Hoppa till innehåll
Hem » Flödet » Med fokus på kvinnors upplevelser av att föda barn

Med fokus på kvinnors upplevelser av att föda barn

Med fokus på kvinnors upplevelser av att föda barn

Du har uppnått dina 15 gratis inlägg. Bli premiumläsare* eller logga in för att återgå kunna läsa vidare.

*Som premiumläsare får du tillgång till obegränsat innehåll i 30 dagar från och med köpdagen. Du debiteras enbart för en period och förbinder dig inte till någon form av prenumeration eller återkommande betalning. Betalning sker med kort via en säker tjänst.

Vill du läsa mer om betalvägg på bakingbabies kan du läsa vidare här.

5 kommentarer till “Med fokus på kvinnors upplevelser av att föda barn”

  1. Det kanske finns en tanke som jag har missat, men jag saknar namnet på författaren. Så att hon får äran för att ha skrivit en kanonbra avhandling 🙂

    Eftersom jag har haft högriskgraviditeter så har det funnits en undersköterska eller barnmorska närvarande under större delen av mina förlossningar, vilket jag är otroligt tacksam för. En av få fördelar med att ha superstruliga graviditeter 😉

    1. Ah, så långt tänkte jag inte ens, jag har ju referenslistor till de flesta inlägg här och benämner ju nästan aldrig författarna (men länkar till referensen där all info finns att hämta). Men såklart, uppdaterar med en gång. (Anledningen till att jag nämner just Lina är för att hon har gästbloggat i forskarkalendern eventuellt är ”bekant” med återkommande läsare..)

  2. Mycket intressant avhandling.
    Individanpassning och kvinnors möjligheter att påverka förlossning är så oerhört viktigt, men det verkar som om det alltför ofta blir ord som aldrig lämnar de dokument de skrivs in i. Jag håller med om att en bra förlossningsupplevelse kan stärka självkänslan för lång tid framöver, kanske för resten av livet.

  3. Absolut! Det är så viktiga aspekter av den psykiska upplevelsen som helt ignoreras. T.ex att man inte berättar att konstgjorda värkar med värkstormar kan vara miljarder ggr värre än naturliga och därmed upplevas som outhärdliga. Att man struntar i att kvinnor med t.ex svanskoteskador inte vill riskera bryta upp allt igen. Att man ignorerar att kvinnor går in i halvpsykoser och lämnar sin kropp av ångest och smärta och inte snittar av humanitära skäl för man lyckas inte göra smärtan uthärdlig och vill bespara den födande ev kvarvarande psykiskt trauma-problematik. Under min egen fl spräckte en bm ett blodkärl i min arm för hon envisades med att spola infarten fast jag informerade om och om igen att jag lider av kärlkramp och hon bör avbryta. Att man inte smärtlindrar efter individuellt behov efter fl utan kör på standarddoser utan att fråga den födande. Totalt obegripligt egentligen!

  4. Himla intressant och viktig avhandling! Hon borde vara en av få som lagt tid och engagemang på kvinnans upplevelser. Jag hoppas att hennes underbara avhandling inte dammar i hyllorna och kommer som riktlinjer och rutiner i handling på alla förlossningskliniker i landet.

    Måste instämma med allt. Jag hade dock barnmorskorska el usk hela tiden i mitt rum. Känner inte att det var deras fysiska frånvaro som orsakade trauma för mig. Snarare att fanatisk följa schablonger och inte tänka ”olika kropp reagerar/gör olika” och deras frånvaro av lyhördhet. De lyssnade varken på min kroppssignaler eller mig.

    Och tack till både författaren och du att ni satte ord på mkna känslor. Jag visste intd att det räknas som att jac inte var i rummet och det inte var jag som förlösste. Än idag kan minsta lilla grej som skrapar på förlossningssåren göra ont. Jag var i veckan på sjukhus för sfinkterrekonstruktion. Sjuksköterskor som kom och frågade hur jag mår kunde trigga igån ångest- och gråtattack i mig. För INGEN hade brytt sig vid min förlossning och tiden på bb.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *