Magmuskeldelning under graviditet

Magmuskeldelning under graviditet

Jag skriver med jämna mellanrum om magmuskeldelningar. En relevant fråga i sammanhanget är hur en redan befintlig delning blir under en ny graviditet. En läsare skriver en sådan fråga:

“Jag har fått svart på vitt att jag har en bred magmuskeldelning, tror jag säger rätt när jag säger 11 cm. ( såpass bred att jag kan få en operation bekostad av landstinget här jag bor). Det är inte aktuellt just nu då jag är precis nygravid. Jag tänkte därför höra om du vet något gällande just graviditet där man sedan innan har just en bred magmuskeldelning?”

bäcken 002

En magmuskeldelning kommer av magens tillväxt

Av alla studier som finns om magmuskeldelningar menar de flesta att alla kvinnor får någon slags separation av magmusklerna under en graviditet. Det finns inga entydiga råd om hur dessa bäst behandlas. Och det finns inte heller mycket vetenskapligt stöd för hur man kan hantera en befintlig delning under en graviditet. Det här inlägget kommer därför bli mer av typen “så här tänker jag” än “så här säger vetenskapen”. Därför en stor reservation för att det här inte är superunderbyggda påståenden.

Fler graviditeter är påverkansfaktor

Att vara omföderska är en av riskfaktorerna för att få en delning som inte helt försvinner efter graviditeten. Det handlar om utsträcktheten i magen. Därför kan stora magar och magar med mer än ett foster vara utsatta mer. Några terapeuter världen över verkar mena att det kan finnas liksom ett ny möjlighet till och med förbättrad läkning och återgång av magmuskeldelningen efter en ny graviditet. Jag har ingen erfarenhet av detta själv, men jag tänker att det inte kan vara helt omöjligt. På individnivå är allt möjligt.

Här kommer mina tankar om att hantera en magmuskeldelning under en graviditet

 

  • Träna dina bålmuskler.

Om du är stark i bålen kommer du ha lättare att ha en god anspänning i magmusklernas mittlinje. Du kommer också ha lättare att hålla dig i en god kroppshållning. Om du inte vet hur du ska göra, boka ett besök hos en fysioterapeut. Jag tänker att även om du inte kan förebygga en diastas eftersom du redan har en, kan du eventuellt förebygga att den blir värre genom rätt sorts träning.

  • Ha en god hållning. Bröstkorg över bäcken är ett ledord.

Om du “tappar svanken” hänger liksom ofta magen utåt mer. Detta kan innebära ett större drag mot bukväggen. Om du ofta tänker på sin hållning och försöker plana ut svanken kan du kanske minska draget i mittlinjen något. Ledordet är bröstkorg över bäcken.

  • Bäckenbottenträna under graviditeten!

Bäckenbottenmusklerna och bålmusklerna har en neuromuskulär koppling. Det är inte så enkelt som att en stark bäckenbotten minskar trycket på magens mittlinje, men en stark bäckenbotten kan bidra till bålstabiliteten. En vältränad bäckenbotten kommer inte heller försvåra en förlossning, det är en gammal myt. Knip på!

  • Testa att ha en gördel efter förlossningen.

Jag har skrivit en serie inlägg om gördlar efter förlossning som finns här:

Totalt sett är jag alltså ingen gördelförespråkare. Men det finns forskning som menar att bålmusklerna inte kan stabilisera ryggraden optimalt förrän tidigast 8 veckor efter en förlossning. Du har troligen en ökad risk för att vara rejält instabil när magen blir mjuk och vobblig när barnet väl är ute. För att bidra till din känsla av att orka vara upprätt gående kan en gördel de första veckorna vara något positivt.

  • Ta dig själv på allvar.

Får du bäckensmärta, ryggsmärta eller några andra besvär – sök hjälp. Dra ner på kraven, dra ner på tung fysisk ansträngning och på tempot. En graviditet är tung som den är, även utan smärta. Förutom att det är hälsosamt att vara fysiskt aktiv på något sätt, så är det annars minsta motståndets lag som gäller. Lyssna på din kropp, du är facit.

Vidare funderingar om träning och graviditet?

Missa inte webbföreläsningen här, i den går jag igenom myter och sanningar om träning under och efter graviditet. Allt enligt den senaste forskningen.

Någon av er läsare som har några andra tips eller råd?

 

Referenser:

Diastasis recti abdominis during pregnancy and 12 months after childbirth: prevalence, risk factors and report of lumbopelvic pain

Diastasis Recti During Pregnancy and Postpartum

Swishdonation
Om du upplevt att vår blogg varit dig till stor hjälp får du gärna donera! Använd i så fall QR-koden ovan eller Swisha till nummer 1236340384 med valfri summa.
Om du inte kan är det såklart lugnt, du kan istället visa tacksamhet genom att berätta om oss för dina vänner eller dela vår sida på sociala medier. Tack!

Previous

Next

2 Comments

  • Jag tycker att kinesiotejp hjälpte för att orka stabilisera upp de två första veckorna pp (hittade ett youtube-klipp, en som tejpade omlott uppifrån och ner) när jag blev trött snabbt i bålen. Har 11v pp fortfarande ca 3 cm diastas (plus navelbråck) men god kontroll och jag upplever att alla de saker du beskriver som tips under graviditeten (knip, hållning, träning) hjälpte mig hitta kontrollen snabbt efteråt. (Har bara fött 1 barn, vaginalt).

  • Jag har inga direkta tips om hur man minimerar delningen. Doch tyckte jag att magmuskelseparationen var större efter barn nr 2 än vad den är efter barn nr 3 (som nu är 4 mån). Efter tvåan putade magen som om jag var gravid i 6 månaden, något halvår till år efter förlossningen. Det var som om musklerna fastnat i fel läge. En sjukgymnast fick ordning på det genom att trycka på triggerpunkter i magen. Låter som hokus pokus, men det funkade. Dessutom har min gravidmage varit mindre för varje barn – också knas, min teori är starkare kropp och mer bakåt-inåt-tippad livmoder + lågt liggande bebisar pga uttöjd bäckenbotten… Var inne på flera tillväxtultraljud, alla gånger normalstora barn som vid fullgången graviditet vägde normalmycket.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *