Ont i ryggen – vad betyder röntgenfynden?

Ont i ryggen – vad betyder röntgenfynden?

Nästan alla patienter jag träffar vill ha fler undersökningar för att bekräfta de teorier vi gemensamt har om orsaken till besvären de söker mig för. En del vidare undersökningar är det jag som hävdar att patienten behöver, ibland är det tvärtom. Idag tänkte jag skriva lite om varför rygg-röntgen inte alltid är en toppenidé när vi letar efter förklaring till ryggsmärta.

Se den här bilden:

image

Det tabellen visar är alltså människor som INTE har ont i ryggen. Du ser åldersgrupper och så ser du ett antal röntgenfynd. En skulle kunna kalla den ”diagnoser”, för det är ofta så som patienter uppfattar dem.

Föreställ dig detta

Du har haft ont i ryggen i flera år och du är nu fyrtio år. Din läkare remitterar dig till att göra en av de mer avancerade bilddiagnostiska undersökningarna, magnetkameraundersökning (MR). Du får sedan svaret att du har en del ålderförändringar i diskarna, en ihopsjunken disk och en buktning på nivå L5-S1. AHA, tänker du, det är därför jag har ont! Och så börjar du identifiera dig med din röntgendiagnos. Du börjar ifrågasätta vad fysioterapeuten egentligen sysslar med. Hur är det egentligen tänkt att den där fågehundsövningen ska hjälpa mig när jag  faktiskt har förändringar i min ryggrad?!

fågelhunden

Det den här studien (som tabellen ovan är hämtad ifrån) visar är att dessa röntgenfynd finns i stor utsträckning hos även individer som inte har ont i ryggen. De flesta fynden handlar om normalt åldrande och är inte förknippat med smärta alls.

Om du får ett besked att det finns något anatomiskt avvikande i ryggen på dig, vill du gärna få det fixat. Att läkaren sedan bara lämnar en med beskedet att gå till fysioterapeut gör en del individer otroligt förvirrade och frustrerade. Personer som fått smärtdiagnos baserad på röntgen och MR har ont längre tid än de som inte genomgått någon bilddiagnostisk undersökning.

Okej, men vi börjar från början. 

I ryggraden finns det kotor och diskar emellan kotorna som funderar som stötdämpare. Ledband och muskler håller ihop kotorna. Kotorna är till för att ge oss stadga och för att skydda ryggmärgen. Varje kota består av flera delar. Den stora delen är kotkroppen och den är den viktiga delen för själva ryggradsstapeln. Det finns små benutskott som sticker ut och bildar lederna tillsammans med kotorna ovan och under. Det finns också taggutskottet, den lilla knölen du känner under huden. De olika utskotten är också fästen för ryggradens muskler. Diskarna är mjuka som marshmallows och ger stöddämpning. Varje disk består av en kärna, en fibrös mellandel och så ändplattorna.

Med åldern kan diskarna sjunka ihop. Kärnan kan läcka ut i den fibrösa mellandelen och ibland längre än så. Detta kan vara ett så kallat diskbråck. Kotornas små leder kan med tiden bli mindre rörliga. Ibland kan kotorna hamna i ett något förändrat läge i förhållande till varandra.

Du kan ha vilken som helst av de tillstånd som finns i tabellen utan att veta om det.

Men vad är det som gör ont då?

Det råder faktiskt fortfarande oenigheter om detta Framförallt ska väl poängteras att detta är mycket individuellt. Jag träffade en kvinna för några veckor sedan som fick opereras akut för ett diskbråck på grund av cuada equinaperverkan. Hennes smärtor i stort försvann efter operationen. Men dessa fall är otroligt ovanliga.

Den förklaringsmodell för ländryggssmärta som jag anser är mest användbar är den biopsykosociala, att en räknar in mycket mer än just anatomi i beräkningen. Någonstans uppstod en smärta. Troligen som en akut reaktion på något som faktiskt riskerade att bli en vävnadsskada. Säg upprepade dåliga lyft hos en generellt otränad person. När den akuta vävnadsreaktionen börjar lägga sig kan kroppen spela spratt Nervsystemet kring skadeområdet blir överkänsligt med syfte att försöka skydda mot upprepning av skadan. Personen ifråga kanske blir rädd och spänner sig mycket helt omedvetet, också med syfte att försöka skydda sig. Ändrade rörelsemönster, nervkänslighet, spända muskler – allt tillsammans kanske uppehåller en värk som inte längre fyller sitt syfte. Att försöka skydda kroppen från skada. Istället uppstår en mer eller mindre kronisk värk.

Och HÄR kommer fysioterapi in i bilden.

Optimera rörelsemönster, om möjligt smärtlindra på icke-farmakologisk väg och träna musklerna på en lagom nivå så att de blir lagom starka och spända – det är syftet med rehab för ryggsmärta.

Tankar kring det här?

 

Swishdonation
Om du upplevt att vår blogg varit dig till stor hjälp får du gärna donera! Använd i så fall QR-koden ovan eller Swisha till nummer 1236340384 med valfri summa.
Om du inte kan är det såklart lugnt, du kan istället visa tacksamhet genom att berätta om oss för dina vänner eller dela vår sida på sociala medier. Tack!

Comments (1)

Åh, superbra inlägg! Har försökt förklara detta många gånger för folk på akuten när jag var AT-läkare och för vänner och familj som inte lyssnar utan bara vill ha en MR. Ska länka till detta!

Leave a comment

Privacy Preferences
When you visit our website, it may store information through your browser from specific services, usually in form of cookies. Here you can change your privacy preferences. Please note that blocking some types of cookies may impact your experience on our website and the services we offer.