Gästinlägg av Christine Rubertsson
Hej!
Jag heter Christine Rubertsson och är professor inom reproduktiv, perinatal och sexuell hälsa inom Lunds universitet. Kliniskt arbetar jag som barnmorska i Malmö. Här tänkte jag ta tillfället och berätta om mitt arbete inom eftervården. När min mamma Ulla födde barn och låg på BB blev hon bästa väninna med Inger och de har följts åt hela livet. Jag undrar hur många kvinnor som hinner få vänner inom BB-vården idag?
Syfte med eftervård
Vården efter förlossning har som mål att följa omställningen både för kvinnan, barnet och hela familjen. För mamman är det både den fysiska och psykiska omställningen som följs. Den känslomässiga omställning och mammablivandet är inte en spikrak process- Det kan gunga både hit och dit och en del kvinnor känner för första gången av psykisk sårbarhet och ohälsa. Psykisk ohälsa är den vanligaste komplikationen i samband med barnafödande och behöver identifieras, uppmärksammas och följas upp. Min forskning har visat att ungefär 10 % drabbas av en depression och hälften av alla som blir deprimerade efter förlossningen hade kunnat identifieras redan under graviditeten. Länk till artikeln: Depressive symptoms in early pregnancy, two months and one year postpartum -prevalence and psychosocial risk factors in a national Swedish sample.
Mer forskning behövs!
Mer forskning om hur vi på bästa sätt kan uppmärksamma psykisk ohälsa behövs, ett sätt att lära sig mer är att lyssna till kvinnors egna erfarenheter.
Jag medverkade i Karlavagnen där förlossningsdepression diskuterades och där kvinnor och anhöriga berättade om sina erfarenheter
I födelserummet, ett geni föds
Om vi börjar i födelserummet är det verkligen häftigt att få se nyfödda barn. Hur de tar sitt första andetag, börjar skrika och hur de sedan ligger på sin mammas bröst och fullkomligt kravlar sig fram, luktar sig till var bröstvårtan finns, puffar på sin mammas bröst så att hon släpper ut den första råmjölken och sedan tar ett stort sugtag. Den här proceduren tar cirka en timme för de flesta barn om ingen stör. Många föräldrar blir förvånade när de ser hur kapabla deras barn är och vilken otrolig instinkt de nyfödda barnen har att söka sig till bröstet. En pappa konstaterade att hans son var ett geni, “Johanna vi har fått ett geni, ser du vad han kan! utropade han lyckligt i förlossningsrummet när den alldeles nyfödda pojken tog ett stort sugtag. Eftervården startar ju där. Direkt när barnet är fött. Som barnmorska observerar du barnets omställning och har som uppgift att kunna se när det nyfödda barnet mår bra eller hjälpa barnet om det skulle behövas. Alla barn torkas av och för att inte bli avkylda läggs de hud mot hud mot sin mamma. Om mamman inte kan, får annan person dela med sig av sin värme. Att via huden få en annan persons värme hjälper barnet att hålla temperaturen runt 37 grader, spara på sin egen energi, öka välbefinnandet och kan ge god smärtlindring. Bra att komma ihåg vid senare provtagning!
ZERO separation
Den som delar med sig av sin värme får också förhöjda oxytocinnivåer (ett må bra hormon) och är det mamman som ger hud mot hud vård produceras bröstmjölk och den släpps ut lättare när barnet suger. Närproducerat och hållbart, eller hur?
För mamman är hud mot hud direkt efter förlossningen det bästa för då lossnar moderkakan lättare och blödningen minskar. Alla dessa goda effekter gör att vi inom vården vill åstadkomma ZERO (0) separation mellan mamman och barnet. Efter förlossningen ska livmodern dra ihop sig rejält och det behövs för att kvinnan inte ska blöda för mycket. Där moderkakan suttit har det blivit ett sår som tar flera veckor att läka. Denna processen kan man följa genom att titta på det så kallade avslaget som blir mindre och mindre i mängd allt eftersom såret blir mindre och läker.
Efter födelsen
När barnet är fött och allt har gått bra kan alla släppa ned sina axlar, slappna av och följa barnet på väg till bröstet. Det är ofta lite av en feststämning i födelserummet. När eventuell ny bedövning är lagd granskas de bristningar som kan ha uppstått vid barnets framfödande och en noggrann bedömning görs över hur det ska sys ihop på bästa sätt. Det är nu föräldrarna börjar granska sitt barn, Var det såhär vårt barn ser ut! En del vill direkt se om det är en flicka eller pojke, räkna tår och fingrar och granska vems näsa och vems mun. Allt detta sker medan barnmorskan syr och skriver journal. Ett fåtal kvinnor har bestämt sig innan att de inte vill amma, en del ändrar sig när de känner barnets otroliga instinkt att nå bröstet, en del kvinnor vill absolut ge råmjölken och betraktar det som en vaccination, en del kvinnor äter mediciner som gör att de inte ska amma. De allra flesta barn och föräldrar, mår hur det än är, bra av hud mot hud vård. När familjen fått fika, barnet är vägt och mamman har vilat ut, kissat och duschat gör barnmorskan en bedömning och planering för fortsatt eftervård. Vilken eftervård som erbjuds beror på hur mamman och barnet mår och vilka vårdmodeller som kan erbjudas.
Kan man erbjuda BB-hemma?
På vissa sjukhus kan man erbjuda hembesök av en barnmorska som utför BB vård hemma och fortsätter följa omställningen efter förlossningen av mor, barn och hela familjen i hemmiljö. Tänk, Call the midwife version 2000-tal!
BB-hemma är ett av de roligaste barnmorskejobben som finns, jag har jobbat med det i många år. Hemma får man tid att svara på frågor som familjen har, man kan ta prover och följa barnets utveckling och mammans både fysiska och psykiska hälsa. Amningsrådgivning kan ges efter behov och en bekväma amningsställning kan provas fram i den egna soffan. Många kvinnor och barn uppskattar tillbakalutad (laid-back) amning, då hela kroppen kan slappna av och få vila en stund. Att lära sig tolka sitt barns signaler, förstå dem och svara på dem kräver sin förälder. Hur ofta behöver barnen äta? Varför ändrar bajsetfärg? Hur tröstar man sitt barn? Frågor kommer ofta upp om förlossningsupplevelsen, blev det en positiv upplevelse? Hur beskriver föräldrarna förlossningen? Behövs mer tid att smälta vad man har varit med om. Behövs uppföljning senare? Hos vem i så fall? Vilken upplevelse har partnern? Är bristningen smärtsam, har blödningen minskat, hur känns eftervärkarna. Hur badar man barn? Var ska barnet bäst sova? Att bli förälder är en process som kräver tid och stöd. Vem kan ge stöd? Finns ett nätverk? Fördelar att få vård hemma är lägre infektionsrisk, bättre sömn, egen mat, partnern involveras. Uppsala har längst erfarenhet av BB vård hemma och firar 30 år. Andra vårdformer är familje-BB, hotell-BB och BB på sjukhus för mammor som är sjuka. När SKL granskade förlossningsvården var det eftervården som fick mycket kritik och alternativ efterfrågades.
Förbättring pågår
Två av förbättringspunkterna som kom fram var, att vården ska ges inom en tydlig vårdkedja med kontinuitet och att eftervården ska utvecklas och stärkas. Hur vi bäst kan tillgodose dessa behov ja, det får framtiden utvisa. Jag är jätteglad att jag ska få vara med om att starta BB hemma i Malmö under 2019. Vi kanske ses när vi kommer cyklande på våra nya elcyklar i Malmö!
Vill du läsa mer om min forskning se den här länken.
Vill du läsa och höra mer?
Vill du läsa mer om min forskning finns den här.
Radioprogrammet Karlavagnen om förlossningsepression.
Mamma hur som helst
I boken Mamma hursomhelst har jag skrivit ett kapitel om BB-vård. Berättelser om moderskap,en antologi som ges ut av Gidlunds förlag, 2018.
Otroligt viktigt ämne! Jag är övertygad om att en bra eftervård hade hjälp mitt mående efter mitt första barns födelse. Vi “hamnade tyvärr mellan stolarna” som avdelningschefen beklagade efteråt. Jag fick inte träffa läkare eller någon alls fsktiskt efter min sfinkterruptur, inget utskrivningssamtal, fick ingen som helst information efter jag drabbats av akut blodförgiftning, amningsråden bestod av att sköterskan stod 2 meter bort och sa att allt såg bra ut (det gjorde det inte alls när jag väl fick hjälp på amningsråden). Pappan glömdes helt bort i hela processen trots att det var väldigt traumatiskt även för honom när jag först fick allvarlig förlossningsskada, behövde opereras och sedan efter några dagar av gråt plötsligt blev medvetslös och ett team läkare kom springandes. Men men, om två månader är det dags igen. Snitt den här gången, hoppas att allt går bättre än förra gången. Oavsett är jag tryggare i mig själv och mitt föräldraskap den här gången så jag går in med bättre förutsättningar.
Hej Christine,
Tack för din viktiga forskning och intressanta inlägg. Jag är dock lite förvånad över att du som forskare väljer att beskriva födelsen i så klassiska skönmålande och sterotypa termer. Jag har fött två barn vaginalt, första gången var jag så traumatiserad och hade så ont att jag kunde ta emot mitt barn förrän senare, andra gången fastnade moderkakan och jag blev akut opererad och återigen träffade mitt barn ordentligt först några timmar senare. Dock kunde min man båda gånger ha en fantatastisk fin första stund med våra barn. Ingen av gångerna fylldes rummet av lugn och lycka direkt efter födelsen och ingen fick fira med fika varken då eller senare. Ett barn kan födas på tusen olika sätt, helt enkelt. Om det inte hade funnits en stereotyp bild av hur en födelse ”ska” gå till hade jag nog inte tänkt mer på det, men vården hade redan innan målat upp den där ideala bilden för mig, vilket starkt bidrog till en känsla av förlust och misslyckande . Jag menar inte att mina upplevelser är helt typiska, men de är nog närmare någon slags genomsnittlig upplevelse än detta romantiserade ideal, som jag tänker gjort många fler än mig illa, helt i onödan. Att sprida en mer realistisk och nyanserad bild skulle göra förstagångsföräldrar mer rustade och förberedda på vad som än kommer vara just deras upplevelse.