Forskarkalendern: Prevention av ätstörningar
Gästblogginlägg av Ata Ghaderi
Mitt namn är Ata Ghaderi och jag är professor, psykolog, psykoterapeutJag forskar kring negativ kroppsuppfattning och ätstörningar och har också varit med och skrivit boken Lev med din kropp.
Prevention av ätstörningar
Ätstörningar har en tendens att bli kroniska tillstånd. Det tar i regel många år för de drabbade att söka hjälp och majoriteten av personer med ätstörningar söker aldrig hjälp. De lever med reducerad livskvalitet som för många samtidigt innebär betydande lidande. Om vi ska få bukt med dessa problem behöver vi satsa på prevention!
I dagsläget finns det ett flertal preventiva program som har visat sig vara relativt effektiva för att förebygga förekomst av ätstörningar.
Två av dessa program, ”Dissonance-based intervention ”och ”Student Bodies” har visat på robusta resultat. Det dissonansbaserade programmet är det enda programmet som har replikerats (gjorts om) av oberoende forskare och som har visat på goda resultat upprepade gånger. Det handlar om 4 timmars intervention i grupp som riktas till ungdomar och unga vuxna (en timme i veckan under 4 veckor) genom att en tränad gruppledare hjälper gruppen att diskutera dagens skönhetsideal, dess rötter och konsekvenser ur ett kritiskt perspektiv. Det är inte ett program där en ledare föreläser eller beskriver, utan snarare ett program där deltagarna aktivt delar med sig av sina tankar och får handledning i dessa frågor för att bilda så kallade aktiva attityder emot dagens skönhetsideal. De uppmanas också att ägna sig åt aktiviteter och förhållningssätt som går emot det smala idealet. Tanken bakom det här programmet är att få folk att ta ställning emot det dysfunktionella idealet, prata om dess negativa konsekvenser och ägna sig åt sådant som motverkar det. Detta anses minska riskerna för att internalisera idealet (de retuscherade modeller som lyfts fram) och sträva efter att se ut så. Tanken är att få människor att leva sunt och låta bli att banta.
Bekämpa idealet!
Om man pratar negativt om ett sjukt ideal i samhället i ett offentligt sammanhang, såsom i en sådan grupp, och dessutom börjar göra saker som bekämpar idealet blir det mer sannolikt att man avhåller sig från sådant som följer på idealet (t.ex. bantning). Ägnar man sig åt bantning så går man emot det man har sagt och tänkt. Då upplever man dissonans (en känsla av obehag). För att undvika dissonans, håller man sig till det man har sagt i högre grad än om man inte har gett uttryck för det och tagit ställning.
Den här interventionen har visat sig minska risken för ätstörningar med 60%. Det har dock ingen vidare effekt på folkhälsan. Framförallt inte hos de unga, då det hittills har gjort i bara mindre omfattning genom forskning och vissa lokala initiativ.
Vår forskning
I vår forskning har vi anpassat programmet så att den kan levereras via Internet med tränade gruppledare. Detta innebär att man kan delta i programmet oavsett var i Sverige man bor. Det har varit relativt enkelt att rekrytera deltagare till studien via sociala medier. Upplägget via Internet skapar flexibilitet för deltagarna.
Om programmet visar på likvärdigt goda effekter som när det ges face-to-face så kan vi implementera det på bred front. Då kan det ha potentialen att påverka folkhälsan! Tusentals personer i olika åldrar som är i risk för senare utveckling av ätstörningar (t.ex. pga missnöje med kroppen) kan delta. Kan vi minska risken för ätstörningar med en sådan tidsbegränsad insats kan vi på ett kostnadseffektivt sätt påverka förekomsten av ätstörningar drastiskt.
För mer information om studien se www.sbodyproject.se
Fokus på detaljer och ätstörningar
Patienter med ätstörningar har en tendens att fokusera på detaljer och på samma sätt undersöker de sin kropp och dess detaljer. De kan fokusera på form, storlek och andra attribut av olika delar av sin kropp i så hög grad att de blir extremt upptagna av olika tankar på sin kropp. Missnöje med kroppen är väldigt vanligt hos patienter med ätstörningar och i en av våra studier undersöker vi de processer som eventuellt kan bidra till att trigga igång eller vidmakthålla ätstörningar. En sådan process är just fokus på detaljer. Vi undersöker om fokus på detaljer i ens kropp, även på kroppsdelar som ofta upplevs som neutrala kan leda till att man upplever dem som större. I en experimentell studie har vi sett att 5 minuters fokus på t.ex. sin icke-dominanta hand, när man lyssnar på icke-värderande instruktioner som bara hjälper en att se de små detaljer och nyanser som finns i ens hand, leder till man uppfattar sin hand som större än innan. Detta händer inte med andra objekt som man också fokuserar på utifrån liknande instruktioner. För tillfället replikerar vi våra tidigare fynd för att se om resultaten är robusta. Kliniskt har vi länge sett att patienternas fokus på sin kropp verkar vara vidmakthållande vad gäller ätstörningar. Vi vill utforska de exakta processer som är involverade i detta genom bland annat sådana experimentella studier.
Inre bilder och missnöje med kroppen
Vi har alla olika inre bilder. Vissa av oss tänker mer i bilder än andra, men gemensamt för nästan alla är att bilderna är känslomässigt mycket mer laddade än ord. Bilder är ganska lik dofter som kan plötsligt föra oss många år tillbaka i tiden med väldigt specifika minnen som är relaterade till doften. Arbetet med inre bilder (”mental Imagery”) har börjat visa på goda effekter vad gäller t.ex. traumatiska minnen. Forskning om hur vi lagrar minnen och tar fram dessa har också varit behjälplig för att arbeta med inre bilder och deras verkan på oss.
Kroppsuppfattning
I en studie undersöker vi om vi kan minska missnöjet med kroppen genom att identifiera vad det finns för inre bilder relaterade till kroppsmissnöje och vad som händer om vi ändrar dessa bilder, eller påverka sättet på vilket dessa minnesbilder lagras, genom att bland annat ändra vissa innehåll i dessa bilder, eller förhålla oss annorlunda mot dem. Vi undersöker samtidigt vilken effekt så kallad expressivt skrivande har på kroppsmissnöje och vilka mekanismer är involverade i effekten av expressivt skrivande (att under 30-45 minuter skriva om sina innersta tankar, upplevelser, minnen och allt som dyker upp i förhållande till sitt kroppsmissnöje och att göra det under några dagar).
För lite mer information om studien se: www.kroppsuppfattning.se
Ata Ghaderi
Professor, psykolog, psykoterapeut
Avdelningen för psykologi
Institutionen för klinisk neurovetenskap
Karolinska institutet
