SBU-rapport om prioriterade forskningsområden
Det rasslar ut intressanta rapporter! Redan för ganska länge sedan blev jag kontaktad av personer på SBU med frågan om jag ville vara med i ett arbete som de höll på med, angående prioritering av forskningsområden inom området förlossningsskador. Jag var naturligtvis jätteintresserad! Men när det väl blev dags så kände jag att jag inte hann med riktigt. Jag tog då chansen att koppla samman SBU-personerna med en annan tjej som också är fysioterapeut, förlossningsskadad och yrkesverksam inom området för kvinnors hälsa. Jag har fått lite små rapporter från henne under arbetets gång. Jag har också i jobbsammanhang stött på SBU-personerna vid något tillfälle. På avstånd har jag följt deras jobb med stort intresse!
Nu är rapporten ”Prioriterade forskningsområden inom prevention, diagnostik och behandling av förlossningsskador” färdig.
Det är en lättsam rapport på fyra sidor, så du kan med lätthet klicka dig vidare och läsa själv. Skärmklippen som jag tagit är naturligtvis från rapporten. Vill du hellre kolla på ett kort klipp så ser du detta här:
Vad är syftet?
Syftet med arbetet var att identifiera de kunskapsluckor som finns och prioritera bland dessa så att forskare och forskningsfinansiärer tydligt får veta vad som är angeläget att veta mer om.
Det här är alltså den rapport som man hade kunnat tycka att det vore smakfullt att Socialstyrelsen hade väntat in och åtminstone ägnat en mening åt i sin kritiserade rapport ”Komplikationer efter förlossning”…
Vad kom de fram till?
Rapportens slutsats är ett resultat av en sammanställning av prioriteringar från och diskussioner bland en arbetsgrupp som bestått av både vårdpersonal och patientföreträdare.
Att diagnostik och prevention prioriterades högst beror på att arbetsgruppen resonerat som så att dessa tillsammans kan göra att punkt 6-9 överhuvudtaget kanske inte uppstår. Det är också viktigt att lyfta fram att både grad 2-skador och levatorskador lyfts fram som viktiga forskningsområden. Dessa områden som Socialstyrelsen inte egentligen tog upp alls i sin rapport. Över alla områden så ansågs också det viktigt att fokus ligger på könsstympade kvinnor och den problematik som kan höra ihop med denna specifika grundförutsättning.
Jag känner också extra tacksamhet för detta:
Vad händer nu med detta?
Jag hoppas att rapporten når fram och skakar om forskningsvärlden litegrann! Men också att den här rapporten kan värderas ungefär lika högt som Socialstyrelsens tramsrapport om komplikationer efter förlossning. (Mer om mina tankar om denna här). Det vill säga, att i samma veva som någon uttrycket sig om ”allt man vet om komplikationer efter förlossning” också erkänner att det finns en massa kunskapsluckor. Och att levatorskador och långvariga besvär efter grad 2-bristingar och klipp också får levlas upp accepteras som potentiellt ”svåra skador”.
Hoppas du mår bra Mia! För min det blev jag också oerhört glad över denna rapport. Känner att mina arbeten ”checkar alla boxar” här. Då känns det lite mindre tungt att ta ett steg från kliniken för att jobba på detta i höst. Lycka till!
Sååå glad att du finns, både som kliniker och forskare! Det är bara att höra av dig any time om du vill berätta om spännande resultat eller typ efterlysa deltagare eller vad som helst.