Förekomsten av kronisk smärta är mellan 10-40 % i en generell befolkning, och förekomsten av sömnsvårigheter är ungefär samma 10-36 %.
Ett växande antal studier förespråkar också ett samband mellan sömn och smärta. En meta-analys från 2015 konstaterade att sömnbrist ökar den självrapporterade smärtupplevelsen hos friska individer. Att sova mindre än 6 timmar per dag är förknippat med att ha mer smärta dagen efter.
Relation åt två håll
Sömnproblem är förknippat med långvarig smärta i relationssamband som kan gå åt både håll – det vill säga att smärta kan ge dålig sömn, och dålig sömn kan spä på smärta. Nyare forskning verkar dock peka på att sömnproblem har en större påverkan på smärttillstånd, än vad långvarig smärta har på sömn. Dålig sömn är en prediktor för försämring av smärta och för att utveckla långvariga smärttillstånd från något som börjar som en kortvarig smärta. Det ska poängteras att detta handlar om sömnkvalitet och inte sömnkvantitet, vilket kan verka skrämmande under småbarnsåren. Det går att sno åt sig sömn här och var, men ingen kan garantera dig djupsömn… Det kan möjligen gå att skydda sig mot den värsta effekten av sömnbristen genom att ta små tupplurer dagtid.
Hur påverkar sömnen?
Det verkar handla om att sömnbrist och svårigheter att somna kan påverka förekomsten av inflammationsreaktioner i kroppen. Jag har inga som helst evidens för detta, men jag funderar på om förekomsten av inflammatoriska tillstånd postpartum (exempelvis handleds- och tum-sene-inflammationer) kan härledas till detta? Man skyller ibland på amning, men det finns heller inga evidens för något sådant samband.
Smärta postpartum
I en studie som undersökt graviditetsrelaterad ländryggs- och bäckensmärta efter förlossningen fann forskarna att rörelserädsla och kroppsuppfattning påverkades mer hos gruppen med mer uttalade smärtproblem. De med störst smärtbesvär sov också sämst. Det verkar som att nedsatt sömn (i både mängd och kvalitet) var en större påverkansfaktor på långvarig smärta, än vad smärta var en påverkansfaktor på sömn. Sömnen medför ju reparativa och restaurerande processer som kroppen inte får lika mycket tillgång till utan tillräcklig sömn.
Vad betyder detta?
Sedan jag började ta till mig detta har jag också blivit lite hårdare mot mina patienter med långvarig smärta. De MÅSTE ofta se över sin sömn. Partnern kanske måste ta över delar av nattskiftet med barnen för en period. Jag vill ju ogärna ge mig in i något tyckande om nattammande/nattmatande egentligen, men kan prata om fördelning av total tid. Kanske handlar det om sovmornar? Jag kan dock uppleva att det finns en poäng med att sätta stopp. Det kan ibland kan vara bra att få ett råd från en vårdgivare i stil med ”Ja, fast nu behöver du också tänka på dig själv.” Det här gäller ju inte alla, utan de med smärttillstånd som vi alla är angelägna om att ska bli bättre.
Det är övergående
Sömnbristen är övergående, glöm inte det nu. Alltså, småbarnsåren är annorlunda. Men bara för att jag nu pratar om sömn och smärta i samma inlägg behöver det inte betyda att du kommer ha ont i många år. Men mer så här: Här är en faktor du kanske kan påverka, åtminstone lite grann.
Prata om sömn!
Om du aldrig får komma ner i djupsömn eller om du kropp alltid ligger på helspänn i väntan på nästa uppvaknande hos barnet får du kanske inte den vila din kropp faktiskt behöver. Om ni är två föräldrar kan du behöva få en paus från att ta nattskiften under en period. Prata om detta! Och om inte annat, försök sov på dagen!
Inläggen i serien i ordning
- Tema sömn
- Sömn under graviditeten
- Postpartumperiodens sömnbrist
- Läkning och återhämtning
- Metabolism
- Sömn och kognitiv funktion
- Sömn och postpartumdepression
- Goda råd för din sömn
