En av de vanligaste frågorna jag får gäller den nästkommande förlossningen efter en förlossningsskada. I det här inlägget tänkte jag inte lägga allt fokus på just förlossningsskadorna (det har jag gjort tidigare), utan mer ge en översikt över vad som kan skilja sig mellan din första och andra förlossning.
Barnet fixerar sig senare
Om du redan fött barn en gång kan det hända att bebisen sjunker ner och fixerar sig i bäckenet senare i graviditeten. Ibland händer det inte alls förrän själva förlossningen faktiskt sätter igång.
Förloppet går snabbare
Själva öppningsskedet och också utdrivningsskedet kan gå snabbare om du redan fött barn vaginal ten gång tidigare. Det kommer sig av att den utsträckning som skedde vid din första förlossning ändå har lämnat sina spår. Man kan säga att den första bebisen banar väg för sina syskon. Värkarna och krystningen kommer fortfarande att göra lika ont, men kanske kan du hantera smärtan bättre då du vet vad som håller på att hända. Du kommer ju troligen också ha ont under en kortare tid än vid din första förlossning (om förloppet går snabbare) och därför behöver en del omföderskor inte medicinsk smärtlindring i samma utsträckning som förstföderskor.
Det gick ju så bra förra gången…
Om du hade en bra och okomplicerad första förlossning är det sannolikt att du får en okomplicerad andra förlossning också.
Det gick ju inte så bra förra gången…
Oftast går andra förlossningen lättare. Skador och svåra bristningar uppstår oftare vid första förlossningen än vid nästkommande, det kan vara bra att veta. Om du fått en bristning förra gången och allt har läkt bra finns sällan några hinder för dig att föda vaginalt igen. Fler förlossningar försämrar sällan läget för dig som fått en bristning eller levatorskada. Samtidigt behöver du kunna vara trygg och så avslappnad som möjligt för att en förlossning ska kunna bli riktigt bra. Om du upplevde förlossningen som traumatisk eller dålig eller om du har kvarvarande symtom behöver du rådgöra med din barnmorska och din läkare hur ni lämpligast går till väga.
Eftervärkarna kan vara jobbigare
När du fött ditt andra barn är livmodern något mindre spänstig än vad den var efter din första förlossning, och det kan innebära att eftervärkarna blir desto kraftfullare för att dra ihop livmodern efter förlossningen. Det kan kännas rejält, speciellt när du ammar (eftersom oxytocinfrisättningen kan trigga igång eftervärkarna).
Vad har jag missat?
Dela med er av era erfarenheter i kommentarsfältet!
För mig var andra gången förlossningen i särklass lättast. Här kommer min lista:
Barn 1: graviditet med massor av illamående i 36+4 veckor (då han föddes), väldigt lågt Hb utan järnbrist, ischias, hepatos m.m. Förlossning strax under 6 tim, krystfas ca 45 min, inga bristningar. Efteråt: BB en vecka pga yrsel, bebis med gulsot. Inkontinens, bäckensmärta, kanske gick svanskotan sönder lite också… Men 1 år efter förlossningen var jag ganska OK igen.
Barn 2: Graviditet: mindre illamående, högre Hb men sammandragningar tidigt. Annars rätt OK. Magen syntes något tidigare men var inte så stor (gjorde minst ett tillväxtultraljud). Förlossning: snabb! Under 3 tim, krystfas 2 min. Inga bristningar och mådde toppen efteråt. Hem från BB efter ett dygn. Efteråt helt OK men magmusklerna ville inte gå ihop och det tog lång tid och flera behandlingar hos sjukgymnast och naprapat innan de drog ihop sig.
Barn 3: En helt normal graviditet med illamående i 13 veckor, lite bäckensmärta, inkontinens och trötthet men jag mådde faktiskt helt OK! Men magen var liten och jag gjorde flera tillväxtultraljud. Förlossningen tog ca 3.5 tim, inga bristningar, krystfas ca 15 min då bebis valde att födas som stålmannen med en hand vid örat och därför fastnade lite. Efteråt rätt OK, men något mer mörbultad än med 2:an. Åkte hem efter ca 1.5 dygn. Magmusklerna läkte fint denna gång och glipan är väl något bredare och djupare än normalt men inte så att jag besväras av det.
Så: graviditeten med 3an var lättast, förlossningen med 2an lättast, och efteråt var det nog lättast med 2an bortsett från magmuskeldelningen.
Jag födde mitt andra barn med kejsarsnitt för drygt tre veckor sedan, vilken dröm! Jag fick en sfinkterruptur, grad 3, uvi och sepsis vid första och den förlossningen och tiden efter var det mest traumatiska jag varit med om. Jag fick min “revansch” nu, fikabricka och det där nyförlösta glowet jag tyckte alla andra hade! Magen syntes tidigare, men blev nog inget större, däremot fick jag bristningar på magen vilket jag inte hade första gången och bäckensmärta. Tyckte graviditeten var mycket jobbigare, och jag kände mig aldrig magisk och gudomlig som första gången, men å andra sidan var jag nog rädd och orolig hela graviditeten igenom för allt som kunde gå fel. Själva snittet gick superbra som sagt, men jag har fått barnsängsfeber den här gången, vilket jag upptäckte efter två veckor och väntar på tid till operation där dom ska suga ut hinnresterna. Så helt komplikationsfritt fick jag det inte den här gången heller, även om den här gången är en walk in the park jämförelsevis! Har försökt kolla upp hur vanligt det är med livmoderinfektioner efter kejsarsnitt men inte hittat några siffror, är det någon som vet? Har jag haft otur eller är det en vanlig komplikation?
Min andra förlossning blev planerat kejsarsnitt . Så jag får aldrig veta om en andra förlossning hade gått bättre. Graviditeten var dock hundra ggr värre andra gången, illamåendet var brutalt och sen kom bäckensmärta i blygdbenen som om bebishuvud ville ut. Kroppen vid start på andra graviditeten var rätt trött, överviktig och framförallt otränad. Raka motsatsen till hur jag var inför första graviditet. Med en ännu större viktuppgång och såklart den stora skillnaden att redan ha ett litet barn hemma blev jag stillasittande. Jag fick massor av hudbristningar på magen den här gången, vilket var lite av en chock eftersom jag inte fick en millimeter vid första graviditeten. Detta gör mig jätteledsen just nu. Ja jag är fåfäng. Känner mig bara så förstörd och ärrad överallt av att föda barn, ja jag är tacksam oxå parallellt men jag vill helst gråta när jag ser mig i spegeln nu. Magen hänger stor, hängbuk över snittet och randiga strimmor liksom kommer aldrig mer känna mig fin. Efter första barnet var jag i form (gamla kläder) efter två månader. Så är inte fallet denna gången, jag skäms över att magen är så stor, folk tittar o undrar. Den känns lite hård, kanske har med snittet att göra. Jag läste på en mamma- fitness-blogg att bristningar på magen kan ha o göra med en svag bäckenbotten, det stämmer ju på mig isåfall, och att det kan vara en fingervisning att man har vävnader som lättare spricker så även i bäckenbotten.
Hej, jag har försökt leta men inte hittat, ledsen om jag ger er extrajobb nu… Men finns det något/några inlägg angående vaginal förlossning efter kejsarsnitt? T.ex. hur länge man bör vänta, ev. risker, statistik? Också generellt kring läkning av snitt. Tack för en superbra blogg! Emma
Nej, finns inte men kommer ett avsnitt om det i boken om kejsarsnitt som kommer ut efter sommaren … Men tillsvidare, googla vbac (vaginal birth after cecarean) så hittar du annat på nätet.