Överlevnadsguide till fjärde trimestern
Snart dags. Fjärde trimestern. Bebisbubblan. Trebarnskaoset. Postpartumkroppskrigszonen.
Jag längtar till att få ut bebisen och sluta vara gravid. Jag längtar efter att få snusa på litet bebishuvud och få allt det där bebisgoset. Jag längtar efter att få presentera bebisen för sina storebröder. Men i ärlighetens namn – jag kommer också vilja snabbspola de där första hudlösa tre månaderna. Efter tre månader har min kropp tidigare börjat kännas mer rimlig och bebisen börjat landa i familjerutinerna. Jag tänkte försöka sammanfatta mina tankar efter de tidigare två graviditeternas postpartumtid. För att jag kanske ska lyssna på mina egna råd. Ibland är jag ju faktiskt rätt vettig. =)
Förlåt kroppen för _vad_som_helst
Slutet av en graviditet och upploppet till en födsel (hur den än blir) är slitsamma för kroppen. Att läka och återhämta sig går inte i en handvändning. Att allting sedan ställs på ända med mat- och sovvanor optimerar sällan saker och ting. Jag brukar försöka tipsa mina patienter att inte kräva mer av kroppen under den fjärde trimestern än de gjorde under graviditetens sista trimester. Möjligen kan man tänka lite baklänges, att det man kan förvänta sig av kroppen åtta veckor efter förlossning är ungefär det man förväntade sig av kroppen i vecka 32. Men det är bara rimligt att inte förvänta sig större underverk än så i återhämtning. (Känns det som att allting går snabbare än så är det bara att tacka och ta emot).
Boa inte bara för bebisen
De flesta förbereder sig minutiöst inför bebisens alla eventuella behov. Men mamman då? Förra gången laddade jag upp med drickbara katrinplommonjuicer för att få igång magen. Såg till att det fanns inte bara bra bindor och massvis med bra kirurgtejp för mitt kejssarsnittssärr, utan också andra lite mer lyxbetonade hygienartiklar. Några riktigt bra krämer, några snabba hår- och ansiktsinpackningar och produkter för fotvård. Alltså känslan av att kunna nå och fixa om sina fötter med lite omsorg för första gången postpartum! Det är kanske inte rimligt att allt detta hinns med de första skakiga veckorna efter bebisens ankomst. Men fjärde trimestern är ändå rätt lång! Det jag också gjort den här gången är att köpa speciella postpartumkläder. Superstretchiga jeans med hög midja och toppar och klänningar som kräver exakt noll figur att smickra. Jag har haft så otroligt jobbiga känslor för den där limbo-kroppen efter graviditeterna att jag inte pallat att gå och shoppa. Men det hjälper mig ALDRIG att gå omkring i dåligt sittande kläder som förstärker min känsla av att jag är fulast i världen.
Prioritera sömn före allt
Jag vet precis lika mycket som alla andra att det här faller på sin egen orimlighet. Men jag blev ändå bättre på att ta till vara på alla tillfällen för sömn under andra föräldraledigeheten än vid första. Jag hoppas att jag kan finna ro att försöka sno åt mig sömn så gott det går. Nu tror jag visserligen att jag alltid klarat av spädbarnstidens trötthet bättre än själva graviditeternas dödströtthet. Men ändå – det här får stå här som ett statement till mig själv: Sov när bebisen sover, dumskalle! Röja i köket kan vänta.
Acceptera att bebisen är en fästing
Under fjärde trimestern är bebisen fortfarande en förlängning av min egen kroppen, om än på utsidan nu. Det här är alltså inte en värdering om huruvida mammor får/bör/ska vara ifrån sina bebisar – missförstå mig inte. Det här är en påminnelse till mig själv: även om jag bara längtar efter att få ha kroppen för mig själv, så blir det ju inte riktigt så. Med Wilfred vara det bara att acceptera läget. Han mådde bara bra i någons famn, i en sjal eller fastsugen vid mitt bröst. Jag tänker att det är bättre att förbereda mig för det, att jag kommer bli nap-napped av bebisen. Vill hellre bli glatt överraskad över en bebis som faktiskt kan ligga lite själv, än tvärt om.
Ha tålamod!
Tiden när det läcker bröstmjölk överallt och kroppen ömsom svettas/kissar ut galna mängder vätska är ändå rätt kort. Tiden innan bebisen får någolunda uppfattning om dygnsrytm är också kortare än vad man tror. Tiden innan kroppen hittar tillbaks till en nygammal kroppsform är aldrig så lång som det upplevs mitt i det. Förhoppningvis ger sig bäckensmärtorna också sig inom en rimlig tid. Jag ska försöka ha tålamod och vara tacksam för det kroppen faktiskt åstadkommit. Jag är alltför ofta en otacksam gnällspik när det kommer till kroppen. Tror ni att det blir tredje gången gillt? Kan jag landa i en känsla i att kroppen är grym efter den här graviditeten?
Att vara otillräcklig är normaltillstånd
Jag tänker i förväg ställa i mig på att det inte inte är rimligt görbart att vara en toppenförälder när en ny liten femte familjemedlem precis landat. Det är väl inte så att vi medvetet går in för att vara dåliga föräldrar. Men allt får vara okej under den här perioden. Om det skulle råka vara att ett barn går till förskolan i pyjamas, macka till middag flera dagar i veckan eller ohemula mängder skärmtid för de äldre barnen. Det får liksom vara okej. Ingen sitter i sjön. Vi alla kommer komma ut på andra sidan av den här tiden också.
Begränsa besökare
Är det något som jag insett under de två tidigare postpartumperioderna är det behovet av att få vara hudlös. Om allt känns upp och ner vill jag inte behöva vara värdinna eller kanske ens trevlig eller påklädd. Det är ingen mänsklig rättighet att träffa andras nyfödingar. Det kan vänta tills vi alla landat med huvudet upp och fötterna ner.
Råd till andra än mig själv
Nu har jag mest skrivit till mig själv. Men jag har ju fler tips!
Läs Mammaroll och Snippkontroll!
Att förstå vad kroppen kommer gå igenom under tiden efter graviditet och förlossning kommer underlätta hela fjärde trimestern. Bebisen kommer följas upp i oändlighet, men det kommer inte finnas mycket utrymme för alla dina frågor och funderingar. Läs vår bok och få input som kommer hjälpa dig hitta den ro du kan i kroppens återhämtning!
Hitta en fysioterapeut som är specialiserad inom kvinnors hälsa
Du kommer inte ångra ett besök hos en fysioterapeut som kan bedöma styrkan i din bäckenbotten och göra en koll på andra muskler och områden i kroppen. Alla som burit och fött barn kan behöva någon slags rehab! Speciellt om du lider av inkontinens, ont i bäcken- eller ländrygg eller har en känsla av instabilitet i kroppen. Om kroppen inte fungerar för det du vill kunna använda den till – sök hjälp!
Be om hjälp med amningen
(Nu låter det kanske o-ödmjukt av mig att skriva detta som ett råd för andra. Om jag behöver amningshjälp kommer jag naturligtvis be om det. Men sedan min senaste amningsperiod har jag också gått amningskurs. Jag har redan lagt fram den delen av kurslitteraturen som jag kanske får anledning att läsa igen. ) Om du vill amma, men upplever amningen som strulig: det finns väldigt mycket bra hjälp att få. Inte bara via amningsmottagningen eller BVC, utan också från Amningshjälpen. Känns det knöligt – be om hjälp!
Vilka är dina bästa tips?
Berätta gärna!
Om du inte kan är det såklart lugnt, du kan istället visa tacksamhet genom att berätta om oss för dina vänner eller dela vår sida på sociala medier. Tack!
Våga be om hjälp! Kanske kan mormor och morfar ta en promenad med bebisen medan du sover.
Bunkra upp matlådor! Inte alltid eller snarare nästan aldrig finns det ork/tid att laga lunch. Vi försöker laga extra till middagen så att det alltid ska finnas. Och annars ha någon färdigmat i frysen.
SÅ fint skrivet! Instämmer i allt! Här precis kommit ur fjärde trimestern, skulle kanske tillägga något om parrelationen. Typ var snälla mot varandra och vänta med att skilja er.
Så sant, bra tillägg. Vi hade faktiskt “jag ÄLSKAR dig, vi ses om ett år”-samtalet bara för några kvällar sen.
Håller med om allt! Vi lyxade med att boka hemstädning varannan vecka (och har kvar det 1,5 år senare) Såå värt att slippa tänka på städningen. Kan va tips om man känner man har råd. Och färdiga maträtter vi fick hem körde vi på också, ett par veckor. Dela upp, be om hjälp, sova hela morgonen/förmiddagen medan de andra är uppe, sova tidig kväll medan partnern tar bebis, liggamma i sängen typ ”open bar” medan man sover är också bra grejer för att överleva fjärde trimestern. Och choklad.
Lycka till!!
Dina råd till dig själv fick till och med mig peppad! Synd bara att det ligger en graviditet emellan för att komma till fjärde trimestern…..
Ett tips för att få ihop sömn kan vara att när du har ammat på kvällen och bebisen är vaken men inte hungrig – gå och lägg dig och låt pappan ta hand om bebisen typ tre timmar. Sedan blir du väckt till nästa matning och du har då hunnit bunkra upp med lite sömn som kan vara välbehövd under nattens matningar… annars blir det lätt så att när de stora barnen har gått och lagt sig och den lilla är lugn och inte hungrig sitter man uppe i soffan och kollar netflix… när man egentligen borde sova! Bebisen sover inte så båda kan inte gå och sova, men du kan. Vet ju inte alls om er bebis kommer reagera på samma sätt, men när våra två yngsta var nyfödda gjorde vi så. Tråkigt men nödvändigt 🙂
Bra och vettigt tips. Jag ägnar typ kvällarna i soffa åt att föreställa mig hur jag och Joseph kommer sitta tillsammans och ostört bebisgosa de där timmarna efter att stora barnen lagt sig. Så vete tusan hur det kommer gå att följa ditt råd, haha. Men får se, skiter det sig med sömnen är det ju en faktiskt en väldigt vettig strategi.
Jag vet, det är ett jättetråkigt tips! Och många kvällar satt vi i soffan och bebismyste. 🙂 men precis i början körde vi den där uppdelningen!