkutan elektrisk nervstimulering) är en annan metod som påverkar smärtsystemet på liknande sätt som akupunktur. Detta var grunden till min forskargrupps pågående studie där smärtlindring med TENS för bäckensmärta jämförs med smärtlindringen av akupunktur. Studien är viktig för att kartlägga effekten av den ofta använda TENS behandlingen. Hjälper den? Är den lika effektiv som akupunktur? Du som har ont har rätt att få veta!
Fysisk aktivitet som behandling
Fysisk aktivitet och träning blir allt tydligare underbyggt som viktiga delar i behandling vid många graviditetsrelaterade besvär. Individanpassningen verkar vara väsentlig. En viktig aspekt är att ’ta sin medicin’ och där vi fysioterapeuter funderar och försöker förstå hur vi på bästa sätt kan stödja våra patienter. Att hitta lämpliga övningar och strategier är inte det svåraste utan det är att kvinnan ska få möjlighet i sin vardag att göra dem. I mina möten med kvinnor som söker för diverse besvär inom kvinnors hälsa, uppger många kvinnor svårigheter att få till sin träning eller få tid att fokusera på den beteendeförändring som behövs för att besvären ska förbättras. Motivationen saknas inte, men det är en utmaning att få ihop sin vardag.
Fysioterapeuter nyckelpersoner!
I somras träffades fysioterapeuter från hela världen i Sydafrika. Fantastiskt att se hur kvinnohälsa tar plats även på den internationella arenan! Presentationer inom området var tidigare undanskuffade i ett hörn av kongressen. Nu fick vi plats i rampljuset! Är det viktigt? Ja, för då får flertalet av fysioterapeuterna höra om dessa problem oavsett vilket huvudfokusområde de har. Chansen ökar då att fler fysioterapeuter uppmärksammar bäckensmärta, läckage och andra graviditetsrelaterade besvär. Ökad kunskap om besvären men också insikten i vad en specialiserad fysioterapeut kan göra, är väsentlig för att kvinnor med besvär ska få ta del av resultaten.
Fysioterapeuter måste räknas!
På senare tid har förlossningsskador lyfts i media. Pengar har satsats nationellt för att förbättra för den drabbade kvinnan. Det som jag saknar är närvaro av de fysioterapeutiska strategierna vid satsningar eller beskrivningar i nationella riktlinjer. Är det så viktigt att fysioterapi står i riktlinjer? Räcker det inte att kvinnor som behöver, söker fysioterapi? Nej, faktiskt inte. Problemet är att det fortfarande är många som inte känner till vad vi fysioterapeuter kan göra vid dessa besvär; patienter likväl som andra aktörer inom vården. Om alla kända verksamma behandlingsstrategier finns i dokument som styr vården, kan du och jag tillsammans strida för att det ska finnas tillgängliga för alla kvinnor som behöver det i hela landet. Är det rimligt att vi bara är 15 fysioterapeutspecialister inom kvinnors hälsa i Sverige när nästan halva Sveriges befolkning någon gång under sitt liv föder barn och kan behöva vår professionella hjälp? Rent statistiskt drabbas mer än 50 000 gravida per år i Sverige av någon form av bäckensmärta och 3500 av sfinkterruptur. Hur ska 15 specialister hinna hantera dessa besvär?
Frågor till er läsare!
- Vilka tips har du till andra kvinnor som har svårt att få till sin träning eller annan beteendeförändring för att minska besvären?
- Hur kan vi hjälpas åt att snabbare sprida kunskapen baserad på bra forskning?
- Hur kan vi hjälpas åt för att få många kvinnor till våra studier så vi snabbare kommer fram till svaren och att resultaten därmed kommer alla lidande kvinnor tillgodo?
- Hur kan vi tillsammans verka för att fysioterapeuter och kvinnor med besvär får träffas?
Väldigt intressant! Roligt att höra att det går framåt, om än för långsamt. Jag har också funderat mycket kring skillnaden i bemötande från vården när det kommer till graviditetsrelaterade besvär och komplikationer, en stor ruptur är ju ett trauma för kroppen (och även för knoppen), och innebär en operation, påföljt en ofantlig fysisk ansträngning från förlossning, graviditet och all hormonell omställning innan och efter, mm. Men ändå är det ingen annan uppföljning än den för en komplikationsfri förkossning. Det är upp till kvinnan (som får höra att vissa komplikationer får man räkna med) att ta ansvar om hon upplever besvär. Jag tror på individens ansvar, men tycker också att en så vanligt förekommande företeelse, speciellt i absoluta tal, borde kunna ha en planerad uppföljning – jämför med andra vanliga operationer såsom knä.
Med det sagt, svårt med bra input till dina frågor men nedan några förslag.
Jag hade foglossning under min graviditet, smärtan var min motivering att ställa om (dock fick jag inga övningar, vart hittar jag dem?). Men svårare om man har barn redan, tror att få och begära avlastning är viktigt, både hemma och på jobbet.
Fråga två; nyttja sociala medier än mer, rikta in sig på viktiga grupper etc. En stor skillnad i informationskanaler idag från förr.
Sista två; gå via MVC, det är ju en samlingsplats för alla gravida. Erbjud föreläsningar, att vara med i studier och annat som kan vara aktuellt.
Lång kommentar. Tack för din tid och framförallt ditt jobb!
Tack för dina kloka förslag! Jag tar med mig dem in i framtiden.
Vad gäller övningar, så finns det inga allmänna övningar som hjälper alla. Vid graviditetsrelaterade besvär liksom vid andra smärttillstånd behöver du med besvär få övningar som passar just dina besvär och dina behov i livet. Det är samma som vid magont, där finns inte heller en enda behandling eller piller som universalmedel. Kontakta gärna en fysioterapeut med inriktning kvinnors hälsa för utprovning av just ‘dina’ övningar. Lycka till!
Tack för bra inlägg!
Jag tycker att alla borde uppmanas att ta kontakt med fysioterapeut redan tidigt i graviditeten, dvs. att alla kvinnokliniker/MVC ska ha en “anvisad” fysioterapeut med inriktning kvinnohälsa som man kan boka en träff med och att denna information alltså lämnas tidigt och löpande. Information om studier och dyl. bör också kunna lämnas där.
Bra förslag!
För att nå ut till kvinnor som har behov av att träffa fysioterapeut och även hitta studiedeltagare så tänker jag att man måste gå via de kanaler där kvinnor får/letar information; MVC/BVC, sociala medier och Google. Det bästa hade ju varit om det fanns en fysioterapeut knuten till varje Mvc men det är en ganska lång väg dit. Från MVC åtminstone här i Göteborg så fick man en bok ”vänta barn” med information om graviditet, förlossning m.m. Kanske kunde sektionen för kvinnors hälsa ta fram en informationsbroschyr som delas ut via MVC till alla gravida bl a med information om vad en fysioterapeut kan hjälpa till med under och efter graviditet.
Jag tänker också att för att nå ut med vad vi kan till kvinnor och till övriga vårdprofessioner så behöver alla fysioterapeuter mer kunskap om kvinnors hälsa. Det är ju inte bara när man är gravid som man är kvinna, de flesta fysioterapeuter träffar ju kvinnor i alla skeenden i livet med olika besvär. I mitt fall träffar jag kvinnor med inkontinens, obstipation, förändrad anatomi i underlivet efter op, smärta från underlivet m.m till följd av cancer eller annan avancerad sjukdom i palliativt skede. De här kvinnorna får inte alls den hjälpen de har behov av, det är liksom ingen som nästan bryr sig om de här besvären (jo alla får väldigt mycket laxerande läkemedel). Hade jag och mina kollegor haft mer kunskap inom detta område hade vi kunnat ta större plats här och marknadsföra oss. Det känns konstigt att man under grundutbildning pratar så mycket om att se till helheten, hela kroppen hänger samman och vikten av att undersöka intilliggande leder/muskler men bäckenbotten hoppar man liksom över eller pratar om den som en enskild del som inte hänger samman med något annat. Kvinnors hälsa och bäckenbotten behöver vara en integrerad del under hela grundutbildningen.
Jag som barnmorska inom MVC önskar innerligt att vi hade andra professioner knutna till oss, företrädesvis kurator och fysioterapeut. Det skulle vara fantastiskt att ha en fysioterapeut på plats på mottagningen, både för att snabbt kunna boka en tid vid tidiga signaler på bäckensmärta, se till att kvinnorna får god bäckenbottenrehab efter förlossningen och andra frågor som kan vara aktuella under och efter graviditeten. Dessutom tror jag att vi barnmorskor skulle bli bättre på att ge råd till kvinnorna och helt enkelt lära oss mer av att ha en kunnig fysioterapeut på plats.