Magmuskeldelningar och bäckenbottenfunktion
Magmuskeldelningar och bäckenbottenfunktion
Något som jag ibland diskuterar med patienter, vänner och kollegor är sambandet (eller avsaknaden av samband?) mellan magmuskeldelningar och bäckenbottenfunktion. Jag har patienter som haft stora magmuskeldelningar som kan vittna om att när de fick magen kirurgiskt korrigerad, först då kunde de få till ett riktigt bra knip. Det här sambanden mellan magmusklerna och bäckenbotten är kontroversiellt och debatteras ofta. Det kluriga är att egentligen ingen övertygande forskning har kunnat se något samband mellan magmuskeldelningar och bäckenbottenproblematik. Mer än det logiska: båda kan drabba kvinnor som varit gravida.
Hur kan ett eventuellt samband se ut?
Eftersom bålen kan bli icke-optimalt stabiliserad vid en magmuskeldelning, kan den vara så att den inte lika effektivt sam-spännas när bäckenbotten arbetar. Därför skulle en individ med magmuskeldelning kunna ha svårigheter att också få optimal stabilitet i bäckenbotten. I olika studier har man försökt utröna om detta resonemang stämmer. Genom att undersöka bäckenbotten i vila, bäckenbottens maximala styrka och uthållighet hos kvinnor med och utan magmuskeldelning har man försökt dra slutsatser om hur bäckenbotten faktiskt påverkas av magmuskeldelningar.

I en studie om magmuskeldelningar och urogynekologiska patienter (4) kunde man dra dessa slutsatser:
”Fifty-two percent of the patients examined presented with Diastasis Recti Abdominis. Patients with Diastasis Reci Abdominis were older, reported higher gravity and parity, and had weaker pelvic floor muscles than patients without Diastasis Recti Abdominis. Sixty-six percent of all the patients with Diastasis Recti Abdominis had at least one support-related pelvic floor dysfunction diagnosis. There was a relationship between the presence of Disatasts Recti Adbominis and the support-related pelvic floor dysfunction diagnoses of stress urinary incontinence, fecal incontinence, and pelvic organ prolapse.”
Okej, är vi klara med det här då? Nej, inte riktigt. Det finns lite metod-problem med den här studien och den är inte riktigt tillförlitlig.
Två olika teorier om ämnet
Det finns ingen vetenskapligt fastställd koppling, men det finns två olika tankesätt som skulle kunna förklara sambandet.
- Den första teorin handlar om en neuromuskulär koppling mellan bäckenbotten och de djupa bålmusklerna. Det finns visst stöd för att en samaktivering av bäckenbotten och djup bålmuskulatur äger rum hos personer med normalfungerande bål och bäckenbotten. Och då är tanken inte helt orimlig att det skulle kunna finnas ett motsatt samband, att en nedsättning i bålmusklernas stabilitet och funktion leder till en synergisk negativ effekt i bäckenbotten.
- Den andra teorin är att det enbart är en två olika saker som kan drabba en individ på grund av samma slags variabler: Graviditet och förlossning. En stor mage kan bidra till utvecklingen av en magmuskeldelning. En stor bebis kan också bidra till en förlossningsskada, som sedan kan ge bäckenbottenbesvär.
Lite talar för och mycket emot?
Evidensen är alltså lite vad. Vi har en studie som talar för ett tydligt samband. Vi har studier kring besläktade områden som kan användas som vagt stöd för att det skulle finnas en koppling. På andra sidan har vi en välgjord prospektiv studie som följt kvinnor under lång tid (3). I denna studie testade man vaginalt vilotryck och bäckenbottenstyrka hos 300 förstagångsgravida med och utan magmuskeldelning. Man gjorde mätningar i graviditetsvecka 21 och 6 veckor och 6 och 12 månader postpartum. Hos dessa kvinnor fann man inget samband mellan bäckenbottenproblem och magmuskeldelningar alls. I denna studies slutsats:
”Contradictory to the hypothesis, Vaginal Resting Pressure, Pelvic Floor Muscle strength, and endurance were better in women with diastasis recti abdominis than in women without diastasis at mean gestational week 21. Further, no significant differences in Pelvic Floor Muscle function were found between women with or without diastasis at 6 weeks, 6 months,and 12 months postpartum.”
Vad vet vi då?
När man är på nivån att det finns enstaka studier, som dessutom säger mot varandra, har vi inget starkt evidensläge alls. Vi ska förhålla oss ödmjuka. Tills vi vet något annat kan vi inte påstå att det finns några tydliga samband mellan bäckenbottenbesvär och magmuskeldelningar. Det är extremt oetiskt att påstå att kvinnor kan få framfall eller drabbas av inkontinens för att de har en magmuskeldelning. Vi har INGET som stödjer detta.
Vad betyder då detta?
Vi kan inte med vetenskapen som stöd lättvindigt skylla på magen om en kvinna har en bäckenbottenproblematik. Magmusklerna och bäckenbotten är två olika saker. Vi behöver träna dem både specifikt och separat för att få till maximal muskelstyrka. Tillsammans kan vi använda dem vid mer belastade situationer. Knipträna för att bli stark i din bäckenbotten. Träna din bål för att bli stark och stabil i bålen. Använd alla muskler tillsammans när du behöver dem.
Referenser:
- Effect of a Postpartum Training Program on Prevalence of Diastasis Recti Abdominis in Postpartum Primiparous Women: A Randomized Controlled Trial.
- Prevalence, potential risk factors and sequelae of diastasis recti abdominis.
- Pelvic floor muscle function, pelvic floor dysfunction and diastasis recti abdominis: Prospective cohort study.
- Prevalence of diastasis recti abdominis in a urogynecological patient population.
- Prevalence of diastasis recti abdominis in the population of young multiparous adults in Turkey
- The effect of abdominal and pelvic floor muscle activation patterns on urethral pressure
- Effect of Abdominal Versus Pelvic Floor Muscles Exercises on Vaginal and Leak Point Pressures in Mild Stress Urinary Incontinence in Obese Women
- Relationship between diastasis of the rectus abdominis muscle (DRAM) and musculoskeletal dysfunctions, pain and quality of life: a systematic review.
Hur tänker egentligen forskarna i studierna när de drar slutsatserna? Är det en förlossningsskada som är orsaken till framfallen, eller är det en kombination av en förlossningsskada och dålig stöttning från resten av kroppen som orsakar framfallen?
Borde inte en intressant studie i sådana fall vara att bara se på förlossningsskadade ( t ex levatorskadade) och se om rectusdiastas har någon påverkan på utveckling av framfall. I min värld borde det ha påverkan då bäckenbotten påverkas mycket av vår hållning och styrka i mag- och höft/rumpmusklerna. Har man redan en muskelskada i bäckenbotten borde det vara av stor vikt att resten av kroppen fungerar bra!?
Jag har levatorskada, främre och bakre framfall och kort perinealkropp. Har även en rectusdiastas på 4 cm från bröstkorg till pubisben. Jag ska operera min bäckenbotten och framfall när jag är klar med barn, men jag funderar på om jag även bör operera rectusdiastasen för att minimera risken för att framfallen kommer tillbaka pga levatorskadan. Tror du det skulle kunna ha någon effekt? (Jag håller såklart redan på med massa rehab för både min bäckenbotten och diastas hos både physioterapeft och onlineträning via pelvic floor perfect, så operation skulle vara utöver det). Vill verkligen inte leva livet med framfall efter framfall och jag har satt mitt hopp på att lyckas träna upp de andra inre bäckenbottenmusklerna som är hela. Just nu är träningen väldigt kämpig för min nedre mage är så svag så min övre mage tar över och gör att jag ofrivilligt krystar i allt jag gör. Sjukt dåligt för bäckenbotten.
Det kommer faktiskt ett inlägg till om just framfall och diastas på bloggen i slutet av januari, så håll utkik.
Vi vet ju som bekant inte, men jag tror faktiskt inte att framfall och diastaser påverkar varandra på det sättet, att du borde operera diastasen för att optimera utfallet av en framfallsoperation. Däremot så låter det som att du och din fysioterapeut kan få framsteg av att jobba vidare med strategierna för att hantera, skapa, minimera och stå emot buktrycksökningar. Och du kanske behöver en diastasoperation för diastasens skull, men det har jag ju ingen aning om. Svårt att ge råd när jag inte har träffat dig.
Bra inlägg! Jag tänker att ett ev samband gällande förekomst kanske kan vara att om man fött flera barn och/eller har bindväv som inte återhämtar sig så bra borde det påverka både bb och diastas..?
Men jag läser då och då inlägg från personer som tror att en diastasoperation är nån slags mirakelkur som skulle minska deras besvär av framfall/urinläckage osv. Och jag är orolig att det är exakt tvärtom eftersom en sådan op borde öka trycket rakt ner mot bäckenbotten typ som en gördel. Vore intressant att höra vad du tror eller vet om detta!
Som lekman skulle jag ge rådet att vara försiktig med att operera en diastas om man inte har ordning på bäckenbotten…
Men jag har också precis som du mött personer som blir hjälpta med t ex urinläckage. Tack för möjlig förklaring av det!
Ja, jag tänker att den gemensamma nämnaren mellan exempelvis diastaser och framfall är att de i vissa fall finns hos samma individ, alltså att genetik, bindvävsuppbyggnad och faktorer som hör ihop med individen/graviditeten är det som avgör. Inte att det finns en annan automatisk koppling.
Människors sammanblandning mellan magmuskelfunktion och bäckenbotten skyller jag på information lik den som kommer från specifika postpartum-magträningsappar, de har iaf historiskt sett varit fyllda av missuppfattningar om detta.
Jag tror att kroppen ställer om buktrycket och anpassar sig även efter diastasop, ett visst mått av buktryck ska vi ju ha och är bra. Men en diastasop är alla gånger INTE en lösning för bäckenbottenproblem.