Bäckenbottenfunktion genom livet

Bäckenbottenfunktion genom livet

Hur förändras bäckenbotten under livet?

Bäckenbottendysfunktion är ett samlingsbegrepp för ansträngningsinkontinens, trängningsinkontinens, överaktiv blåsa, framfall och analinkontinens. Enligt en svensk studie på 5000 kvinnor har 46 % av alla kvinnor som fött barn någon eller några av de olika symtomen för bäckenbottendysfunktion. Vad som påverkar utvecklingen av bäckenbottendysfunktion är naturligtvis väldigt individuellt.

Schematiskt kan påverkansfaktorerna påvisas ungefär så här:

Den här modellen förklarar dock inte varför en viss individ drabbas av bäckenbottendysfunktion och visar inte heller de olika faktorernas olika dignitet i påverkansflödet.

Bäckenbottendysfunktion kan också visas mer schematiskt över ett livsspann.

Bäckenbottenfunktion genom livet

Fas ett står här för predisponerande faktorer som bäckenbottenmuskeltillväxt och troligen även genetik. Fas två står i första hand för förlossningar, operationer och trauman som kan påverka bäckenbotten negativt.  Fas tre för faktorer som påverkar på sikt så som ålder, klimakteriet och livsstilsfaktorer. Dessa livsstilsfaktorer är bland annat tungt fysiskt arbete och tung belastning i form av övervikt.

Nu är detta en kurva som också visar att bäckenbotten återhämtar sig ” normalt” från en vaginal förlossning efter en mer akut dipp nedåt vad gäller funktion. Ordentliga muskelskador vid förlossning som inte lagas korrekt kan naturligtvis innebära att dippen blir mer permanent och förändrar kurvans förlopp. Detta innebär att den inte kommer upp till sin förväntade nivå utan ligger kvar vid dippen och går ner därifrån. Beroende på skadans art så kan också dippen bli så pass djup att den kommer ner till det röda strecket, vid tröskeln för symtom.

Bäckenbottenfunktion genom livet

Det är mycket som kan påverka vår bäckenbottenfunktion till det sämre, men skador kring förlossning är ju den stora avgörande faktorn. Visst blir det tydligt när vi ser på det såhär? Hos oss alla kommer bäckenbottenfunktionen bli sämre när vi blir äldre. Detta är anledningen till att jag ofta är FÖR kirurgi, alltså att laga de bäckenbottenmuskler som går att laga om de inte blev lagade efter att de gått sönder vid en vaginal förlossning. För att du troligen behöver allt stöd och all muskelfunktion du kan ha när du blir äldre. Du kanske klarar dig hyfsat när du är ung, men efter klimakteriet har bäckenbotten sämre förutsättningar.

Referenser:

Swishdonation
Om du upplevt att vår blogg varit dig till stor hjälp får du gärna donera! Använd i så fall QR-koden ovan eller Swisha till nummer 1236340384 med valfri summa.
Om du inte kan är det såklart lugnt, du kan istället visa tacksamhet genom att berätta om oss för dina vänner eller dela vår sida på sociala medier. Tack!

Previous

Next

2 Comments

  • Hej! Delvis orelaterat till inlägget, men jag hoppas kunna få svar ändå. Jag är gravid med andra barnet, fick en levatorskada första förlossningen (vaginal), och grad 2-bristning som läkt dåligt så flera muskler fäster inte som de ska. Jag är inställd på en till vaginal förlossning, men känner en oro som jag inte kände sist. På efterkontrollen på MVC missade barnmorskan helt mina skador, så jag känner mig inte helt trygg med att få rätt information och bedömning kring risker med ytterligare förlossning på samma MVC. Undrar om du känner till någon MVC i Stockholm som är särskilt bra på bäckenbotten och förlossningsskador?

    Tack för en fantastisk blogg som hjälpt mig på många olika sätt!

    • Jag vet att enhetschefen på gullmarsplans barnmorskemottagning (de är flera mottagningar med samma chef, Jenny K) utbildar inom ämnet. Har upplevt den mottagningen som väldigt bra själv. Vet också att Ann Olsson (sök efter hennes gästinlägg här på bloggen) nyss börjat jobba på bb stockholm kungsholmen.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *