Epi-no och Ani-ball, funkar de?

februari 6, 2018 / Mia @bakingbabies / 0 comments

Epi-no och Ani-ball, funkar de?

För att tillåta passage av fostrets huvud måste bäckenbottens muskler genomgå en dramatisk deformation. Sett i ljuset av detta är det kanske fantastiskt att så få stora bristningar sker. Användandet av uppblåsbara töjningshjälpmedel skulle teoretiskt kunna sträcka ut bäckenbotten och vaginas väggar. Genom upprepad användning är tanken att detta skulle minska risken för att brista under förlossning. Jag fick en fråga och jag har försökt svara. Epi-no och Ani-ball, funkar de?

Jag fick en fråga:

”Jag undrar om du har hört talas om epi-no (en sorts ballong som används för att tänja ut snippan innan förlossning och för knipövningar), och vad du i så fall tycker? Jag har hört både negativt och positivt.”

Forskningen säger

Kan en uppblåsbar vaginal ballong som används under senare delen av en graviditet minska risken för bristningar vid förlossning? Det verkar inte så. Det finns någon enstaka studie som visat att användandet av detta hjälpmedel innan förlossning kunde öka chansen för en intakt mellangård. Denna studie visade också att hjälpmedlet inte skapade någon egen skada på bäckenbotten. En systematisk översikt får 2015 som samlade alla studier som gjorts visade att resultatet av att använda en epi-no inte är signifikant. Det verkar inte hjälpa för att undvika bristningar eller klipp.

Vad jag hittar finns det två olika varianter på marknaden, Ani-ball och Epi-no.

Principen för dessa båda produkter är att de ska skapa en kontrollerad uttänjning av bäckenbotten och stödjevävnad successivt under graviditetens sista veckor för att förbereda för den snabba uttäjningen av förlossningskanalen som sker vid en vaginal förlossning. Här finns ett klipp som visar hur produkten ser ut. Från tillverkarhåll är rekommendationen att använda produktionen 15-20 miniter dagligen, från och med någon gång i vecka 35-37.

När jag började leta runt om information om detta fann jag lite olika saker:

Reklam
Ett fåtal studier
Kvinnor med goda erfarenheter av produkterna som tipsar andra kvinnor

Kritiken jag hittar kommer från vetenskapligt håll. En översiktsartikel om Epi-No, publicerad 2015 summerar ”Epi-No birth trainer is a device that did not reduce episiotomy rates and had no influence on reducing perineal tears.”.

Tanken med att förebygga skador

Skador i mellangården är den vanligaste komplikationen under vaginala förlossningar, och större skador kan leda till smärta och funktionsnedsättning på lång sikt. Klipp kan användas för att skydda kvinnan mot förlossningsbristningar. Tanken är att genom att styra skadan i en viss riktning så kan kvinnan besparas analsfinkterrupturer. Barnmorskan kan också minska risken för stora bristningar genom annan behandling – varma handdukar, massage av mellangården, speciella handgrepp och råd om förlossningspositioner. Epi-No utvecklades under början av 2000-talet i Tyskland och syftar till att i förväg hjälpa till att stretcha ut bäckenbottenmusklerna, för att minska risken för skador vid förlossningen. Namnet kommer från ”Episiotomi” som är det medicinska namnet för klipp, och namnet ”Epi-No” syftar till att man genom bruk av produkten skulle kunna förebygga klipp och skador.

Aktuell forskning

Ingen övertygande forskning kan uppvisa något signifikant resultat vare sig till Epi-No’s fördel eller nackdel. De verkar inte göra så stor nytta. Men man har heller inte hittat några direkta nackdelar med användandet heller. Detta har dock inte varit den primära frågeställningen i någon av de studier jag läst. Jag hittar ingen långtidsuppföljning av effekterna vad gäller töjning på bäckenbotten, bäckenbottenfunktion, inkontinens eller framfall.

Förenat med obehag

Eftersom användandet av Epi-No innebär en ganska distinkt töjning av bäckenbottenmusklerna är detta förenat med ett visst mått av obehag och smärta. Det verkar dock generellt i studierna som att de flesta kvinnorna tål med att självbehandla sig enligt denna metod. Det verkar inte heller finnas någon kortsiktig ökning av riskerna, vad gäller graviditeten och barnets hälsa.

Ingen kritik?

När jag googlar runt i forum hittar jag nästan inga kvinnor som testat som är negativa till produkten. Vad betyder detta? Kanske att det är en toppenprodukt? Eller att en kvinna som köpt en produkt dyrt, men inte tyckt om den kanske inte är så benägen att skriva negativt om den, för att inte framstå som dum? Jag vet inte. Det här med kvinnors egna berättelser om sådana här produkter är svåra att tolka. Är det gjort så är det ju gjort. En förstfödeska som använde en dylik produkt med stor framgång. Hur vet vi hur det skulle gått annars? En omföderska som använder en vaginalvidgande produkt – vet vi att skillnad i förlossningsskedet handlar om produkten som sådan, eller bara om att hon är omföderska? Dessutom tillkommer ju våra stora individuella skillnader. Hur vet jag att min kropp kommer reagera som din, och att min förlossning kommer likna den du haft? Jag tänker att vi behöver STORA statistiska underlag för att dra några säkra slutsatser om dessa produkter.

Något som ändå gör mig tveksam till dessa produkter är den teoretiska förklaringsmodellen.

Kommer bäckenbotten och stödjevävnaden verkligen töjas ut av det?

Vi vet att sådan kortvarig stretching som den de flesta av oss sysslar med i samband med träning egentligen inte ger någon muskelförlängande effekt. Men 15-20 minuter har potential att faktiskt förändra muskler och stödjevävnadernas struktur så pass att de blir förlängda.

Men vill vi verkligen att bäckenbotten och stödjevävnaderna ska töjas ut?

Jag kan personligen känna mig lite tveksam till att regelbundet stretcha ut bäckenbotten till en storlek motsvarande en bebis huvud. Vi vet att risken för framfall ofta ökar ju fler förlossningar en kvinna genomgår. Och även om en kvinna föder många barn, så har hon förmodligen minst nio månader mellan varje förlossning och den potentiellt traumatiska uttänjningen av bäckenbotten som sker då. Är det bra på lång sikt att under flera veckors tid sträcka ut bäckenbottenmusklerna varje dag? Eftersom vi inte har några långtidsuppföljningar är det svårt att avgöra. Skulle de minska risken för en förlossningsskada har det ju möjligen goda konsekvenser på lång sikt. Vi har inte fog för att tro att det faktiskt är så. Men om vi trodde det: uppväger den minskade risken för förlossningsskada faktiskt den uttänjning av bäckenbotten som sker genom behandlingen med redskapet? Jag vet inte.

Epi-no och Ani-ball, funkar de?

Forskningen verkar tveksam till att dessa produkter fungerar. Om vi hade haft statistiska underlag för att tro att användandet av dessa hjälper för att minska risken för bäckenbottendysfunktion på sikt hade det varit en grymt bra sak. Vi vet inte heller vad som händer med en bäckenbotten som tänjts ut med ett medicintekniskt redskap. En utsträckt men hel bäckenbotten har ju för all del en massa återhämtningspotential och kan säkert återgå till tidigare funktion lite lättare än en skadad. Men vi har inga studier som visar på direkta fördelar.