Trängningsinkontinens
Trängningsinkontinens
Ansträngningsinkontinens handlar om en nedsättning i stödjefunktionen kring blåsa och urinrör och går ofta att åtgärda med bäckenbottenträning. Trängningsinkontinens är en helt annan sak och uppstår vid en ofrivillig sammandragning av urinblåsan som resulterar i en stor eller liten blåstömning.
Överaktiv blåsa
Hos vissa blir inte alltid sammandragningen av urinblåsan orsak till ett läckage, utan blir ”bara” täta och irriterande kissnödighetsträngningar. Det innebär frekvent och tvingande behov av att tömma blåsan, utan att det uppstår läckage och kallas då överaktiv blåsa.
Varför drabbas man av trängningsinkontinens?
Det är inte helt enkelt att förklara en generell uppkomstmekanism till överaktiv blåsa och trängningsinkontinens. För vissa är uppkomsten av överaktiv blåsa startskottet en kraftig överfyllnad av blåsan vid förlossningar eller operationer. För vissa är det en vanesak som går överstyr – man går och ”säkerhetskissar” så ofta att blåsan vänjer sig vid att vara mycket lättretad. Andra orsaker till trängningsinkontinens kan vara ålders- och hormonrelaterade förändringar, upprepade urinvägsinfektioner, psykologiska faktorer, eller som en reaktion efter strålning eller kirurgi. Vissa neurologiska sjukdomar har också trängningsinkontinens som en av symtomen. Av alla som lider av inkontinens utgör personer med trängningsinkontinens 10–15 %. Upp emot hälften av alla som lider av inkontinens har en blandning av trängningsinkontinens och ansträngningsinkontinens.
Behandling
Bäckenbottenträning är den traditionella behandlingen för framförallt ansträngningsinkontinens, men har en roll även vid blandinkontinens och trängningsinkontinens. Bäckenbottenträning utförs på samma sätt som vid andra tillstånd, du kan med fördel använda en bäckenbottenträningsapp eller söka en fysioterapeut eller uroterapeut för att få ett individuellt utprovat program. Man hittar många appar om man söker på ”kegel” i sin app-store, och sen får man testa sig fram, kvaliteten varierar.
Blåsträning är också en viktig beståndsdel. Denna träning handlar om strukturerat träningsprogram, där du gradvis ska öka tiden mellan blåstömningarna. Målet är att ta tillbaka kontrollen över blåsans!
Till uroterapeut och eller läkare om behandlingen inte hjälper
Om egenvård och träning inte hjälper ska du träffa en läkare. Hen kan också vid behov remitetra dig till vidare undersökning på sjukhus. Där görs en del tryckmätningar och kanske även blåsundersökning med ett kikarverktyg. Det kan finnas läkemedel som kan hjälpa dig om inte annan behandling fungerar. Uroterapeuter kan också förse dig med andra hjälpmedel så som apparater för elektrisk stimulering eller akupunktur.
Den vetenskapliga grunden för akupunktur är kontroversiell. Det mesta tyder på att effekten främst beror på placebo. När det ger effekt är den kortvarig. Det finns otillräckliga bevis för att stödja användning av akupunktur jämfört med andra medicinska behandlingar och akupunktur är inte bättre än annan behandling på lång sikt.
Tips och vidare läsning:
Behandling av urinträngningar och trängningsinkontinens – överaktiv blåsa
Jag har haft trängningsinkontinens (har jag nyss förstått) i princip hela mitt liv och värst har det varit i situationer när jag känt mig stressad/pressad (så simpelt som att stå i kö på mataffär eller i en kram med min sambo för att jag inte ”kan” gå därifrån men också inför alla startskott t.ex. friidrott, fotbollsavspark, Vasaloppet, crossfit-woddar etc etc). Jag har haft massa säkerhetsbeteenden och räknat med att faktiskt kissa på mig flera gånger i veckan (ibland flera gånger om dagen). Iom graviditet började jag med knipövningar och blev mycket bättre, så pass att jag nu 8 månader pp (sedan flera månader tillbaka) är bättre än jag någonsin varit (trots en episod några veckor efter förlossning då inga signaler funkade och jag stod gråtande i en pöl med kiss och bebis i famn flera gånger – risk för såna kroppsOfunktioner hade jag fö gärna varit förberedd på av vården innan förlossning). Dels kan jag nu hålla emot om blåsan försöker tömma sig (åtminstone tills jag hinner på toa), dels gör den vetskapen att jag är så mycket tryggare och vågar lita på min kropp så den startar inte stressreaktionen ”töm” alls lika ofta. Sen kan det förstås bli ansträngande att hålla emot i längden men om jag nu börjar läcka lite på 10e trängningen där jag förut skulle ha börjat läcka på 1a eller 2a så är det ett enormt framsteg för mig. Även om jag såklart skulle önska att jag inte ens behövde tänka ”flyktvägar” öht så kan knipövningar räcka långt, så hoppas det ger hopp och kan hjälpa fler i ev liknande situation.
Apropå Tät, har använt den och tycker den är bra men är osäker på progressionen – hur rekommenderar du att man använder den? Jag tenderar att tappa disciplinen när programmen blir för långa (de mer avancerade) men vill ju samtidigt utvecklas och bli starkare. Är det bättre att göra korta program 3ggr/om dagen (vilket/vilka isf) eller långt program 1 gång/dag? Eller är det bara vits om man vill utvecklas (om de korta programmen känns lätta) att göra långt program 3ggr/dag? Tack på förhand!
Jag tror att om du egentligen redan är tillräckligt stark kan du i perioder glesa ut och köra längre/tuffare program mer sällan. Häng upp träningspassen på något annat, någon rutin som du kan paja ihop knipen med.
Tack för svar och råd!