Forskarkalendern: Amning

Gästblogginlägg av Lina Palmér

Hej jag heter Lina Palmér. Jag är barnmorska och lektor i vårdvetenskap vid i Högskolan i Borås.

Jag forskar om amning, främst om amningssvårigheter utifrån ett vårdvetenskapligt perspektiv. Det betyder att forskningen riktas mot kvinnors erfarenheter och uppleveler av att amma och den vård som erhålls i syfte att stärka kvinnors hälsa och välbefinnande samt att lindra lidande.

Alla har vi på ett eller annat sätt kommit i kontakt med bröst och amning. För att vi blivit ammade som små eller att vi själva ammat ett barn. Några har ammat några dagar medan andra har ammat i flera år. Runt om i världen påbörjar kvinnor och barn amning varje sekund. För många av dessa är amning livsviktigt i den mening att det är avgörande för hur livet kommer bli, både hälsomässigt men också meningsmässigt.

Amning upplevs på olika sätt av olika kvinnor.

Så här kan det upplevas:

”Jag känner mig så otillräcklig …. Jag trodde att det inte skulle vara några problem att amma. Jag hade ju den föreställningen att alla kvinnor kan amma och ska amma och så funkar det inte för MIG. Jag undrar vad JAG gör för fel eller vad det är för fel på MIG och MIN kropp …. varför kan inte jag när alla andra kan … Hur ska det bli för oss, mig och mitt barn……..jag känner både ilska och glädje och känslorna svämmar ibland över och känns övermäktiga att hantera. Det var så här det inte fick bli…..”

Det kan också upplevas så här:

”Det är underbart, tycker jag, som att vi två är ett, eller så. Det är lycka tycker jag. Hela situationen är lycka. Jag tycker amningen är mysig. Det är närheten och den lilla nakna kroppen mot min kropp… Amning är så himla mycket liv …….det väcker så mycket tankar om livet”

När amning diskuteras i samhället görs det ofta med fokus på näringsmässiga aspekter, för att förebygga sjukdom hos mamma eller barn eller som något som kan förbättra barnets intelligens. Amning studeras mestadels som en biologisk företeelse.

Ett annat fokus är den offentliga amningens vara eller icke-vara. Här ser vi att amning också kan förstås som en kulturell företeelse.

Det är förmodligen i relation till debatten om offentlig amning som människor i allmänhet har flest åsikter. Det kan handla om hur och var kvinnor ska amma eller inte amma. Hur ofta, hur länge, hur mycket av kroppen som ska få lov att synas. Det blir genast en glödhet fråga med två läger. För eller emot offentlig amning.

Varför blir amning så lätt en glödhet fråga? Varför väcker amning så mycket känslor?

Ni kan själva fundera över vad ni tänker när ni ser en kvinnas bröst – förmodligen tänker ni mat eller sex.

Jag tar i detta inlägg en kvinnas bröst som exempel på en symbol över den dikotomisering av kvinnan som finns i samhället.

En av anledningarna till att amning blir en glödhet fråga är just den dikotomisering av kvinnan som förföljer oss sedan lång tid tillbaka i historien. Tänk på myten om jungfru Maria.

Dikotomisering – vad är det?

Dikotomisering betyder att kvinnan i vår västerländska kultur framställs som ett objekt; som antingen madonnan eller horan; som till för enbart barnet eller till för enbart mannen. Det vill säga till för någon annan än sig själv. Brösten är antingen till för att producera mat till barnet eller för att sexuellt behaga mannen. Den glorifierande och sexualiserande bilden av kvinnan är objektifierande vilket får konskevenser för kvinnors liv och amning.

Vad är det som är speciellt med min forskning?

Jag studerar amning utifrån kvinnors perspektiv med utgångspunkt i ämnet vårdvetenskap. Min forskning tar sitt vetenskapsteoretiska avstamp i en livsvärldsteoretisk ansats med kvinnors amningsberättelser som grund.  Jag använder fenomenologisk och hermeneutisk metod.

Jag ställer frågor som: Vad innebär amning för kvinnor? Vad betyder det för kvinnor när det är svårt att amma?  Amningsrädsla – finns det och vad innebär det? Och hur kan existensfilosofisk och feministisk teori hjälpa mig att förstå amningens existentiella dimensioner?

Min forskning visar att amning är ett komplext fenomen som är mer än enbart en biologisk anpassning eller en kulturell företeelse. Amning berör och väcker existentiella aspekter av att vara kvinna och mamma, både när den är välfungerande och svår.  Min forskning lyfter fram amning som en existentiell företeelse som har betydelse för moderskapet. Amning är alltså något som har betydelse och bär på mening för kvinnan själv.

Amning kan innebära:

  • en existentiell utmaning
  • en existentiell vilsenhet

Amningssvårigheter kan väcka en existentiell sårbarhet hos kvinnan som gör henne utsatt i sin relation till barnet, sig själv och till andra människor i omgivningen. Amningssvårigheter kan innebära en existentiell kris i moderskapet och det krävs en existentiell trygghet i amningsrelationen för att ta sig förbi amningssvårigheter.

För att återknyta till citatet som gavs i inledningen så visar citaten två kvinnors upplevelser av amning som tydligt ger exempel på amning som existentiell företeelse, tankar om livet, relationen med barnet, utmaning, vilsenhet och kris.

Ni har säkert hört talas om förlossningsrädsla, eller hur?

Men amningsrädsla är troligen något okänt för er.

Min forskning visar att Amningsrädsla är en risk vid amningssvårigheter men också en konsekvens av amningssvårigheter. Detta är viktigt att förstå för att utveckla vården av kvinnor som vill amma.

Vi kan inte lämna kvinnor ensamma när amning ska inledas – det krävs ett vårdande som beaktar amning som något som har betydelse för kvinnors liv, både nu och i framtiden.

I amningsrelationen finns en sårbarhet och ett ömsesidigt beroende som har en kraftfull existentiell potential för mamman och barnet. Brösten och amningen är alltså till för kvinnan själv och kan inte enbart reduceras till mat för barnet eller som sexuellt behag för mannen.

Ord som naturligt, enkelt, förgivettaget och något alla kan utan att behöva träna ställer till problem för både kvinnor som vill amma men också för vårdpersonal.

Feministiska och existentfilosofiska glasögon

Med feministiska och existentfilosofiska glasögon belyser jag hur kvinnor som vill amma är utsatta för amningsförtryck som innebär att kvinnor lämnas ensamma att klara amning, att vårdare saknar kunskap om amning samt att det ges otillräcklig och bristfällig vård som handgriplig amningshjälp, motsägelsefulla och dåliga råd, fokus enbart på mjölkproduktion och barnets vikt. Amning framställs ofta som en kvinnas skyldighet gentemot sitt barn men amning bör förstås som en kvinnas rättighet i stället för skyldighet.

För att möjliggöra detta måste vi:

  • skifta fokus från amning som enbart den individuella kvinnans ansvar
  • se det kulturella sammanhanget som ansvariga för kvinnors möjlighet att amma
  • skrifta fokus från en biologisk och ekonomiskt driven vård till ett vårdande som tar sin utgångspunkt i kvinnors perspektiv på amning – amningsberättelsen som etisk kompass i vårdandet.

Det är dags att se bortom statistik och biologiska data kring amning och rikta blickarna mot kvinnans existens, amning-som-levd och amningens påverkan på moderskapet för att förstå kvinnors amningsbeslut och för kunna erbjuda ett vårdande som stärker kvinnor och som möjliggör amning.

Lina Palmér

Universitetslektor i vårdvetenskap och amningsforskare

Högskolan i Borås

Tusen tack Lina för ditt gästinlägg och din viktiga forskning!

Comments (5)

Väldigt intressant och viktigt!

Vad spännande att läsa om och vad glad jag blir att detta är något som det forskas kring!

Vad intressant! Jag skulle gärna läsa hela avhandlingen nån gång! Jag undrar om du har med något om kvinnor som INTE vill amma och vad det innebär? Får man ens inte vilja? Jag ville inte amma som gravid och hade väldigt mkt tankar och känslor kring det, är man ens en riktig mamma då liksom? Sen ammade jag i alla fall och hade mkt tankar och känslor om DET. Önskar ibland att jag inte hade ammat mitt första barn medan jag nog VILLE amma mitt andra. Fast det hade jag kanske inte velat om jag ”sluppit” med det första?

Så otroligt spännande och viktigt!!
Jag läser till barnmorska och minns i början av min utbildning då vi var på besök i Borås och du presenterade en del av din forskning. För mig var det verkligen en ögonöppnare och jag såg på mig själv och mina egna amningserfarenheter med helt andra ögon efter det.

Leave a comment

Privacy Preferences
When you visit our website, it may store information through your browser from specific services, usually in form of cookies. Here you can change your privacy preferences. Please note that blocking some types of cookies may impact your experience on our website and the services we offer.