
”Varför känns mitt framfall värre när jag har ägglossning? Varför läcker jag mer under ägglossning? När jag tränar känns min bäckenbotten mer svajig under ägglossning – varför? ”
Dessa frågor får jag ibland från patient och möter i kommentarsfält och DM, och de är inte helt lätta att svara på.
Jag ska ge er ett resonemang
Menscykeln påverkar måendet på olika sätt i olika faser, och när det kommer till bäckenbottenproblem är det inget undantag. Jag träffar många patienter som upplever ökade besvär eller känningar från bäckenbotten under vissa faser i cykeln. Idag ska vi dyka ner i vad forskningen säger om bäckenbotten under ägglossning. Jag kommer ge ett resonemang utifrån min erfarenhet och utifrån forskning, men det är inte några samstämmiga och enkla forskningsrön jag har att luta mig mot.
Tvärt emot vad en del pseudovetenskapliga tränare och influencers marknadsför så saknar vi en robust vetenskapsgrund till påståendet att menscykeln påverkar kroppens fysiska prestationsförmåga i någon större omfattning. Det finns viss forskning om hur menscykeln påverkar styrka och flexibilitet, men resultaten är blandade och ingen tydlig konsensus finns.
Jag skrev om detta mer här:
Fysisk prestation och menstruationscykeln – borde vi anpassa träningen?
Vad vet vi om bäckenbotten?
Även om muskelfunktion inte verkar variera med cykeln, rapporterar vissa kvinnor förändrade symtom relaterade till bäckenbotten under ägglossning, såsom ökad känslighet eller smärta i bäckenregionen och förändrad tarmfunktion och förstoppning/lösare avföring, vilket kan påverka känslan i regionen. Vissa rapporterar en känsla av tyngd eller tryck i bäckenbotten runt ägglossning, men detta har inte kunnat bekräftas i studier.
Man har undersökt bäckenbottenmuskelstyrkan under olika faser av menstruationscykeln, och inte kunnat se någon faktiskt förändring vad gäller varken spänningsläge eller muskelstyrka i bäckenbotten under menscykelns olika faser. Det här innebär att bäckenbottenmuskelfunktionen verkar vara konstant över de olika faserna i menstruationscykeln.
Vad vet vi om stödjevävnad?
Främre korsbandsskador drabbar i högre utsträckning kvinnor och flickor än män och pojkar, vilket gör att man länge misstänkt en hormonell delorsak till uppmjukning och skaderisk i kroppen. Det finns vissa vetenskapliga rön som tyder på att kvinnor har en något bättre motorisk kontroll efter ägglossning. Äldre studier har pekat mot en något ökad risk för främre korsbandsskador kring ägglossning, men evidensen är svag och senare forskning har inte visat något entydigt mönster. Hormonella variationer under menscykeln kan påverka ligamentvävnad, men det är osäkert om förändringarna är tillräckligt stora för att ge någon kliniskt betydelsefull skillnad i ledstabilitet eller skaderisk.
Östrogen och relaxin har båda studerats som möjliga faktorer bakom hormonell påverkan på ligament och annan stödjevävnad. Det finns biologiska mekanismer som skulle kunna tala för en sådan påverkan, men det är fortfarande oklart om hormonvariationerna under en normal menscykel ger tillräckligt stora förändringar för att märkbart påverka ledstabiliteten. Det går därför inte att säga att kroppen generellt blir mer ”svajig” under någon särskild fas av menscykeln.
Neuromuskulära kopplingar
En annan hypotes om varför förekomsten av korsbandsskador skiljer sig åt mellan män och kvinnor har att göra med hur de neuromuskulära kopplingarna påverkas av hormonella ändringar. Man har i vissa studier observerat kvinnor som fått hoppa på olika standardiserade sätt och sett att landningsmekaniken skiljer sig åt mellan perioderna i menscykeln. Även om vissa studier visat sämre balans vid ägglossning, tyder andra på att kroppen är förvånansvärt bra på att kompensera för hormonella förändringar, via anpassningar i det centrala nervsystemet. Resultaten är alltså blandade, och det är troligt att variationen mellan individer är stor.
Generell hållning och muskelpåverkan
När det kommer till generell hållning och stabilitet så finns det en definition som lyder “Postural stabilitet är en individs förmåga att hålla tyngdpunkten stabil inom vissa gränser. Gränserna utgörs av den största distansen i någon riktning som kan kroppen kan lutas från tyngdpunkten utan att ramla.” Östrogennnivåerna skulle kunna påverka kroppens posturala stabilitet, och man har i vissa studier sett att kroppens förmåga att hålla sig stabil och balans är något sämre under ägglossning.
När det gäller styrka och muskelkontroll finns det inte något tydligt mönster som visar att kvinnor blir svagare vid ägglossning. Tvärtom finns vissa tecken på att styrka och explosivitet till och med kan vara bättre då. Men det är osäkert hur detta gäller för bäckenbotten, som har än ännu mer omfattande insprängning av stödjevävnad än många andra muskelgrupper i kroppen.
Ägglossning och smärta
Könshormoner tycks kunna påverka hur vi uppfattar smärta, men sambandet är komplext. Östrogen har i olika sammanhang kopplats till både ökad och minskad smärtkänslighet, och studier av smärta under menscykelns olika faser har gett motstridiga resultat. Det går därför inte att säga att smärtkänsligheten generellt är högre just vid ägglossning. Förändrad känslighet skulle kunna bidra till att vissa upplever bäckenbottenområdet annorlunda under olika delar av menscykeln, men vi vet inte om det faktiskt förklarar förändrade framfallssymtom.
Mina gissningsbaserade svar
Nyare studier har försökt kartlägga hur menstruationscykelns olika faser påverkar muskler, vävnader och prestation. Resultaten är ofta motstridiga. Hormonella variationer kan påverka stödjevävnadens egenskaper, men vi vet inte om förändringarna under en normal menscykel är tillräckligt stora för att ge någon kliniskt betydelsefull skillnad i vävnadsslapphet. Vissa muskler visar förändrad stelhet/stabilitet, andra inte alls. Det centrala nervsystemet tycks också ha förmåga att anpassa motoriken efter hormonella svängningar, vilket kan dämpa effekterna på balans och kontroll. Kliniskt upplever många kvinnor förändrade symtom från bäckenbotten, men vi saknar tydliga förklaringar till detta.
- Ditt framfall kan kännas mer besvärande under ägglossning. Möjligen är det så på grund av att hormonella förändringar påverkar stödjevävnaden i området. Detta är ännu inte fastställt i studier.
- Vissa upplever ökat urinläckage kring ägglossning. En möjlig förklaring kan vara hormonellt påverkad vävnadsstabilitet eller ökad känslighet i området. Vi saknar dock forskning som bevisar detta.
- Du upplever att bäckenbotten är mer svajig under ägglossning. Det finns ännu inga studier som bekräftar detta objektivt, men hormonella variationer kan påverka känslan i området
Göra något annorlunda?
I den idrottsfokuserade forskningen diskuteras det huruvida man faktisk ska ta hänsyn till ägglossningen när det kommer till träning och tävling för idrottande kvinnor. Jag kan tänka att det också går att tänka gällande alla. Om du märker att dina symtom förändras under ägglossningen, kan det vara värt att anpassa träningen efter hur du mår. Det finns inget rätt eller fel, utan här är lyhördhet för kroppen nyckeln. Lägg inte de värsta och tyngsta passen just då helt enkelt.
Referenser
- At What Point in the Menstrual Cycle Are the Pelvic Floor Muscles at Their Weakest?
- Correlation between Mechanical Properties of the Ankle Muscles and Postural Sway during the Menstrual Cycle.
- Increased Postural Sway and Changes in the Neuromuscular Activities of the Ankle Stabilizing Muscles at Ovulation in Healthy Young Women.
- Influence of the Menstrual Cycle and Training on the Performance of a Perturbed Single-Leg Squatting Task in Female Collegiate Athletes
- Injury Incidence Across the Menstrual Cycle in International Footballers
- Jump-landing biomechanics and knee-laxity change across the menstrual cycle in women with anterior cruciate ligament reconstruction.
- Knee Laxities Changes with Sex-steroids throughout the Menstrual Cycle Phases in Athlete and Non-athlete Females
- Menstrual Cycle Changes Joint Laxity in Females-Differences between Eumenorrhea and Oligomenorrhea
- Postural sway is not affected by estrogen fluctuations during the menstrual cycle
- Test-retest reliability of the different dynamometric variables used to evaluate pelvic floor musculature during the menstrual cycle
- The difference effect of estrogen on muscle tone of medial and lateral thigh muscle during ovulation.
- The Effect of Menstrual Cycle and Contraceptives on ACL Injuries and Laxity: A Systematic Review and Meta-analysis.
- The Impact of Menstrual Cycle Phase on Athletes’ Performance: A Narrative Review
- The influence of ovulation on postural stability (Biodex Balance System) in young female.
- The muscle stretch reflex throughout the menstrual cycle.
- The Role of Sex Hormones in Pain-Related Conditions
Hej!
Jag känner igen mig i detta. Upplever förbättring av tyngdkänsla under mens, och en förvärring under ägglossning. Baserat på det, hur tror du mina bäckenbottenproblem skulle påverkas av en graviditet?
Så spännande och intressant!
För mig har det varit lite tvärtom. Just fram till ägglossning, typ veckan som leder upp till den, har alla framfallsbesvär varit som minst. Då är sannolikhet för urinläkage låg, jag kan träna mer utan att bli lika svajjig, det känns inte som allt hänger ner på samma sätt. Sedan efter ägglossning och mot slutet av cykeln blir de klart värre och är värst under mens. Dock är menskoppen till stor hjälp och håller allt bättre på plats då, men det är en annan historia. Spännande hur väldigt individuellt det här (också) är.
Så intressant att höra! Det bekräftar verkligen hur olika vi kan uppleva cykelns inverkan. Just det där att det känns ”bättre” inför ägglossning och sedan mer instabilt efteråt är något jag också hört andra beskriva, även om det inte är lika vanligt som motsatsen. Men det gör ju också tydligt att det inte finns en mall som passar alla, utan att egenkännedom är ett viktigt verktyg för att förstå vad kroppen behöver och när. Och ja, det där med menskoppens stödjande effekt, det är ju faktiskt ett riktigt smart drag i rätt läge.