Gästinlägg av Sara Hogmark
Hej!
Jag heter Sara Hogmark och arbetar som mödrahälsovårdsöverläkare i Dalarna. Jag är specialistläkare inom gynekologi och förlossningsvård. Jag drivs av ett engagemang för sexuell hälsa och rättigheter och jag arbetar gärna utifrån ett förebyggande,hälsofrämjande perspektiv med globala utblickar. Min forskning handlar om preventivmedel med fokus på perioden efter en abort.
Intresse för sexuell hälsa
Intresset för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter var vad som fick mig att söka mig till gynekologyrket. Under studietiden fick jag upp ögonen för att blivande läkare sällan fick träna på att samtala om hälsoaspekter kopplade till sexualitet. Samtidigt fanns ett behov av ett komplement till den sexualupplysning som skolan erbjöd. I några andra länder fanns verksamhet där läkarstudenter ägnade sig åt sexualupplysning. Med stöd av Folkhälsomyndigheten startade vi därför på slutet av 1990-talet en nationell sexualupplysningsverksamhet, “Kärleksakuten”, där läkarstudenter bedriver sexualupplysning för ungdomar. Grundtanken med Kärleksakuten är dels att upplysa unga om sex- och samlevnadsfrågor, dels att utbilda blivande läkare i förmågan att prata om sexuell hälsa. Verksamheten lever än idag och har belönats med Nationalencyklopedins kunskapspris. På senare år har även andra studentkategorier fått möjlighet att delta i Kärleksakuten, t ex psykolog- och lärarstudenter. Du kan läsa mer om Kärleksakuten påhttps://karleksakuten.se
Kvinnosjukvård och ungdomsmottagning
De senaste åren har jag fortsatt mitt engagemang i mötet med patienter inom kvinnosjukvården och på ungdomsmottagning i Dalarna. På ungdomsmottagningen kan vi ofta med ganska små medel stötta ungdomar att må bättre. Genom att fånga upp t ex mensvärk eller smärta vid sexuell penetration i ett tidigt skede erbjuds tjejer behandling så att ett mer långdraget och svårbehandlat smärttillstånd kan undvikas.
Färre tonårsaborter
Till ungdomsmottagningen söker sig också unga kvinnor som efterfrågar ett effektivt skydd mot graviditet. Många får vägledning för att hitta den metod som passar bäst utifrån livsstil, erfarenheter, hälsa och egna önskemål. De senaste åren har antalet aborter bland tonåringar minskat betydligt. Sannolikt kan det delvis bero på tillgång till professionell rådgivning på ungdomsmottagningar. Även på att preventivmedel är rabatterade och i många fall helt kostnadsfria för unga kvinnor. En annan betydande faktor är sannolikt att unga i allt högre utsträckning börjat använda de mest effektiva reversibla skydden mot graviditet – spiral och p-stav.
Minskad användning av hormonella preventivmedel
För kvinnor som är 25 år och äldre har vi på senare år istället sett en minskad användning av hormonella preventivmedel och en samtidig ökning av antalet aborter. På abortmottagningen möter vi ofta kvinnor som även tidigare behövt genomgå minst en abort. Här ser jag att hälso- och sjukvården skulle kunna göra bättre – det handlar kvinnor som vi tidigare mött och som sannolikt i samband med den förra aborten var motiverad att hitta ett effektivt skydd mot graviditet, men så blir hon ändå oönskat gravid igen.
Spiral efter abort
Ett närmare exempel är kvinnor som i samband med en medicinsk abort väljer att låta sätta in en spiral efteråt. Då rutinen är att sätta in spiral först ett par veckor efter medicinsk abort, så tappar vi kvinnor, som uteblir och därmed står helt utan skydd mot graviditet. Ifall spiralen istället hade kunnat sättas in direkt efter aborten, så hade antagligen fler kvinnor verkligen fått en spiral, dvs ett mycket effektivt skydd mot en nästa oönskad graviditet. Men insättning av spiral direkt efter medicinsk abort har inte studerats.
Ny studie!
Nu startar vi därför en studie där kvinnor som genomgår medicinsk abort och som önskar en spiral efteråt erbjuds att delta. Kvinnorna kommer att lottas till en av följande två grupper:
1. Insättning av spiral enligt vanlig rutin (efter 2-4 veckor) eller
2. Insättning av spiral direkt efter aborten.
Vi kommer då att kunna studera medicinska aspekter såväl som kvinnors upplevelse av spiralinsättning vid olika tidpunkt samt framför allt ta reda på om omedelbar spiralinsättning kan leda till att fler kvinnor verkligen får detta mycket effektiva skydd mot graviditet. Ifall omedelbar spiralinsättning visar sig lika bra (eller bättre) så har det en potential att erbjuda många kvinnor ett mer effektivt sätt att undvika oönskad graviditet och att planera sitt barnafödande. På så sätt skulle många kvinnors sexuella och reproduktiva hälsa kunna förbättras. Och det inte bara i Sverige utan även internationellt!
Jag skulle vilja avsluta med att citera Elise Ottesen Jensen, som vågade sticka ut hakan och redan på 1930-talet kämpade för rätten till preventivmedel, abort och sexualupplysning: ”Jag drömmer om den dag då alla barn som föds är välkomna, alla män och kvinnor jämlika och sexualiteten ett uttryck för innerlighet, njutning och ömhet”.
Tack för fantastiskt intressant och bra inlägg. Önskar att ditt arbete leder till att läkare kan prata om sexuell hälsa. Tyvärr har jag i den långa cirkus som det är försöka vård för förlossningsskador i Sverige idag träffat en lång rad (kvinnliga) gynekologer som varit fullständigt katastrofala i sitt bemötande gällande sexuell hälsa och dessutom inte verkar ha haft någon som helst kompetens inom området. Till slut (efter sju år) kom jag till Bäckenbottencentrum på Huddinge där de är både kompetenta och kan prata om sex. En sån enorm lättnad.