LCHF under graviditet och amning

LCHF under graviditet och amning

Jag har under hösten gått en kurs vid Umeå universitet som heter ”Kost vid graviditet och amning” och i denna kurs var en av uppgifterna att läsa på om just forskningsläget kring LCHF och graviditet och amning. Jag har alltså gjort ”bara” detta, alltså läst på. Jag har exakt inga erfarenheter av LCHF och är ingen förespråkare för dieter överlag. Bara så att du, om du hittat hit via google, vet något om mig som skriver.

Diet under amning

Att gå på någon specifik diet för att stimulera viktnedgång efter graviditet och under amning kan påverka mjölkproduktionen till det sämre, förhöja fettnivåerna i plasma, förlänga ketos och skapa brister vad gäller vitaminter, mineraler och fibrer. Det finns mycket få studier kring just ämnet LCHF och amning. I en av de få som gjorts där man jämfört en hög-fett-diet med en hög-kolhydratdiet fann man att bröstmjölkens fettnivåer ökade vid den höga-fett dieten samt att mammans totala energiåtgång blev något större, vilket skapade en större negativ energibalans. Dock kunde man inte dra slutsetsen att hög-fett dieteten skulleöka viktnedgången mer än vad hög-kolhydratdieteten gjorde (1).

Behov av energi under graviditet och amning

I tabellen från livsmedelsverket (2) nedan ser vi genomsnittliga energibehov för kvinnor i olika åldrar och för olika aktivitetsnivåer. Det går inte att säga exakt hur mycket extra energi en gravid kvinna behöver. Enligt de senaste beräkningarna är energibehovet ca 70- 120 kcal i första trimestern, 310-350 kcal i andra trimestern och 500-570 i tredje trimestern. Kunskapen om energibehovet i de olika trimestrarna är dock bristfällig och mer forskning behövs inom det här området. Man kan dock säga att energibehovet är ganska litet i början och större därefter (3). Under amning går uppgifterna om ökningen av energibehovet något isär från olika källor. Livmedelsverket menar på att det kan handla om 700 kcal (3) medan andra studier verkar mena att behovet kan ligga på ca 330 kcal de första sex månaderna och ca 400 kcal därefter (1).

Kolhydratsbehov under graviditet

Det finns inga tydliga riktlinjer för individuella behov av olika näringsämnen under graviditet. Det vi vet är att höga nivåer av ketoner under fostertiden kan påverka barnets psykomotoriska och neurologiska utveckling både innanför och utanför magen. Från andra, generella, studier om LCHF finns viss evidens det höga proteinintaget kan påverka bentätheten hos individen. Eftersom gravida och ammande kvinnor redan är utsatta för en ökad risk för benhälsan framöver kan detta vara en faktor att ta med i beräkningen också (6). Hos möss, som generellt anses vara goda forskningsdjur pga likheter med människan, har man sett att hos gravida med en ketonisk diet kan fostrets organutveckling hämmas (7) . Man har inte forskat på samma sak hos människa.

Kolhydratsbehov under amning

Under amning kommer kroppen framställa kolhydrater och sockerarter för att skapa bröstmjölk. Högfettsdieter som har kraftiga restriktioner på kolhydratsintaget hamnar ofta på ett kolhydratsintag på mellan 60-20 gram kolhydrater per dag (4). Så låga intag av kolhydrater kommer ge upphov till höga ketonnivåer. Ketoner passerar över i bröstmjölk och tas upp av spädbarnet. Vi känner idag inte till om detta kommer påverka barnets utveckling på något sätt. Det saknas således forskning för att ge riktigt vetenskapligt grundande råd om huruvida de strikta lågkolhydratsdieterna kommer påverka det ammade barnet. De rådande amerikanska rekommendationerna är att gravida och ammande kvinnor behöver mellan 175-200 g kolhydrater per dag (6). Det saknas svenska motsvarande råd.

Viktnedgång med LCHF

Det finns alltså studier som indikerar att viktnedgången vid amning skulle kunna bli större om den ammande kvinnan går på en högfettsdiet jämfört med en högkolhydratsdiet. Detta utan att påverka bröstmjölken något negativt (1) .

Lågkolhydratkost och viktnedgång

Viktnedgång under lågkolhydratskost sker till följd av en rad olika faktorer. Den första viktnedgången handlar primärt om nedgång i vätska till följd av en ökning av ketonkoncentrationer (4) . När kolhydratintaget är starkt begränsat kommer kroppen använda fettsyror och aminosyror som primär energikälla, och en nedbrytningsprodukt av detta blir ketoner. Under normala förhållanden är halten av ketoner i blodet låg, men under dessa processer skapas istället höga halter av ketoner. svälttillstånd används dessa som bränsle.

Viktnedgång under amning.

Det kan vara viktigt att inte gå ner snabbare i vikt än 0,5 kg i veckan för att hålla uppe både mjölkkvaliteten och mjölkkvaniteten (3) . Rekommendationen är att inte ligga lägre än 1800 kcal per dygn. Dessa kilokalorier brukar fördelas över 45-65% kolhydrater, 10-35 % protein och 25-35 % fett (4). Innehållet i bröstmjölken kommer avgöras av det mamman äter. Många strikta låg-kolhydrat/hög-fettdieter omfattar inte kalorirestriktioner men hamnar i praktiken lågt på det totala enerigintaget. Om det blir så pass lågt som 1500 kcal per dygn kan bröstmjölken komma att försämras, och på så sätt riskeras barnets tillväxt (4). Det är viktigt att, oavsett kosthållning, se till att intaget av vitaminter, mineraler och fibrer är tillräckligt högt för att räcka till för mammans och barnets välmående.

Ett svenskt fall av svår ketoacidos

Det finns en svensk fallstudie av en nyförlöst kvinna som drabbats av svår ketoacidos under amning (7). Detta är ett akut tillstånd som i vanliga fall mest förknippas med urspårad diabetes mellitus eller alkoholism. Personer som äter lågkohydratokost utvecklas i regel ketos, men att ketosen övergår i ketoacetos (=förgiftning) är ovanligt och kräver i regel också vätskebrist. Kvinnan i fallstudien hade haft en infektion och haft nedsatt matlust och ork, utöver att hennes normala kolhydratintag låg på ca 50 g per dag. Genom infektionen som drabbade kvinnan samt på grund av det ökade energibehovet till följd amningen drabbades kvinnan av en allvarlig ketoacidos. Ketoacidos är ett livshotande tillstånd. Även om det i detta fall kanske var ”the perfect storm” av omständigheter som ledde till det akuta insjuknandet så kan detta vara något att ta varning av. En diet som ger så pass små marginaler så att en vanlig infektion i förlängningen kan leda till livshotande sjukdom är kanske inte att föredra för en småbarnsförälder.

Min slutsats:

Det finns djurstudier som tyder på att det är skadligt för fostret med höga ketonnivåer, och även om dessa möjligen inte är helt hundraprocentigt överförbara till människa så bedömer jag det som dumt att liksom ”chansa” med en diet som eventuellt kan påverka fostrets neurologiska utveckling. Under amning kan LCHF fungera något bättre – man kan i alla fall inte hitta stöd för att ketonerna på samma sätt är negativa för det ammande barnet. För mammans viktnedgång kan dieten vara helt okej. Det som däremot kan blir svårare är för den ammande kvinnan att få i sig allt hon själv och barnet behöver via denna diet. Det totala kan bli energiintaget bli för lågt, och intaget av födoämnen som ger viktiga vitaminer, mineraler samt fullkorn kan bli för lågt.

Råd för dig som vill hålla kolhydratintaget nere under amningsperioden:

  • Du behöver ha koll att du på det stora hela får i dig minst 1800 kcal per dygn.
  • Du bör inte gå ner mer än 0,5 kg i veckan
  • Du behöver få i dig frukt, grönsaker och fullkornsprodukter för att kunna dela med dig av viktiga näringsämnen till barnet. Det är därför inte lämpligt att äta en strikt lågkohydratkost under graviditet och amning.
  • Vänta gärna tills barnet nått 6 månader och har börjat äta annan föda än bröstmjölk innan du börjar med en diet.

Referenser:

  1. Effect of dietary macronutrient composition under moderate hypocaloric intake on maternal adaptation during lactation.
  2. Energi, kalorier. Stockholm: Livsmedelsverket; https://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/naringsamne/energi-kalorier
  3. Energi och vikt vid graviditet och amning. Uppsala: Livsmedelsverket; 2008. 25- 2008
  4. Use of Low-Carbohydrate Diets During Lactation: Implications for Mothers and Infants.
  5. Pregnancy Ketonemia and Development of the Fetal Central Nervous System.
  6. Weighing the Risks: The Use of Low-Carbohydrate Diets During Lactation.
  7. Svår ketoacidos hos ammande kvinna med lågt energi- och kolhydratintag.
  8. Effects of a ketogenic diet during pregnancy on embryonic growth in the mouse.

Comments (1)

Tack! Jag hade hyperemesis under hela min graviditet och som följd av det ketoner hela graviditeten. Dock har vården hela tiden sagt att detta inte skulle påverka barnet, vilket har känts helt galet. Tack för att du tror att kvinnor kan hantera fakta och presenterar just detta!

Leave a comment

Privacy Preferences
When you visit our website, it may store information through your browser from specific services, usually in form of cookies. Here you can change your privacy preferences. Please note that blocking some types of cookies may impact your experience on our website and the services we offer.