Muskler och muskelskador

Muskler och muskelskador

Muskelfysiologi

I detta första avsnitt börjar vi lite lättfattat med hur musklerna fungerar. Skelettmuskler består i huvudsak av två komponenter, muskelfibrer och stödjevävnad. Muskelfibrerna är ansvariga för musklernas kontraktila förmåga, det vill säga att muskeln kan dra ihop sig och förlängas under ansträngning. Stödjevävnaden utgör ramverket som binder ihop enskilda muskelfibrer och omsluter blodkärl och nerver inuti muskelstrukturen. Muskelfibrer varierar mellan några få centimeter till upp till 50 cm i längd (den längsta längden hos vältränade män i m. sartorius)! Varje muskelfiber binds samman med senvävnad i en muskel-sen-övergång. Mellan varje enskild muskelfiber finns membranet endomysium, mellan olika buntar med muskelfibrer skiljer perimysiumet. Runt hela muskeln finns epimysium, vilket är en senvävnad av betydande tjocklek. Hela muskeluppbyggnaden är konstruerad att tåla enorm belastning.

Muskelskador

En muskelskada uppstår antingen av ett trauma, en plötslig överbelastning/sträckning eller en successiv överbelastning.  90 % av alla idrottsskador kommer från kontusioner eller sträckningar. En kontusion innebär att en muskel utsätts för en plötslig kompressionskraft, så som vid ett fall eller en tackling. Sträckningar sker vanligtvis vid sprint och hopp och handlar om att kraften blir så stort i rörelsen att muskeln sträcks ut och skadas. Då är det muskelfibrerna som helt enkelt blir så utsträckta att det går sönder. Dessa skador drabbas oftast muskler som går över två leder, där rörelseomfånget kan bli riktigt stort.

Vanlig träningsvärk kallas ”delayed onset muscle soreness, DOMS” och innebär en låggradig muskelskada i vilken muskelfibrer och stödjevävnad runt omkring muskeln har drabbats. DOMS, träningsvärk, är smärta från en muskel och beror på en cellnedbrytningsprocess och en inflammatorisk reaktion till följd av detta. Reaktionerna är dock så små att de inte behöver behandlas.

Den vanligast förekommande platsen för en muskelskada är i övergången mellan sena och muskel, eftersom denna plats i muskeln får utstå hög belastning med relativt liten flexibilitet. Den näst vanligast förekommande platsen för muskelskada är övergången mellan muskelsenan och benet.

När en skada uppstår är det för att en (eller många) muskelfibrer utsätts för större belastning än vad de kan hålla emot. Fibrerna brister itu, och så även de skiljeväggar som skiljer fibrerna åt. På den översta bilden pekar jag på den synliga övergången mellan muskel och sena, men dessa bryggor finns alltså nere på cellnivå och kan befinna sig på flera olika ställen i muskeln.

Skadetyperna

De olika typerna av muskelskador kan alltså delas upp i följande tre grupper:

• Akut skador– skador som uppstår plötsligt med en klart definierat tillfälle.
• Överbelastningsskador – skor som uppstått gradvis efter långvarig repetitiv (över)belastning.
• Långvariga skador – skador som har  gett upphov till symtom (smärta) i minst tre månader. De långvariga besvären har börjar som de två ovan, men smärtan har inte gett med sig och det finns en pågående smärtprocess.

Vad händer när en muskel skadas?

I en muskelskada uppstår blödningar från blodkärlen inne i muskeln. En större skada orsakar också att epimysiumet går sönder, och då sprids blödningen mellan olika muskler. En mild muskelskada drabbar bara några enstaka muskelfibrer och ger bara upphov till en liten svullnad och smärta. En mellanstor muskelskada innebär större funktionsbortfall (=minskad förmåga för muskeln att dra ihop sig) och en stor skada går över hela muskelns tvärsnitt och orsakar då naturligtvis ett totalt bortfall.

Skador i bäckenbotten

Bäckenbottens muskler är lite speciella då de inte består av muskelfibrer med senor som sitter fast i ben i vardera ände. En del av bäckenbottens muskler fäster i ben i ena änden, och i mellangården i andra änden. Det innebär att ena fästet på muskeln är i en mjuk senstruktur. Det är denna mjuka senstruktur som liksom kan ”sprängas isär” vid en vaginal förlossning, och muskler kan lossna från fästet i mellangården. Detta är en akut trauma som skapar ett helt eller delvis bortfall i drabbade muskelfibrerna.

Akut omhändertagande

Det finns olika akronymer som står för de akuta åtgärder som ska göras efter en muskel- eller senskada. I oliker perioder har dessa varit:

• RICE står för Rest, Ice, Compression,Elevation
• PRICE står för Protection, Rest, Ice, Compression, Elevation
• POLICE står för Protection, Optimal loading, Ice, Compression, Elevation

Nu är den nya akronymen ”PEACE” och ”LOVE”. Peace handlar om den akuta fasens rehabilitering och love omfattar tiden efteråt.

P står för Protect.

Det innebär att du kort efter en muskelskada (i bäckenbottens fall en förlossning eller operation där man lagat muskler) ska vila för att inte belasta vävnaderna. Vilan syftar till att minska blödning, svullnad och tryck mot muskelfibrerna. Smärta är bra vägledning här på hur mycket vila och avlastning du behöver. Att återta stående, gående och sittande bör gå stegvis.

E står får Elevate

Högläge handlar om att optimera återflöde vätska från det skadade området. Vi har inte jättemycket evidens för att detta är superviktigt, men det är en rekommendation som kommer utan stora biverkningar och det går ofta väl hand i hand med vilan. För skador och efter operationer i bäckenbotten är det enklast att ligga plant för att optimera blodets återflöde till hjärtat.

A står får ”Avoid anti-inflammatory modalities”

Generellt är inflammation och muskelregeneration tätt sammanknippade genom komplexa cellulära, fysiska och kemiska interaktioner. I akuta tillstånd är dessa processer fördelaktiga till läkning. Man har sett att antiinflammatoriska läkemedel kan påverka den långsiktiga vävnadsläkningen, eftersom inflammationsreaktion är en kroppsegen viktig del av läkningsprocessen. Ta därför gärna smärtstillande men helst inte antiinflammatoriska smärtlindrande läkemedel.

C står för compress

Kompression kan minska svullnad i vävnader. Även om vi fortfarande inte har några supertydliga vetenskapliga belägg för att detta är fördelaktigt är det inte något som säger att det är dåligt. I bäckenbotten är kompression svårt och troligen inget som bidrar med ”något extra” till läkningen.

E står för Educate

Patientutbildning är en av de viktigaste delarna i omhändertagandet efter en muskelskada. Att du som drabbad själv vet vad som hänt och vad du kan göra för att optimera läkningen är grunden till en god rehabilitering!

LOVE är för nästa steg i rehabiliteringen

L står för Load

Att belasta muskler och vävnaderna är en viktig del för den kroppsliga återhämtningen. Musklerna ska användas tidigt och vanliga vardagliga aktiviteter ska återtas så snart symtomen tillåter. Optimal belastning utan att förvärra smärtan stimulerar läkning, återskapande och uppbyggnad av vävnaderna. Kontrollerad och god belastning efter en skada kan optimera muskelsenors läkning. Efter en kortare tids avlastning kommer belastning av muskelvävnad ger ett stimuli som talar om för kroppen att musklerna behöver läka och bli starka. Att använda skadade muskler även så lite är alltså viktigt för att optimera läkningen.

O står för Optimism

Hjärnan och dess reaktioner är en nyckelspelare i rehabiliteringsprocessen. Psykologiska faktorer som katastroftänkande, depression och smärta kan försämra återhämtningen. Att vara positiv men realistisk är viktigt för att få läkningsprocessen att gå framåt.

V står för Vascularisation

Fysisk aktivitet stimulerar hjärta-kärl-komponenter som är också är avgörande för muskelåterhämtningen efter en skada. Muskler är beroende av gott blodflöde för att läka bra. Att använda kroppen och musklerna är det som sätter igång blodflödet. Att komma igång med fysisk aktivitet så tidigt som möjligt förbättrar funktion och minskar behovet av smärtlindring hos individer med smärta och besvär i muskler och leder.

E står för Exercise

Det finns allra starkast evidens för att träning ska vara med som behandling för muskelskador. Träning kan hjälpa till att återställa rörlighet, stryka och proprioception i de skadade vävnaderna. Det är klokt att vara aktiv under smärtgräns för att hjälpa till i återhämtningen, men så mycket du bara kan vara rörlig innan det gör för ont är bra.

Imorgon kommer fortsättningen som tar oss vidare till bäckenbottenskador mer specifikt!

Alla inläggen i serien:

Inledning till inläggsserien
Muskler och muskelskador
Muskelskadans olika faser
Rehab för muskelskador