Vad händer i underlivet under klimakteriet?
Bäckenbotten och underlivsorganen
Östrogen påverkar vävnaderna i vulva, vagina och de nedre urinvägarna. När östrogennivåerna sjunker kan slemhinnor och annan vävnad förändras, vilket kan bidra till bland annat torrhet, irritation, urinträngningar och återkommande urinvägsbesvär. Även bäckenbottens vävnader har hormonreceptorer och kan påverkas av hormonella förändringar. Däremot går det inte att enkelt översätta sjunkande östrogennivåer till att bäckenbottenmusklerna automatiskt blir svagare.
Bäckenbottens funktion kan förändras med stigande ålder, men påverkas av många faktorer. Tidigare graviditeter och förlossningar, muskelskador, bindväv, generell muskelstyrka, fysisk aktivitet och andra hälsotillstånd spelar också roll. Det går därför inte att förklara förändrad bäckenbottenfunktion enbart med klimakteriet eller sjunkande östrogennivåer. Bäckenbottens främsta funktion är att ge stöd åt organen i bäckenet: urinblåsa, livmoder och tarm. När bäckenbotten förlorar styrka kan det påverka placeringen av dessa organ negativt.
Kroppssammansättningen förändras ofta under åren kring klimakteriet, med en tendens till ökad fettmassa och mer central fettinlagring. Förändringarna hänger samman med både åldrande, livsstilsfaktorer och hormonella förändringar, och all viktuppgång under den här perioden kan därför inte tillskrivas klimakteriet.
Funktionsnedsättningen i ligament, muskler och stödjevävnad i bäckenbotten är oftast till en början orsakade av graviditeter och förlossningar. Långvarig förstoppning, övervikt och åldersrelaterade förändringar ökar risken för bäckenbottendysfunktion efter klimakteriet. Innan dess kan musklerna ofta kompensera för en del av svagheterna, men när östrogennivåerna kraftigt blir sänkta kan symtomen bli mer uttalade.
Framfall
Framfall, eller prolaps, innebär att en eller flera strukturer i bäckenet sjunker ned och buktar in i vaginalkanalen. Det finns olika typer av framfall:
- Cystocele. Blåsan sänks och trycker mot främre vaginalväggen.
- Rectocele. Ändtarmen sänks och trycker mot bakre vaginalväggen.
- Livmoderframfall. Livmodern sänks eller sjunker ned i slidan.
Det är möjligt att ha flera typer av framfall samtidigt, och dessa graderar vi från milda till svåra. Vid svåra framfall kan buktningen eller livmodern sticka ut genom vaginalöppningen, vilket kan ge en tyngande, skavande känsla och ryggsmärta. Även kvinnor som genomgått hysterektomi kan bli drabbade av framfall från andra strukturer i bäckenet.
Ungefär 50 % av alla vaginalt förlösta individer uppskattas ha någon form av framfall, men långt ifrån alla upplever symtom. Cirka 40 % av postmenopausala kvinnor har någon grad av framfall, men endast en del utvecklar symtom som kräver behandling.
De olika typerna av framfall kan ge olika symtom. Cystocele är oftare kopplat till blåstömningssvårigheter, som svårigheter att börja kissa, långsam stråle eller känsla av ofullständig tömning. Rectocele kan ge problem med tarmtömning. Livmoderframfall kan ge en dov, molande smärta i ryggslutet.
Här kan du läsa mer: När bör man opereras för framfall?
Läckage
Efter klimakteriet kan två typer av urinläckage bli vanligare:
Ansträngningsinkontinens . Detta uppstår vid ökat buktryck, exempelvis vid nysningar, hosta, skratt eller hopp. Om bäckenbotten inte är tillräckligt stark klarar den inte att hålla emot, vilket leder till urinläckage. Ungefär 50 % av alla kvinnor i 50-årsåldern uppges ha ansträngningsinkontinens. Vaginal förlossning och förlossningsskador ökar risken, men bäckenbottenträning kan stärka musklerna och minska symtomen.
Trängningsinkontinens. Detta är orsakat av en överaktiv blåsa som signalerar kissnödighet för ofta, och läckage uppstår när musklerna inte förmår att stå emot blåsträngningen. Efter klimakteriet ökar risken för detta eftersom östrogenbrist påverkar blåsans vävnader.
Även anala läckage, som innebär svårigheter att hålla gaser eller avföring, kan öka efter klimakteriet. Anala läckage bör bli utredda av läkare.
Sex och klimakteriet
Både sexlust och sexuell funktion kan påverkas av klimakteriet. Östrogenbrist gör att slemhinnan i vagina och huden i vulva blir tunnare och torrare, vilket kan orsaka klåda, sveda och smärta vid samlag. Flytningarna kan förändras, och vaginas pH-värde förändras, vilket kan öka risken för urinvägsinfektioner.
Hälften av alla kvinnor upplever någon form av vaginal torrhet eller obehag vid samlag efter klimakteriet. Om torra slemhinnor påverkar sexlivet kan glidmedel och vaginal fuktighetskräm vara till hjälp. Vid mer uttalade besvär kan lokal östrogenbehandling minska symtomen.
Bäckenbottenträning kan också förbättra den sexuella funktionen genom att öka blodflödet till vaginalslemhinnan och stärka bäckenbottenmuskulaturen.
Behandling av bäckenbottenproblem
Bäckenbottenträning är förstahandsval vid behandling av inkontinens och framfall. Träningen stärker musklerna och kan minska symtom på urinläckage och ge bättre stöd åt bäckenorganen.
För vaginal torrhet är glidmedel vid samlag och regelbunden användning av fuktighetskrämer första steget. Vid mer uttalade besvär kan lokal östrogenbehandling ge lindring. Bäckenbottenträning kan ge ytterligare lindring genom att öka blodcirkulationen i området.
Vid smärta vid samlag orsakad av bäckenbottendysfunktion kan fysioterapi för bäckenbotten vara till hjälp.
Vad händer i underlivet under klimakteriet?
Klimakteriet kan påverka underlivet genom att försvaga bäckenbotten, förändra urinblåsans och tarmens funktion samt minska elasticiteten i vaginalslemhinnan. Detta kan leda till besvär som framfall, urinläckage, anala läckage, torra slemhinnor och förändrad sexuell funktion. Bäckenbottenträning är en effektiv behandling för att stärka musklerna och förbättra inkontinens eller symtom av framfall. För vissa kan lokal östrogenbehandling och fysioterapi vara nödvändiga komplement.
Med rätt behandling och träning kan många kvinnor förbättra sin bäckenbottenhälsa och livskvalitet efter klimakteriet. Tveka inte att söka hjälp hos både bäckenbottenfysioterapeut och gynekolog om du har besvär.
Här kan du läsa alla artiklarna i serien:
(Länkarna börjar fungera i ordning efter att artiklarna blir publicade)
