Mina tips för dig med vulvasmärta

För några veckor var det någon som skrev till mig om att när hon sökte på nätet så hittade hon ingen vettig info alls om vestibulit och vaginism. Jag tror att det finns två anledningar till detta.

1) Det är kvinnohälsa vi pratar om… och

2) begreppen håller sakta med säkert på att bytas ut.

Vestibulit är det äldre ordet för ont i slidöppningen och vaginism är ett ord för muskelkramp i bäckenbotten. Jag benämner ju ofta detta som ”överspänd bäckenbotten”. Dessa båda begrepp omfattas av paraplybegreppet ”vulvasmärta” eller det mer medicinska ordet ”vulvodyni”.

Schematisk översikt

Vulva är ordet för de yttre könsdelarna och ”vestibulum” är själva vaginalöppningen. Vulvasmärta drabbar ca 25 % av alla kvinnor någon gång i livet. Här nedan har jag försökt göra en översikt över begreppen så som de används idag.

Vestibulit finns inte länge…

Det som förut kallades vestibulit är alltså numera ”lokaliserad, provocerad vestibulodyni/vulvodyni”. Detta i sin tur kan vara primärt (sedan första gången individen försökte föra in en tampong eller annat). Sekundär indikerar att det är ett besvär som dykt upp senare. Upp till två tredjedelar av kvinnor med överspänningsproblematik I bäckenbotten har också ont vid penetration, vilket kan förklaras av en sträckning av förkortade muskler, och stimuli i smärtande områden och ärrvävnad. Hos individer med lokaliserad, provocerad vulvasmärta gör det ont vid försök till vaginal penetration av en tampong, sexuell aktivitet eller vid en undersökning. Det kan hos vissa finnas en smärta även utan provokation, en ”obekväm medvetenhet”. Smärtan beskrivg som brännande, irriterande, kliande, skarp eller tryckande. Känslan som kommer vid penetration kan kvarstå från minuter till flera dagar.

Men allt är inte så enkelt som en schematisk översikt…

Det inte så himla enkelt att särskilja allt ändå. Smärtorsaken är ofta en blandning av hormoner, inflammationsreaktioner, muskelspänningar och reaktioner i nervsystemet. Det är också därför det inte finns någon lätt ”one size fits all”-approach i behandlingsväg. Ofta behövs flera olika professioner i behandlingen. Läkare, fysioterapeut och psykolog/psykoterapeut är några.

Vad kan en fysioterapeut göra?

Patientutbildning

Att veta vad som gör ont och varför är av största vikt för att kunna komma åt problematiken. Att också kunna sätta gränser och att komma åter till att våga utforska lusten utan att få smärtpåslag är också viktigt. Du kan alltså söka dig till en bäckenbottenfysio för att få mer kunskap om ditt tillstånd.

Bäckenbottenbehandling

Personer med vulvasmärta har ju ofta en överspänning I bäckenbotten. Det här innebär att musklerna hålls omedvetet spända hela, hela tiden. Förutom att muskler som aldrig slappnar kommer börja göra ont i sig själva, så kan också spänningen trycka till nerver och blodkärl vilket kan leda till ytterligare smärta. Behandlingen för musklerna i bäckenbotten syftar till att öka avslappningen, medvetenheten och normalisera spänningsläget och minska rädsla för smärta i området. Man vill också komma åt den förhöjda smärtkänsligheten i nervsystemet. Det här gör ofta fysioterapeuten genom en ”hands-on” behandling (som inte ska göra ont!). Du kan testa en egen variant här.

Andning och hållning

Om du alltid håller in magen och andas ytligt kan bäckenbotten bli ytterligare mer spänd. Fysioterapeuten kan dig med övningar för att optimera hållningen och andas mer flytande – så att smärtan kan minska. Här kan du testa en egenvårdsvariant av andningsövning.

Blås- och tarmvanor

Att lyssna på kroppen när det kommer till bajs och kiss är av största vikt för att få ordning på smärtor i bäckenbottenområdet. Här finns bra råd om tarmvanor.

Livsstilsmodifiering

 Att träna regelbundet på en lagom nivå är ofta smärtlindrande, även för långvariga smärttillstånd. Det kluriga är ofta vad som är en ”lagom nivå”. Det här kan du behöva hjälp av en fysioterapeut med! Du kan testa dessa stretchövningar på egen hand till att börja med.

Referenser

Comments (3)

Bra inlägg som vanligt! Jag hade vestibulit (eller vulvasmärta då) och kunde i princip inte ha penetrerande sex utan smärta. Det gick lite bättre vid ägglossning.
Men! Efter att jag födde mitt första barn och fick en grad 2-bristning precis på det ställe där vestibulitsmärtan satt så har jag nu blivit av med alla samlagssmärtor. Efter förlossningen var jag rädd att jag skulle få ännu mer ont av sex så jag vågade inte testa förrän 10 månader efter förlossningen… Och det var nog bra att låta allt läka för nu har jag aldrig ont.
Så, det kan finnas positiva bieffekter av en bristning också. Jag har lite småbesvär med annat, men just när det gäller sex så har det verkligen blivit till det bättre.
En viktig aspekt att lyfta tycker jag är att lyssna på kroppen. Det finns ju nån slags myt att ”det ska göra ont första gången” och det är så lätt att man tillåter sig själv att ha ont varje gång vid sex för att man tror att det ”ska” vara så. Och då har jag aldrig ställt upp på sex för min partners skull. Men även om man själv vill ha sex, tänker jag att det är viktigt att även lyssna på vad kroppen säger och t.ex. inte ha penetrerande sex om man inte är tillräckligt våt och kroppen verkligen är redo.

Tack för inlägg! Det var jag som skrev kommentaren. Tog upp det med min barnmorska på efterkontrollen som bokade in mig på ett samtal hos en sexolog. Spännande! Jag tror själv att jag har vestibulit orsakad av svampinfektioner som aldrig fått läka ut. Hoppas det går att göra något åt. Tack för inspiration att ta tag i det!

Leave a comment

Privacy Preferences
When you visit our website, it may store information through your browser from specific services, usually in form of cookies. Here you can change your privacy preferences. Please note that blocking some types of cookies may impact your experience on our website and the services we offer.